Sök i Ratio Lex

Statsutskottets utlåtande Nr 184

1920-06-01 · 17 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 15 av 17 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1920:184, Statsutskottets utlåtande Nr 184

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 184.

1

Nr 184.

Ankom till riksdagens kansli den 1 juni 1920 kl. 5 e. m.

Utlåtande i anledning a,v Kungl. Maj ds i statsverkspropositionen

gjorda framställningar om anslag till utförande av

vissa fiskehamnsbyggnader m. in. jämte i ämnet väckta

motioner.

(4:e avd.)''

l:o) Uti den till riksdagen den 7 januari 1920 avlåtna propositionen

(nr 1) angående statsverkets tillstånd ock behov i avseende å sjätte

huvudtiteln^ innefattande anslagen till kommunikationsdepartementet, kar

Kung]. Maj:t, under åberopande av punkt 16 i det vid propositionen fogade

statsrådsprotokollet över civilärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen att

dels till bestridande av kostnaderna för utförande av vissa av fiskekamnskommissionen

föreslagna hamnar ävensom av fiskehamn vid Östra

Torp å extra stat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av 2,000,000

kronor, att enligt de närmare föreskrifter, Kungl. Maj:t må finna gott

meddela, användas för ifrågavarande ändamål under villkor om kostnadsfri

upplåtelse ej mindre av själva området för hamnarna än även

av det område i land, som med hänsyn till den rörelse, som är avsedd

att bedrivas i hamnarna, bör avsöndras för det gemensamma behovet,

dels ock medgiva, att kostnaderna för anordnande under byggnadstiden

av en särskild hamnavdelning inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

må från och med år 1920 från de för hamnarnas byggande

anslagna medel utgå med ett till 29,900 kronor om året förhöjt belopp.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade

statsrådsprotokollet.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 6 samt. 7-4 käft. (Nr 184—185.) 20 1,

Utförande av

vissa fiskehamnar.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 184.

I sammanhang med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet

till behandling förehaft fyra inom andra kammaren väckta motioner,

nämligen dels nr 60 av herr P. Granath m. fl., vari föreslagits, att riksdagen

måtte bevilja ett anslag av 1,130,000 kronor för uppmuddringar

och utbyggnader av vissa fiskehamnar i Norrland och Uppsala län, i

enlighet med av väg- och vattenbyggnadsstjrrelsens hamnavdelning uppgjort

förslag, samt att av detta belopp 500,000 kronor beviljas på

tilläggsstat för år 1920, samt 630,000 kronor å 1921 års stat,

dels nr 160 av herr A. Pehr sson i Bramstorp, vari hemställts, att

riksdagen måtte till fördjupning av under byggnad varande hamnen i

Östra Torp i enlighet med uppgjort förslag ställa Kungl. Maj:ts förfogande

ett belopp, utöver tidigare beviljat anslag, av 210,000 kronor,

dels nr 161 av herr S. Bengtsson i Norup m. fl., vari hemställts, att

riksdagen för anläggning av en skydds- och fiskehamn vid Torekov, i

enlighet med väg- och vattenbyggnadsstyrelsens den 18 december 1919

omräknade kostnadsförslag, på extra stat måtte bevilja ett statsanslag

av 1,740,500 kronor, därav för år 1921 en tredjedel med i runt tal

580,200 kronor,

dels ock nr 231 av herr P. A. Andersson i Knäppinge m. fl., i vilken

motion hemställts, att riksdagen måtte

1) besluta att staten skall genom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

hamnavdelning själv bygga och underhålla alla de av fiskehamnskommissionen

förordade fiskehamnar, till vilka medel av riksdagen beviljas;

2) bevilja ett anslag av 1,130,000 kronor för utförande av de i

väg- och vattenbyggnadsstyrelsens skrivelse den 1 december 1919 nämnda

12 i huvudsak av muddringar bestående fiskehamnsförbättringar, vilka,

under förutsättning att detta anslag beviljas, lämpligen kunna utan försenande

av andra i gång varande fiskehamnsbyggnader med hänsyn till

arbetets beskaffenhet bedrivas jämsides med dessa, liksom de 4 hamnarbetena

vid Fågelsundet, Bergö, Grisslan och Gäddbäckssund, till vilkas

utförande riksdagen redan förut beviljat medel;

3) medgiva att för sådant ändamål de ovan angivna 16 i huvudsak

av muddringar bestående hamnförbättringarne, samt jämväl i andra delar

av landet än de norrländska kustlänen och Uppsala län avsedda, av

fiskehamnskommissionen till utförande i andra hand förordade fiskehamnsarbeten

av liknande art, må bilda en särskild parallellgrupp att utföras

jämsides med andra i gång varande fiskehamnsbyggnader, därvid de

ovan angivna 16 första till denna grupp hörande hamnförbättringarne

böra utföras i ordningsföljden: Gårdskär, Fågelsundet, Prästgrundet,

Agö, Bergö, Grisslan, Gäddbäckssund, Rönnskär, Rödkallen, Holma,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 184. 3

Skeppsmätare Marviksgrunnan, Storhamn, Jättliolmarno, Våtnäs och

Tupparne;

4) besluta sådan ändring i övrigt i den av fiskehamnskommissionen

på sin tid föreslagna ordningsföljden för de av kommissionen förordade

fiskehamnsbyggnadernas utförande, att ordningsföljden för de uti huvudgruppen

kvarstående, respektive nyinförda fiskehamnarna skall vara:

Ilerrevik, Smögenholmarne, Barsebäck, Byxelkrok, Kårehamn, Lutterhorn,

Kapelludden, Hölick, Värskär, Bremö-Kalven (i stället för Sanna),

Utvalnäs, Vändborg, Faludden, Stendörren, Långö och Bokö;

5) anvisa ett belopp av 200,000 kronor att ställas till väg- och

vattenbyggnadsstyrelsens förfogande dels för verkställande även i andra

delar av landet än den norrländska kusten av de utav 1917 års riksdag

begärda undersöknings- och utredningsarbetena rörande sådana mindre

kostsamma i huvudsak av muddringsarbeten bestående fiskehamnsförbättringar,

vilka i fiskehamnskommissionens förslag förordats att komma

till utförande i andra hand och vilka med hänsyn till arbetets beskaffenhet

lämpligen kunna bedrivas jämsides med andra i gång varande fiskehamnsbyggnader,

dels för utförande av de undersökningsarbeten och

upprättande av de arbetsplaner och kostnadsberäkningar, som erfordras

jämväl för de återstående, av fiskehamnskommissionen till'' utförande i

andra hand förordade fiskehamnsanläggningar, vilka icke bestå i huvudsak

av muddringsarbeten;

samt 6) öka det för år 1920 beviljade byggnadsanslaget, 2,000,000

kronor, till 2,500,000 kronor i enlighet med vad av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

begärts.

I fråga om de skäl motionärerna anfört till stöd för de av dem

gjorda framställningarna, får utskottet hänvisa till motionerna.

Med avseende å de föreslagna ändringarna i ordningsföljden för

byggandet av statens fiskehamnar m. m. får utskottet hänvisa till en

utskottet från väg- och vattenbyggnadsstyrelsens hamnavdelning tillhandakommen

promemoria, vilken utskottet till fullständigande och förtydligande

av den i propositionen lämnade utredningen ansett erforderligt

foga vid detta utlåtande såsom bilaga.

Kungl. Maj:ts i ämnet avgivna förslag avser därjämte vissa höjningar

i avlöningsförmånerna för personalen inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

hamnavdelning. Innebörden härav framgår av nedanstående

sammanställning:

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande .Nr 181.

Utskottets

yttrande.

Nuvarande anslag.

chefen för hamn avdelningen...... kronor 10,000: —

hamningenjören............................. » 6,000: —

biträdande ingenjören.................. » 4,800: —

kvinnligt skrivbiträde .................. » 1,200: —

administrativa avdelningen......... » '' 1,200: —

Summa kronor 23,200: —

Föreslaget anslag.

kronor 12,000: —r)

» 7,200: —l)

» ''5,500: —*)

» 1,600: —»)

» 3,600: —

kronor 29,900: —

De av herr Granath m. fl. och herr Andersson i Knäppinge :m. fl.

i ämnet väckta motionerna äro grundade på en inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

under år 1919 slutförd utredning dels avseende att

vissa mindre kostsamma, i huvudsak av muddringar bestående fiskehamnsförbättringar,

vilka enligt nu gällande plan skulle komma till utförande

först i andra hand, i stället skulle bilda en särskild parallellgrupp att

snarast utföras jämsides med andra i gång varande arbeten å vissa första

hands-hamnar, dels ock jämväl i övrigt innebärande en förändring i den

tidigare för hamnarnas utförande bestämda ordningsföljden. Anledningen

till att dessa väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag, vilka innefattades

uti fyra i december månad 1919 till Kungl. Maj:t avlåtna skrivelser,

icke'' uti statsverkspropositionen upptagits till prövning, torde bland

annat hava varit den sena tidpunkt, på vilken de kommit vederbörande

departement tillhanda.

Den sålunda motionsvis föreslagna omläggningen av fiskehamnsbyggnaderna,

som delvis tillkommit i enlighet med riksdagens tidigare

gjorda uttalanden, har utskottet funnit värd allt beaktande. Då det

emellertid icke varit utskottet möjligt att ägna förslaget den omfattande

och i detalj gående granskning, som med hänsyn till ärendets beskaffenhet

synes nödvändig, har utskottet icke ansett sig kunna tillstyrka, att

detsamma nu vinner riksdagens godkännande.

Under uttalande av sin anslutning till det med omläggningsförslaget

avsedda syftet förutsätter emellertid utskottet, att Kungl. Maj:t efter

förnyad prövning av ärendet för nästkommande riksdag framlägger förslag

med nya grunder för fiskehamnsbyggnadernas bedrivande, därvid,

därest så befinnes erforderligt, tillfälle torde föreligga för Kungl. Maj:t

att äska ökat anslag för ändamålet å 1921 års tilläggstat.

I avvaktan härpå har utskottet upptagit det anslag, som nu bör anvisas

å 1921 års riksstat, till samma belopp som Kungl. Maj:t i detta

hänseende föreslagit, eller 2,000,000 kronor.

*) vartill skulle komma tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg.

2) > > » dyrtidstillägg.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utledande Nr 184.

Beträffande härefter frågan om ökat anslag för väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

hamnavdelning vill utskottet, med hänsyn till de

öikade arbetsuppgifter, som i jämförelse med vad som tidigare varit fallet

otvivelaktigt redan åvila denna och som framdeles i än större utsträckning

torde bliva densamma tilldelade, tillstyrka Kung]. Maj:ts i detta

hänseende gjorda förslag. I fråga om den föreslagna höjningen från

l, 200 kronor till 3,600 kronor av det till ersättning åt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

administrativa avdelning avsedda beloppet förutsätter

emellertid utskottet i likhet med statskontoret, att detta belopp icke må

användas till förstärkning av den å styrelsens ordinarie stat anställda

personalens avlöning.

Den tidpunkt, varifrån de sålunda tillstyrkta högre avlöningarna

m. in. skulle utgå, har utskottet ansett böra fastställas till den 1 juli 1920.

Uti herr Pehrssons i Bramstorp ovanberörda motion bär ifrågasatts,

att den på statens bekostnad under byggnad varande fiskehamnen vid

''östra Torp måtte för att möjliggöra jämväl handelstrafik utvidgas och

i erforderlig utsträckning fördjupas från 3 till 4 meter. Väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen har uti avgivet utlåtande uttalat såsom silf

mening, att den ifrågasatta utvidgningen vore ett för staten och orten

gemensamt intresse, samt förordat att ett statsanslag för ändamålet med

105,500 kronor, eller hälften av den beräknade utvidgningskostnaden,

beviljades, under förbehåll, bland annat, att återstoden täcktes av enskilda

och lokala korporationer. Då emellertid enligt utskottets mening bidragav

statsmedel icke bör ''utgå för utvidgning av ifrågavarande anläggning

från fiskehamn till handelshamn får utskottet avstyrka motionen.

Av herr S. Bengtsson i Norup m. fl. bär uti ovannämnda motion

nr 161 gjorts framställning om anslag för anläggning av en skyddsoch

fiskehamn vid Torekov. Med beaktande av de synpunkter, som

motionären därvid anfört, vill utskottet tillstyrka att det tages under

övervägande, huruvida icke genom statens medverkan en förbättring av

hamnförhållandena i Torekov kan komma till stånd.

Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört får utskottet

hemställa,

I) att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts

förevarande förslag, må

a) med avslag å herr Pehrssons i Bramstorp ovanberörda

motion till bestridande av kostnaderna för utförande

av vissa av fiskehamnskommissionen föreslagna hamnar

ävensom av fiskehamn vid Östra Torp å extra stat

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 184.

Under stödjande

av mindre

fiskehamnsbyggnader.

för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av 2,000,000

kronor,

att enligt de närmare föreskrifter, Kungl. Maj:t

må finna gott meddela, användas för ifrågavarande

ändamål under villkor om kostnadsfri upplåtelse ej

mindre av själva området för hamnarna än även av

det område i land, som med hänsyn till den rörelse,

som är avsedd att bedrivas i hamnarna, bör avsöndras

för det gemensamma behovet,

b) medgiva, att kostnaden för anordnande under

byggnadstiden av en särskild hamnavdelning inom

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen må från och med

den 1 juli år 1920 från de för hamnarnas byggande

anslagna medel utgå med ett till 29,900 kronor om året

förhöjt belopp;

II) att de av herr Granath m. fl., Bengtsson i

Norup in. fl. och herr Andersson i Knäppinge m. fl. i

ämnet väckta motionerna må anses besvarade genom

vad härovan anförts.

2:o) Vidare har Kungl. Maj:t (punkt 17) föreslagit riksdagen att till

understödjande av andra mindre fiskehamnsbyggnader än de av fiskehamnskommissionen

till utförande i första hand föreslagna å extra stat

för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av 150,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade

statsrådsprotokollet.

I samband med Kungl. Maj:ts sistnämnda förslag har utskottet till

behandling förehaft två till utskottet remitterade motioner, väckta den

ena, nr 14, inom första kammaren av herr K. A. Andersson m. fl. och

den andra, nr 37, inom andra kammaren av herr B. Olsson i Kollungeröd

m. fl., i vilka motioner hemställts, att sistberörda anslag måtte bestämmas

till 300,000 kr.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sin framställning

får utskottet hänvisa till motionerna.

I punkten 76 under nionde huvudtiteln av 1919 års statsverksproposition

föreslog Kungl. Maj:t riksdagen att till understödjande av

andra mindre fiskehamnsbyggnader än de av fiskehamnskommissionen

till utförande i första hand föreslagna å extra stat för år 1920 anvisa

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutshottets utlåtande Nr 184.

7

ett reservationsanslag av 150,000 kronor samt godkänna vissa föreslagna

villkor och bestämmelser rörande statsbidrag från anslaget.

I en inom riksdagen väckt motion yrkades, att beloppet måtte bestämmas

till 300,000 kronor.

Jordbruksutskottet ansåg det vara tillräckligt, om anslaget bestämdes

till 150,000 kronor, vilken summa enligt utskottets mening i det närmaste

motsvarade det belopp, som under de senaste åtta åren för ifrågavarande

ändamål utgått från det under sjätte huvudtiteln uppförda anslaget till

brobyggnader, hamnbyggnader samt upprensning av åar och farleder.

Riksdagen bestämde beloppet till 150,000 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen hemställde i skrivelse den 9

december 1919, att anslag för ändamålet måtte för år 1921 äskas å

oförändrat belopp.

I skrivelse den 22 november 1919 anhöll emellertid länsstyrelsen i

Göteborgs och Bohus län, att anslaget måtte för år 1921 höjas till

300,000 kronor. Till stöd härför åberopades att, enligt verkställd utredning,

behov av förbättrade hamnanordningar vid ett betydande antal

fisklägen inom länet förelåge.

Lantbruksstyrelsen tillstyrkte i avgivet utlåtande denna framställning

och anförde därvid bland annat följande:

»Behovet av förbättringar av smärre fiskehamnar gör sig allt mer gällande,

och detta ej blott inom Göteborgs och Bohus län utan även på flera andra ställen

vid rikets kuster. Detta är särskilt fallet beträffande Gottland och Öland, varjämte

en underdånig framställning av Yästernorrlands läns landsting, varöver

styrelsen denna dag avgivit underdånigt utlåtande, visar att fiskehamnsförbättringar

äro i hög grad av behovet påkallade även inom sistnämnda län. Även

ifrån Hallands, Malmöhus och Gävleborgs län har försports behov av smärre

fiskehamnsförbättringar.

Den synnerligen stora betydelsen för fisket av att fiskehamnarna bliva på

ett tidsenligt sätt iståndsätta torde ej behöva närmare utredas. Bör att vårt

fiske skall kunna följa med i utvecklingen, torde det ock vara synnerligen angeläget,

att sådana hamnförbättringar komma till stånd utan alltför stor tidsutdrägt.

För att detta skall kunna ske, synes det bliva nödvändigt, att reservationsanslaget

till understödjande av mindre fiskehamnsbyggnader, som för år 1920

bestämts till 150,000 kronor, från och med år 1921 höjes åtminstone till 300,000

kronor.»

Sedan ärendet därefter remitterats till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

tillstyrkte även denna styrelse i utlåtande den 17 december

1919 sådan höjning.

Departementschefen fann sig emellertid icke böra föreslå någon

ändring i anslagsbeloppet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 184.

Utskottets

yttrande.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, har under den senaste

tiden till myndigheterna inkommit ett över förväntan stort antal ansökningar

om bidrag från ifrågavarande anslag. Åven om denna omständighet

icke i och för sig torde böra vara avgörande vid bestämmandet

av anslagets storlek, har utskottet dock, med beaktande av det stora

behov av medel för ändamålet, som otvivelaktigt föreligger,, ansett sig

böra tillstyrka,, att anslaget för år 1921 bestämmes till 300,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande

förslag och med bifall till de av herr K. A.

Andersson m. fl. och herr Olsson i Kollungeröd m. fl.

i ämnet väckta motionerna, må till understödjande av

andra mindre fiskehamnsbyggnader än de av fiskehamnskommissionen

till utförande i första hand föreslagna

å extra stat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag

av 300,000 kronor.

Stockholm den 1 juni 1920.

På statsutskottets vägnar:

A. ANDERSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar G. G. .T. Swartz, J. Nilsson i Skottlandshus, N. A.

Nilsson, H. F. Lamm, H. M. Bäckström J. L. Widell, G. G. Ekman, O. U. B. Olsson,

O. Bergqvist, J. Jeansson och G. I. Asplund samt

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, O. U:son Waldén, S. Bengtsson

i Norup, TF. Bäckström, C. It. Jansson i Falun, J. Erlansson, A. J■ Andersson i

Gävle, O. Nilsson i Örebro, A. Mossberg, S. E. J. Lubeck, K. E. TF. Söderhielm och

J. D. Norman.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 184.

9

Bilaga.

P. M.

angående

ändring i ordningsföljden för byggandet av statens fiskehamnar, samt angående

övriga åtgärder föreslagna i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

underdåniga framställningar den 1, 4 och 8 december 1919, vilka

ligga till grund för motionen nr 231 i andra kammaren

av herr Andersson i Knäppinge m. fl.

Fiskehamnskommissionen har förordat byggandet av 79 fiskehamnar, av vilka

gruppen A.) 44 st. skulle byggas och underhållas av staten, och

gruppen B.) 35 st. skulle belcostas av staten, men utföras och underhållas av fiskarena.

79 st.

Av dessa 79 fiskehamnar skulle

l:o) 31 st .först komma till utförande (n första hand» = första hand sgrupp eu),

nämligen 24 st. av gruppen A) och

7 » » » B).

2:o)

gruppen),

48 st. därefter komma till utförande (»i andra hand» = andra hands
nämligen

20 st. av gruppen A) och

28 » » » B).

I. Förstahandshamnama som först skulle komma till utförande äro:

l:o) De 24 si. som skola byggas och underhållas av staten, av riksdagen beslutade

redan år 1911:

1. Träslöv i Hallands län.

2. Glommen» » »

3. Grundsund, Göteborgs och Bohus län.

4. Kivik, Kristianstads län.

5. Hönö—Klova, Göteborgs län.

6. Gislöv, Malmöhus län.

7. Grönhögen, Kalmar län (Södra Öland).

8. Hällevik, Blekinge län.

9. Nogersund, » »

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 6 samt. 74 höft. {Nr 184—185.)

1749 20 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 184.

10. Herrevik, Gottian ds län.

11. Smögenholmarne, Göteborgs och Bohus län.

14. Värskär, Kalmar län.

15. Byxelkrok på Öland, Kalmar län.

17. Gäddbäckssund, Västerbottens län.

18. Stenshamn, Blekinge län.

19. Bergö, Gävleborgs län.

20. Fågelsund, Uppsala län.

22. Sanna å Bremön, Västernorrlands län

23. Lutterhorn, Gottlands län.

24. Kapelludden, » »

28. Gisslan, Västernorrlands län.

29. Stendörren, Södermanlands län.

30. Långö, » *

31. Bokö, » *

2o) De 7 återstående förstahandshamnarna, som skulle bekostas av staten

men utföras och underhållas av fiskarena, och till vilkas utförande medel ännu icke

beviljats, men till vilkas utförande riksdagen i skrivelse den 30 maj 1911 anhöll,

att Kungl Maj:t ville framlägga förslag, i mån som förhållandena det möjliggjorde

och den av fiskehamnskommissionen föreslagna ordningen för hamnföretagens

utförande ej rubbades, äro

12. Barsebäck, Malmöhus län.

13. Kåå, » »

16. Prästgrundet, Gävleborgs län.

21. Utvalnäs, Gävleborgs län.

25. Vändborg, Gottlands län.

26. Valudden, » »

27. Agö, Gävleborgs län.

I avseende å de ovan angivna 81 st. förstahandshamnarna har riksdagen ä) 1916

besluta följande ändringar, nämligen: . . v.

dels att ordningsföljden skulle så ändras, att de tre hamnarna i Blekinge lan

_ 8 Hällevik, 9. K oger sund och 18. Stenshamn — skulle flyttas fram såsom

n:ris 5, 6 och 7, så att de förutvarande 5. Hönö-Klova, 6. Gislöv, 7. Grönhögen,

samt 10. Herrevik, 11. Smögenholmarne, 12. Barsebäck, 13. Värskar, 14. Byxelkrok

och 15. Gäddbäckssund skulle komma efter de 3 förstnämnda,

dels att Barsebäcks hamn skulle upptagas bland dem (de 24 st. forstahandsliamnarna)

som skulle byggas och underhållas av staten.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 184.

II

Enligt detta riksdagens beslut år IDIG är ordningsföljden för förstahandshamnarna

sålunda nu bestämd att vara:

1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

8.

9.

10.

11.

12.

13.

l:o) Be 25 st. som skola byggas och underhållas av staten:

Träslöv.

Glommen.

Grundsund.

Kivik.

Hällevik.

Nogersund.

Stenshamn.

Hönö-Ivlova,

Under arbete eller färdiga.

Gislöv.

Grönhögen.

Herrevik.

Smögenholmarne.

Barsebäck.

15. Yärskär.

16. Byxelkrok.

18. Gäddbäckssund.

19. Bergö

och därefter enligt 1911 års ordningsföljd.

2:o) Be 6 återstående förstahandshamnarna, som skulle bekostas av staten, men

utföras och underhållas av fiskarena:

14. Råå.

17. Prästgrundet.

21. Utvalnäs.

25. Vändborg.

26. Paludden.

27. Agö.

Vidare har riksdagen år 1914 beslutat, att fiskehamn vid Östra Torp i Malmöhus

län skall byggas och underhållas av staten, och att denna fiskehamn liksom

den år 1916 beslutade fiskehamnen vid Sandviken på Öland (som icke är upptagen

i den av fiskehamnskommissionen uppgjorda ordningsföljden) skola utföras

jämsides med de redan 1911 beslutade 24 förstahandshamnarna. Dessa båda

hamnar, som bägge äro under byggnad, kunna betraktas som början till en

parallellgrupp till de 24 nyssnämnda.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 184.

II. Andrahandshamnarna. som skulle komma till utförande efter de 31 st. förstahandshamnarna

men till vilka medel ännu icke beviljats äro:

l:o) De 20 st., som av fiskehamnslcommissionen förordats att Ryggås och underhållas

av staten:

32. Skeppsmalen i Yästernorrlands län.

35. Särdal, Hallands län.

36. Galtabäck, » »

37. Eönnskär i Västerbottens län.

38. Bödkallen, Norrbottens län.

39. Gullkolmen, Bohus län.

40. Stora Dyrön, » »

41. Skärhamn, » »

42. Bamsö, » »

43. Käringön, » »

44. Abbekås, Malmöhus län.

45. Drottningskär, Blekinge län.

46. Kårehamn på Öland, Kalmar län.

53. Gårdskär, Uppsala län.

66. Hallarne, Blekinge län.

67. Båtfjorden, Hallands län.

68. Fläskö— Dyngö, Bohus län.

69. Gnisvärd på Gottland.

70. läcker shamn » »

71. Skanör, Malmöhus län.

, 2:o) De 28 st., som skulle bekostas av staten, men utföras och underhållas av

fiskarena äro:

33. Mollösund i Göteborgs och Bohus län.

34. Hörvik, Blekinge län.

47. Gravarne.

48. Klädesholmarne.

49. Kalvsund.

50. Herta.

51. Lörudden.

52. Storjungfrun.

54. Höganäs.

55. Arilds läge.

56. Ekenäs.

57. Ljugarn, Gottlands län.

58. Marviksgrunnan.

59. Fluntinge.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 184.

13

CO. Brantevik.

61. Baskern Sila.

62. Jättholmarne.

63. Hölick.

64. Åstliolmarne.

65. Yåtnäs.

72. Bäckviken på Hven.

73. Rönnskär, Gävleborgs län.

74. Tupparne.

75. Yalbytte.

76. Grynge udde.

77. Holma.

78. Kniven.

79. Grankulla viken.

Ändringar i denna efter riksdagens beslut år 1916 numera gällande ordningsföljd

Lava av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslagits i underdåniga framställningar

den 1, 4, 6 och 8 december 1919 (= bil. 1—4 till herr Anderssons

i Knäppinge motion nr 231):

l:o) För att efterkomma riksdagens i skrivelse till Kungl. Maj:t den 14 juni

1917 framställda begäran beträffande sådana mindre kostsamma, i huvudsak av

muddringar bestående fiskehamnsförbättringar, vilka äro förordade att komma till

utförande först i andra hand, men vilka med hänsyn till arbetets beskaffenhet

lämpligen kunde bedrivas jämsides med andra i gång varande fiskehamnsbyggnader,

har sålunda (i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens underdåniga skrivelse

den 1 december 1919) föreslagits,

att riksdagen måtte medgiva, att 16 st. i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

underdåniga skrivelse den 1 december 1919 angivna, i huvudsak av muddringar

bestående hamnförbättringar i de norrländska kustlänen och Uppsala län, få

jämte i andra delar av landet än dessa län avsedda andrahandshamnar av liknande

art (s. k. muddringshamnar) bilda en särskild parallellgrupp att utföras jämsides

med andra i gång varande förstahandshamnar (= mom. 3 i motionen nr 231 av

herr Andersson i Knäppinge m. fl.).

Denna parallellgrupp skulle (att börja med) bestå av:

1. Gårdskär i Uppsala län (förut andrahandshamn n:o 53, till vilken medel

ännu ej beviljats).

2. Fågelsundet i Uppsala län (förut förstahandshamn n:o 20, redan 1911 be
slutad

av riksdagen).

3. Prästgrundet, Gävleborgs län (förut förstahandshamn n:o 16, till vilken medel

ännu ej beviljats).

4. Agö, Gävleborgs län (förut förstahandshamn n:o 27, d:o, d:o).

5. Bergö, Gävleborgs län (förut förstahandshamn n:o 19, redan 1911 beslutad

av riksdagen).

6. Gisslan, Yästernorrlands län (förut förstahandshamn n:o 28, redan 1911

beslutad av riksdagen).

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 184.

7.

8.

9.

10.

11.

12.

13.

14.

15.

16.

Gäddbäckssund, Västerbottens län (förut förstahandshamn n:o 17,

1911 beslutad av riksdagen).

Rönnskär, Västerbottens län (förut andrakandshamn n:o 37, till vilken

redan

medel

ännu ej beviljats). , , oc, , , ,

Rödkallen, Norrbottens län (förut andrahandshamn n:o 38, eko, d.o)

Holma, Västernorrlands län (förut andrakandshamn n:o n, d.o, d.o).

Skeppsmalen, Västernorrlands län (förut andrakandshamn n:o 32, d:o, d.o).

Marnksgrunnan, Västernorrlands län (förut andrakandshamn n:o 58, d:o, d:o).

Storkamn på Åstkolmarne, Västernorrlands län (förut andrakandshamn n:o

64, till vilken medel ännu ej beviljats).

Jättholmarne, Gävleborgs län (förut andrahandshamn n:o 62, till vilken

medel ännu ej beviljats). , .

Våtnäs, Gävleborgs län (förut andrakandshamn n:o 65 d:o d:o)

Tupparne, Gävleborgs län (förut andrakandshamn n:o 74, d:o, d:o).

2:o) För att tillmötesgå de till Kungl. Maj:t ingivna framställningarna från

konungens befallningshavande i Kalmar och Gottlands lan och från kungl. låntbruksstyrelsen

beträffande hamnarna på Gottland och Oland samt i Gävleborgs lön,

har i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens underdåniga skrivelser den 1 december

och den 4 december 1919 föreslagits, /v, ■,

att den förutvarande andrahandshamnen n:o 46 vid Kårehamn på (Iland,

som av fiskehamnskommissionen förordats att byggas och underhallas av staten,

skulle överflyttas till förstahandshamnarna såsom n:o 15 (= mom. 4 i motionen

att de nuvarande förstahandshamnarna n:o 15 Byxelkrok på Öland, n:o 23

Lutterhorn och n:o 24 Kapelludden båda på Gottland skulle framflyttas och

bland förstahandshamnarna få ordmngsnumren n:o 14 Byxelkrok, n.o lo Butterhorn

och n:o 17 Kapelludden (= mom. 4 i niotionennr 23l), samt

att den nuvarande andrahandshamnen n:o 63 Holick i Gävleborgs lan skulle

överflyttas till förstahandshamnarna såsom n:o 18 (= mom. 4 i motionen n.o

^ att de nuvarande förstahandshamnarna n:o 16 Prästgrundet, n:o 19 Bergö

och n-o 27 Agö, alla i Gävleborgs län, skulle, såsom utgörande s. k. muddnngshamnar,

överflyttas till den nya parallellgruppen for muddnngshamnar (— mom.

3 i motionen nr 231).

Om dessa ändringar vidtagas skidle därefter ordningsföljden bliva för.

Huvudgruppen (med uteslutande av redan färdigbyggda eller redan under

utförande varande hamnar n:ris 1-10, enligt mom. 4 t motionen nr 231).

11. Herre vik på Gottland.

12. Smögenholmarne, Göteborgs och Bohus lan.

13. Barsebäck, Malmöhus län.

14. Byxelkrok på Öland.

15. Kårehamn på Öland.

16- Lutterhorn på Gottland.

17. Kapelludden på Gottland.

18. Hölick, Gävleborgs län.

19. Värskär, Kalmar län.

20. Utvalnäs, Gävleborgs län.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 184.

15

21. Bremö-Kalven (i stället för Sanna), Västernorrlands län.

22. Vändborg på Gottland.

23. Faludden » »

24. Stendörren, Södermanlands län.

25. Långö, » »

26. Bokö, » » , och för:

Parallellgruppen för s. k. muddring shamnar (enligt mom. 8 i motionen nr 281):

1. Gårdskär i Uppsala län.

2. Fågelsundet » » »

3. Prästgrundet, Gävleborgs län.

4. Agö, » »

5. Bergö » »

6. Gisslan, Västernorrlands län.

7. Gäddbäckssund, Västerbottens län.

8. Rönnskär, » »

1 9. Bödkallen, Norrbottens län.

10. Holma, Västernorrlands län.

11. Skeppsmalen, » »

12. Marviksgrunnan, » »

13. Storhamn, » »

14. Jättholmarne, Gävleborgs län.

15. Våtnäs, » »

16. Tupparne, » »

Denna parallellgrupp för muddringshamnar skulle vidare komma att upptaga

alla andra av samma slag i andra delar av landet än den norrländska kusten,

vilka äro förordade att utföras i andrahandsgruppen n, men för vilka undersökningar

och arbetsplaner ej kunnat utföras i enlighet med riksdagens anhållan i

skrivelsen till Kungl. Maj:t den 14 juni 1917.

Den ovan angivna ordningsföljden 1—16 är bestämd dels av nödvändigheten

att undvika onödiga transportkostnader för mudderverken och övrig muddringsmateriel,

dels av hänsyn därtill, att de till parallellgruppen från huvudgruppen

överflyttade 4 förstahandshamnarna Fågelsundet, Bergö, Grisslan och Gäddbäckssund

icke skola i tidsföljden förlora på överförandet, och att hamnarna i

Gävleborgs län böra komma så tidigt som möjligt till utförande. Med början

söderifrån skulle med flera mudderverk samtidigt arbetas å n:ris 1—9 på uppvägen,

och efter deras fullbordande mudderverken vända söderut och på nedvägen

taga n:ris 10—16. (Se sid. 8 i motionen nr 231.)

Mom. 2:o) i motionen nr 231: Riksdagens förutsättning i den underdåniga

skrivelsen den 14 juni 1917 var, att de s. k. muddringshamnarna skulle kunna

bedrivas jämsides med andra i gång varande fiskehamnsbyggnader utan försenande

av dessa.

För att kunna efterkomma denna förutsättning och riksdagens anhållan av

den 14 juni 1917 erfordras det särskilda anslaget 1,130,000 kronor, som skulle

möjliggöra det begärda påskyndandet av utförandet av muddringshamnarna å

norrländska kusten jämsides med de i gång varande fiskehamnsbyggnaderna och

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Statsutskottets utlåtande Nr 184.

utan försenande av dessa, till vilka de för år 1920 beviljade byggnadsmedlen 2,000,000

kronor skola användas.

Mom. 3:o) i motionen nr 231: Riksdagen har i sin underdåniga skrivelse

den 14 juni 1917 tänkt sig rubbning i den av fiskekamnskommissionen på sin

tid föreslagna ordningen för utförandet av de 79 fiskehamnarna. En sådan ändring

i ordningsföljden genom bildande av en parallellgrupp för de s. k. muddringskamnarna

skulle tillgodose den av riksdagen vid upprepade tillfällen framhållna

önskvärdheten och vikten av fiskehamnsbyggnadernas snabba utförande

(se sid. 7—8 och sid. 22 i motionen nr 231).

Mom. 4:o) i motionen nr 231: Enda sättet att tillmötesgå de av Konungens

befallningshavanden och lantbruksstyrelsen gjorda framställningarna om påskyndande

av fiskehamnarna på Gottland och Öland samt i Gävleborgs län, torde

vara, att den föreslagna ändringen i ordningsföljden medgives (se sid. 7—8, 13—

14 i motionen nr 231).

Mom. 5:o) i motionen nr 231: I sin skrivelse till Kungl. Maj:t den 14 juni

1917 uttalade riksdagen, att riksdagen ansåg, att undersökningar och* upprättande

av kostnadsförslag rörande sådana smärre jämförelsevis mindre kostsamma av så

gott som uteslutande av muddringar bestående fiskehamnsarbeten, vilka med hänsyn

till arbetets beskaffenhet lämpligen kunna utan försenande av andra i gång

varande fiskehamnsbyggnader bedrivas jämsides med dessa, böra omedelbart igångsättas■,

i anledning varav väg- och vattenbyggnadsstyrelsen verkställt och överlämnat

utredningarna för norrländska kustlänen och Uppsala län.

För att kunna verkställa vad riksdagen begärt även för övriga kustlän i andra

delar av landet samt för att kunna göra nödiga undersökningar beträffande övriga

återstående andrahandshamnar, varom lantbruksstyrelsen hemställt i underdånig

skrivelse den 13 september 1919, erfordras det särskilda anslaget, 200,000 kronor,

som skulle möjliggöra verkställandet av dessa utredningar utan anlitande av själva

byggnadsmedlen och sålunda utan att åtskilliga år måste förgå, innan resultaten

av utredningarna kunna framläggas för riksdagen (se 5—6, 17—23 i motionen

nr 231).

Mom. 6:o) i motionen nr 231: Om medlen att efterkomma de krav på ett

påskyndande av utförandet av de redan år 1911 beslutade fiskeliamnsbyggnaderna,

som riksdagen vid flera tillfällen betonat och lantbruksstyrelsen samt Konungens

befallningskavande för Gottland och Öland framhållit behovet av — se sid. 22

samt hela den underdåniga framställningen av den 8 december 1919, sid 17—23

i motionen nr 231.

Mom. l:o) i motionen nr 231: Det föreslagna beslutet, att staten skulle

genom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens hamnavdelning själv bygga och underhålla

alla de av fiskekamnskommissionen förordade fiskehamnar, till vilka medel

av riksdagen beviljas, innebär icke någon ökning av kostnaderna för fiskehamnarnas

utförande, utan endast att den av intet motiverade åtskillnaden skulle

försvinna, som ligger däruti, att staten enligt fiskehamnskommissionens förslag

skulle på de 44 platserna själv genom''väg- och vattenbyggnadsstyrelsens hamnavdelning

bygga och underhålla fiskehamnarna, men på de 35 platserna visserligen

helt och hållet bekosta byggandet, men lämna åt fiskarena där att ombesörja

byggandet och underhållet.

Anledningarna till att denna skillnad icke är önskvärd äro korteligen:

att fiskarena icke kunna hava bestyret med utförande av hamnarnas byggande

eller underhåll: de sakna mudderverk och mudderpråmar, bogserbåtar, för ham
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 184. 17

narnas byggande och underhåll nödiga arbetsredskap samt sakna den liärför nödiga

sakkunskapen,

. fiskarena därför finge anlita entreprenörer, med vilka de snart kornme i

svårigheter och tvister, som de sakna kompetens att sköta vid blivande skiljedomar,

J

att fiskarena ingenstädes hittills kunnat sköta om underhållet på nödigt sätt,

varför det även på de 35 platserna säkerligen bleve staten som får ombesörja

detta aven här. J

Vad som däremot gör det naturligt och riktigt, att staten även på de 35

platserna bör genom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens hamnavdelning ombesorja

byggandet och underhållet, är korteligen

att staten redan disponerar över för byggandet och underhållet även å dessa

platser behövliga mudderverk, arbetsmateriel och sakkunskap genom väg- och

vattenbyggnadsstyrelsens hamnavdelning, som har i uppdrag att bygga och underhålla

fiskehamnarna på de 44 platserna,

att beslutet i realiteten innebär intet annat än att bestyret med själva byggandet

och underhållet lägges där det karl ombesörjas, och icke å fiskarena, som

icke kunna åtaga sig vare sig byggandets utförande eller underhållet,

att skillnaden är godtycklig och ej grundad på övertygande skäl,

att ingen verklig rättvisa läge däri, att staten skulle på 35 platser, som av

faskehamnskomnnssionen förordats, visa mindre intresse för fiskets allmänna upphj

alpande i hela riket än på de 44 andra platserna,

att det vore så mycket mindre rättvist som Kungl. Maj:t och riksdagen i

fjol beslutat, att även de mindre fiskehamnarna, som utöver de av fiskehamnskommissionen

förordade komma att utföras med statsbidrag från den nya 150,000

kronorsfonden, skola utföras och underhållas genom väg- och vattenbyggnads stvrelsens

hamnavdelning. J

Skulle nu till exempel de 8 s. k. muddringshamnar å norrländska kusten,

vilka ingående bland de 48 andrahandshamnarna och tillhörande de 35 bland

dessa som fiskehamnskommissionen tänkte att fiskarena själva skulle ombesörja,

—• nu enligt riksdagens begäran den 14 juni 1917 undersökts ävensom de andra

27 bekostas.av staten men utföras genom fiskarena, så bleve följderna

att varje plats finge anskaffa sin entreprenör,

„ större kostnad vållades för transporterna av mudderverk, bogserbåt och

pramar och annan arbetsmateriel,

• kostnaden bleve större även därför, att varje entreprenör finge relativt

små muddringsmassor. och därför komme att begära högre pris, för att det skulle

anses lönt att åtaga sig muddringen.

Staten, som i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens hamnavdelning redan har

organ för arbetenas utförande och behövlig sakkunskap och arbetsmateriel, kan

sjalv genom väg-, och vattenbyggnadsstyrelsens hamnavdelning utföra och ordna

arbetena med mindre kostnad för transporter, assuranser och arbete. (Se sid

9—10 i motionen nr 231).

Stockholm den 28 april 1920.

Kungl. väg- och vattenbyggnadsstyrelsens hamnavdelning.

O. Z. EKDAHL.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 6 saml. 74 käft. (Nr 184 -185.)

1749 »0 3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1920:6 Skrivelse till Konungen angående regleringen av utgifterna under riksstatens för år 1921 sjätte ■ huvudtitel, innefattande anslag en till kommunikationsdepartem s. 1 i texten