Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till kungörelse med särskilda grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk jämte i ämnet väckta motioner.
1920-06-08 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1920:206, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till kungörelse med särskilda grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 206.
1
Nr 206.
Ankom till riksdagens kansli den 8 juni 1920 kl. 4 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till kungörelse med särskilda grunder för dyrtidstillägg
åt befattningshavare vid postverket, telegrafverket, statens
järnvägar och statens vattenfallsverk jämte i ämnet väckta
motioner. (4:e avd.)
I en till riksdagen den 19 mars 1920 avlåten proposition, nr 321,
vilken för . förberedande behandling överlämnats till statsutskottet, har
Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bifogat utdrag av statsrådsprotokollet
över civilärenden för nämnda dag, föreslagit riksdagen godkänna
nedan intagna förslag till kungörelse med särskilda grunder för
dyrtidstillägg åt befattningshavare vid postverket, telegrafverket, statens
järnvägar och statens vattenfallsverk.
Ifrågavarande förslag till kungörelse är av följande lydelse:
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 6 saml. 85 Käft. {Nr 206—207.) 1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 206.
Förslag
till
kungörelse med särskilda grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare vid
postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk.
Härigenom förordnas som följer:
§ 1-
Mom. 1. Befattningshavare vid postverket, telegrafverket, statens
järnvägar eller statens vattenfallsverk, vilka åtnjuta lön eller arvode enligt
avlöningsreglementet den 19 juni 1919 för tjänstemän vid nämnda verk,
äga uppbära dyrtidstillägg i enlighet med vad genom kungörelsen denna
dag med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens
tjänst föreskrivits, dock under iakttagande av de särskilda bestämmelser,
som här nedan meddelas.
Mom. 2. Dyrtidstillägg utgår, förutom å sådana kontanta avlöningsförmåner,
som angivas i § 1 mom. 1 av ovannämnda kungörelse, å 2,500
kronor av tantiem till kraftverksdirektör enligt 5 § 2 mom. i berörda
avlöningsreglemente, å vikariatsersättning enligt 20 § samt å gottgörelse
enligt 38 § 2 mom. till lokomotivförare, som bestrider tjänst såsom lokomoti
vmästare.
Rörande dyrtidstillägg å arvode jämlikt 36 § i avlöningsreglementet
till stenograf, 37 § till föreståndare för växeltelefonstation, 38 § 1 mom.
till tågdirigent samt å ersättning jämlikt 38 § 3 mom. för beredskapstjänst
gäller vad i § 1 mom. 2 i förenäranda kungörelse är stadgat.
Dyrtidstillägg utgår icke å det särskilda belopp, som enligt medgivande
av 1919 års lagtima riksdag och kungl. breven av den 19 juni
1919 utbetalas till tjänsteman vid ingången av juli månad 1920.
Mom. 3. För beräknande av dyrtidstilläggets storlek gälla föreskrifterna
i §§ 2 och 3 i omförmälda kungörelse, men med iakttagande av
att dyrtidstillägg utgår endast å 85 procent av de sammanlagda
avlöningsförmåner, på vilka sådant tillägg må beräknas, dock högst a ett
belopp av 1,250 kronor för månad; samt
att det grundtal, som Kungl. Maj:t jämlikt § 2 i kungörelsen fastställer,
skall i varje särskilt fall minskas med 16.
Mom. 4. Därest tjänstemans löneinkomst efter den 30 juni 1920
jämte dyrtidstillägg enligt denna kungörelse understiger vad som skulle
Statsutskottets utlåtande Nr 206.
3
utgjort tjänstemannens löneinkomst närmast före övergången till den nya
lönestaten, jämte dyrtidstillägg enligt kungörelsen denna dag med allmänna
grunder för sådant tillägg, äger tjänstemannen åtnjuta gottgörelse härför
i form av personligt dyrtidstillägg.
Sådant personligt dyrtidstillägg må av tjänstemannen tillgodonjutas
allenast i den mån han icke genom avlöningsförhöjning, vare sig i samma
tjänst eller efter förflyttning till annan befattning, erhåller en löneinkomst, som
jämte dyrtidstillägg enligt mom. 2 och 3 här ovan uppgår till den inkomst,
han vid motsvarande tidpunkt skulle åtnjuta, om han då kvarstode med
den avlöning, han innehade närmast före övergången till den nya lönestaten
och därå uppbure dyrtidstillägg enligt förenämnda kungörelse med
allmänna grunder för sådant tillägg.
Med löneinkomst enligt detta moment förstås i varje särskilt fall de
sammanlagda avlöningsförmåner, vilka i av Kungl. Maj:t utfärdade övergångsbestämmelser
till den nya lönestaten medräknas för bedömande av, huruvida
tjänstemannen lider avlöningsminskning genom övergång till den nya
lönestaten, ävensom i förekommande fall personligt lönetillägg, som uppbäres
på grund av sagda övergångsbestämmelser.
§ 2.
Till befattningshavare vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar
eller statens vattenfallsverk, som kvarstå å gammal stat, utgåi dyrtidstillägg
i enlighet med vad i kungörelsen med allmänna grunder för dyrtidstillägg
åt befattningshavare i statens tjänst är stadgat. Dyrtidstillägg
utgår därvid, förutom å sådana kontanta avlöningsförmåner, som
angivas i § 1 mom. 1 av sagda kungörelse, jämväl i förekommande fall
å uppbördsprovision vid telegrafverket, beräknad efter den nästföregående
år utgående provision, dock högst å så stort belopp, som svarar mot de
tjänstgöringspenningar, vederbörande tjänsteman skolat uppbära, om han i
enlighet med härför i hittills gällande avlöningsreglemente givna bestämmelser
hänförts till den mot hans lön svarande avlöningsklassen i avlöningsskalan
för icke provisionsavlönade tjänstemän, samt lägst å stadgat
minimibelopp av uppbördsprovisionen.
§ 3.
Till innehavare av icke ordinarie befattning vid postverket, telegrafverket,
statens järnvägar eller statens vattenfallsverk, för vilken avlöningen
icke till siffran bestämts av Konung och riksdag eller av Kungl. Maj:t
och ej heller utgår efter av riksdagen prövade grunder, skall den myn
-
4
Statsutskottets utlåtande Nr 206.
dighet, som äger bestämma avlöningen, lämna dyrtidstillägg, därest och i
den män myndigheten, med hänsyn särskilt till efter ingången av augusti
månad 1914 till följd av ökningen i levnadskostnader beviljad avlöningsförhöjning,
anser sådant av omständigheterna påkallat, därvid de i §§ 1—5
i kungörelsen med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare
i statens tjänst samt de i § 1 mom. 2 och 3 här ovan meddelade bestämmelserna
skola äga motsvarande tillämpning, med iakttagande tillika, att
till sådana icke ordinarie befattningshavare, som för sitt arbete i statens
tjänst åtnjuta så kallade gratifikationer eller fiitpenningar, dyrtidstillägg
må utgå med högst hälften av vad dyrtidstillägg å dem tilldelade belopp
enligt berörda bestämmelser skolat utgöra.
§ 4.
Från åtnjutande av dyrtidstillägg undantagas:
l:o) arbetarpersonalen vid telegrafverkets linjedistrikt och vid telegrafverkets
verkstad;
2:o) arbetarpersonalen vid statens järvägars byggnadsarbeten för nya
linjer, dubbelspårsanläggningar och därmed jämförliga företag; samt
3:o) arbetarpersonalen vid statens vattenfallsverk.
§ 5-
Till hjälp vid uträkning av dyrtidstillägget enligt denna kungörelse
utfärdar Kungl. Maj:t nödiga tabeller.
Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1920.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade
statsrådsprotokollet.
I samband med förevarande proposition har utskottet förehaft till
behandling följande, till utskottet hänvisade motioner nämligen
nr 288 i första kammaren av herr Gunnar Andersson, som hemställt
om sådan ändring av de i Kungl. Maj:ts proposition nr 321 föreslagna
grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare vid kommunikationsverken,
att dyrtidstillägg för överdirektör och kraftverksdirektörer vid statens vattenfallsverk
må utgå intill samma gräns, som föreslagits för övriga tjänstemän
och alltså beräknas å vederbörandes sammanlagda avlöningsbelopp
intill högst 15,000 kronor per år, även om en del av nämnda avlöningsbelopp
delvis utgöres av tantiem;
Statsutskottets utlåtande Nr 206.
5
nr 424 i andra kammaren av herrar E. Hage och C. Loven, som
hemställt, att riksdagen måtte på det sättet bifalla Kung]. Maj:ts proposition
nr 321, att riksdagen måtte besluta giva de i nämnda proposition
nr 321 omnämnda befattningshavare dyrtid stilla gg att utgå fr. o. m. den
1 januari 1920, nämligen:
för tiden 1 januari—30 juni 1920 efter de grunder, som omnämnas
i proposition nr 95, med iakttagande av de förslag till ändringar,
som framförts i den av motionärerna väckta motionen nr 331 i andra
kammaren samt
för tiden fr. o. m. 1 juli 1920 efter de grunder, som omnämnas i
propositionen nr 321 med iakttagande av de förslag till ändringar på
respektive punkter, som framförts i förenämnda motion nr 331 i andra
kammaren; samt
_ nr 426 i andra kammaren av herr 1. Vennerström, som hemställt,
att riksdagen måtte göra den ändringen i Kungl. Maj:ts proposition, nr
321, att i § 3 ordet »särskilt» borttages.
I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för de av dem
gjorda framställningarna, får utskottet hänvisa till motionerna.
Förevararande proposition åsyftar att åvägabringa den reduktion av
dyrtidstillägget för kommunikationsverkens personal, som var en förutsättning
för den fr. o. m. den 1 nästkommande juli genomförda löneregleringen
för samma verk. Förslagets innebörd har av departementschefen
i korthet uttryckts sålunda, att dyrtidstillägg enligt allmänna grunder
beräknas på det genomsnittliga värdet av de hittills utgående avlöningarna
och att från den därvid uppkomna summan avdrages vad som, därest löneregleringen
ej kommit till stånd, hade bort utgå i dyrtidstillägg för den
del av levnadskostnadsökningen, som löneregleringen till fullo täcker.
Enligt förslaget skola för beräknande av dyrtidstilläggets storlek för
kommunikationsverkens personal gälla de allmänna bestämmelserna rörande
dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst men med iakttagande
. dels att dyrtidstillägg utgår endast å 85 procent av de sammanlagda
avlöningsförmåner, på vilka sådant tillägg må beräknas, dock högst å ett
belopp av 1,250 kronor för månad, dels ock att det grundtal, som gäller
för statstjänarna i allmänhet, skall i varje särskilt fall minskas med 16.
Mot de av Kungl. Maj:t föreslagna grunderna för reduktionen av dyrtidstillägget
för ifrågavarande personal har utskottet icke funnit skäl till erinran.
Vad angår de i ämnet väckta motionerna avser herrar Hages och
Lovens motion allenast, att av dessa motionärer i särskild väckt motion påyrkade
ändringar i de uti Kungl. Maj:ts proposition nr 95 föreslagna all
-
6
Statsutskottets utlåtande Nr 206.
männa grunderna för dyrtidstillägget åt befattningshavarna i statens tjänst
skola erhålla motsvarande tillämpning å kommunikationsverkens personal,
i anslutning till vad som föreslagits i nu förevarande proposition. Något
särskilt beslut i anledning av nu förevarande motion torde fördenskull icke
erfordras.
Den av herr Gunnar Andersson väckta motionen avser att åvägabringa
ändring i Kungl. Maj:ts förslag till kungörelse, § 1 mom. 2, vari
beräknandet av dyrtidstillägg å tantiem medgivits allenast för kraftverksdirektör
och begränsats till 2,500 kronor för år. På de av motionären
anförda skäl har utskottet funnit sig böra förorda att berörda stadgande
ändras därhän, att dyrtidstillägg såväl för överdirektören vid statens vattenfallsverk
som för kraftverksdirektör må utgå intill samma gräns, som
föreslagits för övriga tjänstemän och alltså beräknas å vederbörandes sammanlagda
avlöningsbelopp intill högst 15,000 kronor per år, även om
nämnda avlöningsbelopp delvis utgöres av tantiem.
Yad beträffar det av herr Yennerström framställda förslaget om
borttagande av ordet »särskilt» ur kungörelsens § 3 får utskottet, i enlighet
med den ståndpunkt utskottet intagit till samma fråga vid behandlingen
av den allmänna propositionen om dyrtidstillägg, tillstyrka detsamma.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
1) att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts
förevarande proposition samt herrar G. Anderssons och
Vennerströms ovanberörda motioner må godkänna bilagda
förslag till kungörelse med särskilda grunder för
dyrtidstillägg åt befattningshavare vid postverket, telegrafverket,
statens järnvägar och statens vattenfallsverk
(bil. A).
2) att herrar Hages och Lovéns ovanberörda motion
icke må till någon särskild riksdagens åtgärd föranleda.
Stockholm den 8 juni 1920.
På statsutskottets vägnar:
S. H. KVARNZEL1US.
Närvarande: Se under utlåtandet nr 207.
Statsutskottets utlåtande Nr 206.
7
Bil. A.
Förslag
till
Kungörelse
med särskilda grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare vid postverket,
telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk.
Härigenom förordnas som följer:
§ 1.
Mom. 1. Befattningshavare vid postverket, telegrafverket, statens
järnvägar eller statens vattenfallsverk, vilka åtnjuta lön eller arvode enligt
avlöningsreglementet den 19 juni 1919 för tjänstemän vid nämnda verk,
äga uppbära dyrtidstillägg i enlighet med vad genom kungörelsen denna
dag med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens
tjänst föreskrivits, dock under iakttagande av de särskilda bestämmelser,
som här nedan meddelas.
Mom. 2. Dyrtidstillägg utgår, förutom å sådana kontanta avlöningsförmåner,
som angivas i § 1 mom. 1 av ovannämnda kungörelse, å tantiem
till överdirektör vid statens vattenfallsverk och kraftverksdirektör
enligt 5 § 2 mom. i berörda avlöningsreglemente, å vikariatsersättninoenligt
20. § samt å gottgörelse enligt 38 § 2 mom. till lokoinotivförare^
som bestrider tjänst såsom lokomotivmästare.
Rörande dyrtidstillägg å arvode jämlikt 36 § i avlöningsreglementet
till stenograf, 37 § till föreståndare för växeltelefonstation, 38 § 1 mom.
till tågdirigent samt å ersättning jämlikt 38 § 3 mom. för beredskapstjänst
gäller vad i § 1 mom. 2 i förenämnda kungörelse är stadgat.
Dyrtidstillägg utgår icke å det särskilda belopp, som enligt medgivande
av 1919 års lagtima riksdag och kungl. breven av den 19 juni
1919 utbetalas till tjänsteman vid ingången av juli månad 1920.
8
Statsutskottets utlåtande Nr 206.
Mom. 3. För beräknande av dyrt]dstilläggets storlek gälla föreskrifterna
i §§ 2 och 3 i omförmälda kungörelse, men med iakttagande av
att dyrtidstillägg utgår endast å 85 procent av de sammanlagda
avlöningsförmåner, på vilka sådant tillägg må beräknas, dock högst å ett
belopp av 1,250 kronor för månad; samt
att det grundtal, som Ivungl. Maj:t jämlikt § 2 i kungörelsen fastställer,
skall i varje särskilt fall minskas men 16.
Mom. 4. Därest tjänstemans löneinkomst efter den 30 juni 1920
jämte dyrtidstillägg enlig denna kungörelse understiger vad som skulle
utgjort tjänstemannens löneinkomst närmast före övergången till den nya
lönestaten, jämte dyrtidstillägg enligt kungörelsen denna dag med allmänna
grunder för sådant tillägg, äger tjänstemannen åtnjuta gottgörelse härför
i form av personligt dyrtidstillägg.
Sådant personligt dyrtidstillägg må av tjänstemannen tillgodonjutas
allenast i den mån han icke genom avlöningsförhöjning, vare sig i samma
tjänst eller efter förflyttning till annan befattning, erhåller en löneinkomst,
som jämte dyrtidstillägg enligt mom. 2 och 3 här ovan uppgår till den
inkomst, han vid motsvarande tidpunkt skulle åtnjuta, om han då kvarstode
med den avlöning, han innehade närmast före övergången till den
nya lönestaten och därå uppbure dyrtidstillägg enligt förenämnda kungörelse
med allmänna grunder för sådant tillägg.
Med löneinkomst enligt detta moment förstås i varje särskilt fall de
sammanlagda avflöningsförmåner, vilka i av Kungl. Maj:t utfärdade övergångsbestämmelser
till den nya lönestaten medräknas för bedömande av, huruvida
tjänstemannen lider avlöningsminskning genom övergång till den nya
lönestaten, ävensom i förekommande fall personligt lönetillägg, som uppbäres
på grund av sagda övergångsbestämmelser.
§ 2.
Till befattningshavare vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar
eller statens vattenfallsverk, som kvarstå å gammal stat, utgår dyrtidstillägg
i enlighet med vad i kungörelsen med allmänna grunder för
dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst är stadgat, ^ Dyrtidstilläog
utgår därvid, förutom a sadana kontanta avlöningsförmåner, som
angivas i°§ 1 mom. 1 av sagda kungörelse, jämväl i förekommande fall
å uppbördsprovision vid telegrafverket, beräknad efter den nästföregående
år utgående provision, dock högst å så stort belopp, som svarar mot de
tjänstgöringspenningar, vederbörande tjänsteman skolat uppbära, om han i
enlighet med härför i hittills gällande avlöningsreglemente givna bestäm
-
Statsutskottets utlåtande Nr 206.
9
meker hänförts till den mot hans lön svarande avlöningsklassen i avlöningsskalan
för icke provisionsavlönade tjänstemän, samt lägst å stadgat
minimibelopp av uppbördsprovisionen.
§ 3.
Till innehavare av icke ordinarie befattning vid postverket, telegrafverket,
statens järnvägar eller statens vattenfallsverk, för vilken avlöningen
icke till siffran bestämts av Konung och riksdag eller av Kungl. Maj:t
och ej heller utgår efter av riksdagen prövade grunder, skall den myndighet,
som äger bestämma avlöningen, lämna dyrtidstillägg, därest och
i den mån myndigheten, med hänsyn till efter ingången av augusti månad
1914 till följd av ökningen i levnadskostnader beviljad avlöningsförhöjning,
anser sådant av omständigheterna påkallat, därvid de i §§ 1—5 i
kungörelsen med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare
i statens tjänst samt de i § 1 mom. 2 och 3 här ovan meddelade bestämmelserna
skola äga motsvarande tillämpning, med iakttagande tillika, att
till sådana icke ordinarie befattningshavare, som för sitt arbete i statens
tjänst åtnjuta så kallade gratifikationer eller flitpenningar, dyrtidstillägg
må utgå med högst hälften av vad dyrtidstillägg å dem tilldelade belopp
enligt berörda bestämmelser skolat utgöra.
§ 4.
Från åtnjutande av dyrtidstillägg undantagas:
l:o) arbetarpersonalen vid telegrafverkets linjedistrikt och vid telegrafverkets
verkstad;
2:o) arbetarpersonalen vid statens järnvägars byggnadsarbeten för nya
linjer, dubbelspåranläggningar och därmed jämförliga företag; samt
3:o) arbetarpersonalen vid statens vattenfallsverk.
§ 5.
Till hjälp vid uträkning av dyrtidstillägget enligt denna kungörelse
utfärdar Kungl. Maj:t nödiga tabeller.
Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1920.
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 6 sand. 85 käft. (Nr 206—207.) 2
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1920:398 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till kungörelse med särskilda grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare vid p s. 1 i texten