Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under femte huvudtiteln gjorda framställning angående extra statsbidrag för år 1920 åt registrerade sjukkassor jämte i ämnet väckta motioner.
1920-06-01 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1920:172, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under femte huvudtiteln gjorda framställning angående extra statsbidrag för år 1920 åt registrerade sjukkassor jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 172.
7
Nr 172.
Ankom till riksdagens kansli den 1 juni 1/920 kl. 5 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
under femte huvudtiteln gjorda framställning angående
extra statsbidrag för år 1920 åt registrerade
sjukkassor jämte i ämnet väckta motioner.
(3:e avd.)
Uti den till riksdagen den 7 januari 1920 avlåtna propositionen angående
statsverkets tillstånd och behov (nr 1) har Kung! Maj:t, under
åberopande av punkt 26 av det vid femte huvudtiteln fogade statsrådsprotokollet
över civilärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att
för beredande av extra statsbidrag för år 1920 åt sjukkassor, som registrerats
enligt lagen om sjukkassor den 4 juli 1910, på extra stat för
år 1921 anvisa ett förslagsanslag av 1,500,000 kronor att fördelas i
huvudsaklig överensstämmelse med nu gällande grunder.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till åberopade
statsrådsprotokollet.
I sammanhang med Kungl. Maj:ts förevarande framställning har
utskottet till behandling förehaft två till utskottet remitterade motioner,
väckta, den ena, (nr 60) inom första kammaren av herr A. Modig m. fl.
och den andra (nr 62) inom andra kammaren av herr F. Hamrin m. fl.,
vari hemställts, att första och andra styckena under avdelning A) i
Kungl. Kaj:ts nådiga kungörelse angående statsbidrag åt sjukkassor den
4 juli 1910 må erhålla följande förändrade lydelse:
1) »dels 2 kronor för varje medlem, fortsättningskassa dock allenast
50 öre för medlem, därvid antalet medlemmar skall beräknas efter förhållandena
den 31 december nästföregående år; dock att för sjukkassemedlem,
som är medlem jämväl i annan sjukkassa, dylikt bidrag skall
utgå med endast 1 krona».
8
Statsutskottets utlåtande Nr 172.
2) »dels 25 procent av under nästföregående år utbetald kontant
sjukhjälp till lägst 90 öre om dagen, eller för vård å sjukhus, som av
sjukkassa bekostats, därvid bidraget utgår med högst 1 krona om dagen».
Därest detta förslag skulle vinna riksdagens bifall, har därjämte
hemställts, att det sålunda beviljade högre statsbidraget måtte utgå från
och med år 1920.
Till stöd för sitt förslag hava motionärerna anfört följande:
»Som känt är, har penningevärdets fall på de senaste åren haft till
följd, att knappast någon verksamhet av ekonomisk natur kunnat uppehållas
med den före kriget gällande valutan.
Emellertid har statsbidraget till det frivilliga sjukkasseväsendet utgått
med oförändrat belopp enligt kungl. kungörelsen härom av den 4
juli 1910.
Visserligen hava sjukkassornas sjuka medlemmar från och med den
1 maj 1918 av statsmedel tillerkänts ett extra bidrag till sjukhjälpen
av 50 öre per dag, men statsbidraget till sjukkassorna själva har under
tiden icke undergått någon förändring i det ursprungligen fastställda
beloppet.
Statsbidrag till registrerad sjukkassa utgår efter huvudsakligen
tvenne olika grunder, dels med ett årligt bidrag av 1 krona för medlem
(förvaltningsbidrag) och dels med 25 öre för varje sjukdag, söndagar
oräknade, dock högst 2 kronor per medlem den 31 december nästföregående
år.
Rätt länge har inom sjukkassorna den meningen gjort sig gällande,
att bidraget för antal sjukdagar icke utgår efter lämpliga grunder. Mera
ändamålsenligt torde nämligen vara, att bidraget i fråga utginge med
en viss, alltid lika procent av den lämnade sjukhjälpen, då sjukkassa
skulle kunna meddela sådan i mera vidsträckt omfattning för måttliga
avgifter. För lämnad sjukhjälp av en krona om dagen erhåller nu sjukkassa
åter från staten en fjärdedel härav, men för en sjukhjälp av fyra
kronor om dagen blott en sextondedel. Olägenheterna härav framträda numer
på ett helt annat sätt än tidigare, då på grund av penningevärdets fall
medlemskap huvudsakligen sökes i sjukkassas högre och även mera riskfyllda
klasser. Statens bidrag för lämnad sjukhjälp borde därför i stället
utgå med 25 procent härav, oberoende sjukhjälpens storlek. Härigenom
skulle sjukkassa erhålla statsbidrag i förhållande till sjukhälpens storlek
och effektivitet, vilket lär kunna anses vara rimligt, då dylikt bidrag ej
utgår för högre sjukhjälp än 4 kronor om dagen. Begränsningen av
bidraget till 2 kronor per medlem borde i följd härav också bortfalla.
Statsutskottets utlåtande Nr 172.
9
Bidraget av 1 krona för medlem till sjukkassas förvaltningskostnader
lär icke länge fylla det tidigare avsedda behovet. Kostnaderna
för papper, tryck, annonser, postporton, lokalhyror m. m. hava stigit
avsevärt sedan år 1910. Bemälda bidrag torde nu lämpligen böra utgå
med 2 kronor för medlem.
I Danmark, där det också förekommer frivillig sjukkasse verksamhet,
lämnar staten ett vida kraftigare bidrag härtill än fallet är hos oss. År
1918 utgjorde statsbidraget i detta land 5,978,989 kronor, därav i extra
bidrag på grund av dyrtiden och spanska sjukan 958,033 kronor. I
vårt land torde statens hela bidrag till sjukkasseväsendet icke hava uppgått
till halva detta belopp. I Danmark utgår också bidraget efter
samma grunder som här förordade, 2 kronor per medlem och 25 procent
av lämnad sjukhjälp.
Ovan berörda synpunkter hava ett flertal sjukkassor redan tidigare
önskat få framförda för riksdagen. Att likväl först nu en framställning
kommit till stånd har berott därpå, att man velat avvakta det väntade
förslaget till obligatorisk sjukförsäkring. Detta förslag, nu framlagt, lär
emellertid knappast kunna föranleda en omedelbar lösning av sjukförsäkringsfrågan,
med tagen hänsyn icke minst till förslagets omfattning
i ekonomiskt hänseende. Tanke på en ny utredning av den viktiga
frågan har också redan tagit sig uttryck i en nyinkallelse av korumitterade
med utvidgad sammansättning för viss omarbetning av förslaget.
Det torde därvid, eller, om icke förr, vid riksdagens handläggning av
ärendet komma att visa sig, att omarbetningen måste gå längre än nu
blivit förutsatt. Under sådana förhållanden synes det i varje fall påkallat,
att de nuvarande sjukkassorna tillsvidare erhålla det här föreslagna,
förstärkta stödet för att alltjämt kunna fylla sin samhällsviktiga
uppgift.
Det torde också böra framhållas, att sjukkassorna år 1918 frngo
göra kännbara uppoffringar i ekonomiskt hänseende på grund av farsoten
spanska sjukan. Så exempelvis kom på åtta av de större sjukkassorna,
för vilka klar statistik nu föreligger, ett belopp i hjälpmedel
av ej mindre än 1,336,198 kronor på grund av denna farsot.
I saknad av statistik kan här icke lämnas några närmare uppgifter
å den ökning i statsbidraget, som skulle bli eu följd av ett bifall till
denna motion, men torde vederbörande utskott kunna inhämta önskade
uppgifter härom från kungl. socialstyrelsen.
En överslagsberäkning synes emellertid giva vid handen, att denna
ökning håller sig inom en sådan ram, att den utan större svårighet
låter sig inordna bland statsutgifterna.»
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 6 saml. 71 höft. (Nr 170—174.) ms 20 2
10
Statsutskottets utlåtande Nr 172.
Över ifrågavarande motion har utskottet i vederbörlig ordning införskaffat
socialstyrelsens yttrande. Styrelsen har därvid anfört följande:
»Bidrag av statsmedel till registrerade sjukkassor utgår för närvarande
dels enligt k. kungörelsen den 4 juli 1910 och dels till sjukkassor,
som meddela moderskapshjälp, enligt k. kugörelsen den 30 juni
1913. Enligt förstnämnda kungörelse utgår sådant bidrag med
a) 1 krona för varje medlem i sjukkassa och 25 öre för varje medlem
i fortsättningskassa; dock att för sjukkassemedlem, som tillhör jämväl
annan sjukkassa, bidraget utgår med allenast 50 öre;
b) 25 öre för varje sjukdag, söndagar oräknade, för vilken under
nästföregående år kontant sjukhjälp från kassan utgått med minst 90 öre
eller vård å sjukhus av kassan bekostats; dock för sjukkassan minst
50 öre och högst 2 kronor samt för fortsättningskassa högst 50 öre
per medlem; samt
c) ett belopp lika med fjärdedelen av kassans utgifter under nästföregående
år för läkarvård och läkemedel åt medlemmarna; dock för
sjukkassa högst 1 krona och för fortsättningskassa högst 25 öre per
medlem.
Statsbidrag beräknas icke för medlem, vilken tillförsäkrats sjukhjälp
till belopp, överstigande 4 kronor för dag.
Genom kungörelsen den 30 juni 1913 angående statsbidrag åt sjukkassor,
som meddela moderskapshjälp, har sjukkassa, som bereder detta
understöd, tillerkänts ett statsbidrag med 60 öre för varje dag, för vilken
under nästföregående år moderskapshjälp i penningar lämnats med minst
90 öre eller vård å förlossningsanstait bekostats. Icke heller detta statsbidrag
må utgå för medlem, som av kassan tillförsäkrats kontant sjukhjälp
eller moderskapshjälp till högre belopp än 4 kronor per dag.
Utöver dessa bidrag hava för åren 1918 (tiden 1 maj—31 december)
och 1919 beviljats extra statsbidrag åt registrerade sjukkassor. Enligt
k. kungörelserna den 31 maj 1918 och den 13 juni 1919 har detta
senare bidrag, som av Kungl. Maj:t äskats jämväl för innevarande år,
med i författningen angivna förbehåll utgått med 50 öre för varje dag,
för vilken kontant sjukhjälp eller moderskapshjälp utgivits av kassan
med minst 90 öre; dock att för medlem, som tillhör även annan registrerad
sjukkassa, bidraget utgår med allenast 25 öre för dag.
Extra statsbidrag utgår icke för medlem, som av sjukkassan uppburit
sjuk- eller moderskapshjälp till högre belopp än 4 kronor per dag,
och icke heller för sjukdagar, för vilka ersättning. skall utgivas enligt
lagen om försäkring för olycksfall i arbete den 17 juni 1916.
Statsutskottets utlåtande Nr 172.
11
Med avseende på storleken av de understöd, som staten för närvarande
bereder det frivilliga sjukkasseväsendet, må vidare framhållas,
att riksstaten för år 1920 upptager följande anslag, nämligen:
a) sjukkasseväsendets befrämjande ........................... kronor 1,700,000: —
b) sjukkassor, som bereda moderskapshjälp ............ » 110,000: -
c) extra statsbidrag åt sjukkassor................................ » 1.500,000: —
eller tillhopa kronor 3,310,000: —
•
Förevarande båda lika lydande motioner beröra endast det statsbidrag,
som utgår jämlikt k. kungörelsen den 4 juli 1910. Enligt
motionärernas förslag skulle först och främst en fördubbling ske av det
bidrag, som, på sätt ovan anförts, beräknas i förhållande till antalet
medlemmar i kassan.
Vidare hava motionärerna föreslagit, att i stället för det nuvarande
bidraget av 25 öre per sjukdag, söndagar frånräknade, skulle träda ett
bidrag, motsvarande 25 procent av utav sjukkassan utbetald kontant
sjukhjälp om lägst 90 öre per dag, eller av kassan bekostad sjukhusvård.
Den nuvarande begränsningen av denna del av statsbidraget med
hänsyn till kassans medlemsantal skulle samtidigt upphävas. Någon
förhöjning av den del av bidraget, som beräknas i förhållande till utgifterna
för läkarvård och läkemedel, har däremot icke av motionärerna
ifrågasatts.
Slutligen hemställa motionärerna, att det högre statsbidraget skulle
utgå från och med år 1920.
Med avseende på den del av statsbidraget, som utgår i förhållande
till den kontanta sjukhjälpen, överensstämma motionärernas yrkande i
allt väsentligt med den underdåniga framställning om ändrade grunder
för statsbidrag åt sjukkassor som den 12 februari 1918 gjordes av
rikssjukkassornas centralorganisation. Över denna framställning kar
styrelsen den 28 februari 1918 avgivit infordrat underdånigt utlåtande.
I detta utlåtande, som återgivits i allt väsentligt i Kungl. Maj:ts proposition
(nr 236) till 1918 års riksdag angående beredande av extra statsbidrag
till registrerade sjukkassor, förklarade sig styrelsen, med hänsyn
till i främsta rummet den väntade lagstiftningen om obligatorisk sjukförsäkring,
icke kunna förorda den gjorda framställningen. Under åberopande
av i nämnda utlåtande anförda synpunkter, vill styrelsen här
ytterligare framhålla, att sedan förslaget till lagstiftning om allmän
sjukförsäkring numera avgivits, ännu mindre anledning torde föreligga
att vidtaga någon ändring med avseende på själva grunderna för statens
understöd åt den frivilliga sjukkasserörelsen.
12
Statsutskottets utlåtande Nr 172.
I princip måste dessutom denna fråga anses vara avgjord, då riksdagen
på Kung].. Maj:ts förslag år 1918 beviljade medel för beredande
av extra statsbidrag. Vid föredragning inför Kungl. Maj:t den 22 mars
1918 av detta ärende förklarade sig nämligen departementschefen med
hänsyn till rikssjukkassornas centralorganisations ovannämnda framställning
finna det uppenbart, att någon ändring av själva grunderna för
statsbidraget då icke kunde ifrågasättas. I sitt beslut om det extra
statsbidraget gjorde icke heller riksdagen någon invändning mot vad
sålunda anförts.
Vad därefter angår den av motionärerna föreslagna fördubblingen
av den del av statsbidraget, som utgår i direkt förhållande till antalet
medlemmar i kassan, må till en början framhållas, att härigenom icke
någon rubbning skulle ske i de år 1910 fastställda grunderna för statens
understöd åt sjukkasseverksamheten. Tvärtom skulle en dylik förhöjningkunna
betraktas närmast som en återgång till förutsättningarna vid sjukkasselagens
tillkomst. Här berörda del av statsbidraget utgör nämligen
en direkt avläggare av det tidigare till sjukkassorna utgående så kallade
förvaltningsbidraget. Liksom detta har även det nuvarande medlemsbidraget
till huvudsaklig uppgift att täcka sjukkassornas förvaltningsuppgifter,
vilka det ansetts rimligt att staten skulle bestrida eller åtminstone
i väsentlig grad övertaga. Vid tiden för sjukkasselagens tillkomst
torde ock de nu utgående beloppen, 1 krona per medlem i sjukkassa
och 25 öre per medlem i fortsättningskassa, hava något så när
motsvarat de faktiska förvaltningskostnaderna, beräknade i genomsnitt
per medlem för samtliga sjukkassor. Det betydligt ökade förvaltningsarbete,
som 1910 års sjukkasselag medfört, har dock ansenligt stegrat
dessa utgifter. Härtill har vidare kommit dyrtiden med dess våldsamt
ökade arbets- och materialpris. Enligt en inom styrelsen verkställd utredning
uppgingo år 1918 förvaltningskostnaderna i medeltal för hela
riket till 1 krona 92 öre per medlem inom de egentliga sjukkassorna
och till 48 öre inom fortsättningskassorna. Åven sedermera har stegringen
fortgått och en liknande beräkning för innevarande år skulle
sannolikt komma att uppvisa betydligt högre siffror.
Under förutsättning att en förhöjning av statens bidrag till de
registrerade sjukkassorna över huvud taget för närvarande anses böra
ifrågakomma, finner styrelsen därför goda skäl tala för bifall till vad
motionärerna i förevarande hänseende föreslagit. En dylik förhöjning
skulle ock direkt stärka den frivilliga sjukkasserörelsens ekonomiska
ställning och underlätta dess återhämtning efter de stora offer, som
spanska sjukan under de båda sistförfluten åren ålagt densamma, och
Statsutskottets utlåtande Nr 172.
13
Rom för år 1918 ensamt, enligt inom styrelsen verkställda beräkningar,
uppgingo till omkring 3,5 millioner kronor.
Vidkommande slutligen motionärernas hemställan att vid bifall till
motionerna det sålunda beviljade statsbidraget måtte utgå redan från och
med 1920, vill styrelsen framhålla, att då detta yrkande torde avse det
statsbidrag, som sökes och utbetalas under innevarande år på grundval
av uppgifter, som gälla verksamheten under år 1919, ett bifall
till detsamma skulle i avsevärd grad öka arbetet med bidragets be>- räkning och utbetalning. Vid den tidpunkt, då riksdagens beslut kan
väntas föreligga och kungörelse i ämnet utfärdats, torde nämligen statsbidrag
för innevarande år redan hava hunnit beviljas och utbetalas till
ett stort antal sjukkassor. Härtill kommer, att ett bifall till motionerna
förutsätter att ny ansökan om statsbidrag ingives, åtföljd av nya uppgifter
till bestyrkande av kassans rätt till statsbidraget. En eventuell
förhöjning av eller ändring i grunderna för statens bidrag till sjukkasseverksamheten
synes därför lämpligen böra tillämpas först i fråga om det
statsbidrag, som utgår under år 1921.
De synpunkter, styrelsen här gjort gällande, hava i allt väsentligt
biträtts av Sociala rådets sektion för sjukkasseväsen (sjukkassenämnden).
Vid sammanträde den 29 och 30 dennes förklarade sig sålunda sektionen
icke kunna förorda motionerna, i vad de avse en ändring, i enlighet
med motionernas senare del, av grunderna för statsbidragets utgående.
Däremot tillstyrkte sektionen för sin del den i motionernas första del
föreslagna förhöjningen.
Enligt inom styrelsen verkställda, approximativa beräkningar, skulle,
vid bifall till motionerna i deras helhet, krävas en förhöjning av anslaget
till sjukkasseväsendets befrämjande från 1,700,000 till 3,500,000
kronor. Av den beräknade ökningen, 1,800,000 kronor, hänföra sig till
700,000 kronor till den i motionernas första del föreslagna förhöjningen
och 1,100,000 kronor till ändringen enligt motionernas senare del.»
Beträffande först motionärernas förslag om höjning av den del av
statens bidrag till de registrerade sjukkassorna, som utgår i direkt förhållande
till antalet medlemmar i respektive kassor, har utskottet funnit
härför anförda skäl och därvid särskilt den omständigheten, att sjukkassornas
förvaltningskostnader under senare åren ökats ådagalägga angelägenheten
av, att sjukkassorna komma i åtnjutande av det ytterligare bidrag, som
nu ifrågasatts. Utskottet finner sig sålunda böra tillstyrka motionerna i
denna del.
Motionärerna hava vidare föreslagit, att i stället för det nuvarande
statsbidraget av 25 öre per sjukdag, söndagar oräknade, skulle träda ett
Utskottets
yttrande.
14
Statsutskottets utlåtande Nr 172.
bidrag, motsvarande 25 procent av utav sjukkassa utbetald kontant
sjukhjälp om lägst 90 öre per dag eller av kassa bekostad sjukhusvård
samt att den nuvarande begränsningen av denna del av statsbidraget
med hänsyn till kassas medlemsantal skulle samtidigt upphävas. Denna
motionärernas framställning har utskottet däremot icke kunnat förorda.
Även om vissa skäl tala för en ändring i angiven riktning av grunderna
för statens bidrag till sjukkasseverksamheten, torde dock i det
läge, vari frågan om ordnandet av hela sjukkasseverksamheten och statens
understöd åt denna nu befinner sig, ett beslut i överensstämmelse
med motionerna på denna punkt icke vara tillräckligt motiverat. Utskottet
finner sig därför icke kunna tillstyrka motionärernas yrkande i
denna del.
Motionärernas förslag om att det statsbidrag, som kan komma att
beviljas, måtte utgå redan från och med innevarande år, finner sig utskottet
ej heller kunna tillstyrka, utan torde bestämmelsen om det förhöjda
bidraget böra träda i tillämpning först från och med nästkommande år.
Vad Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen, har icke givit utskottet anledning
till erinran.
Under åberopande av vad sålunda anförts, far utskottet hemställa,
att riksdagen må
a) för beredande av extra statsbidrag för år 1920
åt sjukkassor, som registrerats enligt lagen om sjukkassor
den 4 juli 1910, på extra stat för år 1921 anvisa ett
förslagsanslag av 1,500,000 kronor att fördelas i huvudsaklig
överensstämmelse med nu gällande grunder;
b) i anledning av herrar Modigs m. fl. och Hamrins
m. fl. ovanberörda motioner för sin del besluta,
att sjukkassa och fortsättningskassa, som registrerats
enligt lagen om sjukkassor den 4 juli 1910 må av
statsmedel tilldelas 2 kronor för varje medlem, fortsättningskassa
dock allenast 50 öre för medlem,
därvid antalet medlemmar skall beräknas efter förhållandena
den 31 december nästföregående år; dock att
för sjukkassemedlem, som är medlem jämväl i annan
sjukkassa, dylikt bidrag skall utgå med endast 1
krona.
Stockholm den 1 juni 1920.
På statsutskottets vägnar:
A. ANDERSSON.
Närvarande: se under utlåtande nr 170.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.