Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion angående rätt för änkan Dorotea Sofia Torén till ersättning för upphörd hrännvinsutskänkningsrättighet.

1920-06-01 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1920:179, Utlåtande i anledning av väckt motion angående rätt för änkan Dorotea Sofia Torén till ersättning för upphörd hrännvinsutskänkningsrättighet.

Dokumentets text

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 179.

15

Nr 179.

Ankom till riksdagens kansli den 1 juni 1920 kl. 5 e. m.

Utlåtande i anledning av väckt motion angående rätt för änkan

Dorotea Sofia Torén till ersättning för upphörd hrännvinsutskänkningsrättighet.

(3:e avd.)

I en inom första kammaren av herr N. A. Nilsson i Kabbarp väckt

motion, nr 132, vilken hänvisats till statsutskottets förberedande behandling,

har hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte

förklara, att, oaktat riksdagens genom skrivelsen nr 212 den 1 juni

1917 tillkännagivna beslut och den därpå grundade nådiga kungörelsen

den 16 maj 1918 angående ersättning till gästgivare för upphörande

av dem, jämlikt 10 § i förordningen angående försäljning av brännvin

den 9 juni 1905, tillkommande rätt till utskänkning av brännvin,

hinder icke möter för änkefru Dorotea Sofia Torén, född Bergström,

att söka och erhålla ersättning för upphörd brännvinsutskänkningsrättighet.

Till stöd för sina framställningar har motionären anfört i huvudsak

följande:

»År 1907 beslöt riksdagen en tvångsfri avlösning av brännvinsutskänkningsrätten

hos de gästgiverier, vilkas ägare, på grund av bestämmelserna

i 10 § av kungl. förordningen angående försäljning av

brännvin den 9 juni 1905, voro berättigade att fortfarande efter den

1 november 1909 utskänka brännvin.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 179.

I enlighet med riksdagens beslut utfärdade Kungl. Maj :t kungörelse

den 12 juli 1907, vari bland annat angivas de grunder, enligt vilka ersättningen

till vederbörande rättsägare skulle utgå.

A en kungörelsen bifogad tabell finnas angivna 56 gästgiverier,

vilkas ägare förklarat sig villiga att på vissa villkor avstå från utskänkningsrätten,

och bland dessa gästgiveriet i Åhus, där utskänkningsrätten

ägdes av änkefru Dorotea Torén.

För fru Toréns del kom dock ingen avlösning till stånd, fastän

en sådan skulle varit förmånlig för benne.

Sedermera, år 1917, beslöt riksdagen en obligatorisk avlösning av

de återstående rättigheterna. Och i enlighet därmed utfärdade Kungl.

Maj:t kungörelse den 16 maj 1918 angående ersättning till gästgivare

för upphörande av dem, jämlikt 10 § i förordningen angående försäljning

av brännvin den 9 juni 1905, tillkommande rätt till iskänkning

av brännvin.

Denna kungörelse stadgar i 1 paragrafen, att till ägare av gästgiveri,

vilken jämlikt nämnda förordning är berättigad att iskänka

brännvin, må för rättighetens upphörande från och med 1919 av staten

utgivas ersättning med årligt belopp, som av Konungens befallningshavande

fastställes i den ordning och efter de grunder, som finnas angivna

i kungörelsen den 12 juli 1907.

Enligt kungörelsens 3 § skall gästgiveriägare, som vill komma i

åtnjutande av ifrågavarande ersättning, därom före den 1 september 1918

ingiva ansökan till Konungens befallningshavande i det län, där gästgiveriet

är beläget.

Och enligt 4 § utgå erforderliga medel för gäldande av dylikt

ersättningsbelopp ur statsverkets fond av rusdrycksmedel och utbetalas

av Konungens befallningshavande kvartalsvis.

Enligt mig tillbandakommen uppgift hava, med undantag av ovannämnda

änkefru Dorotea Torén, alla de resterande gästgiveriägarna i

laga tid sökt ersättning och erhållit sådan. På grund av okunnighet

om gällande lagstiftning försummade fru Torén att i rätt tid anmäla sig.

Först den 28 april 1919, efter att ha blivit uppmärksamgjord på saken,

anhöll bon hos länsstyrelsen om ersättning. Länsstyrelsen resolverade,

att ansökningen, såsom för sent ankommen, icke kunde till prövning

upptagas. I underdåniga besvär fullföjde sökanden sin talan hos Kungl.

Maj:t. Kungl. Maj:ts utslag, givet i regeringsrätten den 5 september

1919, medgav ingen ändring i länsstyrelsens resolution, och ej heller

kunde Kungl. Maj:t, såsom ock av sökanden begärts, av nåd återställa

försuten tid.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 179.

17

Det, är endast riksdagen, som här kan bereda möjlighet för en

rättelse, som jag finner omständigheterna påkalla.

Ånkefrn Torén, som är mantalsskriven i Åhus men nu kyrkoskriven

och bosatt i Stockholm, Gustav Vasa församling, är född den

10 februari 1836 och alltså inom få dagar 84 år gammal. På grund

av ålder och svag syn är hon oförmögen till allt arbete. Arrendet för

utskänkningsrätten, uppgående till 1,500 kronor per år, var hennes enda

inkomst.

Det synes mig obilligt och hårt, om en gammal aktningsvärd

änka, som ej förstått att bevaka sin rätt, i följd av en formell uraktlåtenhet

skulle gå miste om all ersättning för en laglig livstidsrättighet,

som staten tagit från henne.»

Utskottet, som funnit billighetsskäl tala för bifall till förevarande förslag,

har ansett sig böi-a tillstyrka detsamma. Enligt vad ptskottet inhämtat,

torde det, förutom änkan Torén, ej finnas någon gästgiveriägare, som

ej i laga ordning sökt och erhållit ersättning för upphörd brännvinsutskänkningsrättighet,

vadan några konsekvenser av ett bifall till

motionen ej synas föreligga.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj:t

förklara, att änkan Dorotea Sofia Torén, född Bergström,

må utan hinder av bestämmelserna i kungl.

kungörelsen den 16 maj 1918 angående ersättning till

gästgivare för upphörande av dem, jämlikt 10 § i

förordningen angående försäljning av brännvin den 9

juni 1905, tillkommande rätt till utskänkning av bränn - vin, söka och, därest det prövas skäligt, erhålla ersättning

för upphörd brännvinsutskänkningsrättighet.

Stockholm den 1 juni 1920.

På statsutskottets vägnar:

A. ANDERSON.

Närvarande: se under utlåtandet nr 180.

Utskott ets

yttrande.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 6 sand. 72 höft. (Nr 175—180.)

3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1920:352 Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion angående rätt för änkan Dorotea Sofia loren till ersättning för upphörd brännvinsutskänkningsrättighet. s. 7 i texten