Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning om anslag för oförutsedda utgifter.
1920-06-10 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1920:227, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning om anslag för oförutsedda utgifter.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 227.
1
Nr 227.
Ankom till riksdagens kansli den 10 juni 1920 kl. 6 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställning om anslag för oförutsedda utgifter.
(4:e avd.)
I den till riksdagen den 7 januari 1920 avlåtna propositionen, nr
1, angående statsverkets tillstånd och behov under år 1921 har Kungl.
Maj:t, under åberopande av statsrådsprotokollet över finansärenden för
samma dag, föreslagit riksdagen att för bestridande av oförutsedda utgifter
å ordinarie stat vid sidan av huvudtitlarna uppföra ett förslagsanslag
till belopp av 500,000 kronor att stå till Kungl. Maj:ts disposition
under enahanda villkor, som gälla för år 1920.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade
statsrådsprotokollet.
Enligt Kungl. Maj:ts särskilda, nedan angivna beslut hava under
år 1919 följande anvisningar skett å samma års anslag för ifrågavarande
ändamål, nämligen:
å lantf''örsvar sdepartementets föredragning:
För vissa ändrings- och tilläggsarbeten vid Västgöta
regementes kasernetablissemang (10/io 1919), högst kronor 145,000,
å sjöförsvarsdepartementets föredragning:
För provisoriskt iståndsättande av brandskadade kansli
byggnaden
å Nya varvet (il/1 1919), högst............... » 63,000,
För bestridande av vissa av inträffade eldsvådor inom
Vaxholms och Älvsborgs fästningar föranledda
kostnader (10/in 1919)..................................................... » 497,500,
Bihang till riksdagens ''protokoll 1920. 6 sarnl. 96 höft. (Nr 227.) 1
2 Statsutskottets utlåtande Nr 227.
å civildepartementets föredragning:
För bestridande av kostnaderna för arbetsrådets verksamhet
för tiden 7u—31/is 1919 (7/u 1919)............... kronor 35,000.
För förstärkning av arbetskrafterna å socialstyrelsens
arbetarskyddsbyrå samt av yrkesinspektionens arbetskrafter
under tiden 7h—31/12 1919 (Vii 1919) ......... » 3,000,
å finansdepartementets föredragning:
För utförande av vissa ändrings- och reparationsarbeten
i fastigheterna 1, 2, 3, 9, 10 och 11 i kvarteret
Mercurius i Stockholm (21/io 1919), högst .............. 150,000,
å ecklesiastikdepartementets föredragning:
För förstärkning av vissa i staten för akademien för de
fria konsterna uppförda anslagsposter för år 1919
(,0.,o 1919).......................................................................... » 15,673.
För bestridande av kostnader för avlöning av eldar-,
städnings- och extra renskrivningspersonal samt
för renhållning vid tekniska högskolan (19/i2 1919),
högst .................................................................................. )) 10,400.
Summa kronor högst 919,573
Av ifrågavarande utgiftsposter hava alla utom de två, som avse
provisoriskt iståndsättande av brandskadade kanslibyggnaden å Nya varvet
samt bestridande av kostnader för viss avlöning m. m. vid tekniska
högskolan, anvisats efter medgivande av 1919 års urtima riksdag.
Till statsrådsprotokollet i äi’endet har departementschefen, bland
annat anfört följande.
»Av utgiftsposterna äro en på 497,500 kronor och en på 63,000
kronor förorsakade av uppkommen brandskada å viss statens egendom.
Jag torde i anslutning härtill nu få upptaga spörsmålet om det sätt,
varpå utgifterna för täckande av statens kostnader i anledning av brand
böra bestridas.
I början av år 1913 uppdrog dåvarande chefen för finansdepartementet
åt överdirektören P. G. Laurin att verkställa utredning angående
de åtgärder, som kunde och borde vidtagas för att utjämna de förluster,
som kunde förorsakas staten, därigenom att dess egendom förstördes
genom brand. I skrivelse till chefen för finansdepartementet den 21
Statsutskottets utlåtande Nr 227.
3
december 1916 avlämnade Lanrin deri begärda utredningen samt föreslog
därvid, att man till vinnande av det ifrågavarande syftet borde årligen
verkställa avsättning efter bestämd norm till en statens brandförsäkringsfond,
vars angelägenheter skulle handhavas av en särskild styrelse.
Normen för avsättningen borde enligt Laurins mening vara sådan, att
densamma försäkringstekniskt motsvarade den av fonden övertagna
risken. Efter verkställd undersökning av försäkringssummor och skadeersättningar
för vissa bolag under åren 1895—1914 och efter jämförelse
med förhållandena vid den danska statsbrandförsäkringsfooden kom
Laurin till den uppfattningen, att statens avsättning kunde bestämmas
till i regel 30 öre för varje 1,000 kronor av egendomens brandförsäkringsvärde.
För att bilda sig en uppfattning angående värdet av utav
statsmyndigheterna förvaltad statsegendom har Laurin införskaffat uppgifter
i berörda avseende från alla myndigheter utom arméförvaltningen.
Utredningen i denna del har givit till resultat, att värdet av byggnader,
oberäknat de prästgårdar och övriga boställen, i fråga om vilka innehavaren
är skyldig att på egen bekostnad verkställa brandförsäkring,
skulle utgöra 278,775,000 kronor och värdet av lösegendom 311,077,000
kronor. Härav skulle egendom för tillhopa 90 miljoner kronor redan
vara försäkrad i privata bolag.
Over det sålunda avgivna förslaget hava yttranden inhämtats från
åtskilliga verk och myndigheter. Förslaget har därvid avstyrkts av
kammarkollegium, statskontoret, kammarrätten, statistiska centralbyrån
in. fl., huvudsakligen av det skäl, att detsamma innebure onödig omgång
och stora förvaltningskostnader utan att därmed något vore att vinna.
Arméförvaltningen har uttalat, att man i stället borde utfärda föreskrift
därom, att försäkring av statsegendom endast finge ske med Kungl.
Maj:ts tillstånd.
Åven mig synes det skäligen onödigt att tillskapa en särskild fond
med egen styrelse och förvaltning för att åstadkomma eu utjämning på
eu följd av år av statens nu ifrågavarande tillfälligt inträdande kostnader.
Att döma av den utredning, som i ämnet är verkställd, torde de
genomsnittliga årliga utgifterna i anledning av brandskador icke bliva
större än att desamma kunna bestridas från anslaget till oförutsedda
utgifter, som jämväl i övrigt synes mig lämpat just för större utgifter
av ifrågavarande beskaffenhet, vilka icke kunna täckas av andra medel.
På grund av det anförda finner jag mig icke böra föreslå någon
särskild åtgärd i anledning tiv förslaget om inrättande av en statens
brand försäkringsfo ad.
Åven om, på sätt jag sålunda tillstyrkt, anslaget till. oförutsedda
4
Statsutskottets utlåtande Nr 227.
utgifter skall få tagas i anspråk för bestridande av statens kostnader i
anledning av brandskador, synes mig, med avseende å storleken och
beskaffenheten av de utgifter, som under år 1919 bestritts från anslaget
i fråga, och med hänsyn till den antagliga storleken av statens kostnader
i anledning av timade brandskador, höjning av anslagets belopp åtminstone
ej för närvarande vara påkallad.
Sedan riksdagen meddelat sitt beslut om ifrågavarande anslag,
torde få tagas under övervägande, vilka föreskrifter i det av arméförvaltningen
antydda syftet må vara erforderliga.»
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot departementschefens
uttalande beträffande frågan om täckande av kostnader i anledning
av brandskador å statens egendom och ej heller funnit skäl föreslå
ändring i de hittillsvarande villkoren för dispositionen av anslaget till
oförutsedda utgifter, får hemställa,
att riksdagen må för bestridande av oförutsedda
utgifter vid sidan av huvudtitlarna uppföra ett förslagsanslag
av 500,000 kronor att stå till Kungl. Maj:ts
disposition under enahanda villkor, som gälla för år
1920.
Stockholm den 10 juni 1920.
På statsutskottets vägnar:
♦
S. H. KVARNZELIUS.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar S. H. Kvamselius, J. Nilsson i Skottlandshus, H. F.
Lamm, Ollas A. Ericsson, J. L. Widéll, C. <?. Ekman, O. U. B. Olsson, O. Bergqvist, J
Jeansson och C. J Asplund samt
från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, O. H.son Waldén, W. Bäckström.
C. B. Jansson i Falun, J. Erlansson, A. J. Andersson i Gävle, O. Nilsson i Örebro, A Mossberg,
S. E. J. Liibeck och J D. Norman.
STOCKHOLM, 1SAAC MARGUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1920.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1920:408 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning om anslag för oförutsedda utgifter. a1 i texten