Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag för kapitalökning å statens under civildepartementet hörande utlåningsfonder.

1920-06-01 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1920:181, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag för kapitalökning å statens under civildepartementet hörande utlåningsfonder.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 181.

1

Nr 181.

Ankom till riksdagens kansli den 1 juni 1920 kl. 5 e. m
-

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar om anslag för kapitalökning å

statens under civildepartementet hörande utlåningsfonder.

(4:e avd.)

l:o) I den till riksdagen den 7 januari 1920 avlåtna propositionen

om statsverkets tillstånd och behov har Kungl. Maj:t, under titel »utgifter

för kapitalökning, statens utlåningsfonder» föreslagit riksdagen

besluta, att för avsättning till allmänna järnvägslånefonden i riksstaten

för år 1921 upptaga ett reservationsanslag av 1,500,000 kronor.

Under hänvisning till vad det vid statsverkspropositionen under

rubrik »utgifter för kapitalökning bil. 1» fogade statsrådsprotokollet

över civilärenden sid. 323 (punkt 74) i ämnet innehåller får utskottet,

med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag, hemställa,

att riksdagen må för avsättning till allmänna järnvägslånefonden

i riksstaten för år 1921 upptaga ett

reservationsanslag av 1,500,000 kronor att utgå av

lånemedel.

2:o) Kungl. Maj:t har (punkt 75) föreslagit riksdagen dels besluta,

att den för att underlätta åstadkommandet av bibanor inom västra

delarna av Värmlands, Kopparbergs och Jämtlands län samt delar av

Bohuslän och Dalsland av riksdagen beslutade lånefonden skall ökas

från 12,000,000 kronor till 24,000,000 kronor på det sätt, att under år

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 6 sand. 73 höft. (Nr 181—183.) 1

Allmänna

järnvägslåne
fonden.

Fonden för

bibanor i vissa

delar av riket.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 181.

1921 til) fonden avsättes utöver redan beslutat belopp om 1,000,000

kronor, ytterligare 2,400,000 kronor samt under vartdera av åren 1922—

1925 avsättas likaledes 2,400,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att

från denna fond anvisa statslån till understödjande av nya, ännu ej

påbörjade enskilda järnvägsanläggningar, om vilka bär är fråga; dels

besluta, att de för åtnjutande av lån från ifrågavarande fond hittills

föreskrivna villkor och bestämmelser skola gälla även för lån ur den

sålunda ökade fonden; dels medgiva, att Kungl. Maj t må under tiden

till och med år 1925 förfoga över samtliga av riksdagen för avsättningtill

fonden anvisade medel; dels ock besluta att för avsättning till ifrågavarande

fond i riksstaten för år 1921 upptaga ett reservationsanslag av

3,400,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 323—328 av åberopade

statsrådsprotokollet.

Rörande ifrågavarande anslag har departementschefen, bland annat,

anfört följande:

»Vid prövande av behovet av ökning av bibanefonden synes man,

såsom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen jämväl gjort, kunna för närvarande

utgå från att under den närmaste tiden behov av bidrag från

fonden endast föreligger beträffande, dels de två järnvägar, som redan

erhållit statslån ur fonden, nämligen Billingsfors—Arvika med bibana

och Åmål—Årjäng, dels ock järnvägen Limedsforsen—Sårna. För övriga

planerade järnvägsföretag i orten, nämligen Smedberg—Ed, Skee—Ed,

Åsbyholm—Slättne och "Edebäck—Slättne, hava koncessioner ej ännu

meddelats. Ansökningar därom liksom om statslån för företagen äro

ingivna och för yttrande remitterade till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

Enligt vad styrelsen meddelat, hava emellertid de förberedande

arbetena med kapitalanskaffning för närvarande icke för sistnämnda

företag fortskridit så långt, att statslån för något av desamma under

de närmaste åren kan tänkas ifrågakomma.

En undersökning av lånebehovet för järnvägarna Billingsfors—Arvika

med bibana Åmål—Årjäng och Limedsforsen—Sårna giver vid

handen, att detta numera i följd av under kristiden inträdd stegring

å samtliga kostnader för banornas anläggning ungefär fördubblats. Såsom

framgår av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens utlåtande, beräkuas

nämligen numera kostnaden för utförande av dessa järnvägar till ett

sammanlagt belopp av icke mindre än omkring 32,000,000 kronor.

Statslånen för järnvägarna skulle enligt vanliga villkor för lån från

fonden sålunda med nuvarande prisläge komma att utgöra den betyd
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 181.

3

liga summan av 24,000,000 kronor. Då fonden endast omfattar 12,000,000

kronor, skulle enbart lånebehovet för nämnda tre banor betinga dess

ökning med lika stort belopp.

För järnvägarna Billingsfors—Arvika med bibana och Åmål—Årjäng

hava, såsom ovan nämnts, statslån från bibanofonden beviljats till

ett sammanlagt belopp av 8,895,750 kronor. Arbetet å järnvägsanläggningarna

är påbörjat och fortgår alltjämt. Då enligt för fonden stadgade

villkor lån endast får beviljas för nya, ännu ej påbörjade järnvägsanläggningar,

utgör berörda omständighet hinder för Kungl. Maj:t att

anvisa nya lån för järnvägarnas fullbordande, och måste riksdagens

medgivande därtill sökas. Det torde emellertid vara uppenbart, att

vederbörande järnvägsbolag icke förmå att själva anskaffa samtliga de

medel, som äro erforderliga för arbetenas slutförande. Staten måste

säkerligen hålla sig beredd att bispringa med lån till ytterligare betydande

belopp. Då jag i likhet med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

anser, att beslut om reserverande av nödiga medel för de båda järnvägsföretagens

bringande till fullbordan redan nu bör fattas, vill jag

emellertid betona, att ett sådant reserverande av medel ingalunda bör

få anses såsom en utfästelse till vederbörande järnvägsaktiebolag att

statslån till % av de ökade anläggningskostnaderna äro att påräkna.

Frågorna, under vilka villkor och till vilka belopp ytterligare statslån

skola utgå till företagen, böra fastmera i sinom tid underställas riksdagens

prövning.

Vad angår järnvägen Limedsforsen—Sårna, har återstoden av nuvarande

lånefonden eller 3,104,250 kronor — 1921 års avsättning inberäknad

— beräknats åtgå till statslån för järnvägen, för vilken statslån

till nämnda belopp tidigare blivit sökt. Såsom framgår av förenämnda,

av Limedsforsen—Sårna järnvägsaktiebolag gjorda framställning,

påräknar bolaget numera ett statslån till mer än dubbla beloppet

eller omkring 6,300,000 kronor. Förutsättning för att sistnämnda summa

skall bliva för ändamålet tillräcklig är dessutom, att den nu beräknade

anläggningskostnaden skall nedgå med omkring 1,000,000 kronor. Bolaget

räknar med möjligheten, att detta kan ske före våren 1921, vid

vilken tidpunkt bolaget har för avsikt att igångsätta arbetet, därest

nödigt statslån kan ställas i utsikt.

Frågan om när arbetena å järnvägen Limedsforsen—Sårna komma

att påbörjas kan sålunda för närvarande ej med säkerhet bedömas.

Med hänsyn till ovissheten härutinnan torde en av bolaget gjord framställning,

att staten, som i samband med övertagandet av Mora—Vänerns

järnväg förvärvat ett antal aktier i bolaget, skulle för dessa del
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 181.

taga i beslutad ökad aktieteckning, ej komma att underställas innevarande

års riksdag. Den nu ifrågasatta ökningen av bibanefonden

lärer emellertid böra tillmätas så, att möjlighet finnes att tilldela bolaget

statslån, när arbetenas påbörjande med hänsyn till omständigheterna

kan anses lämpligt.

På grund av vad nu anförts finner jag en väsentlig ökning av nu

ifrågavarande fond påkallad. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag

om ny avsättning’ till lånefonden med 2,400,000 kronor årligen under

åren 1921—1925, eller sålunda med tillhopa 12,000,000 kronor, synes

under för handen varande förhållanden böra godtagas. Att, såsom styrelsen

tänkt sig, nu bilda en gränsbanefond, synes däremot av praktiska

skäl mindre tilltalande. Det förfaringssätt, som vid föregående

beslut om anskaffande av nya medel till statslån för järnvägarna i dessa

trakter kommit till användning, eller den äldre lånefondens utökning

för ändamålet, torde även nu böra tillämpas.»

Med hänsyn till den i ärendet lämnade utredningen har utskottet

ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förevarande förslag. Utskottet

hemställer,

att riksdagen må

a) besluta, att den för att underlätta åstadkommandet

av bibanor inom västra delarna av Värmlands,

Kopparbergs och Jämtlands län samt delar av Bohuslän

och Dalsland av riksdagen beslutade lånefonden skall

ökas från 12,000,000 kronor till 24,000,000 kronor på

det sätt, att under år 1921 till fonden avsättas, utöver

redan beslutat belopp om 1,000,000 kronor,

ytterligare 2,400,000 kronor samt under vartdera av

åren 1922—1925 avsättas likaledes 2,400,000 kronor,

med rätt för Kungl. Maj:t att från denna fond anvisa

statslån till understödjande av nya, ännu ej påbörjade

enskilda järnvägsanläggningar, om vilka här är

fråga;

b) besluta, att de för åtnjutande av lån från ifrågavarande

fond hittills föreskrivna villkor och bestämmelser

skola gälla även för lån ur den sålunda ökade

fonden;

c) medgiva, att Kungl. Maj:t må under tiden

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 181.

5

till och med år 1925 förfoga över samtliga av riksdagen

för avsättning till fonden anvisade medel;

d) besluta att för avsättning till ifrågavarande

fond i riksstaten för år 1921 upptaga ett reservationsanslag

av 3,400,000 kronor att utgå av lånemedel.

3:o) I enlighet med Kungl. .Maj:ts förslag (punkt 76) får utskottet VattenkrafuSlutligen

hemställa, lånefonden.

att riksdagen må såsom kapitalökning för vattenkraftslånefonden

för år 1921 anvisa ett reservationsanslag

av 2,000,000 kronor att utgå av lånemedel.

Stockholm den 1 juni 1920.

På statsutskottets vägnar:

A. ANDERSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar C. J. G. Sivarts, J. Nilsson i Skottlandshus, N. A. Nilsson,

H. F. Lamm, H. M. Bäckström, J. L■ Widell, C. G. Ekman, O. U. B, Olsson, O. Bergqvist,

J. Jeansson och G- I. Asplund samt

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, O. H.son Waldén, S- Bengtsson

i Norup, W. Bäckström, G. B. Jansson i Falun, J. Erlansson, A. J. Andersson i Gävle, O. Nilsson

i Örebro, A. Mossberg, S- E. J. Liibeck, K. E. W. Söderhielm och J. D. Norman.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1920:374 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl, Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag för kapitalökning å statens under civildeparteme s. 3 i texten