Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts under femte huvudtiteln av statsverkspropositionen och under sjätte huvudtiteln propositionen om tilläggsstat för år 1920 gjorda framställningar om anslag för gäldande av kostnader för tillämpningen av lagen om arbetstidens begränsning m. m.

1920-06-10 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1920:223, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts under femte huvudtiteln av statsverkspropositionen och under sjätte huvudtiteln propositionen om tilläggsstat för år 1920 gjorda framställningar om anslag för gäldande av kostnader för tillämpningen av lagen om arbetstidens begränsning m. m.

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 223.

5

Nr 223.

Ankom till riksdagens kansli den 10 juni 1920 kl. 1/2 6 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts under femte huvudtiteln

av statsverkspropositionen och under sjätte huvudtiteln

propositionen om tilläggsstat för år 1920 gjorda

framställningar om anslag för gäldande av kostnader

för tillämpningen av lagen om arbetstidens begränsning

m. m. (3:e avd.)

I den till riksdagen den 7 januari 1920 avlåtna propositionen angående

statsverkets tillstånd och behov (nr 1) har Kungl. Majrt under

åberopande av punkt 29 i det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet

över civilärenden för samma dag föreslagit riksdagen, att för gäldande

av kostnader för tillämpningen av lagen om arbetstidens begränsning

m. m. på extra stat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag av

150,000 kronor.

Vidare har Kungl. Maj:t i den till riksdagen den 7 januari 1920

avlåtna propositionen med förslag till tilläggsstat för år 1920 under

sjätte huvudtiteln (punkt 21) föreslagit riksdagen, att för nyssberörda

ändamål på tilläggsstat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag av 75,000

kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 78

—85 i åberopade statsrådsprotokollet.

Genom en den 4 augusti 1919 dagtecknad proposition, nr 10, föreslog

Kungl. Maj:t fjolårets urtima riksdag medgiva, att de med anledning

av tillämpningen av lagarna om arbetstidens begränsning och om

begränsning av tiden för bageri- och konditoriarbete uppkommande

kostnader finge för tiden till den 1 juli 1920 bestridas av förslagsanslaget

för oförutsedda utgifter. Anledningen till att särskilt anslag

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 223.

för ändamålet ej äskades var, att något förslag till extra tilläggsstat ej

underställdes 1919 års urtima riksdag, varför riksdagens medgivande

ansågs böra inhämtas, att, för tiden intill dess särskilt anslag för ändamålet

blivit av 1920 års riksdag anvisat och detta ställts till vederbörandes

förfogande, eller förslagsvis till nämnda den 1 juli 1920, de

ifrågavarande kostnaderna finge bestridas i nyss angiven ordning.

Vad Kungl. Maj:t sålunda föreslog blev av riksdagen bifallet.

Kostnaderna för tillämpningen av nämnda lagar hänföra sig i främsta

rummet till arbetsrådets verksamhet. Enligt lagen om arbetstidens

begränsning skall arbetsrådet bestå av minst sju ledamöter, utsedda av

Konungen för två år i sänder; första förordnandet av ledamöter har

dock i enlighet med vad i lagen förutsatts ägt rum för tiden från och

med den 1 november 1919 till och med den 31 december 1921. Genom

bestämmandet av antalet ledamöter i rådet till minst sju avsågs att bereda

möjlighet att i fall av behov förstärka rådets arbetskrafter, varigenom

arbetet skulle kunna bedrivas i två avdelningar. Det utsedda

antalet ledamöter utgör för närvarande endast sju, varav enligt lagens

bestämmelser tre utan föregånget förslag förordnats av Kungl. Maj:t

— därav en till ordförande och chef — medan de övriga fyra utsetts

till halva antalet bland personer, föreslagna av sammanslutningar av

arbetsgivare, och till halva antalet bland personer, föreslagna av sammanslutningar

av arbetare. För de efter förslag utsedda ledamöterna

har i stadgad ordning utsetts suppleanter.

Genom brev den 7 november 1919 har Kungl. Maj:t fastställt följande

avlönings- och omkostnadsstat för arbetsrådet, för år räknat, att

lända till efterrättelse från och med den 1 november 1919 till och med

den 30 juni 1920:

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 223.

7

Krono

r

Lön.

Tjänstgö-

rings-

penningar.

Orts-

tillägg.

Summa.

A. Avlöningar.

1 ordförande och chef ...

9.500

7.500

7,500

4.500

3.500

3,500

1,000

1,000

1,000

15.000

12.000

12,000

5,000

1 utan förslag utsedd ledamot...

1 d:0

1 efter förslag utsedd ledamot, arvode

3 efter förslag utsedda ledamöter, arvoden å

tillhopa......

1^ nnn

1 sekreterare, tillika föredragande

4,700

2,500

600

7,800

1 kvinnligt biträde i tredje lönegraden (regi-

strator*) ...

1,450

1,250

700

500

200

200

2,350

1,950

1 kvinnligt biträde i andra lönegraden **)

1 vaktmästare

72,675

875

550

150

1,575

B. Omkostnader.

Till. vikariatsersättningar, ersättningar till extra tjänstemän och andra biträden, ersättningar

för särskilda utredningar genom tekniskt eller ekonomiskt sakkunniga, tryckningskostnader,

hyra, kostnader för belysning, uppvärmning, städning, möbler, böcker,

tidningar, telefoner, kontorsrekvisita m. m. ävensom arvoden samt resekostnads- och

traktamentsersättningar åt suppleanter, då de inkallas såsom ersättare för de efter förslag

utsedda ledamöterna, förslagsvis ..................................................

40,000

Summa | 112,675 |

1 F5r tiden 1919 utgår avlöningen efter ett belopp av 1,950 kronor för är räknat, därav

lon 1,050 kronor, tjänstgöringspenningar 750 kronor och ortstillägg 150 kronor.

tiden Vii S1/i2 1919 utgår avlöningen efter ett belopp av 1,550 kronor för år räknat, därav

lön 850 kronor, tjänstgöringspenningar 550 kronor och ortstillägg 150 kronor.

Förordnande å befattningen som sekreterare, tillika föredragande

hos. arbetsrådet, har tillsvidare meddelats endast för tiden till utgången

av juli månad 1920.

I samband med statens fastställande föreskrev Kungl. Maj:t, att hos

arbetsrådet skulle under tiden till den 1 juli 1920 vara anställda två

på arbetarekyddsfrågornas område sakkunniga experter samt bemyndigade

arbetsrådet att från ovannämnda i omkostnadsstaten för rådet förslagsvis

upptagna belopp å 40,000 kronor till vardera av dessa utbetala ett

arvode av 2,000 kronor.

Slutligen ställdes till socialstyrelsens förfogande ett belopp av högst

20,500 kronor att efter förslag, som styrelsen hade att underställa

Kungl. Maj:ts prövning, med högst 0,000 kronor användas till förstär
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 223.

kände under tiden till den 1 juli 1920 av arbetskrafterna å styrelsens

arbetarskyddsbyrå i anledning av styrelsens befattning med tillämpningen

av nämnda lagar och med högst 14,500 kronor till förstärkande

under sistnämnda tid av yrkesinspektionens arbetskrafter i anledning

av inspektionens befattning med tillämpningen av samma lagar.

Vid anmälan av anslagsäskandet för arbetsrådets verksamhet har

departementschefen anfört följande:

»Då endast ringa erfarenhet ännu föreligger i fråga om arbetsrådets

verksamhet, är det ej möjligt att nu med bestämdhet angiva det erforderliga

behovet av arbetskrafter hos rådet under tiden efter den 1 juli

1920. Det synes därför lämpligt, att något förslag till stat för rådet

för tiden därefter ej förelägges riksdagen till antagande, utan att

riksdagen endast, i likhet med vad ägt rum beträffande t. ex. riksförsäkringsanstaltens

extra arbetskrafter, ställer ett förslagsanslag till Kungl.

Maj :ts förfogande, med rätt för Kungl. Maj:t att efter närmare utredning

bestämma i fråga,, om anslagets användning.

Emellertid synes man vid anslagsbeloppets beräknande kunna utgå

från att den för tiden till den 1 juli 1920 fastställda staten åtminstone

i det stora hela skall kunna tillämpas även för tiden efter nämnda dag.

Sålunda torde det antagligen på av arbetsrådet anförda skäl bliva erforderligt

att jämväl i fortsättningen förordna en tjänsteman i tredje

lönegraden som sekreterare och biträdande föredragande hos rådet.

Beträffande de två på arbetarskyddsfrågornas område sakkunniga experterna

hos rådet, vilka förordnats till den 1 juli 1920, torde behovet av

dessa mest göra sig kännbart under den första tiden av rådets verksamhet,

då det stora antalet frågor av mera principiell innebörd och

betydande räckvidd antagligen kommer att föreligga till avgörande.

Behovet av dessa experter lärer från denna synpunkt ej i samma grad

göra sig gällande, sedan en fastare praxis hunnit utbilda sig hos rådet

i fråga om reglerna för meddelande av undantag från lagstiftningen

och andra frågor om lagens tillämpning. För närvarande kan sålunda

ej avgöras, om dessa experter i fortsättningen bliva behövliga. En

synpunkt, som emellertid talar för fortsatt förordnande av fasta experter,

är den av arbetsrådet framhållna, att därmed möjlighet skulle beredas

att vid förfall för de utan förslag utsedda ledamöterna av rådet

tillfälligtvis förordna experter som ledamöter.

Kostnaderna för arbetsrådets verksamhet torde sålunda för tiden

efter den 1 juli 1920 förslagsvis kunna antagas komma att för år räknat

uppgå till samma belopp som det enligt den fastställda staten årligen

beräknade eller i runt tal 112,700 kronor.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 223.

9

Anledning att ifrågasätta ändring av de belopp, som i propositionen

till 1919 års urtima riksdag beräknades till förstärkning av

socialstyrelsens och yrkesinspektionens arbetskrafter i anledning av

deras befattning med tillämpningen av ifrågavarande lagar, torde ej

föreligga. För ändamålet skulle sålunda för helt år erfordras tillhopa

35,000 kronor.

Om härjämte hänsyn tages till de utgifter, som kunna föranledas

genom hörande, efter framställning av arbetsrådet, av vittnen och sakkunniga

vid domstol och vilka utgifter enligt 9 § av lagen om arbetstidens

begränsning skola bestridas av allmänna medel, kan årskostnaden

med anledning av tillämpningen av nämnda lag och lagen om begränsning

av tiden för bageri- och konditoriarbete beräknas till i runt

tal 150,000 kronor, vilket belopp synes böra såsom förslagsanslag på

extra stat för 1921 äskas av riksdagen.

Då riksdagens medgivande att från förslagsanslaget för oförutsedda

utgifter gälda de med anledning av tillämpning av nämnda lagar uppkommande

kostnader endast avser tiden till den 1 juli 1920, bör å

tilläggsstaten för nämnda år äskas ett förslagsanslag om hälften av

det nyss angivna beloppet eller 75,000 kronor, varom jag gör framställning

i annat sammanhang.))

Under erinran om att i riksdagen väckta motioner angående upphävande

eller suspension av lagen om arbetstidens begränsning icke

blivit av riksdagen bifallna, på grund varav arbetarrådets verksamhet

torde komma att erhålla den omfattning, Kungl. Maj:t förutsatt, får utskottet

hemställa,

att riksdagen må för gäldande av kostnader för

tillämpning av lagen om arbetstidens begränsning

anvisa

a) å extra stat för år 1921 ett förslagsanslag av

150.000 kronor; samt

b) å tilläggsstat för år 1920 ett förslagsanslag av

75.000 kronor.

Stockholm den 10 juni 1920.

På statsutskottets vägnar:

A. ANDERSON.

Närvarande: se under utlåtandet nr 222.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 6 samt. 94 höft. (Nr 222—229.) nci 20 2

U-t8 bottets

yttrande.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1920:423 Skrivelse till Konungen angående regleringen av utgifterna undes'' tilläggsstatens för är 1920 sjätte huvudtitel, innefattande anslagen till civildepartementet. s. 1 i texten
  2. Rskr. 1920:443 Riksdagen skrivelse Nr 443 s. 15 i texten