Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av vädd motion om anslag till inrättande vid, Stockholms högskola av en personlig professur för filosofie doktorn E. T. Ahnar.

1920-03-05 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1920:32, Utlåtande, i anledning av vädd motion om anslag till inrättande vid, Stockholms högskola av en personlig professur för filosofie doktorn E. T. Ahnar.

Dokumentets text

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 32.

7

Nr 32.

Ankom till riksdagens kansli den 5 mars 1920 kl. 12 m.

Utlåtande, i anledning av vädd motion om anslag till inrättande

vid, Stockholms högskola av en personlig professur

för filosofie doktorn E. T. Ahnar.

(2:a avd.)

I en inom första kammaren av herr E. J:son Thulin väckt motion,

nr 95, har föreslagits, att riksdagen till en personlig professur vid Stockholms

högskola för filosofie doktorn Ernst Theodor Akmar ville anslå

ett årligt belopp av 5,000 kronor, under villkor att ett lika stort belopp

från enskilt håll göres för ändamålet disponibelt.

I avseende å de av motionären till stöd för förslaget åvägabragta

skäl tillåter sig utskottet hänvisa till motionen.

Den extra ordinära åtgärd som inrättande av en personlig professur

innebär, anser utskottet väl kunna försvaras, då det gäller att till förmån

för den vetenskapliga forskningen hävda vår rangplats såsom eu kulturstat,

men bör naturligen fråga härom endast då upptagas till närmare

skärskådande, när den för en dylik åtgärd nödvändiga förutsättningen

föreligger i förhandenvaron av eu synnerligen förtjänt och högt kvalificerad

forskare. Huruvida i det i motionen åberopade fallet ett sådant

förhållande föreligger, anser sig utskottet icke nu kunna bedöma; i allt

fall äro de upplvsningar, som av motionären lämnas, alldeles otillräckliga

för bildande av en uppfattning, i vad mån åtgärder från statens sida

kunna anses befogade för en anordning av nu ifrågasatt beskaffenhet.

Skulle i förevarande fall sådana skäl föreligga, som betinga en åtgärd

av den utav motionären åsyftade art, torde vederbörande akademiska

myndigheter icke underlåta att, såsom hittills i andra fall skett, låta sig

angeläget vara att tillförsäkra sig om den forskare, de anse förtjänt av

eu sådan utmärkelse.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 32.

Så mycket mindre anser sig utskottet vidare kunna biträda det av

motionären framlagda förslaget, som intet skäl förebragts, varför den

ifrågasätta egyptologiprofessuren skulle bindas vid Stockholms högskola

och ej vid exempelvis Uppsala universitet, där en personlig professur i

ämnet förut funnits och där betingelser för eu dylik professurs verksamhet

tilläventyrs torde vara förhanden såväl i avseende å museimaterial

som beträffande bibliografiska resurser, över huvud anser utskottet

berättigade tvifvelsmål kunna yppas i fråga om lämpligheten av att staten

på detta sätt ingriper i den verksamhet, som de fria högskolorna hittills

utan statsunderstöd utövat.

På grund av vad sålunda anförts och då utskottet principiellt anser,

att frågor som denna böra, innan de föreläggas riksdagen, hava varit

underkastade den allsidiga belysning, som endast Kungl. Maj:t efter

hörande av vederbörande myndigheter och vetenskapliga auktoriteter kan

lämna, har utskottet icke ansett sig kunna tillstyrka motionärens förslag.

Utskottet hemställer alltså,

att herr Thulins ovanberörda motion icke må

vinna riksdagens bifall.

Stockholm den 5 mars 1920.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, J. Nilsson i Skottlandshus, N. A.

Nilsson, H. F. Lamm, Ollas A. Ericsson, H. M. Bäckström, J. L. Widell, C. G. Ekman,

O- tJ. B. Olsson, O. Bergqvist, E. A. Hallin och G. I. Asplund samt

från andra kammaren: herrar J. B. Eriksson i Grängesberg, A. Wiklund i Brattfors,

J. Jönsson i Revinge, A. Anderson i Råstock, O. H:son Waldén, S. Bengtsson i Norup’

P. B. Nilsson i Landeryd, TV. Bäckström, J. Erlansson, A. E. Åkesson, K. E. W. SöderMehn

och S. E. Ljungqvist.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1920.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.