Utlåtande i anledning av väckt motion om anslag för uppförande av nya seminariebyggnader i Umeå.
1920-05-18 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1920:148, Utlåtande i anledning av väckt motion om anslag för uppförande av nya seminariebyggnader i Umeå.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 148.
Nr 148.
Ankom till riksdagens kansli den 18 maj 1920 kl. 1 e. m.
Utlåtande i anledning av väckt motion om anslag för uppförande
av nya seminariebyggnader i Umeå.
(2:a avd.)
Uti en inom första kammaren av herr G. Rosén väckt motion, nr 63,
vilken för förberedande behandling hänvisats till statsutskottet, har hemställts,
att riksdagen måtte besluta att för uppförande av nya seminariebyffgnader
i Umeå anvisa 3,020,000 kronor, därav 1,000,000 att utgå
på 1921 års stat.
I avseende å de av motionären till stöd för förslaget anförda skäl
tillåter sig utskottet hänvisa till motionen.
Förevarande motion berör ett sedan flera år på dagordningen stående
spörsmål, där det synes utskottet föreligga starka skäl till vidtagande
av åtgärder för att nu bringa detsamma till sin lösning. Utskottet
vill utöver vad motionären anfört allenast framhålla de svårigheter,
varmed seminariet i sina nuvarande lokaler har att kämpa för att
kunna på ett tillfredsställande sätt bedriva sin verksamhet. Lärarbristen
och företrädesvis det i övre Norrland stigande antalet lärarvakanser
peka på nödvändigheten av att snarast möjligt åstadkomma fullgoda
yttre betingelser för, att lärarutbildningsanstalterna skola kunna
behörigen fylla sina ändamål. Det må härjämte erinras, att enligt riksdagens
beslut seminariet i Umeå numera utvecklats till ett dubbelseminarium.
Det intresse för en snar lösning, som i denna sak visats från
Umeå stad, är värt allt erkännande. Staden har ej blott erbjudit fri
tomt inom stadens planlagda område, utan jämväl förbundit sig till framdragande
av erforderliga ledningar till den planerade tomten. Härjämte
har staden åtagit sig att kostnadsfritt tillhandahålla för seminariets
Utskottets
yttrande.
6
Statsutskottets utlåtande Nr 148.
parallellavdelningar nödiga lokaler under den mellantid, som komme att förflyta,
till dess seminariet kunde taga sina nya byggnader i anspråk. Sistnämnda
utfästelse från stadens sida har emellertid skett under förutsättning,
att seminariets byggnadsfråga löstes inom rimlig tid.
Utskottet har tagit del av samtliga handlingar i ärendet, däribland
kostnadsförslag jämte av arkitekten Gustav Holmdahl uppgjorda ritningar,
vilka sistnämnda, på sätt utskottet inhämtat, lära vara granskade
inom skolöverstyrelsen. Kostnadsutredningen företer följande siffror:
Seminariebyggn aden...............................................................
Rektorsbostad...........................................................................
Bostad för portvakt...............................................................
Bostad för trädgårdsmästare..................................................
Klosettbyggnad...........................................................................
Redskapsskjul..........................................................................
Inhägnad..................................................................................
Oförutsedda utgifter.............................................................
Ritningar, arbetsbeskrivningar, kontroll, annonser m. m.
kronor 2,426,800
» 137,000
» 49,500
» 49,500
» 24,600
» 17,600
» 10,000
» 200,000
» 105,000
Summa kronor 3,020,000
Vad beträffar den för själva seminariebyggnaden beräknade kostnaden
har utskottet företrädesvis fast sig vid två i kostnadsförslaget
upptagna poster till betongpålar å tillhopa 444,500 kronor. Denna ovanligt
höga siffra har gjort utskottet tveksamt, huruvida med hänsyn till grundförhållandena
den tomt, varom nu är fråga — nämligen det s. k. Döbelnstorget
— kan anses vara för ändamålet fullt lämplig. Vid jämförelse
mellan denna tomt och andra av staden erbjudna tomtområden har utskottet
emellertid funnit det nu ifrågavarande området äga framför do
övriga vissa företräden. En förläggning till nämnda tomt har utskottet
dock ansett sig böra förorda allenast under förutsättning, att ovan omförmälda
anslagspost kan uteslutas ur kostnadsberäkningen. Det har
nämligen synts utskottet tvivelaktigt, huruvida omförmälda betongpålar
kunna anses vara under alla förhållanden nödvändiga för byggnadens
grund. Från civilingenjören Fritz Söderbergh har utskottet införskaffat
ett den 27 april 1920 i ämnet avgivet memorial, av vilket bland annat
framgår, att vissa i memorialet angivna omständigheter tydde på att möjlighet
för markens dränering för rimlig kostnad förefunnes och att, därest detta
lyckades, grundläggningsförfarandet därmed vore förenklat till utläggandet
av bottenplattor av betong på frostfritt djup, vilket skulle innebära en besparing
å kostnaden för grundläggningen av i runt tal 400,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 148.
7
Utskottet har sedermera genom hänvändelse till arkitekten Holmdahl
inhämtat, att, därest ifrågavarande byggnadsområde dränerades så, att
allt ytvatten avleddes, marken enligt hans uppfattning syntes äga sådan
bärighet, att grundläggningsarbetena under seminariebyggnaden kunde
inskränkas till utläggande av betongplattor på frostfritt djup utan användning
av betongpålar. Vid sådant förhållande har utskottet, med
godtagande av den utav Söderbergh gjorda beräkningen, ansett motionärens
kostnadsberäkning kunna nedsättas med berörda 400,000 kronor.
De erforderliga dräneringsarbetena böra enligt utskottets mening ankomma
på staden att bekosta.
Skulle nu angivna byggnadssätt icke kunna på ett betryggande sätt
anordnas, bör hellre enligt utskottets mening annan erbjuden tomtplats
antagas. I berörda avseende torde avgörandet böra läggas hos Kungl.
Maj:t, som efter prövning av tomtanbuden lärer fatta det beslut om förläggningen,
vartill ytterligare utredning kan giva anledning.
För rektorsbostad beräknas 137,000 kronor. Härutinnan vill utskottet
erinra, hurusom riksdagen år 1919 i fråga om då av Kungl.
Maj:t framlagt förslag angående anslag till byggnader för dubbelseminarium
i Karlstad uttalat, att med hänsyn till de synnerligen
höga byggnadskostnaderna tillsvidare borde anstå med uppförande av
bostadshus för rektor m. fl. befattningshavare, samt i anslutning härtill
vidtagit en nedsättning av den utav Kungl. Maj:t äskade summan. 1
betraktande härav håller utskottet före, att jämväl beträffande Umeåseminariet
frågan om uppförande av rektorsbostad bör tillsvidare anstå,
i följd varav den föreslagna summan kan ytterligare minskas med angivna
137,000 kronor.
Vad så angår bostäder åt portvakt och åt trädgårdsmästare, vilka
bostäder skulle betinga en kostnad å tillhopa 99,000 kronor, har utskottet,
såväl med hänsyn till vad anförts rörande rektorsbostad, som då
utskottet funnit möjlighet föreligga att åtminstone för portvakten inom
själva seminariebyggnaden bereda bostad, samt då det synes böra tagas
under övervägande, om ej en motsvarande anordning skulle kunna vidtagas
beträffande trädgårdsmästaren, ansett jämväl sistnämnda kostnadssumma
kunna fråndragas det föreslagna totalbeloppet.
Dragas sålunda från den av motionären föreslagna summan å
3.020.000 kronor de av utskottet nu förordade minskningarna (400,000 +
137.000 + 99,000 =) 636,000 kronor, erhålles ett belopp av 2,384,000
kronor, vilket utskottet sålunda tillstyrker till ifrågavarande byggnadsföretag.
Av denna summa torde 384,000 kronor böra anvisas på extra
stat för år 1921. Därest det emellertid visar sig, att det nu tillstyrkta
8
Statsutskottets utlåtande Nr 148.
koetnadsbeloppet skulle komma att väsentligen överskridas, förutsätter
utskottet, att, innan avtal uppgöras, ärendet ånyo underställes riksdagens
prövning. Ett dylikt överskridande synes utskottet så mycket mindre
erforderligt som vissa av de för de smärre byggnaderna angivna beloppen
samt 200,000 kronor till oförutsedda utgifter synas vara högt
beräknade.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen, i anledning av herr Roséns ovanberörda
motion, må, under förutsättning att Umeå stad
tillhandahåller byggnadstomt å villkor, som Kungl.
Maj:t finner sig kunna godkänna, till uppförande av
byggnader för dubbelseminarium i Umeå i huvudsaklig
överensstämmelse med av arkitekten Gustav Holmdahl
upprättade ritningar bevilja ett anslag av 2,384,000 kronor
och därav anvisa på extra stat för år 1921 såsom
reservationsanslag ett belopp av 384,000 kronor.
Stockholm den 18 maj 1920.
På statsutskottets vägnar:
S. H. KVARNZELIUS.
Närvarande: Se under utlåtandet nr 146.
Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1920.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1920:8a Skrivelse till Konungen angående regleringen av utgifterna under riksstatens för år 1921 åttonde huvudtitel, innefattande anslagen till ecklesiastikdepartemente s. 1 i texten