Sök i Ratio Lex

Utlåtande angående regleringen av utgifterna för kapitalökning för år 1921 i avseende å postoch telegrafverken samt statens järnvägar och vattenfallsverk.

1920-04-23 · 68 sidor, varav 65 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 65 av 68 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1920:60a, Utlåtande angående regleringen av utgifterna för kapitalökning för år 1921 i avseende å postoch telegrafverken samt statens järnvägar och vattenfallsverk.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 60 A.

1

60 A.

Ankom till riksdagens kansli den 23 april 1920 kl. 3 e. m.

Utlåtande angående regleringen av utgifterna för kapitalökning

för år 1921 i avseende å post- och telegrafverken

samt statens järnvägar och vattenfallsverk.

(4:e avd.)

Postverket.

l:o) I den till riksdagen den 7 januari 1920 avlåtna propositionen

angående statsverkets tillstånd ock behov under år 1921 har Kungl. Maj:t,

under åberopande av det vid propositionen under rubrik »utgifter för

kapitalökning: bil. 1» fogade statsrådsprotokollet över civilärenden för

nämnda dag, punkt 1, föreslagit riksdagen att för inköp av inventarier

för postverkets behov för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av

700,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade

statsrådsprotokollet sid. 5—13.

Förutom ovannämnda å riksstaten äskade anslag av 700,000 kronor,

begäres för ändamålet ytterligare 400,000 kronor å 1920 års tilläggsstat.

Jämte det av 1919 års lagtima riksdag för år 1920 anvisade

anslaget, 300,000 kronor, skulle alltså för innevarande år finnas tillgängligt

tillhopa 700,000 kronor, vilket belopp med 275,000 kronor

överstiger anslagen å 1919 års riksstat och tilläggsstat, som uppgingo

till sammanlagt 425,000 kronor.

Det å 1921 års riksstat erforderliga beloppet hade av generalpoststyrelsen

upptagits till 1,000,000 kronor, men har av departementschefen

nedsatts till ovannämnda belopp 700,000 kronor.

Av utredningen i ärendet framgår att nyanskaffningen av inventarier

vid postverket, vilken under de senaste åren måst i väsentlig

*) Hänvisar till punkt i statsrådsprotokollet.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 6 sand. 37 käft. (Nr 60 A—B.) ii3G 20 1

Inköp av

inventarier.

[!•*]

Utskottets

yttrande.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 60 A.

Ombyggnad

ar centralposthuset

i

Stockholm.

[2.]

grad inskränkas, icke längre kan utan stor olägenhet i liknande omfattning

undanskjutas. Med hänsyn härtill och då vidare de nu äskade

anslagen äro avsedda att möjliggöra införande av maskinella anordningar

för utförandet av vissa arbeten, som hittills verkställts av den

anställda personalen, har utskottet, som väl fäst sin uppmärksamhet

vid att förevarande förslag innebär en avsevärd anslagsökning i jämförelse

med tidigare för ändamålet beviljade belopp, likväl ansett sig

böra tillstyrka Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda båda framställningar.

Beträffande sättet för täckande av ifrågavarande liksom övriga å

riksstaten äskade anslag till utgifter för kapitalökning för ändamål

hörande under civildepartementet har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

medgiva att desamma finge utgå av lånemedel. Häremot har utskottet

intet att erinra.

Utskottet får alltså nu beträffande 1921 års stat hemställa,

att riksdagen må för inköp av inventarier för postverkets

behov för år 1921 anvisa ett reservationsanslag

av 700,000 kronor att utgå av lånemedel.

2:o) Vidare har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt 2) att för

ombyggnad av centralposthuset i Stockholm för år 1921 anvisa ett

reservationsanslag av 250,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 14—18 av statsrådsprotokollet.

Av de av riksdagen åren 1914—1917 för till- och ombyggnad av

centralposthuset i Stockholm beviljade anslag om tillhopa 1,010,000

kronor beräknades ursprungligen 833,000 kronor belöpa på tillbyggnaden,

som redan färdigställts, och återstående 177,000 kronor på ombyggnaden

av den ankommande avdelningen. Av det sammanlagda

anslaget hava för tillbyggnaden använts 785,269 kronor 26 öre. Redan

vid 1919 års lagtima riksdag ansågos emellertid återstående 224,730

kronor 74 öre icke vara tillräckliga för utförande av ombyggnaden,

vilken enligt förnyade kostnadsberäkningar antogs komma att draga en

kostnad av i runt tal 523,000 kronor eller omkring 300,000 kronor utöver

det disponibla anslagsbeloppet. Generalpoststyrelsen hemställde därför

om anvisande för ändamålet av 300,000 kronor å tilläggsstat för år 1919.

Då ett framflyttande av tidpunkten för slutförande av dessa ombyggnadsarbeten

ansågs kunna äga rum, beviljade emellertid riksdagen,

i enlighet med Kungl. Majrts förslag, endast ett belopp av 100,000

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 60 A.

3

kronor på riksstat^ för år 1920. Återstående 200,000 kronor förutsattes

böra framdeles anvisas.

Emellertid har ombyggnad jämväl utav avgående avdelningen nu

ansetts av behovet påkallad. Kostnaderna härför hava beräknats komma

att uppgå till 212,000 kronor.

Sammanlagt skulle således för ifrågavarande ombyggnadsarbeten

erfordras 412,000 kronor. Med hänsyn till nödvändigheten att begränsa

utgifterna för kapitalökning har dock en uppdelning av sistnämnda

belopp på två år ansetts böra äga rum. För år 1921 skulle för avslutande

av de förut beslutade samt för påbörjande av de nu förordade

ombyggnadsarbetena anvisas 250,000 kronor, medan återstoden, 162,000

kronor, ansetts böra uppföras å 1922 års stat.

Att lokalförhållandena å den avgående avdelningen av centralposthuset

äro mindre tillfredsställande i sitt nuvarande skick framgår av

den i ärendet lämnade utredningen och har ytterligare bestyrkts vid

av utskottet avlagt besök därstädes. De nuvarande lokalerna äro

olämpliga dels därigenom, att de i viss mån sönderdelas av en ljusgård,

och dels på grund av en till följd av rörelsens utveckling numera

otjänlig rumsindelning. För att arbetet inom avdelningen skall kunna

bedrivas på ändamålsenligt sätt, är det, såsom av departementschefen

framhållits, av stor betydelse att erhålla ett i möjligaste mån sammanhängande

utrymme inom lokalen, och för vinnande av detta mål erfordras

ifrågavarande ändringsarbeten, vilka i huvudsak innebära överbyggande

av förenämnda ljusgård ävensom borttagande i största möjliga

utsträckning av skiljeväggar samt dessas ersättande med bärpelare.

Med hänsyn till nu framhållna omständigheter anser sig utskottet

böra tillstyrka att ombyggnadsarbetena å centralposthuset utsträckas att

jämväl omfatta den avgående avdelningen.

Då utskottet i övrigt icke funnit anledning till erinran mot Kungl.

Maj:ts förevarande förslag, får utskottet hemställa,

att riksdagen må för ombyggnad av centralposthuset

i Stockholm för år 1921 anvisa ett reservationsanslag

av 250,000 kronor att utgå av lånemedel.

3:o) Kungl. Maj:t har (punkt 3) föreslagit riksdagen att dels för

uppförande av två byggnader för post- och telegrafverkens behov i

Gällivare för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av 168,000 kronor;

dels ock medgiva, att för nämnda ändamål må användas de anslag, som

Utskottets

yttrande.

Posthusbyggnad

och bostadshus

i

Gällivare.

[3.]

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutsfcottets utlåtande Nr 60 A.

Utskottets

yttrande.

av riksdagen tidigare anvisats för uppförande därstädes av ett posthus,

inrymmande jämväl lokaler för telegrafverkets behov.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 18—26 av statsrådsprotokollet.

För uppförande av posthus i Gällivare å viss staten tillhörig tomt

anvisade 1917 och 1918 års riksdagar sammanlagt 275,000 kronor, utgörande

den beräknade totalkostnaden. Fastigheten var avsedd att

jämväl innehålla lokaler för telegrafverket. Arbetet härå har emellertid

sedermera icke påbörjats. Sedan nämligen till 1919 års riksdag anmälts,

att byggnadskostnaden stigit till 595,000 kronor och att på grund härav

ytterligare anslag erfordrades, yttrade nämnda års riksdag, att riksdagen

funnit det vara lämpligast, att med uppförandet av ny posthusbyggnad

åtminstone tills vidare finge anstå samt att utredning verkställdes, om

icke postverkets behov av förbättrade tjänstelokaler samt bostäder för

personalen i Gällivare lämpligen kunde tillgodoses genom inköp av därför

lämpad, bebyggd fastighet.

Med anledning av detta riksdagens uttalande har inom byggnadsstyrelsen

verkställts utredning i syfte att förvärva bebyggd fastighet

för post- och telegrafverkens räkning i Gällivare, och har därvid fråga

uppkommit, huruvida icke det s. k. teaterhuset borde inköpas och användas

till huvudsakligen tjänstelokaler samt därjämte för tillgodoseende

av bostadsbehovet för post- och telegrafpersonalen förvärvas ytterligare

en bebyggd fastighet. Enligt senaste kostnadsberäkningar slutar detta

förslag å en summa av omkring 349,000 kronor. Förslaget är emellertid

behäftat med sådana olägenheter, att detsamma icke kunnat

förordas till utförande. Byggnadsstyrelsen har därför nödgats frångå

tanken på inköp av bebyggd fastighet och i stället ånyo undersökt olika

möjligheter för nybyggnad, helt eller delvis. Det enda antagliga förslaget

har därvid befunnits vara det nu för riksdagen framlagda, vilket

avser uppförande å den ursprungligen tänkta, kronan tillhöriga tomten

av två byggnader av trä, den ena för tjänstelokaler och den andra för

bostäder, i stället för såsom tidigare varit avsett en enda byggnad av

sten. Kostnaderna för dessa byggnader beräknas till 220,000 kronor

för expeditionsbyggnaden och 223,000 kronor för bostadshuset eller

tillhopa 443,000 kronor. Utöver tidigare anvisade 275,000 kronor skulle

alltså erfordras ett ytterligare belopp av 168,000 kronor.

Med hänsyn till den i ärendet lämnade utredningen har utskottet

ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag. Utskottet vill därvid

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 00 A.

5

erinra, att, även om den av 1919 års riksdag uttalade förväntan att

någon redan bebyggd fastighet skulle kunna inköpas och användas för

ändamålet icke förverkligats, förevarande byggnadsfråga enligt den nu

framlagda planen dock skulle erhålla sin lösning för en totalkostnad,

väsentligt understigande det belopp, som uti statsverkspropositionen till

1919 års riksdag ansågs erforderligt.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) för uppförande av två byggnader för postoch

telegrafverkens behov i Gällivare för år 1921

anvisa ett reservationsanslag av 168,000 kronor att

utgå av lånemedel;

b) medgiva, att för nämnda ändamål må användas

de anslag, som av riksdagen tidigare anvisats för

uppförande därstädes av ett posthus, inrymmande jämväl

lokaler för telegrafverkets behov.

4:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 4) att för upp- Uppförande

förande å statens järnvägar tillhörig mark i Krylbo av en posthus- *v xryibo.9

byggnad, för en beräknad kostnad av 350,000 kronor, för år 1921 anvisa

ett reservationsanslag av 175,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 26—28 av åberopade statsrådsprotokollet.

För ifrågavarande ändamål har äskats anslag å årets tilläggsstat

jämväl med 175,000 kronor.

Under erinran att ifrågavarande byggnad är avsedd att jämväl inrymma

bostäder för postverkets personal i orten ävensom överliggningsrum

för en del tjänstemän, anställda vid järn vägsposten, får utskottet,

som funnit sig böra tillstyrka förevarande förslag, beträffande anslag å

riksstaten nu hemställa,

att riksdagen må för uppförande å statens järnvägar

tillhörig mark i Krylbo av en posthusbyggnad,

för en beräknad kostnad av 350,000 kronor, för år

1921 anvisa ett reservationsanslag av 175,000 kronor

att utgå av lånemedel.

5:o) Kungl. Magt har vidare (punkt 5) föreslagit riksdagen att för

inköp av fastigheten nr 44 i tredje kvarteret i Gävle för år 1921 anvisa

ett reservationsanslag av 260,000 kronor.

Inköp av

fastighet i

Gävle.

[5.]

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 60 A.

För ändamålet har jämväl å tilläggsstat för år 1920 äskats ett

anslag av 10,000 kronor.

Av utredningen i ärendet, som återfinnes i statsrådsprotokollet sid.

29—31, framgår, att postverket inom en snar framtid torde komma att

stå inför nödvändigheten att anskaffa annat utrymme för postdirektionen

i mellersta distriktet, som nu disponerar lägenhet i telegrafverkets hus

i Gävle, ävensom att genom utflyttning av vissa avdelningar av postkontoret

från dess nuvarande lokaler i samma hus söka erhålla för

postarbetets bedrivande erforderligt utrymme. Genom det föreslagna

inköpet skulle annan i närheten belägen, lämplig lokal kunna anskaffas

för moderat pris. Med hänsyn härtill och då det icke torde kunna

anses uteslutet, att, om köpet nu ej kommer till stånd, lokalfrågans

ordnande skall vid senare tillfälle åsamka statsverket betydligt ökade

kostnader, har utskottet ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts i ämnet

gjorda framställningar.

Utskottet får alltså nu beträffande 1921 års stat hemställa,

att riksdagen må för inköp av fastigheten nr 44

i tredje kvarteret i Gävle för år 1921 anvisa ett reservationsanslag

av 260,000 kronor att utgå av lånemedel.

Inköp av. 6:o) Kungl. Magt har föreslagit riksdagen (punkt 6) att för inköp

HSlsing’-1 av fastigheten nr 15 i kvarteret Kärnan i Hälsingborg för år 1921

bor?. anvisa ett reservationsanslag av 100,000 kronor.

[6.] Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 31—34 i åberopade stats
rådsprotokollet.

Enär möjlighet synes böra beredas postverket, att redan nu, då

tillfälle därtill yppat sig, förvärva tomt för den utvidgning av postkontorslokalerna

i Hälsingborg, som i en framtid torde bliva erforderlig,

får utskottet, under erinran därjämte att ifrågavarande tomt till form

och läge utgör en sammanhängande del av det område, som redan för

närvarande tillhör postverket, nu hemställa,

att riksdagen må för inköp av fastigheten nr 15

i kvarteret Kärnan i Hälsingborg för år 1921 anvisa

ett reservationsanslag av 100,000 kronor att utgå av

lånemedel.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 60 A.

7

7:o) Vidare har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt 7) att för

inköp för postverkets räkning av en tomt om 1,500 kvadratmeter avsedd

att avsöndras från skogshemmanet Berg inom Hallsbergs köping för

år 1921 anvisa ett reservationsanslag av 25,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes i statsrådsprotokollet sid. 34—37.

Jämväl ifrågavarande fastighetsförvärv innebär inköp av lämplig

tomt för framtida posthusbyggnad.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för inköp för postverkets räkning

av en tomt om 1,500 kvadratmeter, avsedd att

avsöndras från skogshemmanet Berg inom Hallsbergs

köping för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av

25,000 kronor att utgå av lånemedel.

8:o) Uti en den 19 mars 1920 till riksdagen avlåten proposition

(nr 300) har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bifogat

utdrag av statsrådsprotokollet över civilärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen dels medgiva, att för postverkets räkning må inköpas

fastigheten nr 4 i kvarteret Laxen å Södermalm i Stockholm för en

köpeskilling av högst 350,000 kronor; dels för ändamålet för år 1921

anvisa ett reservationsanslag av 350,000 kronor, att utgå av lånemedel;

dels ock, vid bifall härtill, besluta, att de i förslaget till 1921 års stat

bland inkomsterna under rubrik »I. Fast upplåning)) upptagna lånemedel

skola höjas med 350,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade

statsrådsprotokollet.

Av den i ärendet förebragta utredningen framgår, att behovet av

större och ändamålsenligare lokaler för postkontoret Stockholm 4 sedan

flera år tillbaka gjort sig så starkt gällande, att tillgodoseendet av detsamma

inom närmaste tiden torde bliva oundvikligt. Ett tillfälle

har nu erbjudits att till skäligt pris förvärva eu för ändamålet lämplig

bebyggd fastighet, belägen i hörnet av S:t Pauls- och Ragvaldsgatorna.

Särskilt för postverkets snickeriverkstads del skulle köpet medföra

stor fördel. Ny lokal måste nämligen beredas för denna verkstad; och

har det vid gjorda försök visat sig omöjligt att anskaffa annan lämpliglokal.

Då inom den till inköp nu ifrågasatta fastigheten finnes en särskild

verkstadsbyggnad, vilken för en lång tid framåt kunde lämna fullt

tillfredsställande utrymmen för snickeriverkstaden, skulle, därest köpet

bleve verklighet, denna lokalfråga på ett lämpligt sätt lösas.i

Inköp av

tomt i

Hallsberg.

[7-1

Inköp av

fastigheten

nr 4 i kvarteret,

Laxen

å Södermalm

i

Stockholm.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 60 A.

Förvärv av

ny fastighet

i Ystad.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag får utskottet hemställa,

att riksdagen må för inköp för postverkets räkning

av fastigheten nr 4 i kvarteret Laxen å Södermalm

i Stockholm för år 1921 anvisa ett reservationsanslag

av 350,000 kronor att utgå av lånemedel.

Beträffande framställningen om höjande av inkomsttiteln »fast

upplåning» kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande.

9:o) Uti en den 19 mars 1920 till riksdagen avlåten proposition

(nr 257) har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bifogat

utdrag av statsrådsprotokollet över civilärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen dels medgiva, att de för om- och tillbyggnad av postverkets

fastighet nr 285 b och 286 inom kvarteret Kristina i Ystad, av

riksdagen anvisade anslag om sammanlagt 268,500 kronor måtte, i den

mån de icke redan tagits i anspråk för förarbeten till sagda byggnadsarbeten,

få användas till inköp för postverkets räkning av fastigheten

å tomterna nr 309, 310, 315, 316 och 317 inom kvarteret Frigga i

Ystad ävensom för ändringsarbeten inom samma fastighet; dels för sistnämnda

ändamål för år 1921 under utgifter för kapitalökning anvisa

ett reservationsanslag av 117,500 kronor, att utgå av lånemedel; dels

medgiva, att postverkets förenämnda fastighet inom kvarteret Kristina

i Ystad måtte få överlåtas till telegrafverket på de villkor Kungl. Maj:t

bestämmer; dels och, vid bifall till vad sålunda föreslagits, besluta, att

de i förslaget till 1921 års riksstat bland inkomsterna under rubrik

»I. Fast upplåning» upptagna lånemedel skola höjas med 117,öOO.kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade

statsrådsprotokollet.

För beredande av erforderligt ökat utrymme inom postverkets fastighet

nr 285 b och 286 i kvarteret Kristina i Ystad, i främsta rummet

för den däruti inrymda telegrafstationens räkning, hava med bifall till

av Kungl. Maj:t gjorda framställningar 1918 och 1919 års lagtima riksdagar

för om- och tillbyggnad av ifrågavarande fastighet anvisat anslag

om tillhopa 268,500 kronor. Av det sålunda anvisade anslaget har

redan ett belopp av 17,500 kronor förbrukats för uppgörande av ritningar.

Sedan byggnadsarbetena ifråga utbjudits på entreprenad, visade

det sig på grund av prisstegringar icke vara möjligt att få arbetena

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr (10 A.

9

utförda inom ramen av de beviljade anslagsbeloppen. Efter av byggnadsstyrelsen

gjorda förnyade beräkningar antogos kostnaderna för

arbetenas utförande komma att uppgå till 304,416 kronor, eller inemot

100,000 kronor mera än de av riksdagen anvisade medlen. På grund

härav och i avvaktan på av generalpoststyrelsen igångsatt utredning,

huruvida icke post- och telegrafverkens lokalfråga i Ystad kunde lösas

på ett för statsverket fördelaktigare sätt än genom ovannämnda omoch

tillbyggnad, har med byggnadsarbetenas igångsättande fått tills

vidare anstå. För postkontoret har emellertid förhyrts en tillfällig lokal

inom fastighet, tillhörande Svenska sockerfabriksaktiebolaget, och

denna har nu erbjudits generalpoststyrelsen till inköp. Fastigheten är

bebyggd med ett stenhus, uppfört i tre våningar. Bottenvåningen

disponeras redan av postkontoret. Byggnadens återstående del upptager

en på. två våningar fördelad mycket stor bostadslägenhet, innehållande

16 rum jämte kök m. m. Om fastigheten förvärvas för postverkets

räkning, skulle sistnämnda lyxlägenhet uppdelas på mindre lägenheter,

avsedda att uthyras till postfunktionärer eller eventuellt andra statens

tjänstemän.

Därest det av generalpoststyrelsen framlagda förslaget kommer att

vinna bifall, skulle postverkets nuvarande fastighet i Ystad, där telegrafverket

för närvarande disponerar två våningar, överlåtas på telegrafverket

under de villkor Kungl. Maj:t bestämmer.

Genom ifrågavarande plans förverkligande synes postverket kunna

erhålla sin lokalfråga i Ystad tillfredsställande ordnad för eu längre

tid framåt. Beaktas må ock det tillskott av bostäder, som skulle kunna

beredas genom uppdelning av ovannämnda inom den till inköp föreslagna

fastigheten befintliga bostadslägenheten om 16 rum, vars innehavare

är skyldig med nästa september månads utgång frånträda lägenheten,

men förklarat sig villig att redan tidigare ställa större delen av

densamma till förfogande. Då härtill kommer, att genom den ifrågasatta

överlåtelsen av postverkets nuvarande fastighet till telegrafverket,

sistnämnda verk skulle kunna erhålla tillräckliga lokalutrymmen för

omkring åtta år framåt, har utskottet ansett sig böra tillstyrka förevarande

förslag.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må,

a) medgiva, att de för om- och tillbyggnad av

postverkets fastighet nr 285 b och 286 inom kvarteret

Bihang till riksdagens protokoll 1820. 6 samt. 37 höft. (Nr 60 A—B.) n3G so 2

Utskottets

yttrande.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 60 A.

Anslag till

inköp ar

fastigheter.

[8.]

Kristina i Ystad av riksdagen anvisade anslag om

sammanlagt 268,500 kronor må, i den mån de icke

redan tagits i anspråk för förarbeten till sagda byggnadsarbeten,

få användas till inköp för postverkets

räkning av fastigheten å tomterna nr 309, 310, 315,

316 och 317 inom kvarteret Frigga i Ystad ävensom

för ändringsarbeten inom samma fastighet;

b) för sistnämnda ändamål för år 1921 under

utgifter för kapitalökning anvisa ett reservationsanslag

av 117,500 kronor att utgå av lånemedel;

c) medgiva, att postverkets förenämnda fastighet

inom kvarteret Kristina i Ystad måtte få överlåtas

till telegrafverket på de villkor Kungl. Maj:t bestämmer.

Beträffande Kungl. Maj:ts förslag om höjande av inkomsttiteln

»fast upplåning» kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva

utlåtande.

10:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 8) dels medgiva,

att för inköp av fastigheter för postverkets räkning, vilkas förvärvande

icke utan synnerlig olägenhet kan uppskjutas i avbidan på särskilt

riksdagsbeslut, må efter Kungl. Maj:ts prövning och avgörande disponeras

ett belopp av högst 200,000 kronor, dels ock för ändamålet för

år 1921 anvisa ett reservationsanslag av 200,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes i statsrådsprotokollet sid. 37—41.

Under erinran att anslag för ifrågavarande ändamål jämväl för

innevarande år utgår med samma belopp som nu äskade, 200,000

kronor, får utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) medgiva, att för inköp av fastigher för postverkets

räkning, vilkas förvärvande icke utan synnerlig

olägenhet kan uppskjutas i avbidan på särskilt riksdagsbeslut,

må efter Kungl. Maj:ts prövning och

avgörande disponeras ett belopp av högst 200,000

kronor;

b) för ändamålet för år 1921 anvisa ett reservationsanslag

av 200,000 kronor att utgå av lånemedel.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 60 A.

11

ll:o) Uti t på likalydande motioner, väckta den ena inom första

kammaren (nr £8) av herr A. C. Lindblad in. fl. och den andra inom

andra kammaren (nr 64) av herr E. P. W. Ilning in. fl., har hemställts,

att riksdagen måtte för fortsatt uppförande å det för postverkets räkning

inköpta område om 5,583.1 kvadratmeter av tomten nr 67 A i

Göteborgs stads tolvte rote av ett centralposthus anvisa å tilläggsstat

för år 1920 990,000 kronor och för år 1921 ett reservationsanslag av

3,350,000 kronor.

1 fråga om de skäl motionärerna anfört till stöd för sina framställningar

får utskottet hänvisa till motionerna.

För ifrågavarande posthusbyggnad, vars uppförande beslöts av 1914

års senare riksdag, har hittills anvisats sammanlagt 3,710,000 kronor,

därav 2,998,695 kronor 69 öre för själva byggnadsföretaget. Då frågan

förehades till prövning vid 1919 års lagtima riksdag, meddelade byggnadsstyrelsen,

att kostnaderna för byggnadsföretaget, som ursprungligen

fixerats till 2,400,000 kronor, enligt de senast verkställda beräkningarna

uppginge till omkring 9,450,000 kronor. Riksdagen ansåg sig med anledning

härav böra uttala, att den sålunda inträffade kostnadsökningen

vore anmärkningsvärt hög, samt att det borde tagas under övervägande,

om icke, trots de olägenheter för postverket, som därav skulle följa,

byggnadsarbetet tillfälligt borde avbrytas i avvaktan på inträdande gynsammare

ekonomiska förhållanden. Därest ett sådant avbrott skulle ske,

borde detta, enligt ett av byggnadsstyrelsen avgivet utlåtande, göras,

sedan byggnadens stensockel blivit uppförd samt en provisorisk bläckning

av byggnaden verkställts. Med en sådan begränsning av byggnadsarbetet

skulle, utöver av riksdagen tidigare för byggnadsföretaget

anvisade medel, erfordras 700,000 kronor, vilket belopp anvisades av

riksdagen.

Bland sina äskanden, avsedda att framläggas för innevarande års

riksdag, hade generalpoststyrelsen jämväl upptagit anslag till Göteborgs

posthus. Av statsfinansiella skäl fann emellertid departementschefen

denna fråga böra anstå.

Med hänsvn till de otillfredsställande lokalförhållandena vid huvudpostkontoret

i Göteborg, vilka numera ytterligare försämrats och som

göra åstadkommandet av en snar förbättring så gott som oundvikligt,

har utskottet ansett sig böra taga under övervägande, huruvida icke,

oaktat föregående års riksdags i ämnet fattade beslut om uppskov med

nybyggnaden, denna dock bör inom den närmaste tiden bringas till full
-

Poslhusbyggnad

i

(iöteborg.

Utskottets

yttrande.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 60 A.

bordan. Av upplysningar, som utskottet i anledning därav inhämtat

från byggnadsstyrelsen, framgår, att det beslutade provisoriska intäckandet

ännu icke påbörjats och att, detta således icke utgör hinder för ett beslut

om arbetenas omedelbara fortsättande.

Då vidare det synes ovisst, huruvida de förhoppningar om en prissänkning

på byggnadsområdet, som åtminstone delvis torde hava legat till

grund för föregående års riksdags beslut om uppskov med byggnadens

slutförande kunna komma att inom den närmaste framtiden förverkligas,

har utskottet funnit sig böra tillstyrka, att riksdagen nu anvisar anslagför

arbetenas omedelbara fortsättande.

I fråga om anslagsbehovet lämnas i en från byggnadsstyrelsen

härom införskaffad tablå bland annat följande uppgifter:

Beviljat anslag t. o. m. 1919............... kr. 2,300,000: —

Beräknade medel att utgå till 1919

års slut ..............,.................................... » 1,136,100: —

Återstod av 1919 års anslag vid årets

slut......................................................... kr. 1,163,900: —

Beviljat anslag för år 1920................ )) 700,000: —

Återstod av beviljade anslag t. o. m. 1920kr. 1,863,900: —-

För år 1920 beräknas åtgå ...................................................

Återstod av beviljade anslag t. o. m. år 1920 ...............

För år 1920 erforderliga medel utöver redan beviljade

» » 1921 » » » » »

» » 1922 » » » » »

y> y> 1923 » » » » j)

Tillsammans med redan beviljade medel ...........................

utgör således den beräknade totalkostnaden.....................

kr. 2,850,000: —

» 1,863,900: —

» 986,100: —

» 2,950,000: —

» 1,550,000: —

» 811,500: —

» 3,000,000: —

kr. 9,297,600: —

Såsom härav framgår, skulle för byggnadsarbetenas fortsättande

utan avbrott erfordras för år 1920 ett belopp av 986,100 kronor och

för år 1921 2,950,000 kronor. Utskottet anser sig böra tillstyrka, att

dessa belopp beviljas å årets tilläggsstat respektive 1921 års riksstat.

Utskottet hemställer,

att riksdagen, i anledning av de av herrar Lindblads

m. fl. och E. P. W. Röings m. fl. i ämnet väckta

motioner, må för fortsättande av uppförandet av ett

centralposthus i Göteborg för år 1921 anvisa ett reservationsanslag

av 2,950,000 kronor att utgå av lånemedel.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 60 A.

13

Telegrafverket.

12:o) Kung!. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 9) att för fortsättande

och avslutande av arbetet med utvidgning av telegraf byggnaden

i Sundsvall för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av 270,000

kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 45—47 i åberopade statsrådsprotokollet.

Vid framläggande av förslag till 1918 års lagtima riksdag i fråga

om utvidgning av telegrafbyggnaden i Sundsvall anfördes, att det

för det dåvarande icke med säkerhet syntes kunna bedömas, huruvida

de då verkställda kostnadsberäkningarna för byggnadsföretaget, slutande

å 450,000 kronor, komme att visa sig hållbara. Det har nu visat sig,

att byggnadsföretaget torde komma att draga en sammanlagd kostnad

av 770,000 kronor. Då redan förut för ändamålet anvisats 300,000

kronor, skulle sålunda erfordras ytterligare 470,000 kronor för arbetets

fortsättande och avslutande. Om härav, såsom i statsverkspropositionen

föreslagits, 200,000 kronor anvisas å tillläggsstat. för år 1920, skulle

för byggnadsarbetets försättande under nämnda år, jämte förut för

samma år anvisat anslag av 200,000 kronor, finnas disponibelt ett belopp

av 400,000 kronor, vilket ansetts vara tillräckligt. Återstoden, 270,000

kronor, skulle beviljas å 1921 års stat.

Utskottet, som med hänsyn till de under senaste åren inträffade

ytterligare prisstegringarna å byggnadsområdet, ansett Kungl. Maj:ts

framställning om ökat anslag för ändamålet icke giva anledning till

erinran, får alltså nu beträffande anslag å 1921 års stat hemställa,

att riksdagen må för fortsättande och avslutande

av arbetet med utvidgning av telegrafbyggnaden i

Sundsvall för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av

270,000 kronor att utgå av lånemedel.

13:o) Kungl. Maj:t har (punkt 10) föreslagit riksdagen att för fortsättande

och avslutande av arbetet med uppförande av en telegrafstationsbyggnad

i Strömsunds municipalsamhälle för år 1921 anvisa ett

reservationsanslag av 82,000 kronor.

Utvidgning

nv telegrafbyggnaden

i

Sundsvall.

[9-1

Stationsbyggnad

i

Strömsund

[10.1

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 60 A.

Sedermera har Kungl. Maj:t uti en den 13 februari 1920 till riksdagen

avlåten proposition (nr 113), under åberopande av propositionen

bifogat utdrag av statsrådsprotokollet över civilärenden för samma dag,

föreslagit riksdagen, dels, med ändring av sina i ämnet åren 1918 och

1919 fattade beslut, medgiva, att för telegrafverkets räkning må inköpas

en i hörnet av Stortorget och Zakrisvägen i Strömsunds municipalsamhälle

belägen tomt med en areal av omkring 900 kvadratmeter för

en köpeskilling av högst 6,000 kronor; att å berörda tomt må uppföras

en telegrafstationsbyggnad för en beräknad kostnad av 122,000 kronor;

samt att för gäldande av en del av köpeskillingen för samma tomt må

användas det av riksdagen för inköp av vissa angivna tomter i Strömsunds

munieipalsamhälle för år 1919 anvisade reservationsanslaget av

1,500 kronor; dels för gäldande av återstoden av berörda köpeskilling

på tilläggsstat för år 1920 under utgifter för kapitalökning anvisa ett

reservationsanslag av 4,500 kronor, att utgå av lånemedel; dels och, vid

bifall härtill, besluta, att de i förslaget till nämnda tilläggsstat bland

inkomsterna under rubriken »I. Fast upplåning» upptagna lånemedel skola

höjas med 4,500 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade

statsrådsprotokollen.

För inköp för telegrafverkets räkning av tomterna Boda nr 2 och 5

i Strömsunds munieipalsamhälle anvisades å 1919 års riksstat ett belopp

av 1,500 kronor.

1919 års lagtima riksdag har sedermera medgivit att å dessa tomter

finge uppföras en telegrafstationsbyggnad för en beräknad kostnad av

122,000 kronor, varav ett belopp av 40,000 kronor anvisats å 1920

års riksstat.

På grund av tvist med vederbörande säljare hava nu svårigheter

yppat sig att erhålla tillträde till ifrågavarande markområde. För att

lokalfrågans lösning icke må fördröjas har telegrafstyrelsen därför gått

i författning om anskaffande av viss annan tomt, vilken emellertid skulle

betinga ett pris av 6,000 kronor. Förutom tidigare anvisade 1,500

kronor skulle alltså för själva markförvärvet erfordras ytterligare 4,500

kronor, vilket belopp nu äskats på tilläggsstat.

Då stationsbyggnaden å den nya tomten skulle bliva av samma

storlek och beskaffenhet som den byggnad, vilken varit avsedd att förläggas

å tomterna Boda nr 2 och 5, erfordras ej för själva byggnadsarbetena

något anslag utöver vad tidigare beviljats och det nu å 1921

års riksstat äskade beloppet av 82,000 kronor.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 60 A.

15

Utskottet har ansett sig böra tillstyrka förevarande förslag. Beträffande

anslag å tilläggsstaten för själva tomtinköpet avgiver utskottet

förslag i sitt utlåtande nr 60 B.

Utskottet hemställer alltså nu,

att riksdagen må

A) med ändring av sina i ämnet åren 1918 och

1919 lättade beslut, medgiva,

1) att för telegrafverkets räkning må inköpas en

i hörnet av Stortorget och Zakrisvägen i Strömsunds

municipalsamhälle belägen tomt med en areal av omkring

900 kvadratmeter för en köpeskilling av högst

6,000 kronor;

2) att å berörda tomt må uppföras en telegrafstationsbyggnad

för en beräknad kostnad av 122,000

kronor;

3) att för gäldande av en del av köpeskillingen för

samma tomt må användas det av riksdagen för inköp

av vissa angivna tomter i Strömsunds municipalsamhälle

för år 1919 anvisade reservationsanslaget av

1,500 kronor;

B) för fortsättande och avslutande av arbetet med

uppförande av nämnda telegrafstationsbyggnad för år

1921 anvisa ett reservationsanslag av 82,000 kronor

att utgå av lånemedel.

14:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 11) att för inköp

för telegrafverkets räkning av fastigheten Nynäs villastadstomt nr 335

i Nynäshamns köping för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av

33,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 48—50 av åberopade statsrådsprotokollet.

Ifrågavarande fastighet, vilken för närvarande förhyres av telegrafverket

enligt kontrakt, som utgår den 1 oktober 1921, inrymmer redan

sedan flera år tillbaka telegrafverkstadens matservering för arbetare och

tjänstemän. Vid avlagt besök i Nynäshamn har utskottet funnit fastigheten

för sitt syfte fullt lämplig. Den är belägen intill verkstaden,

och genom omfattande inredningsarbeten har den redan apterats för

sitt ändamål.

Inköp av

fastighet för

matservering

i Nynäsliamn.

[11.]

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 60 A.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för inköp för telegrafverkets

räkning av fastigheten Nynäs villastadstomt nr 335 i

Nynäshamns köping för år 1921 anvisa ett reservationsanslag

av 33,000 kronor att utgå av lånemedel.

Stations. 15:o) Kungl. Maj:t har (punkt 12) föreslagit riksdagen att för upp
fSspång.

1 förande av telegrafstationsbyggnad i Finspång, för en beräknad kostri

c> i " nåd av 198,000 kronor, för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av

98,000 kronor.

Beträffande förevarande förslag kommer utskottet att framdeles

under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom för

riksdagen

anmäla.

Station»^ 16:o) Ivungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 13) att för upp1

förande å den för kronans räkning undantagna tomten nr 61 i Sveg

r^3 ] av en gemensam byggnad för telegraf- och postverkens behov, för en

L '' beräknad kostnad av 424,000 kronor, för år 1921 anvisa ett reserva
tionsanslag

av 50,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid.

53—56 av åberopade statsrådsprotokollet.

Den av telegrafstyrelsen verkställda utredningen giver vid handen,

att den nuvarande för telegrafverkets rörelse i Sveg förhyrda lokalen

sedan länge varit otillfredsställande i avseende å såväl utrymme som ,

även i övrigt. Annan lämplig lokal finnes ej heller att förhyra i

samhället. Jämväl postverkets lokal i Sveg är i flera avseenden mindre

lämplig. Då tomt redan finnes reserverad, varå ändamålsenliga lokaler

kunna anordnas ej blott för telegrafverkets utan även för postverkets t

behov, och då generalpoststyrelsen jämväl ansett tiden lämplig för en

dylik åtgärd, har departementschefen funnit sig böra tillstyrka, att en

gemensam byggnad för telegraf- och postverkens räkning uppföres i

Sveg, varmed även en lättnad i den rådande bostadsnöden på platsen

skulle ernås.

Den för byggnaden uppgjorda planen slutar å en beräknad byggnadskostnad

av omkring 420,000 kronor eller 63 kronor 30 öre för

kubikmeter.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för uppförande å den för kronans

räkning undantagna tomten nr 61 i Sveg av en

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr CO A.

17

gemensam byggnad för telegraf- och postverkens behov,

för en beräknad kostnad av 424,000 kronor, för

år 1921 anvisa ett reservationsanslag av 50,000 kronor

att utgå av lånemedel.

17:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 14) att för uppförande

å den telegrafverket tillhöriga tomten nr 4 i kvadraten nr 19

i Motala av en stationsbyggnad, inrymmande jämväl lokaler lör postverkets

behov, för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av 100,000

kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 57—01 av åberopade statsrådsprotokollet.

Kostnaden för ifrågavarande telegrafbyggnad, som jämväl skulle

inrymma lokaler för postverket, har beräknats komma att uppgå till

000,000 kronor, varav ett belopp av 100,000 kronor, vilket ansetts erforderligt

för år 1921, nu skulle anvisas.

Tomt har redan inköpts med av riksdagen för detta ändamål tidigare

beviljat anslag.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för uppförande å den telegrafverket

tillhöriga tomten nr 4 i kvadraten nr 19 i Motala

av en stationsbyggnad, inrymmande jämväl lokaler

för postverkets behov, för år 1921 anvisa ett reservationsanslag

av 160,000 kronor att utgå av lånemedel.

18:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 15) och under hänvisning till den i statsrådsprotokollet sid.

61—64 lämnade utredningen i ärendet får utskottet hemställa,

att riksdagen må för tillbyggnad av den telegrafverket

tillhöriga byggnaden å fastigheten nr 20 i Söderhamns

första kvarter, för en beräknad kostnad av 170,000

kronor, för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av

85,000 kronor att utgå av lånemedel.

19:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 16) att för uppförande

av stationsbyggnad i Vilhelmina för år 1921 anvisa ett reservationsanslag

av 82,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes i statsrådsprotokollet sid. 65—66.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 6 sand. 37 höft. (Nr BO A—B.) 113020 3

Stationsbyggnad

i

Motala.

[14.]

Tillbyggnad

av

stationshuset

i

Söderhamn.

[15.]

Stationsbyggnad

i

Vilhelmina.

[16.]

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 60 A.

Inköp och

bebyggande

av fastigheter

för

telefonstationer

i

Stockholm.

[17.]

Sedan telegrafstation inrättats i Vilhelmina samt rikstelefonnätets

växelstation därstädes förändrats till centralstation, har behovet av

ändamålsenligare lokaler för telegrafverkets verksamhet å nämnda ort

blivit alltmera trängande. För fyllande av detta behov har nu föreslagits

uppförande av stationsbyggnad på en tomt, som kommunen utfäst

sig att kostnadsfritt tillhandahålla för ändamålet. Därigenom skulle

erhållas icke blott tillfredsställande tjänstelokaler utan jämväl ett antal

bostadslägenheter för telegrafverkets personal i Vilhelmina, varest bostadsnöden

är mycket stor. Med hänsyn till angelägenheten av att

ifrågavarande byggnad, vars uppförande beräknats draga en kostnad

av 182,000 kronor, färdigställes snarast möjligt, har ett belopp av

100,000 kronor ansetts böra för ändamålet uppföras å tilläggsstaten

för år 1920. Återstoden, 82,000 kronor, skulle anvisas å 1921 års stat.

Utskottet, som funnit sig böra tillstyrka förevarande framställning,

får alltså beträffande anslag för år 1921 nu hemställa,

att riksdagen må för uppförande av stationsbyggnad

i Vilhelmina för år 1921 anvisa ett reservationsanslag

av 82,000 kronor att utgå av lånemedel.

20:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 17) att dels för

inköp av fastigheten nr 13 i kvarteret Pelarbacken större i Stockholm

med adressnummer 22 vid Östgötagatau samt för påbörjande därstädes

av en telefonstationsbyggnad för år 1921 anvisa ett reservationsanslag

av 351,000 kronor; dels ock för inköp av fastigheten nr 4 i kvarteret

Morellträdet i Stockholm med adressnummer 33 vid Bergsgatan samt

för påbörjande därstädes av en telefonstationsbyggnad för år 1921 anvisa

ett reservationsanslag av 400,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes i statsrådsprotokollet sid. 67—84.

Telegrafverkets telefonnät i Stockholm utgöres numera av två skilda

nät, nämligen det ursprungliga rikstelefonnätet och det genom 1918 års

riksdagsbeslut från aktiebolaget Stockholmstelefon övertagna nätet.

Abonnentledningarna hos vart och ett av dessa nät äro fördelade å en

centralt belägen huvudstation och understationer i vissa stadsdelar. I de

stadsdelar, där understation finnes, äro emellertid av trafiktekniska skäl

ej alla abonnentledningar indragna till nnderstationen, utan eu stor del

av dem — liksom samtliga abonnentledningar i stadsdelar, där understation

icke är anordnad — äro, särskilt inom rikstelefonnätet, indragna

till huvudstationen eller en i samma fastighet som huvudstationen inrymd

understation. Härigenom draga dessa abonnentledningar på grund av

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr (JO A.

1!»

den större längd, desamma måste erhålla, betydligt högre kostnad än

om de kunde anslutas till i vederbörande stadsdel belägen understation.

Av den i ärendet lämnade redogörelsen framgår nu, att de Hosta av de

skilda telefonstationerna i Stockholm för närvarande äro så överbelastade,

att do kunna mottaga nya abonnenter endast några år framåt. Man star

alltså inför nödvändigheten att efter hand verkställa avsevärda utvidgningar

eller nybyggnader av telefonstationerna. Ej minst efter sammanslagning

av de båda telefonnäten gäller det därvid att framgå efter eu

från början uppgjord plan för ett antal år framåt, så att stationerna för

framtiden bliva lämpligt belägna och därmed största möjliga besparing

i fråga om ledningslängd kan erhållas. Denna plan bör så vitt möjligt

grundas på att direkt förbindelse mellan do båda telefonnätens

abonnenter skall kunna äga rum, varigenom den länge eftersträvade

och med förvärvet av aktiebolaget Stockholmstelefons nät avsedda enhetligheten

i Stockholms telefonväsende skulle ernås.

Den av telegrafstyrelsen nu framlagda planen omfattar utvecklingen

av telefonnätet i Stockholm under de närmast följande tjugu åren.

Enligt denna plan skulle nätet innefatta åtta större sinsemellan förbundna

stationer med en kapacitet av — utom beträffande en station för

10,000 abonnentleduingar — mellan 25,000 och 40,000 abonnentledningar

eller tillhopa omkring 200,000 abonnentledningar. Genom att

sålunda fördela telefonnätet på olika, i de skilda stadsdelarna lämpligt

belägna stationer skulle en avsevärd besparing i kostnader vinnas, då

en stor mängd abonnentledningar skulle kunna indragas till en station,

som i många fall läge abonnenten betydligt närmare än den nuvarande

stationen.

Vid genomförande av den nu framlagda planen har telegrafstyrelsen

för avsikt att vidtaga en viktig förändring i tekniskt avseende beträffande

de nya telefonstationerna. Styrelsen har nämligen tänkt sig

att övergå från det nu använda manuella systemet till ett automatiskt

system.

Anordnandet av de nya telefonstationerna kräver naturligen stora

lokalutrymmen, som icke kunna erhållas inom de nuvarande stationsfastiglieterna.

I första hand har ordnandet av telefonstationsfrågan å

Södermalm och Kungsholmen ansetts vara av behovet påkallat.

Å Södermalm finnes endast en telefonstation, nämligen den från

aktiebolaget Stockholmstelefon övertagna understationen i fastigheten

nr 33 och 35 vid Högbergsgatan med 17,000 abonnenter. Rikstelefonnätets

Södermalmsabonnenters ledningar åter äro indragna i centralstationen

i huset nr 2 vid Skeppsbron eller i den däri belägna under
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 60 A.

stationen. Icke i någon av nu angivna stationer kunna emellertid nja

abonnenter mottagas längre än några år framåt. Det liar därför synts

nödvändigt att anordna större stationslokaler å Södermalm, därvid

borde tillses, att alla abonnentledningar i denna stadsdel i enlighet

med den stora planen indragas till därstädes belägen station. En anordning

med utvidgning av stationen vid Högbergsgatan har visat sig

medföra kostnader, som i förhållande till anordningens nytta och varaktighet

äro orimligt höga. Det har därför nu föreslagits, att för telegrafverkets

räkning skulle inköpas eu telegrafverkets pensionsansialter

tillhörig tomt nr 22 vid Östgötagatan om 713 kvadratmeter, vilken

tomt kan erhållas för självkostnadspriset eller 101,000 kronor. Å denna

tomt skulle därefter uppföras en stationsbyggnad, som beräknas draga

en kostnad av 1,120,000 kronor, varav ett belopp av 250,000 kronor

nu begäres å 1921 års stat.

Telefonförhållandena å Kungsholmen likna mycket dem, som äro

rådande å Södermalm. I förstnämnda stadsdel finnes endast en från

aktiebolaget Stockholmstelefon övertagen understation i huset nr 32 vid

Polhemsgatan, rymmande 5,430 abonnenter, varemot övriga f. d. Stockholmstelefons

och samtliga rikstelefonnätets Kungsholmsabonnenters

ledningar äro indragna till respektive centralstationer vid Malmskillnadsgatan

och Skeppsbron. Lokalförhållandena för telefonväsendet å

Kungsholmen äro emellertid, enligt vad departementschefen framhåller,

sådana, att avsevärda utvidgningar om några år bliva påkallade.

Då en utvidgning av telefonstationen vid Polhemsgatan blir i lika hög

grad kostsam som en påtänkt dylik, här ovan omförmäld anordning å

Södermalm, har det ansetts förmånligast att söka förvärva fastigheten

nr 33 vid Bergsgatan om 803 kvadratmeter, vilken äges av telegrafverkets

pensionsanstalter och kan erhållas för pensionsanstalternas inköpspris,

150,000 kronor. Å denna tomt skulle uppföras eu stationsbyggnad

för en beräknad kostnad av 1,064,000 kronor. För byggnadens

påbörjande under 1921 begäres nu anslag med 250,000 kronor.

Utskottet, som med hänsyn till den i ärendet lämnade utredning

ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förevarande förslag, får hemställa,

att riksdagen må

a) för inköp av fastigheten nr 13 i kvarteret Pelarbacken

större i Stockholm med adressnummer 22 vid

Östgötagatan samt för påbörjande därstädes av en

telefonstationsbyggnad för år 1921 anvisa ett reservationsanslag

av 351,000 kronor att utgå av lånemedel;

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr HO A.

21

b) för inköp av fastigheten nr 4 i kvarteret Morellträdet

i Stockholm med adressnummer 33 vid Bergsgalan

samt för påbörjande därstädes av eu telefonstationsbyggnad

för år 1921 anvisa ett reservationsanslag

av 400,000 kronor att utgå av lånemedel.

21:o) Kung], Maj:t bär föreslagit riksdagen (punkt 18) alt för uppförande

av arbetarbostäder i Norrköping för år 1921 anvisa ett reservationsanslag

av 76,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 84—86 av åberopade statsrådsprotokollet.

Förevarande förslag avser uppförande av ytterligare eu nybyggnad,

inrymmande 4 lägenheter om 2 rum och kök, å de tomter, som enligt

beslut av 1919 års riksdag inköpts och redan i stor utsträckning börjat

bebyggas.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för uppförande av arbetarbostäder

i Norrköping för år 1921 anvisa ett reservationsanslag

av 76,000 kronor att utgå av lånemedel.

22:o) Vidare har Kung!. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt 19) att

för uppförande av arbetarbostäder i Östersund för år 1921 anvisa ett

reservationsanslag av 116,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid.

86—89 av statsrådsprotokollet.

Enligt det under denna punkt framställda förslaget skulle efter

inköp av lämplig, redan erbjuden tomt i Östersund, å densamma uppföras

bostäder för telegrafverkets arbetare därstädes. I första hand

skulle två byggnader komma till utförande. Den ena, huvusakligen avsedd

för linjeunderbefäl, skulle innehålla 6 lägenheter om 2 rum och

kök samt 3 enkelrum och betinga ett pris av 110,000 kronor och den

andra, huvudsakligen avsedd för reparatörer och andra arbetare, skulle

innehålla 8 lägenheter om 1 rum och kök samt 3 enkelrum och draga

en kostnad av 100,000 kronor. Av totalkostnaden för själva bebyggandet,

vilken, inberäknat ett belopp av 6,000 kronor för planering och

inhägnad m. m., således skulle komma att uppgå till 216,000 kronor,

har 100,000 kronor ansetts böra uppföras å tilläggsstat för år 1920.

Uppförande

av arbetarbostäder

i

Norrköping’.

[18.]

Arbetarbostäder

i

ÖstersHiid.

[19.]

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande Nr 60 A.

Arbetarbostäder

i

Malmö.

[20.]

Arbetarbostäder

i

Sundsvall.

[21.]

Jämväl anslag för täckandet av kostnaden för inköpet av själva

tomten, 18,900 kronor, har befunnits erforderligt under år 1920.

Då trängande behov av bostäder för telegrafverkets arbetare i

Östersund synes föreligga, har utskottet ansett sig böra tillstyrka

förevarande förslag. Utskottet får alltså beträffande anslag för år 1921

nu hemställa,

att riksdagen må för uppförande av arbetarbostäder

i Östersund för år 1921 anvisa ett reservationsanslag

av 116,000 kronor att utgå av lånemedel.

23:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 20) att för uppförande

av arbetarbostäder i Malmö för år 1921 anvisa ett reservationsanslag

av 200,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid.

89—91 av åberopade statsrådsprotokollet.

I likhet med vad fallet är i större städer och industricentra i allmänhet

har i Malmö svårigheten att erhålla bostäder gjort sig särdeles

kännbar, icke minst för telegrafverkets personal. Enligt telegrafstyrelsens

föreliggande förslag skulle för en köpeskilling av 40,376 kronor

inköpas kvarteret nr 6 inom egnahemsområdet nr 3 i östra förstaden

i Malmö samt i nämnda kvarter till en början uppföras två byggnader,

innehållande 31 lägenheter med tillhopa 72 eldstäder. Efter en beräknad

byggnadskostnad av något mera än 5,600 kronor för eldstad

skulle byggnaderna betinga en sammanlagd kostnad av 407,000 kronor.

Av totala kostnadsbeloppet 447,376 kronor skulle 200,000 kronor

uppföras å riksstaten, medan återstoden med hänsyn till det trängande

bostadsbehovet ansetts erforderlig redan under år 1920.

Utskottet, som ausett sig böra tillstyrka förevarande förslag, får

alltså beträffande anslag å riksstaten nu hemställa,

att riksdagen må för uppförande av arbetarbostäder

i Malmö för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av

200,000 kronor att utgå av lånemedel.

24:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 21) att för uppförande

av arbetarbostäder i Sundsvall för år 1921 anvisa ett reservationsanslag

av 212,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 91 och 92 av åberopade

statsrådsprotokollet

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 60 A.

23

Enligt förevarande förslag skulle kvarteret Kronan i Sundsvall inköpas

för ett belopp av 39,200 kronor. Å detta område skulle eu första

utbyggnad omedelbart verkställas och omfatta två byggnader om vardera

28 eldstäder eller tillhopa 50 eldstäder. Denna utbyggnad skulle betinga

en sammanlagd kostnad av 312,000 kronor. Då Kungl. Maj:ts

tillstånd till markköpet erfordras före den 1 oktober 1920 och med

hänsyn till nödvändigheten av de ifrågasatta bostadshusens skyndsamma

färdigställande har ett belopp av 140,000 kronor ansetts böra anvisas

redan å 1920 års tilläggsstat.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts

förevarande förslag, får alltså beträffande anslag å riksstaten nu hemställa,

att riksdagen må för uppförande av arbetarbostäder

i Sundsvall för år 1921 anvisa ett reservationsanslag

av 212,000 kronor att utgå av lånemedel.

25:o) Kungl. Maj:t har vidare föreslagit riksdagen (punkt 22) dels

medgiva, att för inköp av fastigheter för telegrafverkets räkning, vilkas

förvärvande icke utan synnerlig olägenhet kan uppskjutas i avbidan på

särskilt riksdagsbeslut, må efter Kungl. Maj:ts prövning och avgörande

disponeras ett belopp av högst 200,000 kronor; dels ock för ändamålet

för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av 200,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 93 — 96 av åberopade statsrådsprotokollet.

För ifrågavarande ändamål finnes å innevarande års riksstat uppfört

ett motsvarande anslag å 200,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må,

a) medgiva, att för inköp av fastigheter för telegrafverkets

räkning, vilkas förvärvande icke utan synnerlig

olägenhet kan uppskjutas i avbidan på särskilt

riksdagsbeslut, må efter Kungl. Maj:ts prövning och

avgörande disponeras ett belopp av högst 200,000

kronor;

b) för ändamålet för år 1921 anvisa ett reservationsanslag

av 200,000 kronor att utgå av lånemedel.

Anslag till

inköp av

fastigheter.

[22.]

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande Nr 60 A.

Fortsatt utveckling

av

statens telefon-

och

telegrafväsende.

[23.]

26:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 23) dels att för

fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende för år 1921

anvisa ett reservationsanslag av 15,000,000 kronor; dels ock att i avbidan

på den proposition, som kunde komma att avlåtas i ämnet, för

anläggning av en kabel för riksledningar mellan Stockholm och Göteborg

för år 1921 beräkna ett reservationsanslag av 10,000,000 kronor.

UtredniDgen i ärendet återfinnes å sid. 99—114 av åberopade statsrådsprotokollet.

Sedermera har Kungl. Maj:t i en den 16 januari 1920 till riksdagen

avlåten proposition (nr 48) föreslagit riksdagen att för anläggning

av .ovanberörda kabel för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av

10,000,000 kronor. Denna proposition har av riksdagen bifallits.

För utveckling av statens telefon- och telegrafväsende har anvisats

dels för år 1919 av 1918 års lagtima riksdag 10,000,000 kronor samt

av 1919 års lagtima riksdag, å tilläggsstat, 15,000,000 kronor, dels

ock för år 1920 av sistnämnda riksdag 15,000,000 kronor.

Telegrafstyrelsens utredning i ämnet upptager ett anslagsbehov

för fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende under år

1920 av 51,800,000 kronor, vilken summa förslagsvis skulle disponeras

på följande sätt:

I. Riksnätet.

Nya riksledningar av koppartråd.........

» » » järntråd ............

» stolplinjer och kablar .................

» stationsinredningar m. ra.............

Interurbankabel Stockholm—Göteborg

II. Lokala telefonnäten.

Nya kabelvägar m. m..........................

Anläggning av nya abonnentledningar

under år 1920 .................................

Nya växelstationer.................................

Nya landsledningar ..............................

III. Tdegrafnätet.

Nya telegrafledningar med härför behövliga

stolplinjer..........................

Fartygsradiostationer..............................

kronor 10,000,000: —

» 1,500,000: —

» 2,900,000: —

» 1,900,000: —

» 10,000,000: — kronor 26,300,000: —

kronor 9,000,000: —

» 9,000,000: —

» 1,500,000: —

_» 1,500,000: — » 21,000,000: —

kronor 3,000,000: —

» 1,500,000: — , 4,500,000: —

Summa kronor 51,800,000: -—

Om ifrån denna slutsumma dragés det av 1919 års riksdag å

årets riksstat för ändamålet anvisade beloppet 15,000,000 kronor, uppgår

det anslag, som styrelsen ansett böra ställas till förfogande för ar

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 60 A.

25

1920 till 36,800,000 kronor. Uti sistnämnda summa ingår emellertid

anslag för rikskabel Stockholm—Göteborg med 10,000,000 kronor, vilket

anslag, såsom ovan erinrats, redan av riksdagen anvisats, dock först å

1921 års stat.

För år 1921 bär styrelsen upptagit såsom erforderligt ett belopp

av 52,000,000 kronor.

Dessa styrelsens anslagsäskanden hava av Kungl. Maj:t nedsatts

till 15,000,000 kronor för vartdera av åren 1920 och 1921.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har redan av departementschefen

företagits en avsevärd nedsättning i de belopp, som telegrafstyrelsen

funnit böra för ifrågavarande ändamål anvisas för åren

1920 och 1921.

I betraktande härav och med hänsyn jämväl till den stora betydelse

den fortsatta utvecklingen av statens telefon- och telegrafväsende

äger för landets samfärdsel och näringsliv, har utskottet ansett

någon ytterligare reduktion i de begärda anslagen icke kunna ifrågakomma.

Utskottet får alltså nu beträffande riksstaten för år 1921 hemställa,

att riksdagen må för fortsatt utveckling av statens

telefon- och telegrafväsende för år 1921 anvisa ett reservationsanslag

av *15,000,000 kronor att utgå av lånemedel.

Statens järnvägar.

27:o) Kungl. Maja har föreslagit riksdagen (punkt 24) att för anläggning

av huvudrangerbangård vid Hallsberg jämte därmed sammanhängande

arbeten för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av 1,000,000

kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 127

och 128 av statsrådsprotokollet.

För påbörjande av anläggning av huvudrangerbangård vid Hallsberg

jämte därmed sammanhängande arbeten, varför kostnaden i första utbyggnadsstadiet

ursprungligen beräknats till sammanlagt 3,502,000 kronor,

anvisade 1917 års riksdag för år 1918 ett reservationsanslag av

1,000,000 kronor. Sedermera har 1918 års lagtima riksdag för fortsättande

av arbetena anvisat sammanlagt 2,150,000 kronor samt 1919 års

lagtima riksdag för år 1920 800,000 kronor.

Enligt senast uppgjorda beräkningar skulle, trots vissa reduktioner

i den ursprungliga planen, för arbetenas slutförande erfordras ytterBihang

till riksdagens protokoll 1920. 6 sand. 37 höft. (Nr 60 A—B.) ii36 so 4

Utskottets

yttrande.

Anläggning

av huvudrangerbangård

vid

Hallsberg.

[24.]

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande Nr 60 A.

Ombyggnad

av bangården

vid

Storvik.

[25.]

inordnande

av nya

stationer

och mötesplatser.

[26.]

ligare anslag med 1,900,000 kronor, varav 1,000,000 kronor ansetts

böra anvisas för år 1921.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för anläggning av liuvudrangerbangård

vid Hallsberg jämte därmed sammanhängande

arbeten för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av

1,000,000 kronor att utgå av lånemedel.

28:o) Kung!. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 25) att för ombyggnad

av bangården vid Storvik för år 1921 anvisa ett reservationsanslag

av 200,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 128—130.

Av den i ärendet lämnade utredningen framgår, att bangårdsförhållandena

vid Storvik för närvarande icke äro tillfredsställande. På

grund av den egentliga godstågsbangårdens läge mellan statens järnvägars

och Gävle—Dala järnvägs persontågsspår måste sålunda allt

utbyte av resande och gods mellan persontågen ske över godstågsspåren,

vilket givetvis ur trafiksäkerhetssynpunkt är olämpligt samt dessutom

inverkar störande på rangeringsarbetet. Ej heller motsvara anordningarna

för växlingsarbetet å godstågsbangården den nuvarande trafikens

krav. Till avhjälpande av berörda missförhållanden har järnvägsstyrelsen

nu föreslagit ombyggnad och utvidgning av stationen. Dessa arbeten

hava med nu gällande pris beräknats draga en kostnad — inklusive

det bidrag, som den enskilda järnvägen enligt gällande överenskommelse

är skyldig att lämna —'' av 540,000 kronor, därav enligt förevarande

förslag 480,000 kronor skulle utgå av anslagsmedel att fördelas på två

år, nämligen 200,000 kronor för år 1921 samt återstoden för år 1922.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för ombyggnad av bangården vid

Storvik för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av

200,000 kronor att utgå av lånemedel.

29:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 26) att för anordnande

av nya stationer och mötesplatser för år 1921 anvisa ett

reservationsanslag av 185,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid.

130 —134 av åberopade statsrådsprotokollet.

Härjämte har å tilläggsstat för år 1920 för enahanda ändamål äskats

ett anslag av 98,900 kronor.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 60 A.

27

I sammanhang härmed har utskottet till behandling förehaft en

inom första kammaren av herr G. Rosén väckt motion (nr 27) däri

hemställts, att riksdagen måtte besluta att till kostnad för anläggande

mellan Vännäs och Hörnsjö stationer av håll- och lastplats vid London

beräknad till 119,000 kronor, höja anslaget för år 1921 till anordnande

av nya stationer och mötesplatser från av Kungl. Maj:t begärda 185,000

kronor till 304,000 kronor.

I fråga om de skäl motionären anfört till stöd för sin framställning

får utskottet hänvisa till motionen.

Av järnvägsstyrelsen hade för ifrågavarande ändamål, förutom ovannämnda

anslag å tilläggsstat, å riksstaten för år 1921 äskats ett belopp

av 419,000 kronor, varav 119,000 kronor för den uti motionen

omförmälda hållplatsen London. Departementschefen har emellertid

icke funnit sig kunna tillstyrka detta järnvägsstyrelsens anslagsäskande

i vidare mån än att ett belopp av 185,000 kronor begärts för anläggande

av en mötesplats vid Ope å linjen Brunflo—Östersund. Beträffande

den ifrågasatta mötesplatsen vid London har departementschefen

på grund av det statsfinansiella läget ansett sig nödsakad föreslå, att

med sistnämnda anläggning får anstå till ett följande år.

Mot inrättande av den med Kungl. Maj:ts framställning avsedda

mötesplatsen vid Ope samt den därför beräknade kostnaden liksom

beträffande anslaget å tilläggsstat, har utskottet icke haft något att

erinra. Vidkommande ovan berörda motion får utskottet anföra, att utredningen

i ärendet visserligen giver vid handen att behov av den föreslagna

hållplatsen vid London föreligger. Emellertid har utskottet icke

funnit denna fråga vara av sådan trängande beskaffenhet, att utskottet

under rådande statsfinansiella situation ansett sig böra för detta ändamål

företaga en höjning i det av Kungl. Maj:t under denna punkt äskade

anslagsbeloppet. Utskottet, som sålunda icke kan tillstyrka motionen,

får alltså beträffande 1921 års stat nu hemställa,

att riksdagen må, med avslag å den av herr

Rosén i ämnet väckta motionen, för anordnande av nya

stationer och mötesplatser för år 1921 anvisa ett reservationsanslag

av 185,000 kronor att utgå av lånemedel.

30:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 27) att för utförande

av spåranordningar i anslutning till förefintliga spårsystem för år

1921 anvisa ett reservationsanslag av 842,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 135—140 av åberopade

statsrådsprotokollet.

Utskottets

yttrande.

Spårauordningar

i

anslutning:

till förefintliga

spårsystem.

[27.J

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande Nr 60 A.

Förutom ovan angivna belopp 842,000 kronor, har vidare för samma

ändamål å 1920 års tilläggsstat äskats ett anslag å 645,600 kronor,

varav ett belopp av 300,000 kronor är avsett för nya spåranläggningar

samt 345,600 kronor beräknats såsom erforderligt konjunkturtillägg för

täckandet av kostnaderna för vissa tidigare beslutade arbeten.

Den avsedda fördelningen av den för nya arbeten beräknade totalsumman,

1,142,000 kronor, framgår av följande tabell:

Plats

Förlängning av

mötesspår (m)

och utläggning

av ett tredje

tågspår (t)

Utdrags-,

frilastnings- ocb

uppställnings- spår

kronor

kronor

I distriktet.

Stockholm—Gnesta.

Värtan ...........................................................................

58,000: —

Hagalund orre .....................................................................

—

50,000: —

Tullinge (t)..........................................................................

174,000: —

—

Stockholm— Uppsala-

Väsby.................................................................................

129,000: -

II distriktet.

Göteborg—Alingsås.

Göteborg.............................................................................

92,000: -

Laxå—Kil.

Björneborg (m).....................................................................

50,000: -

Ill distriktet.

Nässjö—Hässleholm.

Moheda (t).........................................................................

27,000: —

Osby (t) ..............................................................................

125,000: -

-

Halmstad—Hälsingborg F.

Labolm (t)...........................................................................

104,000: —

—

Malmö—Ängelholm.

Kävlinge..............................................................................

—

75,000: —

Hälsingborg F.—Ängelholm.

i Kattarp .............................................................................

27,000: -

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 60 A.

29

Plats

Förlängning av

mötesspår (m)

och utläggning

av ett tredje

tågspår (t)

Utdrags-,

frilastnings- och

uppställniugs- spår

kronor

kronor

IV distriktet.

Ange—Sundsvall.

Vattjom (m) .......................................................................

51,000: -

Bräckt— Östersund.

Östersund ........................................................................

—

33,000: —

V distriktet.

Luleå—Boden.

Boden ..............................................................................

29,000: -

Luleå— Gällivare.

Kilvo .................................................................................

45,500: —

Nuortikon ...........................................................................

—

37,500: —

Harrträsk ........... ...............................................................

—

35.000: —

Summa

531,000: —

611,000: —

1,142,000: —

Den del av det å tilläggsstat begärda anslaget, som är avsedd

för ovannämnda nyutvidgningar, eller 300,000 kronor, skulle komma

till användning dels för arbetena vid Boden, Kilvo, Nuortikon och Harrträsk,

vilka arbeten borde utföras i samband med den tillämnade elektrifieringen

av linjen Kiruna—Svartön, dels arbetena vid Göteborg och

Vattjom, vilkas verkställande sammanhör med vissa åtagna förpliktelser.

Av den i ärendet lämnade utredningen framgår att de till utförande

föreslagna arbetena erfordras för att trafikdriften skall kunna

försiggå på ett tillfredsställande sätt. Förlängningen av mötesspåren

å vissa stationer har nödvändiggjorts i och med införandet av lokomotiv

av kraftigare typ, varigenom det blivit möjligt att tillkoppla

längre tågsätt. Vidkommande utläggningen av tredje tågspår har

erfarenheten givit vid handen, att med den ständiga stegring i tågrörelsen,

som alltmer framträder å vissa järnvägslinjer, befintliga tvenne

tågspår å stationer icke äro tillräckliga för trafikens behöriga skötande.

Utskottets

yttrande.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande Nr 60 A.

Anläggningar

rid

kol- och

vattenstationer.

[28.]

Speciella

anlägg
ningar.

[29.]

Jämväl de föreslagna anordningarna av utdragsspår samt bättre utrymmen

för frilastning och uppställning av vagnar synas avse trafikbehov,

vilkas tillgodoseende icke bör tillbakavisas.

Utskottet har därför funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förevarande

förslag. Utskottet får alltså beträffande anslag å riksstaten nu

hemställa,

att riksdagen må för utförande av spåranordningar

i anslutning till förefintliga sparsystem för år 1921 anvisa

ett reservationsanslag av 842,000 kronor att utgå

av lånemedel.

31:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 28) och under

hänvisning till den i statsrådsprotokollet sid. 140—142 i ärendet lämnade

utredningen får utskottet hemställa

att riksdagen må för utförande av anläggningar

vid kol- och vattenstationer för år 1921 anvisa ett reservationsanslag

av 178,000 kronor att utgå av lånemedel.

32:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 29) att för utförande

av speciella anläggningar å bangårdar för år 1921 anvisa ett

reservationsanslag av 114,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade

statsrådsprotokollet sid. 144—146.

Ifrågavarande anslag är avsett bland annat för anordnande av

plattformstak vid en del större stationer.

Såsom konjunkturtillägg å det av 1919 års riksdag för liknande

ändamål beviljade anslaget erfordras å tilläggsstat för år 1920 ett belopp

av 5,000 kronor.

Med tillstyrkande av de i ämnet gjorda framställningarna får utskottet

beträffande anslag å riksstaten nu hemställa,

att riksdagen må för utförande av speciella anläggningar

å hangårdar för år 1921 anvisa ett reservationsanslag

av 114,000 kronor att utgå av lånemedel.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr (10 A.

31

33:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 30) att för anläggande

av ytterligare ett järnvägsspår från Örebro över Hallsberg till

Laxå för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 147 och 148 av stadsrådsprotokollet.

Till ifrågavarande dubbelspårsanläggning, som år 1917, då den

beslutades, beräknades draga en kostnad av omkring 6,000,000 kronor,

har anvisats sammanlagt 4,550,000 kronor. På grund av de sedermera

inträffade prisstegringarna anses nu omkring dubbla beloppet av det

ursprungligen upptagna komma att åtgå för att bringa företaget till

fullbordan. Med det nu äskade beloppet skulle dubbelspåret å sträckan

Örebro—Hallsberg kunna färdigställas, varjämte vissa terrasseringsarbeten

m. m. skulle kunna utföras å linjen Hallsberg—Laxå.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för anläggande av ytterligare ett

järnvägsspår från Örebro över Hallsberg till Laxå för

år 1921 anvisa ett reservationsanslag av 1,000,000

kronor att utgå av lånemedel.

34:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 31) att för

anläggande av ytterligare ett järnvägsspår från Tranås till Aneby och

från Sandsjö till Sävsjö för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av

1,500,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 150—152.

För anläggande av ytterligare ett järnvägsspår från Tranås till Aneby

och från Sandsjö till Sävsjö har riksdagen anvisat ett belopp för år

1919 av 1,520,000 kronor. För år 1920 har något anslag till anläggningarna

ej anvisats.

I enlighet med vad 1919 års lagtima riksdag uttalat, har järnvägsstyrelsen

bemyndigats att använda det för ifrågavarande anläggningar

anvisade anslaget till fullbordande av dubbelspåret mellan Aneby och

Sandsjö. Härvid har emellertid förutsatts, att de redan påbörjade arbetena

å dubbelspårsanläggningarna Tranås—Aneby och Sandsjö—Sävsjö

skulle i viss utsträckning pågå. Att helt avbryta dessa arbeten har

av arbetstekniska skäl icke ansetts lämpligt. Sedan dubbelspåret mellan

Aneby och Sandsjö blivit färdigställt, vilket beräknats kunna äga rum

under 1920, borde arbetena på de under nu ifrågavarande punkt om
-

Anläggande

av ytterligare

ett

järnvägs.

.spår från

Örebro över

Hallsberg

till Laxå.

[30.]

Dubbelspårsbyggnaderna

Tranås—

Aneby och

Sandsjö—

Sävsjö.

[31.]

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande Nr 60 A.

Omläggning

av linjen

Kållered—

Lindome.

[32.]

Ny malmvagnsverkstad

vid

Notviken.

[33.]

förmälda bansträckorna mellan Tranås och Aneby samt Sandsjö och

Sävsjö upptagas i större utsträckning. Det belopp, som under år 1921

skulle erfordras härför, bar beräknats till 1,500,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för anläggande av ytterligare ett

järnvägsspår från Tranås till Aneby och från Sandsjö

till Sävsjö för år 1921 anvisa ett reservationsanslag

av 1,500,000 kronor att utgå av lånemedel.

35:o) Kungl. Maj:t bar föreslagit riksdagen (punkt 32) att för omläggning

av statsbanelinjen Kållered—Lindome för år 1921 anvisa ett

reservationsanslag av 600,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 153—155 av statsrådsprotokollet.

Med hänsyn till de svaga och otillförlitliga grundförhållandena å

Västkustbanan mellan Kållered och Lindome har en omläggning över

annan sträckning av denna del Utav banan ansetts böra företagas.

Kostnaderna för den ifrågasatta linjeomläggningen har med gällande

priser uppskattats till 1,200,000 kronor, därvid jämväl inberäknats

utgifter för markförvärv till den omfattning, som erfordras för dubbelspårig

linje. De erforderliga anslagsbeloppen skulle fördelas på åren

1920—1922 med respektive 100,000 kronor, 600,000 kronor och 500,000

kronor.

Utskottet, som funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förevarande

förslag, får alltså beträffande anslag å riksstaten nu hemställa,

att riksdagen må för omläggning av statsbanelinjen

Kållered—Lindome för år 1921 anvisa ett reservationsanslag

av 600,000 kronor att utgå av lånemedel.

36:o) Beträffande Kungl. Maj:ts framställning om anslag till anläggande

av malmvagnsverkstad vid Notviken (punkt 33) kommer utskottet

att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet

skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr GO A.

33

37:o) Kungl. Maj:t liar föreslagit riksdagen (punkt 34) att för anordnande

av innertak i vissa verkstadslokaler vid huvudverkstäderna i

Örebro och Bollnäs för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av 400,000

kronor.

Utredningeu i ärendet återfinnes å sid. 159 och 1G0 av åberopade

statsrådsprotokollet.

Genom anordnandet av de ifrågasatta innertaken skulle kunna påräknas

en avsevärd besparing i de särskilt under nuvarande förhållanden

höga uppvärmningskostnaderna.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för anordnande av innertak i

vissa verkstadslokaler vid huvudverkstäderna i Örebro och

Bollnäs för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av

400,000 kronor att utgå av lånemedel.

38:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 35) att för uppförande

av ny lokomotivstation vid Örebro för år 1921 anvisa ett

reservationsanslag av 685,000 kronor.

Då vid 1917 års riksdag medel till uppförande av ifrågavarande

lokomotivverkstad första gången beviljades, upptogs det belopp, som

ansågs böra täckas med särskilda anslagsmedel till 500,000 kronor.

På grund av de sedermera inträffade stora prisstegringarna beräknar

nu järnvägsstyrelsen, att kostnaderna för anläggningen skola uppgå till

sammanlagt 1,210,000 kronor att täckas av anslagsmedel. Avdrages

från sistnämnda belopp de av riksdagen hittills anvisade anslagen å

sammanlagt 525,000 kronor, återstå sålunda nu erforderliga 685,000

kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för uppförande av ny lokomotivstation

vid Örebro för år 1921 anvisa ett reservationsanslag

av 685,000 kronor att utgå av lånemedel.

39:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 36) att för

uppförande av en ny lokomotivstation vid Charlottenberg för år 1921

anvisa ett reservationsanslag av 250,000 kronor.

För påbörjande av arbetet med uppförande av en ny lokomotivstation

vid Charlottenberg har för år 1919 anvisats ett reservationsanslag

Bihang till riksdagens protokoll 1920. G samt. 37 käft. (Nr 60 A—B.) usg so 5

lullertuk i

fissil verkstadslokaler

vid huvudverkstol.

. döma i

Örebro och

ISollniis.

[34.]

Ny lokomotivstation

vid

Örebro.

[35.]

Ny lokomotivstation

vid

Charlottenberg.

[36.]

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande Nr 60 A.

Tillbyggnad

av och

diverse anläggningar

vid vissa

lokomotivstationer.

[37.]

Husbygg
nader.

[38.]

av 200,000 kronor. Härvid beräknades kostnaderna av anslagsmedel för

lokomotivstationsanläggningen till 360,000 kronor. Vid 1919 års riksdag

beviljades icke något anslag för ändamålet.

Järnvägsstyrelsen har nu meddelat, att kostnaderna av anslagsmedel

för lokomotivstationen med nu gällande priser beräknats till

sammanlagt 650,000 kronor, varför sålunda ytterligare ett auslagsbelopp

av 450,000 kronor skulle erfordras för dess färdigställande.

Av detta belopp har 200,000 kronor ansetts nu böra äskas.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för uppförande av en ny lokomotivstation

vid Charlottenberg för år 1921 anvisa ett

reservationsanslag av 250,000 kronor att utgå av lånemedel.

40:o) 1 enlighet med Kung! Maj:ts förslag (punkt 37) och under

erinran att för ändamålet jämväl å tilläggsstaten äskats ett anslag av

97,000 kronor, får utskottet beträffande 1921 års stat hemställa,

att riksdagen må för utförande av anordningar för

förbättrad driftsekonomi vid vissa lokomotivstationer

för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av 100,000

kronor att utgå av lånemedel.

41:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 38) att för husbyggnader

år 1921 anvisa ett reservationsanslag av 3,361,300 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 164—176 av åberopade

statsrådsprotokollet.

Uti en inom andra kammaren av herr H. Bäcklund väckt motion

(n:r 234) har hemställts, att riksdagen måtte avslå det under förevarande

punkt framställda förslaget om inköp av en fastighet vid Falköping—Kanten

och att riksdagen i stället måtte anslå 120,000 kronor till

uppförande därstädes för statens järnvägars räkning av två boställshus,

vartdera om 4 lägenheter om 2 rum och kök.

I fråga om de skäl motionären anfört till stöd för sin framställning

får utskottet hänvisa till motionen.

För utförande av nya husbyggnader och inköp av vissa redan bebyggda

fastigheter har av Kungl. Maj:t äskats ett belopp av tillhopa

3,675,300 kronor, sålunda fördelat:

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 110 A.

35

för boställshus................................................................

» manskaps- och överliggningshus ........................

» stationshusbyggnader ..............................................

» godsmagasinsbyggnader ........................................

x> beredande av tvårumslägenheter åt den lägst

avlönade tjänstemannagruppen av den

ordinarie statsbanepersonalen ..

» övriga husbyggnader ............................

kronor

»

»

»

2,696,300

50.000

128,000

35.000

.............. »

175,000: —

................ )>

591,000: —

Summa kronor

3,675,300: —

Av nyssnämnda belopp, 3,675,300 kronor, har 3,361,300 kronor

begärts på 1921 års riksstat, medan återstoden 314,000 kronor skulle

anvisas på tilläggsstat för år 1920.

Den uti ovanstående tabell upptagna första posten för boställshus,

är avsedd för följande ändamål:

Vid Krylbo, inköp av befintlig byggnad, avsedd att efter förändring

innehålla 3 lägenheter om 3 rum och kök samt 6 lägenheter

om 2 rum och kök eller alternativt 3 lägenheter om 4 rum och kök

samt 3 lägenheter om 2 rum och kök, beroende på vilket som vid

tidpunkten för ändringsarbetenas utförande kan bliva för statens

järnvägar fördelaktigast. Härtill kommer vissa affärs- och lagerlokaler

å nedre botten .......................................................................................... 150,000: —

Vid Nyköping, ett boställshus om 2 lägenheter om 2 rum och kök

med möjlighet att vid framtida behov inreda en ytterligare dylik å

vinden, för maskinavdelningens personal ................................................ 56,300: —

Vid Hallsberg, två boställshus, vardera om 4 lägenheter om 2

rum och kök, för maskin- och trafikavdelningens personal .................. 120,000: —

Vid Falköping-Banten, inköp av en fastighet, innehållande 8 lägenheter

om 2 rum och kök, 3 lägenheter om 1 rum och kök samt 1

enkelrum samt i uthusbyggnad 1 lägenhet om 2 rum och kök samt 1

enkelrum ............................... 75,000: —

Vid Dingle, ett boställshus om 6 lägenheter om 2 rum och kök,

för trafikavdelningens personal.................................................................. 102,000: —

Vid Båstad, en banmästarstuga med banvaktsbostad................ 55,000: —

Vid Sösdala, ett boställshus om 4 lägenheter om 2 rum och kök,

för trafikavdelningens personal................................................................. 77,000: —

Vid Kågeröd, ett boställshus om 4 lägenheter om 2 rum och kök,

för trafikavdelningens personal................................................................ 77,000: —

Vid Nässjö, fyra boställshus, vardera om 4 lägenheter om 2 rum

och kök, för trafik- och maskinavdelningens personal .......................... 248,000: —

Vid Generad, en banvaktstuga ......................................................... 33,000: —

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande Nr 60 A.

Å linjen Trönninge—Halmstad, en banvaktstuga ......................... 34,000: —

Vid Onnerup, påbyggnad av stationshuset för erhållande av 1

lägenhet för en stationskarl...................................................................... 25,000: —

Vid Ange, en banmästarstuga............................................................ 43,500: —

Vid StorviJc, ett boställshus om 8 lägenheter om 2 rum och kök,

för trafikavdelningens personal.................. 140,000: —

Vid Alby, ett boställhus om 3 lägenheter om 2 rum och kök, för

trafikavdelningens personal ....................................................................... 56,000: —

Vid Ulriksfors, ett boställshus om 4 lägenheter om 2 rum och

kök, för trafik- och maskinavdelningens personal................................... 70,000: —

Vid Hysjön, ett boställshus om 1 lägenhet om 3 rum och kök och

1 lägenhet om 2 rum och kök, för trafikavdelningens personal............ 48,500: —

Vid Sävast, ett boställshus, innehållande 1 lägenhet om 3 rum

och kök för stationsmästare och 1 lägenhet om 2 rum och kök för

stationskarl .................................................................................................. 58,000: —

Vid Koskivara, ett boställshus om 1 lägenhet om 3 rum och kök

för stationsmästare med möjlighet att vid framtida behov inreda 1

lägenhet om 2 rum och kök för stationskarl......................................... 48,000: —

Vid Örebro och Bollnäs för IiuvudYerkstäderna.

a) Vid Örebro, fortsatt uppförande av boställshus för

verkstadspersonalen om sammanlagt 332 eldstäder för en totalkostnad,

år 1918 beräknad till 2,598,000 kronor .................... kronor 900,000: —

b) Vid Bollnäs, uppförande av tvenne boställshus om

vardera 8 lägenheter om 2 rum och kök för verkstadspersonalen

......................................................................................... kronor 280,000: —

Summa kronor 2,696,300: —-

Av den uti det under ifrågavarande punkt upptagna totala kostnadsbeloppet

ingående sista posten å 591,000 kronor till övriga husbyggnader

skulle 210,000 kronor användas till anordnande av postlokaler

i vissa statens järnvägars byggnader, 100,000 kronor för uppförande

av matsalsbyggnad vid Charlottenberg och 281,000 kronor för

anordnande eller utvidgning av vissa utrustningsförråd.

Av ovannämnda totalbelopp 3,675,300 kronor har, såsom ovan

nämnts, 314,000 kronor ansetts böra anvisas redan för år 1920. Såsom

konjunkturtillägg till vissa av 1918 och 1919 års lagtima riksdag beviljade

anslag har därjämte å tilläggsstaten äskats 611,703 kronor; enligt

Kungl. Maj:ts förslag skulle alltså för ifrågavarande ändamål för

år 1920 anvisas sammanlagt 925,700 kronor.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 60 A.

37

För nya husbyggnads- och fastighetsförvärv har 1918 års lagtima

riksdag beviljat 3,861,700 kronor, vartill kommer ett av 1919 ars lagtima

riksdag anvisat tilläggsanslag av 1,435,100 kronor.

1918 års lagtima riksdag har för samma ändamål anvisat tillhopa

6,836,100 kronor.

Såsom härav framgår och jämväl av departementschefen framhållits,

innebära de nu framlagda anslagsäskandena en avsevärd reduktion av

vad som under de senare åren begärts och blivit beviljat. Anledningen

härtill är delvis att söka i den omständigheten, att bostadsförhållandena

för den del av statens järnvägars personal, som bebor statens järnvägars

egna fastigheter, från och med den 1 juli 1920 bliva helt förändrade.

1 stället för att denna personalgrupp hittills erhållit bostaden såsom

naturaförmån, skall framdeles hyra erläggas för densamma. Under

sådana förhållanden får, såsom ock av järnvägsstyrelsen framhållits, det

anses välbetänkt att, tills erfarenhet om begärligheten av statens järnvägar

tillhöriga hus vunnits, inskränka uppförandet av bostäder endast

till sådana platser, där detta är oundgängligen nödvändigt. Utskottet

vill emellertid framhålla angelägenheten av att vid husbyggnadernas

planerande och uppförande iakttagas de möjligheter till inskränkningar

och förenklingar, som med tillgodoseende av vederbörande boställshavares

befogade önskemål kunna företagas. Icke minst ur synpunkten av personalens

eget intresse utav att erhålla så måttliga bostadshyror som

möjligt, synes detta vara av omständigheterna påkallat.

I fråga om anslaget till bostadshus vid Dingle, avsett för automobiltrafiken

å vägarna Dingle—Hunnebostrand och Dingle Jjällbäcka

anser utskottet, att möjlighet bör beredas järnvägsstyrelsen att förlägga

byggnaderna till annan plats, för det fall, att sådant med hänsyn till

trafikförhållandena befinnes lämpligt.

Beträffande särskilt det motionsvis väckta förslaget att uti Falköping-Ranten

behovet av bostäder för statens järnvägars därvarande

personal skulle tillgodoses genom nybyggnad i stället för genom det

planerade inköpet av viss bebyggd fastighet, vill utskottet framhålla,

att det i statsverkspropositionen förordade köpet torde ställa sig för

statens järnvägar så fördelaktigt att staten icke bör underlåta att fullfölja

detsamma. Därvid vill utskottet erinra, att enligt vad en från

järnvägsstyrelsen i ärendet införskaffad utredning utvisar, fastigheten

redan för närvarande är så gott som uteslutande bebodd av statens

järnvägars personal och att angelägenheten av att även framdeles

kunna disponera dessa bostäder för sådan personal gör förvärvandet av

fastigheten synnerligen önskligt.

Utakotteta

yttrande.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande Nr 60 A.

Egnahetnsbyggnader

vid Notviken.

[39.]

Anordnande

av skenfria

vägkorsningar.

[40.]

Telegrafoch

sektionstelefonledningar

samt kabelarbeten.

[41.]

Elektriska

belysnings
anlägg
ningar.

[42.]

Utskottet, som sålunda funnit sig höra tillstyrka Kungl. Maj:ts förevarande

förslag, får beträffande anslag å riksstat^ alltså nu hemställa,

att riksdagen med bifall till Kungl. Majrts förslag

och med avslag å herr Bäcklunds ovanberörda motion

må för husbyggnader för år 1921 anvisa ett reservationsanslag

av 3,361,300 kronor att utgå av lånemedel.

42:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 39) får utskottet

hemställa,

att riksdagen må medgiva,

a) att tomter må av statens järnvägar med tomträtt

upplåtas från det statens järnvägar tillhöriga

för egnahemsbyggnader avsedda område vid Notviken,

b) att av statens järnvägars förlagsmedel må, i

huvudsaklig överensstämmelse med de i statsrådsprotokollet

över civilärenden för den 7 januari 1920

angivna grunder, till vid statens järnvägar fast anställd

person, åt vilken dylik tomt upplåtes, utlämnas

lån till ett sammanlagt belopp av 200,000 kronor,

ävensom att med nämnda förlagsmedel må bestridas

ersättning för byggnad eller annan å tomt

verkställd anläggning, då sådan skall av statens järnvägar

från tomtinnehavare lösas.

43:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 40) får utskottet

hemställa,

att riksdagen må för. anordnande av skenfria

vägkorsningar för år 1921 anvisa ett reservationsanslag

av 250,000 kronor att utgå av lånemedel.

44:o) På sätt Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt 41) får utskottet

hemställa,

att riksdagen må för anläggande av telegraf- och

sektionstelef''anledningar samt för utförande av kabelarbeten

för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av

396,000 kronor att utgå av lånemedel.

45:o) I enlighet med Kungl. Majrts förslag (punkt 42) får utskottet

hemställa,

att riksdagen må för utförande av elektriska belysning

sanläggningar för år 1921 anvisa ett reservationsanslag

av 350,000 kronor att utgå av lånemedel.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 60 A. 39

46:o) Kung]. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 43) att för utförande

av växel- och signalsäkerhetsanläggningar för år 192 L anvisa

ett reservationsanslag av 2,000,000 kronor

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet

sid. 185—189.

Utskottet, som med hänsyn till nödvändigheten att i möjligaste

mån tillgodose trafiksäkerheten å statens järnvägar ansett sig böra tillstyrka

Kungl. Maj:ts förevarande förslag, får hemställa,

att riksdagen må för utförande av växel- och

signalsäkerhetsanläggningar för år 1921 anvisa ett reservationsanslag

av 2,000,000 kronor att utgå av

lånemedel.

47:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 44) och under

hänvisning till utredningen i ärendet (sid. 189 och 190), varav framgår,

att ifrågavarande åtgärder äro att anse som så gott som oundvikliga,

får utskottet hemställa,

att riksdagen må för åtgärder till förhindrande

av störningar i svag strömsledning ärna vid handelen Kiruna

—Riksgränsen för år 1921 anvisa ett reservationsanslag

av 500,000 kronor att utgå av lånemedel.

48:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 45) att för elektrifiering

av statsbanelinjen Kiruna—Svartön för år 1921 anvisa ett

reservationsanslag av 8,700,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade

statsrådsprotokollet sid. 190 —195.

Med anledning av Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning samt

inom riksdagen väckta motioner beviljade 1917 års riksdag ett anslag

av 3,500,000 kronor för påbörjande av arbetena med elektrifiering av

statsbanelinjen Kiruna—Svartön. Vid beviljandet av detta anslag förutsatte

riksdagen, att elektrifieringen av ifrågavarande statsbanelinje

skulle i första hand ske genom införande av elektrisk drift å bandelen

Kiruna—Nattavara. Sedermera hava för arbetenas fortsättande anvisats

för år 1919 1,000,000 kronor samt för år 1920 likaledes 1,000,000 kronor.

De anvisade beloppen uppgå således till sammanlagt 5,500,000

kronor.

Växel- och

signalsiiker

hetsanläggningar.

[43.]

Åtgärder

till förhindrande

av

störningar i

svagströuisledningarna

vid'' bandelen

Kiruna

—Riksgränsen.

[44.]

Elektrifiering

av

statshanclinjen

Kiruna—

Svartön.

[45.]

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande Nr GOA.

Utskottets

yttrande.

Elektrifiering

av

statsbanelinjenStockliolm—

Göteborg.

[46.]

Arbeten å

bandelen

Kristinehamn

Mora

för ökande

av dess

trafikkapacitet.

[47.]

Totala kostnaderna för elektrifiering av ifrågavarande linje Kiruna

—Svartön, frånräkna! utgifterna för de elektriska lokomotiven, vilka

kostnader upptagas under »Rullande materiel», beräknas med nuvarande

priser komma att uppgå till 22,200,000 kronor, i vilket belopp även

ingå kostnader för åtgärder för förhindrande av störningar i svagströmsledningar

till följd av elektrifieringen. Några kostnader för ändring

eller förstärkning av spår- och broöverbyggnaderna på grund av elektrifieringen

erfordras däremot ej. Fråndrages det ovannämnda redan

beviljade beloppet av 5,500,000 kronor, återstår sålunda ett för ändamålet

erforderligt belopp av 16,700,000 kronor. Härav ha 8,000,000

kronor ansetts böra vara disponibla redan år 1920 samt återstående beloppet

år 1921.

Då utskottet, i likhet med departementschefen funnit utredningen

i ärendet giva vid handen, att det för vinnande av ett ekonomiskt

gynnsamt resultat av elektrifieringen av ifrågavarande bansträcka är av

stor betydelse, att dess fullbordande i möjligaste mån påskyndas, har

utskottet ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts i ärendet framställda

förslag. Utskottet får alltså beträffande anslag å riksstaten nu hemställa,

att riksdagen må för elektrifiering av statsbanelinjen

Kiruna—Svartön för år 1921 anvisa ett reservationsanslag

av 8,700,000 kronor att utgå av lånemedel.

49:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag angående anslag för elektrifiering

av statsbanelinjen Stockholm—Göteborg (punkt 46) kommer utskottet

att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet

skolat härmed för riksdagen

anmäla.

50:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 47) och under

erinran att det under ifrågavarande punkt äskade beloppet 250,000 kronor

utgör begärt tilläggsanslag till tidigare för angivna förstärkningsarbeten

å bandelen Kristinehamn—Mora anvisade medel, får utskottet

hemställa,

att riksdagen må för utförande av vissa arbeten ä

bandelen Kristinehamn—Mora för ökande av dess trafikkapacitet

för år 1921 anvisa ett reservationslag av

250,000 kronor att utgå av lånemedel.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 60 A.

41

51:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 48) att för utförande

av vissa kompletteringsarbeten å bandelen Orsa—Sveg för år

1921 anvisa ett reservationsanslag av 480,000 kronor.

Av utredningen i ärendet, som återfinnes å sid. 197 —199 av åberopade

statsrådsprotokollet, framgår, att föreliggande förslag avser utförande

av oundgängligen erforderliga kompletteringsarbeten, bestående

i utvidgning av spårsystemet å en del stationer samt vissa husbyggnader

för expeditions- och bostadsändamål.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för utförande av vissa komplettering

sarbeten å bandelen Orsa—Sveg för år 1921 anvisa

ett reservationsanslag av 480,000 kronor att utgå

av lånemedel.

52:o) Kungl. Maj:t bar föreslagit riksdagen (punkt 49) att för ordnande

av brandväsendet vid statens järnvägar för år 1921 anvisa ett

reservationsanslag av 50,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 199—202 av åberopade

statsrådsprotokollet.

Enahanda belopp, 50,000 kronor, är för ändamålet äskat jämväl

å tilläggsstat för år 1920.

Den numera avslutade utredningen rörande brandväsendets ordnande

vid statens järnvägar bar givit till resultat, att vissa arbeten och

anskaffningar erfordras för genomförande av dels ett enhetligt slangkopplingssystem,

dels förbättrad vattentillgång för eldsläckningsändamål

och dels modernisering av brandredskapen. Särskilda anslagsmedel

hava ansetts böra anvisas till utförande av förstnämnda grupp av arbeten,

under det kostnaderna för övriga erforderliga anordningar skulle

bestridas av till styrelsens disposition ställda medel eller av medel, som

anvisats till anskaffande eller utbytande av nya inventarier.

Utskottet, som icke funnit anledning till anmärkning mot Kungl.

Maj:ts förevarande förslag, får alltså beträffande 1921 års stat hemställa,

att riksdagen må för ordnande av brandväsendet

vid statens järnvägar för år 1921 anvisa ett reservationsanslag

av 50,000 kronor att utgå av lånemedel.

Konipletteringsarbeten

& ban(lelen

OrsaSreg.

[48.]

Ordnande

av brandyäsendet

vid statens

järnvägar.

[49.]

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 6 saml. 37 höft. (Nr 60 A—B.) näs so 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande Nr 60 A.

Disposi.

tionsanslngför

oförutsedda

och

mindre

arbeten.

[50.]

Statsbanan

Sveg—

Brnnflo.

[51.]

UtBkottets

yttrande.

53:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 50) att såsom

dispositionsanslag för oförutsedda och mindre arbeten för år 1921 anvisa

ett reservationsanslag av 1,500,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet

sid. 203—204.

Sedan en följd av år har anslag anvisats — tidigare under rubriken

»Diverse arbeten» — för ifrågavarande ändamål, och beviljade riksdagen

senast föregående år för ändamålet på tilläggsstat för år 1919

500,000 kronor samt för år 1920 1,000,000 kronor.

För åren 1920 och 1921 har nu av järnvägsstyrelsen äskats sammanlagt

2,500,000 kronor, varav 2,000,000 kronor på riksstaten och

500.000 kronor på tilläggsstat. Av sparsamhetsskäl har departementschefen

emellertid funnit 1921 års anslag böra begränsas till 1,500,000 kronor.

Med hänsyn till den under senare åren inträffade avsevärda höjningen

av prisnivån har därjämte föreslagits att dispositionsanslaget

måtte få anlitas för utförande av sådana mindre arbeten, för vilka

kostnaderna beräknas understiga 25,000 kronor mot förut stadgade

15.000 kronor.

Utskottet, som icke ansett någon ytterligare nedsättning av de

äskade beloppen böra ifrågakomma och ej heller funnit anledning till

erinran mot att järnvägsstyrelsens dispositionsrätt över ifrågavarande

anslag utsträckes på sätt ovan angivits, får beträffande anvisande av

medel å riksstaten nu hemställa,

att riksdagen må såsom dispositionsanslag för oförutsedda

och mindre arheten för år 1921 anvisa ett

reservationsanslag av 1,500,000 kronor att utgå av

lånemedel.

54:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 51) att till fortsättning

av statsbanan Sveg—Brunflo för år 1921 anvisa ett reservationsanslag

av 3,000,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 204—207 av åberopade

statsrådsprotokollet.

För statsbanan Sveg—Brunflo, vartill förut beviljats sammanlagt

17.373.000 kronor, har, förutom det å riksstaten begärda anslaget,

3,000,000 kronor, äskats anslag jämväl å årets tilläggsstat med

2.500.000 kronor, och är det avsett, att, därest de nu begärda anslagen,

tillhopa 5,500,000 kronor, beviljas, arbetena å denna sydligare del av

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr (JO A.

43

förbindelselinjen mellan Dalarna och Jämtland skola kunna bedrivas så,

att banan skall kunna öppnas för trafik under år 1921.

Med hänsyn till önskvärdheten av, att det i företaget redan nedlagda

kapitalet snarast möjligt göres räntebärande, har utskottet funnit

sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förevarande förslag.

Utskottet får beträffande anslag å riksstaten nu hemställa,

att riksdagen må till fortsättning av statsbanan

Sveg—Brunflo för år 1921 anvisa ett reservationsanslag

av 3,000,000 kronor att utgå av lånemedel.

55:o) Uti två till statsutskottet för förberedande behandling hänvisade

likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

(nr 87) av herrar J. Olofsson och J. P. Johansson och den andra (nr 168)

inom andra kammaren av herr C. Ericson i Funäsdalen m. fl., har hemställts,

att riksdagen måtte besluta att till fortsättning av statsbanan

Sveg—Hede för år 1921 bevilja ett anslag av 1,200,000 kronor.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sin framställning

får utskottet hänvisa till motionerna.

För statsbanan Sveg—Hede, vars anläggande beslutades vid 1912

års riksdag, har hittills anvisats sammanlagt 2,450,000 kronor. Det

för år 1919 beviljade anslaget, 1,200,000 kronor, är ännu icke förbrukat,

utan har avsetts att komma till användning först under åren

1920 och 1921.

Utskottet finner det av motionärerna framförda önskemålet om

bättre kommunikationer för Härjedalen genom ett snabbare bedrivande

av arbetena å nämnda banbyggnad värt beaktande. Utskottet vill

erinra, att en avsevärd tid förflutit, sedan riksdagen fattade sitt beslut

om ifrågavarande järnvägsanläggning. Då, enligt vad som framgår

såväl av den i motionerna lämnade utredningen som av vad länsstyrelsen

i Jämtlands län i en utskottet tillhandakommen framställning i

ämnet anfört, för Härjedalens del stort behov av järnvägsförbindelser

föreligger, har utskottet funnit goda skäl tala för, att arbetena å statsbanan

Sveg—Hede bedrivas i raskare takt, än som förutsatts i den av

järnvägsstyrelsen i detta hänseende lämnade redogörelse.

Utskottet, som behjärtat vad länsstyrelsen i övrigt anfört i sin

ovannämnda framställning angående de för ortsbefolkningen uppkommande

svårigheter genom banbyggets fördröjande, har funnit sig böra

Motion ang.

statsbanan

STeg-Hede.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande Nr 60 A.

Inlandsbanan

mellan

Volgsjön

och Gällivare.

[52.]

i så måtto tillmötesgå motionärerna, att utskottet för ändamålet föreslår

uppförande av ett belopp av 500,000 kronor på 1921 års stat.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må till fortsättning av statsbanan

Sveg—HecLe för år 1921 anvisa ett reservationsanslag

av 500,000 kronor att utgå av lånemedel.

56:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 52) att till fortsättning

av inlandsbanan mellan Volgsjön och Gällivare för år 1921

anvisa ett reservationsanslag av 3,400,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 207—213 av statsrådsprotokollet.

I sammanhang med denna anslagsfråga har utskottet till behandling

förehaft åtskilliga inom riksdagen väckta motioner angående inlandsbanan.

Uti två likalydande motioner, väckta den ena inom första

kammaren (nr 23) av herr O. Berg qvist m. fl. och den andra inom andra

kammaren (nr 53) av herrar N. E. Nilsson och K. Bergström har hemställts,

att riksdagen ville för fortsättande av inlandsbanan mellan Volgsjön

och Gällivare för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av 5,000,000

kronor, därav 1,600,000 kronor till dess norra del mellan Lule älv och

Jokkmokks kyrkoplats, samt att riksdagen ville för påbörjande av tvärbanan

Jörn—Gubblijaur å sträckan Jörn—Arvidsjaurs kyrkoby och för

renstakning av banan i dess helhet för år 1921 anvisa ett reservationsanslag

av 2,000,000 kronor.

Vidare har herr E. Hage m. fl. uti en inom andra kammaren väckt

motion (nr 55) hemställt, att riksdagen måtte till fortsättande av inlandsbanan

mellan Volgsjön och Gällivare anslå ett reservationsanslag av

8,900,000 kronor, varav 1,900,000 kronor å tilläggsstaten för år 1920

och 7,000,000 kronor å staten för år 1921, samt att så stor del av

dessa summor måtte få användas till linjen Gällivare—Jokkmokk, att

denna linje fortast möjligt kan öppnas för trafik.

Slutligen har herr E. Hage m. fl. uti en annan inom samma kammare

väckt motion (nr 56) hemställt, att riksdagen måtte anslå ett reservationsanslag

av 2,000,000 kronor för påbörjandet av arbetet å linjen

Jörn—Arvidsjaur av den beslutade järnvägslinjen Jörn—Gubblijaure

och att av denna summja 1 miljon måtte upptagas å tilläggsstaten för

år 1920 samt 1 miljon å staten för år 1921.

I fråga om de skäl motionärerna anfört till stöd för sina framställningar

får utskottet hänvisa till motionerna.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 60 A.

45

Till fortsättande av arbetena å inlandsbanan hade av järnvägsstyrelsen

äskats 1,900,000 kronor för år 1920 och 7,000,000 kronor

för år 1921. Det å tilläggsstaten begärda anslaget var avsett att fördelas

med 1,000,000 kronor å södra delen och med 900,000 kronor å

norra delen. Av det för år 1921 äskade anslaget, 7,000,000 kronor

skulle 800,000 kronor användas för arbetena å norra delen.

Med de sålunda för norra delen avsedda anslagsbeloppen skulle

enligt uppgjord plan bandelen Gällivare—Porjus kunna slutgiltigt

färdigställas under år 1920 och överbyggnaden till bron över Luleälven

uppsättas vintern 1920—1921, varjämte under sistnämnda år

rälsen skulle framdragas till Harsprångets trafikplats.

Vidkommande inlandsbanans södra del skall enligt järnvägsstyrelsens

plan arbetena under den närmaste framtiden omfatta banans

framdragande uppemot Storumans station strax norr om banans övergång

över Ume älv, varigenom därvarande såväl ur odlings- som skogsbrukssynpunkt

viktiga bygder skulle bliva satta i förbindelse med

järnväg.

Departementschefen har emellertid ansett sig böra företaga en

sänkning till 3,400,000 kronor i det av järnvägsstyrelsen för år 1921

begärda anslagsbeloppet 7,000,000 kronor. Det sålunda i statsverkspropositionen

äskade anslaget, 3,400,000 kronor, är avsett för inlandsbanans

södra del. Det belopp, som enligt järnvägsstyrelsens plan skulle

utgå för år 1920, har departementschefen däremot tillstyrkt oförändrat.

För den nordligaste av tvärbanorna till inlandsbanan, den beslutade,

men ännu icke påbörjade banan Jörn—Gubblijaur, har intet anslag begärts

av Kungl. Maj:t.

Utskottet har icke förbisett det behjärtansvärda i de av motionärerna

framförda önskemålen beträffande bättre järnvägsförbindelser

inom Norrbottens kommunikationsfattiga bygder. Men, såsom förut

framhållits, göra rådande dyrtid och statens hårt belastade budget det

nödvändigt att vid beviljandet av anslag till statens affärsdrivande verk

i huvudsak inskränka dessa anslag till sådana företag, som antingen

befinnas oundgängligen vara av behovet påkallade eller ock synas böra

företagas med hänsyn därtill, att desamma trots höga anläggningskostnader

kunna väntas giva god avkastning.

På grund härav och då, såsom av järnvägsstyrelsen anförts, det

måste anses oekonomiskt att utsträcka arbetena å de norrländska järnvägsanläggningarna

till alltför många arbetsplatser, varigenom arbetena

skulle komma att bedrivas med otillräckliga årliga anslag, har utskottet

Utskottets

yttrande.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande Nr 60 A.

funnit sig icke kunna biträda de av motionärerna gjorda framställningarna

i vidare mån än att utskottet ansett sig böra tillstyrka en

böjning av det å riksstaten äskade anslaget med 800,000 kronor, avsett

för fortsättande av arbetena å norra delen av inlandsbanan, i enlighet

med järnvägsstyrelsens i detta hänseende framlagda plan.

Mot Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda framställningar har utskottet

i övrigt icke funnit anledning till erinran.

Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört får utskottet

beträffande 1921 års stat hemställa,

a) att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts

förslag och herrar Bergqvists samt N. E. Nilssons

och K. Bergströms ovanberörda motioner, i vad desamma

avse inlandsbanan mellan Volgsjön och Gällivare,

ävensom herr Hages m. fl. motion nr 55, till

fortsättning av inlandsbanan mellan Volgsjön och Gällivare

för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av

4,200,000 kronor att utgå av lånemedel;

b) att herrar Bergqvists samt N. E. Nilssons och

K. Bergströms förenämnda motioner, i vad desamma

avse tvärbanan Jörn—Gubblijaure, ävensom herr Hages

m. fl. motion nr 56 icke må vinna riksdagens bifall.

Statsbanan

Forsmo—

Hoting.

[53.]

För arbetena å ifrågavarande banbyggnad har riksdagen för åren

1918—1920 anvisat 4,950,000 kronor.

Enligt planen för arbetenas bedrivande skulle sträckan Forsmo—

Ådalsliden redan hösten 1921 kunna öppnas för åtminstone provisorisk

trafik och rälsläggningen år 1923 framkomma till Backe. Utöver tidigare

beviljade anslag skulle härför erfordras ytterligare omkring 8,000,000

kronor att anvisas med ungefär 2,600,000 kronor för vart och ett av

åren 1921—1923.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till fortsättning av statsbanan

Forsmo—Hoting för år 1921 anvisa ett reservationsanslag

av 2,600,000 kronor att utgå av lånemedel.

57 :o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 53) att till fortsättning

av statsbanan Forsmo—Hoting för år 1921 anvisa ett reservationsanslag

av 2,600,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 213 och 214 av åberopade

statsrådsprotokollet.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 60 A.

47

Statsbanan

Hilllniis—

Stensele.

[54.]

58:o) Kungl. Maj:t liar föreslagit riksdagen (punkt 54) att till fortsättning

av statsbanan Hällnäs—Stensele för år 1921 anvisa ett reservationsanslag

av 2,000,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 215 och 216.

Till denna banbyggnad bär hittills anvisats sammanlagt 1,075,000

kronor. Arbetena å banan skulle enligt järnvägsstyrelsens mening så

bedrivas, att den för lappmarken synnerligen viktiga knutpunkten Lycksele

kunde erhålla järnvägsförbindelse med Hällnäs under år 1924. För

sådant ändamål både av järnvägsstyrelsen äskats ett belopp av 3,000,000

kronor för år 1921. Departementschefen har emellertid av statsfinansiella

skäl nedsatt detta belopp till 2,000,000 kronor.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Majtts

förevarande framställning, får hemställa,

att riksdagen må till fortsättning av statsbanan

Hällnäs—Stensele för år 1921 anvisa ett reservationsanslag

av 2,000,000 kronor att utgå av lånemedel.

59:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 55) att till fort- Statsbanan

sättning av statsbanan Umeå—Holmsund för år 1921 anvisa ett reserva- Holmsund.

tionsanslag av 1,100,000 kronor. [-55^

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid.

216—220 av statsrådsprotokollet.

Enligt föreliggande approximativa beräkningar skulle ifrågavarande

banbyggnad komma att i sin helhet draga en kostnad av i runt tal

3,000,000 kronor. För dess fullbordande skulle — utöver förut anvisade

belopp — erfordras ytterligare 2,330,000 kronor.

Såsom av utredningen i ärendet framgår, torde hamnanläggningen

vid Umeå bliva fullbordad redan under år 1921 eller under samma år,

då statsbanan enligt den ursprungligen framlagda byggnadsplanen beräknados

bliva färdigställd. Med hänsyn till från stadens sida gjorda

ekonomiska uppoffringar har det därför synts påkallat, att arbetena å

banan forceras så, att densamma åtminstone till huvudsaklig del blir

färdigbyggd under år 1921. För sådant ändamål skulle erfordras ett

tilläggsanslag för år 1920 av 900,000 kronor samt för år 1921 ett anslag

av 1,100,000 kronor.

Med tillstyrkande av förevarande förslag får utskottet beträffande

anslag å riksstaten nu hemställa,

att riksdagen må till fortsättning av statsbanaii

Umeå—Holmsund för år 1921 anvisa ett reservationsanslag

av 1,100,000 kronor att utgå av lånemedel.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande Nr 60 A.

Statsbana

Hultebo—

Riddar
hyttans
gruvfält.

Mark
förvärv.

[57.]

Rullande

materiel.

[58.]

60:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag angående anslag för en

statsbana från Hultebo station å statsbanan Dagarn—Hultebo till Riddarhyttans

gruvfält (punkt 56) kommer utskottet framdeles under riksdagen

att avgiva utlåtande, vilket utskottet skolat härmed för riksdagen

anmäla.

61:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 57) att för inköp

av mark, som erfordras för utvidgning av vissa järnvägsstationer

och för blivande dubbelspåranordningar, för år 1921 anvisa ett reservationsanslag

av 700,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 240 och 241.

Sedan en följd av år har av riksdagen beviljats anslag för inköp

av mark vid en del järnvägsstationer, där utvidgningar äro avsedda att

komma till stånd, liksom även av mark, behövlig för vissa dubbelspåranordningar.

Senast har för ändamålet av riksdagen föregående år

anvisats tillhopa 1,000,000 kronor, därav hälften å tilläggsstat för år 1919.

Av innevarande riksdag har nu för ändamålet begärts 300,000

kronor för år 1920 och 700,000 kronor för år 1921. Häremot har utskottet

intet att erinra.

Utskottet hemställer alltså beträffande 1921 års stat,

att riksdagen må för inköp av mark, som erfordras

för utvidgning av vissa järnvägsstationer och för blivande

dubbelspår anordning ar, för år 1921 anvisa ett reservationsanslag

av 700,000 kronor att utgå av lånemedel.

62:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 58) att för anskaffning

av rullande materiel vid statens järnvägar för år 1921 anvisa

ett reservationsanslag av 7,000,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 241—245 av statsrådsprotokollet.

Den rullande materiel, som järnvägsstyrelsen nu ansett höra nyanskaffas

och vartill riksdagen icke förut anvisat anslag, utgöres av 20

ånglokomotiv, 16 elektriska lokomotiv, 106 person- och postvagnar,

370 godsvagnar för vanlig trafik samt 105 malmvagnar.

Anskaffningen av de elektriska lokomotiven motiveras huvudsakligen

av den forcerade elektrifieringen av bandelen Gällivare—Svartön.

Av de begärda 105 malmvagnarna erfordras 60, för vilka anslag redan

tidigare ifrågasatts, för utforsling av den malm, som i enlighet med

1918 års lagtima riksdags beslut är avsedd att brytas inom Luossa
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr CD A.

49

vaara gruvfält. Återstående 45 malmvagnar äro beräknade med hänsyn

till staten enligt äldre avtal åliggande malmtransporter.

Kostnaden för den sålunda till anskaffning föreslagna rullande

materielen liar beräknats till sammanlagt 26,000,000 kronor, därav

13.400.000 kronor skulle bestridas av anslagsmedel. Vid denna beräkning

förutsattes alltså, att järnvägsstyrelsen skulle hava till sitt förfogande

ett belopp av 12,600,000 kronor. Emellertid har styrelsen vid

avgivande av sitt förslag till kostnadsstat för år 1920 måst beräkna en

minskning med 2,000,000 kronor i tillgängliga förnyelsefondsmedel.

Trots denna minskning har departementschefen ansett sig böra föreslå

en avknappning av det begärda anslagsbeloppet för år 1921 med

4.400.000 kronor. Enligt vad chefen för statens järnvägar meddelat,

måste den i följd härav minskade anskaffningen fördelas att på minst

olägligt sätt drabba såväl lokomotiv som person- och godsvagnar.

Sammanlagda kostnaden av anslagsmedel för rullande materiel skulle

sålunda uppgå till 9,000,000 kronor, varav ett belopp av 2,000,000

kronor för anskaffning av elektriska lokomotiv borde anvisas på tilläggsstat

för år 1920.

Utskottet, som med hänsyn till den i ärendet lämnade utredningen

ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förevarande förslag, får beträffande

anslag å riksstaten nu hemställa,

att riksdagen må för anskaffning av rullande

materiel vid statens järnvägar för år 1921 anvisa ett

reservationsanslag av 7,000,000 kronor att utgå av

lånemedel.

Införande

ar genomgående

tryckluftbroms.

63:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 59) att för införande

av genomgående tryckluftbroms beträffande statens järnvägars

rullande materiel för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av 2,300,000

kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 245—247.

Enligt den för 1919 års lagtima riksdag framlagda planen skulle

införandet av genomgående tryckluftbroms beträffande lokomotiv- och

personvagnsparken äga rum under perioden 1920—1925 samt beträffande

godsvagnsmaterielen under perioden 1920—1929. Vidare förutsattes, att

de härför erforderliga kostnaderna skulle bestridas genom årligen återkommande

anslag, så vitt avser redan befintlig materiel, under det åter,

beträffande nyanskaffad materiel, kostnaden skulle utgå som ökad kostnad

för materielen ifråga.

Totalkostnaden för det nya bromssystemets införande beräknades

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 6 saml. 37 käft. (Nr 60 A—B.) me 20 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande Nr 60 A.

Inventarier

vid statens

järnvägar.

[60.]

Förlag vid

statens

järnvägar.

[61.]

med tillämpning av 1915 års priser — oavsett vissa kostnader för

maskinella utrustuingar i verkstäderna m. m. — till 11,627,000 kronor,

och har nu med gällande priser antagits uppgå till 29,430,000 kronor.

Av järnvägsstyrelsens utredning framgår, att — trots denna högst avsevärda

ökning — bromssystemets införande, till följd av personalkostnadernas

hastigare stegring, skulle medföra ett ekonomiskt än mera

tillfredsställande resultat än vad tidigare beräknats. 1 vad mån den

ursprungliga utrustningsplanen bör frångås torde emellertid få bero på

vidare utredning.

För planens fullföljande skulle nu erfordras för år 1921 ett anslag

å 2,300,000 kronor, vartill kommer ett belopp av 300,000 kronor, utgörande

tilläggsanslag för år 1920.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot vad sålunda

föreslagits, får beträffande anslag å riksstaten nu hemställa,

att riksdagen må för införande av genomgående

tryckluftbroms beträffande statens järnvägars rullande

materiel för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av

2,300,000 kronor att utgå av lånemedel.

64:o) 1 enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 60) får utskottet

hemställa,

att riksdagen må för nya inventarier vid statens

järnvägar för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av

2,000,000 kronor att utgå av lånemedel.

65:o) Kungl. Maj:t har förslagit riksdagen (punkt 61) att för ökat

förlag vid statens järnvägar för år 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst,

2,000,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid.

249—253 i statsrådsprotokollet.

Av utskottet tillhandakomna upplysningar rörande den nuvarande

tillgången på förlagskapital vid statens järnvägar framgår, att en ökning

av detta kapital visserligen alltjämt synes önsklig, men att behovet

därav icke är större än att den nu föreslagna höjningen torde åtminstone

tillsvidare kunna undvikas. Med hänsyn härtill har utskottet

icke ansett det erforderligt, att det under ifrågavarande punkt äskade

anslagsbeloppet nu ställes till Kungl. Maj:ts förfogande. Vid sådant

förhållande får utskottet hemställa,

att Kungl. Maj:ts förevarande förslag icke må av

riksdagen bifallas.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 60 A.

51

Statens vattenfallsverk.

66:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 62) att för fortsättande

av arbetena med Södertälje kanals ombyggnad för år 1921

anvisa ett reservationsanslag av 1,100,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 254—257 av statsrådsprotokollet.

Genomförandet av den av 1916 års riksdag beslutade utvidgningen

av Södertälje kanal från och med Brandalssund förbi Södertälje till och

med Linasund, oavsett de för utvidgning av viss sträcka av kanalen

mellan Maren och Saltsjön av riksdagen beviljade 550,000 kronor, har

med före kriget gällande pris beräknats kräva ett anslag av 6,785,000

kronor, däri jämväl ingår kostnaden för den nya slussen. Det förutsattes,

att arbetet med kanalens ombyggnad skulle vara färdigt år 1921.

Tillhopa hava för kanalens ombyggnad anvisats 4,700,000 kronor.

Enligt vad vattenfallsstyrelsen meddelat, beräknas numera totalkostnaden

för ombyggnaden komma att uppgå till omkring 13,000,000

kronor. För arbetenas fortsättande åren 1920 och 1921 bar vattenfallsstyrelsen

begärt sammanlagt 5,600,000 kronor, därvid styrelsen

förutsatt, att arbetena å kanalen skulle så bedrivas, att desamma kunde

vara avslutade år 1923.

Enligt vad vattenfallsstyrelsen emellertid vidare meddelat, skulle för

bedrivande under åren 1920 och 1921 av enbart slussbyggnadsarbetena,

vilka för undvikande av förluster böra färdigställas å kortast möjliga tid,

erfordras, utöver för år 1920 tillgängliga medel, ett belopp av tillhopa

omkring 3,300,000 kronor. Departementschefen bar dock icke ansett

sig kunna förorda, att av 1920 års riksdag för kanalens ombyggnad

äskades högre belopp än 2,200,000 kronor, varav hälften på tilläggsstat

för år 1920 och hälften på 1921 års stat. Skulle förhållandena nästföljande

år så medgiva, kunde anvisande av det återstående för själva

slussbyggnadsarbetena erforderliga beloppet, 1,100,000 kronor, äga rum

å 1921 års tilläggsstat.

Då utskottet icke funnit anledning till erinran mot den av departementschefen

angivna planen för lösningen av de genom dyrtiden uppkomna

svårigheterna att bringa detta företag till fullbordan, anser sig

utskottet böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag; och får utskottet sålunda

beträffande anslag å riksstaten nu hemställa,

Ombyggnaden

ar

SOdertälje

kanal.

[62.]

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande Nr 60 A.

Upprensning''

ar

Motala

ström m. in

[63.]

att riksdagen må för fortsättande av arbetena

med Södertälje kanals ombyggnad för år 1921 anvisa

ett reservationsanslag av 1,100,000 kronor att utgå av

lånemedel.

67:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 63) att dels

bemyndiga Kungl. Maj:t att godkänna de avtal, som i huvudsaklig över.

ensstämmelse med i statsrådsprotokollet angivna grunder kunna träffas

med vederbörande intressenter angående reglering och upprensning av

Motala ström mellan sjöarna Roxen och Glan; dels ock till bestridande

av å kronan belöpande kostnader för påbörjande av ifrågavarande företag

för år 1921 såsom reservationsanslag anvisa ett belopp av 100,000

kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade

statsrådsprotokollet sid. 257—271.

Det nu framlagda förslaget avser, såsom den i statsrådsprotokollet

lämnade utredningen utvisar, statens medverkan under vissa villkor till

upprensning av Motala ström mellan Roxen och Skärblacka samt uppförande

av en regleringsdamm vid Skärblacka av sådan höjd, att vattnet

i strömmen däremellan och Roxen på hela sträckan uppdämmes till

sjöns vattenstånd. Berörda upprensning skulle äga rum på sådant sätt,

att en farled för 3 meter djupgående fartyg uppkommer mellan Roxen

och Skärblacka. Farleden, som är avsedd att för närvarande utgöra

en grenkanal till Göta kanals östgötalinje, har planerats sålunda, att

de för densamma vidtagna anordningarna så gott som utan undantag

skulle kunna utnyttjas, därest Göta kanal framdeles kommer att framdragas

i denna sträckning.

Nu berörda förslag tillgodoser i första hand enskilda intressen.

Sålunda kommer strömmens upprensning och vattenkraftens samlande

i en kraftanläggning vid Skärblacka att för Fiskeby fabriks aktiebolag

såsom största vattenkraftägare möjliggöra utnyttjandet på ett ställe

av hela fallhöjden mellan Roxen och Glan. Genom farleden sättes

även industrierna utefter ifrågavarande de] av strömmen i förbindelse

med den genomgående vattenvägen mellan Östersjön och Kattegatt. För

Roxens strandägare innebär vattenavrinningens reglering, att betydande

areal av sådan kring sjön belägen mark, som nu vid högvatten utsättes

för översvämning, skulle kunna med större fördel brukas, och sålunda

ett sedan länge närt önskemål förverkligas. För ägare i allmänhet av >

vattenkraft i Motala ström nedanför Roxen, representerade av Motala

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr (>0 A.

53

etröms regleringsförening, medför förslaget likaledes betydande vinstmöjligheter.

Med hänsyn till de betydande ekonomiska värden, som genom företaget

sålunda stå att vinna, är det enligt departementschefens mening

även av allmänt intresse, att en för samtliga parter gynnsam lösning

av föreliggande fråga kan genomföras. Ett mera direkt intresse för

staten representerar åter företaget, i vad det avser inrättande av allmän

farled mellan Roxen och Skärblacka, så mycket större som denna farled

kan komma till nytta vid en blivande ombyggnad av Göta kanal, om

nämligen för denna ombyggnad väljes ifrågavarande sträckning, för

vilken kanalkommissionen funnit starka skäl tala.

Kostnaderna för den ifrågasatta regleringen, därvid densamma så

planerats, att såväl farleds- som kraft- och jordbruksintressena skulle

tillgodoses, hava med före kriget gällande priser beräknats till 1,270,000

kronor. Med i mars 1919 gällande priser hava kostnaderna beräknats

uppgå till 2,705,000 kronor.

Fördelas de beräknade kostnaderna mellan intressenterna i proportion

till storleken av de arbeten, som skulle erfordras för tillgodoseende

av de särskilda parternas önskemål, blir enligt verkställda beräkningar

resultatet följande:

för Boxens för Fiskeby för Motala

för staten strand- fabriks ströms regl.- ägare aktiebolag förening

med före kriget gällande priser ...... 571,500

med i mars 1919 gällande priser...... 1,205,000

225,500 362,500 110,500

525,000 710,000 265,000

Det har emellertid ansetts icke kunna ifrågasättas, att staten för

närvarande skulle bidraga med hela det belopp, som enligt nyssnämnda

fördelningsgrund och med nuvarande priser skulle falla på staten. I allt

fall har det icke ansetts skäligt, att staten belastades med kostnader,

som avse uppförande av dammanläggningen vid Skärblacka; dessa borde

Fiskeby fabriksaktiebolag tills vidare bekosta utan statsbidrag. I fråga

om bidragsbeloppets storlek har förslag nu icke kunnat framläggas,

enär de påbörjade underhandlingarna mellan vederbörande intressenter

ännu icke i detta hänseende kommit till slutligt resultat. Redan nu har

dock fastslagits, bland annat, att bidragsbeloppet icke får bestämmas

högre, än att staten genom bindande avtal om utarrendering av den

ifrågasatta kanalen tillförsäkras sådan inkomst av farleden under en

avsevärd tid framåt, som kan anses representera skälig ränta å nämnda

belopp.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets utlåtande Nr 60 A.

50-periodsutrustning''

för Trollhäfte

station.

[64.]

Prolllreglering

av Göta

älv mellan

Trollhättan

och Targön.

[65.]

Med hänsyn till de fördelar, icke minst för det allmänna, som synas

vara att vinna genom att staten i detta fall ingriper för att ena de i

planen intresserade till samverkan om det sålunda ifrågasatta företagets

utförande, har utskottet ansett sig böra tillstyrka förevarande förslag.

Utskottet får hemställa,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att godkänna de avtal,,

som i huvudsaklig överensstämmelse med de i statsrådsprotokollet

över civilärenden den 7 januari 1920

angivna grunder kunna träffas med vederbörande intressenter

angående reglering och upprensning av Motala

ström mellan sjöarna Roxen och Glan;

b) till bestridande av å kronan belöpande kostnader

för påbörjande av ifrågavarande företag för år

1921 såsom reservationsanslag anvisa ett belopp av

100,000 kronor att utgå av lånemedel.

68:o) Kungl. Maj:t bar föreslagit riksdagen (punkt 64) att för elektrisk

50-periodsutrustning för Trollbätte kraftstation för år 1921 anvisa

ett reservationsanslag av 500,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 275—277 av statsrådsprotokollet.

Ifrågavarande anslag är avsett för anskaffande av ytterligare en

50-periodig generator till Trollhätte kraftstation.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för elektrisk 50-periodsutrustning

för Trollhätte kraftstation för år 1921 anvisa ett reservationsanslag

av 500,000 kronor att utgå av lånemedel.

69:o) Vidare bar Kung!. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt 65) att

för profilreglering av Göta älv mellan Trollhättan och Vargön på extra

stat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av 1,300,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 277—279 av statsrådsprotokollet.

Avsikten med den föreslagna profilregleringen är, såsom av vattenfallsstyrelsen

framhållits, att åstadkomma en böjning av låg- och medel
-

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 60 A.

55

vattenstånden i älven ovanför dammen vid Trollhättan, så att vattenytan

vid dammen skall året om kunna hållas uppe vid nuvarande högvattenståndet,

d. v. s. -p 39,50 meter över havet. Därigenom överflyttas sålunda

eu del av fallhöjden från det högre belägna Vargön till Trollhättan

och kan utan vidare tillgodogöras av de i Trollhätte kraftstation

installerade maskinerna, som härigenom bättre utnyttjas. Men

därjämte medför uppdämningen genom tillskottet i vattensektionen eu

minskning av strömningshastigheten hos vattnet och därmed även av

fallförlusten såväl i den nämnda sträckan av älven som i synnerhet i

Trollhätte kraftstations tilloppskanaler. Denna vinst i fallhöjd kan likaledes

utnyttjas i det befintliga kraftverket, utan att nytt maskineri behöver

anskaffas. Den genom uppdämningen bildade bassängen kan utnyttjas

för dygnsreglering i avsikt att bättre hushålla med vattnet. De

befintliga maskinaggregaten kunna således i större utsträckning än hittills

användas för att tillgodose behovet av dagkraft, som betingar högre

försälj ningspris.

Genom anläggningens företagande skulle givetvis komma att uppstå

en del markskador, men å andra sidan kan, enligt vad utskottet

under sin behandling av ärendet inhämtat, det förväntas, att ifrågavarande

profilreglering skall möjliggöra uppodling av hittills obrukade markområden

i sådan omfattning, att detta vida uppväger de förorsakade

markskadorna.

Utskottet, som med hänsyn till den i ärendet lämnade utredningen

funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förevarande förslag, får hemställa,

att riksdagen må för projUreglering av Göta älv

mellan Trollhättan och Vargön på extra stat för år 1921

anvisa ett reservationsanslag av 1,300,000 kronor att

utgå av lånemedel.

70:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 66) att för andra

utbyggnaden av Porjus kraftstation för år 1921 anvisa ett reservationsanslag

av 1,100,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 282—285 av åberopade statsrådsprotokollet.

För ett genomförande av elektrifieringen av statsbanelinjen Kiruna—

Svartön, vartill utskottet förut i detta utlåtande tillstyrkt anvisande av

anslag, erfordras för den elektriska driftens införande å bandelen söder

om Nattavara installation av ett nytt enfasaggregat (nr 7) i Porjus kraft
-

Andra utbyggnaden

ar kraftstationen

vid Porjus.

[66.]

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets utlåtande Nr 60 A.

Kraftstationen

yid Harsprånget.

[67.]

station. Kostnaderna för den häri ingående generatorn med tillhörande

kablar och instrumentering äro avsedda att bestridas med de för järnvägselektrifieringen

äskade anslagen. Härutöver erfordras emellertid

medel för utförande av de för installationen nödvändiga arbeten i kraftstationen,

vilka arbeten av vattenfallsstyrelsen beräknats draga en kostnad

av 2,150,000 kronor.

Enligt planen för elektrifieringen skulle arbetena därmed bedrivas

så, att den elektriska driften å banan i sin helhet kunde taga sin början

i slutet av år 1921. Detta förutsätter emellertid, att installationen av

det nya aggregatet är fullbordad till samma tid.

Med hänsyn härtill har det för nu förevarande arbeten erforderliga

anslaget ansetts böra anvisas att utgå med 1,050,000 kronor under

år 1920 och 1,100,000 kronor under år 1921.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts

förevarande förslag, får beträffande anslag å riksstaten nu hemställa,

att riksdagen må för andra utbyggnaden av Porjus

kraftstation för år 1921 anvisa ett reservationsanslag

av 1,100,000 kronor att utgå av lånemedel.

71:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 67) att för första

utbyggnaden av en kraftstation vid Harsprånget för år 1921 anvisa ett

reservationsanslag av 4,000,000 kronor, att användas enligt i statsrådsprotokollet

angivna grunder.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 285—289 av statsrådsprotokollet.

För påbörjande av första utbyggnaden av en kraftstation vid Harsprånget

hava hittills av riksdagen följande belopp beviljats:

av 1918 års lagtima riksdag:

å tilläggsstat för år 1918 ................................................... kronor 500,000: —

å 1919 års stat.................................................................... » 1,000,000: —

av 1919 års lagtima riksdag:

å tilläggsstat för år 1919 ................................................... » 1,000,000: —

å 1920 års stat............................................... » 2,000,000: —

Summa kronor 4,500,000: —

Sedan omfattande förundersökningar för klarläggande av huvuddragen

av anläggningens plandisposition numera slutförts, hava enligt

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 60 A.

57

<len i statsverkspropositionen lämnade redogörelsen vissa förberedande

arbeten vidtagits, nämligen anordnande av vägar samt spårförbindelse

mellan byggnadsplatsen och den från Porjus söderut utförda delen av

inlandsbanan, ävensom uppförande av bostadshus och marketenteri för

den blivande arbetsstyrkan, inköp av arbetsmaskiner och materialier m. m.

En av huvudanledningarna, varför ifrågavarande utbyggnad ansetts

höra komma till stånd, har varit, att god avsättning av kraft för elektrokemiska

ändamål påräknats. I detta hänseende är ett under år 1918

mellan vattenfallsstyrelsen och aktiebolaget Elektrosalpeter ingånget

avtal av särskild betydelse. Såsom av departementschefen framhållits,

innebär detta avtal för vattenfallsstyrelsen den stora förmånen, att, så

snart första utbyggnaden av Harsprånget är färdigställd, avsättning kan

påräknas för mer än hälften av den då disponibla kraften för ett tillfredsställande

pris. Med nämnda avtal och genom vissa övriga försäljningar

av kraft från Harsprånget, som med sannolikhet torde kunna

förväntas, är grunden lagd för en tillfredsställande förräntning av den

första utbyggnaden av Harsprångets kraftstation. Redan från början

skulle sålunda god avkastning kunna erhållas å de större anläggningskostnader,

som äro förenade med en första utbyggnad. De kraftbelopp,

som därefter kunna vinna avsättning för andra behov, kunna åstadkommas

med relativt mindre kapitalutlägg, då de för första utbyggnaden

erforderliga anläggningar delvis komma följande utbyggnader till godo.

Ehuru för närvarande ej kan avgöras, om aktiebolaget Elektrosalpeter

kommer att begagna sin optionsrätt, har det av nu angivna

skäl ansetts vara med statens intressen förenligt, att första utbyggnaden

av Harsprånget så planeras, att om optionen begaguas och förenämnda

avtal angående leverans av kraft sålunda träder i tillämpning, utbyggnaden

kan vara färdig omkring den 1 juli 1924.

Om kraftstationen utan fördyrande forcering skall kunna färdigställas

till år 1924, erfordras emellertid betydande anslag för ändamålet redan

under åren 1920 och 1921. Vid sådant förhållande har departementschefen

tillstyrkt, att ett anslag av 3,000,000 kronor anvisas å tillläggsstat

för år 1920. För år 1921 har äskats ett anslag av 4,000,000

kronor varvid emellertid förutsatts, att, om avtalet komme i tillämpning,

anvisande av ytterligare belopp för sistnämnda år bleve erforderligt vid

1921 års riksdag.

Skulle aktiebolaget Elektrosalpeter icke komma att begagna sig av

•optionen, borde icke av de äskade beloppen ställas till styrelsens förfogande

mera^ än 1,000,000 kronor för år 1920 och 2,000,000 kronor

för år 1921. Återstoden skulle i så fall reserveras till ett kommande år.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 6 sand. 37 höft. (Nr GOA—B.) U30 so 8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets utlåtande Nr 60 A.

Utskottets

yttrande.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, utgör förverkligandet

av aktiebolaget Elektrosalpeters planer på åstadkommande av en elektrokemisk

industrianläggning en avgörande förutsättning för beviljande av"

medel till ett första utbyggande av Harsprångets kraftstation inom den

jämförelsevis korta tid, varom alternativt här är fråga. Med hänsyn

till vad i ärendet upplysts rörande de goda möjligheter att avsätta kraft,

som tillförsäkrats staten för fall att bolagets anläggningar verkligen

komma till stånd, har utskottet ansett sig böra tillstyrka att under nu

angiven förutsättning medel för ändamålet beviljas med av Kungl. Maj:t

äskade belopp.

Skulle åter nämnda bolags ifrågavarande optionsrätt, som utgår

den 1 juli 1920, icke bliva begagnad, och bindande avtal om andra

ifrågasatta kraftleveraDser i tillräcklig utsträckning ej heller komma till

stånd, synas arbetena å ifrågavarande kraftstationsbyggnad böra bedrivas

i betydligt mindre omfattning. De böra då enligt utskottets meningbegränsas

till vissa sådana förberedande arbeten, vilkas utförande kan

beräknas draga lång tid. Härigenom bleve det nämligen möjligt att framdeles,

då med hänsyn till sannolikt uppkommande nya kraftbehov ett snabbt

utbyggande befinnes önskligt, åstadkomma detta jämförelsevis hastigt.

Beträffande storleken av de anslagsbelopp, som uti sistnämnda fall

kunna befinnas erforderliga, bör uppmärksammas, att utav redan för

kraftstationsanläggningen anvisade medel, sammanlagt 4,500,000 kronor,

ett avsevärt belopp före detta års ingång ännu icke kommit till användning.

Vid sådant förhållande och då sistnämnda för år 1920 disponibla

del, förstärkt med det i detta fall för år 1920 avsedda tilläggsanslaget

av 1,000,000 kronor, synes tillräcklig för bestridande av kostnaderna

för de förberedande arbeten, som, därest ovanberörda kraftleveranser

icke komma till stånd, under den närmaste tiden och intill dess 1921

års riksdag underkastat ärendet ny prövning, dock böra komma till

utförande, har utskottet icke ansett det erforderligt att i nu angivet fall

någon del av det å 1921 års riksstat upptagna beloppet av 4,000,000

kronor redan för närvarande ställes till förfogande för själva kraftstationsanläggningen.

Såsom utskottet under punkt 74:o) här nedan framhåller, har utskottet

emellertid, för att i möjligaste mån tillmötesgå kraven på ökat

anslag för åstadkommande av en utsträckt elektrifiering av landsbygden,

funnit sig böra föreslå, att det mindre belopp av 2,000,000

kronor, som departementschefen alternativt ansett böra för år 1921 beviljas

för Harsprångets utbyggande, i stället må användas för åstadkommande

av bygdenätens utvidgning. Återstoden, 2,000,000 kronor.,,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 00 A.

r>(.)

av det å riksstaten anvisade beloppet, skulle därvid reserveras för att

■ett kommande år användas efter av riksdagen då godkända grunder.

Under åberopande av vad utskottet såhinda anfört får utskottet beträffande

anslag å riksstaten nu hemställa,

att riksdagen må för första utbyggnaden av en

kraftstation vid Har spräng ed för år 1921 anvisa ett

reservationsanslag av 4,000,000 kronor, att användas

enligt här ovan angivna grunder och att utgå av lånemedel.

72:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 68) att för

■Störa Lule älvs reglering för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av

1,500,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 289—293 av statsrådsprotokollet.

Regleringen av Suorvasjöarna skulle huvudsakligen äga rum medelst

uppförande av två större dammar över Suorvajaures båda utlopp vid

Lilla Sjöfallet. Arbetet kan, enligt vad vattenfallsstyrelsen meddelar,

uppdelas i två byggnadsskeden, varvid genom den första utbyggnaden

av dammarna skulle möjliggöras sådan ökning av lågvattenföringen,

•som erfordras för rationellt utnyttjande av hittills beslutade maskininstallationer

i Porjus kraftstation och för den första utbyggnaden av

Harsprånget. Kostnaden härför beräknas till 6,600,000 kronor, varav

riksdagen hittills anvisat 2,200,000 kronor.

Förutom det nu å riksstat äskade anslaget, 1,500.000 kronor, har

för år 1920 begärts ett belopp av 1,400,000 kronor. Återstoden skulle

anvisas å 1922 års riksstat.

Utskottet, som funnit sig böra tillstyrka förevarande förslag, får

beträffande anslag å riksstaten nu hemställa,

att riksdagen må för Stora Lule älvs reglering för

år 1921 anvisa ett reservationsanslag av 1,500,000

kronor att utgå av lånemedel.

73:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 69) att för första

utbyggnaden av statens kraftstation vid Motala för år 1921 anvisa ett

reservationsanslag av 2,700,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes i sid. 293—295 av statsrådsprotokollet.

Störa lulc

Hirs reglering.

[68.]

Kraftstation

rid Motala.

[69.]

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Statsutskottets utlåtande Nr 60 A.

Distribution

sanläsrg''- ningar för

statens

kraftverk.

[70.]

För anläggande av en kraftstation vid Motala hava hittills av riksdagen

anvisats följande belopp:

av 1918 års lagtima riksdag för år 1919................................... kronor 700,000: —

» 1919 » » »på tilläggsstat för år 1919 ......... » 1,500,000: —

» » » » » för år 1920................................... » 2,800,000: —

Summa kronor 5,000,000

Totala anläggningskostnaden för denna utbyggnad, som tidigareberäknats

till 5,875,000 kronor, torde på grund av senare inträdda fördyringar

komma att stiga till 8,400,000 kronor. För byggnadsarbetenas

bedrivande under åren 1920 och 1921 i sådan takt, att kraftverket må

kunna tagas i drift vid slutet av sistnämnda år, erfordras på grund

härav ett ytterligare anslag för år 1920 av 700,000 kronor och för år

1921 av 2,700,000 kronor.

Utskottet, som funnit den i ärendet lämnade utredningen ådagalägga

angelägenheten av att ifrågavarande anläggning snarast färdigställes

och som förty ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj :ts förevarande

förslag, får beträffande anslag å riksstaten nu hemställa,

att riksdagen må för första utbyggnaden av statens

kraftstation vid Motala för år 1921 anvisa ett

reservationsanslag av 2,700,000 kronor att utgå av

lånemedel.

74:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 70) att för utförande

av distributionsanläggningar och därmed sammanhängandearbeten

för statens kraftverk för år 1921 anvisa ett reservationsanslag

av 6,000,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 296 — 310 av åberopade statsrådsprotokollet.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

(nr 90) av herr J. Pälsson och den andra (nr 150) inom andra kammaren

av herr P. H. Sjöblom, har hemställts, att riksdagen måtte för

distributionsanläggningar och därmed sammanhängande arbeten för

statens kraftverk anvisa på tilläggsstat för år 1920 ett reservationsanslag

av 12,000,000 kronor och på 1921 års stat ett reservationsanslag

av 7,000,000 kronor eller, om detta ej kan bifallas, största möjliga belopp

utöver de av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen äskade.

opaginerad Kontrollera mot PDF

StatsutsJeottets utlåtande Nr 60 A.

Öl

I fråga om de skäl motionärerna anfört till stöd för sin framställning

får utskottet hänvisa till motionerna.

För anläggning av distributionsledningar och därmed sammanhängande

arbeten för statens kraftverk har riksdagen sedan ett antal år

tillbaka anvisat anslag. Sålunda har för år 1919 anvisats av 1918 års

lagtima riksdag 3,000,000 kronor och av 1919 års lagtima riksdag, på

tilläggsstat, likaledes 3,000,000 kronor. För år 1920 har av riksdagen

anvisats 5,000,000 kronor.

Enligt vattenfallsstyrelsens beräkningar skulle för åren 1920 och

1921 nu erfordras följande anslag:

År 1920. År 1921.

För bygdeanläggningar..................

kr.

4,500,000: —

kr.

4,500,000: —

» primärledningar och sekun-

därstationer ävensom för upp- trän sform eringsanläggningar

5,750,000: —

i Motala, Västerås och Porjus

» stamlinjeanläggningar ............

6,320,000: —

4,200,000: —

T)

4,200,000: —

Summa kr.

15,020,000: —

kr.

14,450,000: —

Av anslagsmedel för år 1920 fin-

nes disponibelt .......................

»

3,000,000: —

Av anslagsbehovet för år 1921

torde medels tilläggsanslag

kunna bestridas.....................

»

7,450,000: —

Under sådana förhållanden erfor-

dras följande anslag av 1920

års riksdag................................

kr.

12,020,000: —

kr.

7,000,000: —

eller avrundat..................................

kr.

12,000,000: —

resp

7,000,000: —

På grund av vad sålunda anförts har vattenfallsstyrelsen hemställt,

att för utförande av distributionsanläggningar och därmed sammanhängande

arbeten vid statens kraftverk måtte beredas anslag med dels

12,000,000 kronor å tilläggsstat för år 1920, dels 7,000,000 kronor å

1921 års stat.

De belopp, vattenfallsstyrelsen nu äskat för ifrågavarande ändamål,

äro enligt vad departementschefen framhållit osedvanligt stora. Att

medelsbehovet är så betydande, beror på det stora antal nya ledningar

och därtill hörande stationer, som under åren 1920 och 1921 beräknas

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Statsutskottets utlåtande Nr 60 A.

bliva erforderliga, därvid givetvis de höga arbets- och materialprisen

även avsevärt inverka. För nya bygdeanläggningar beräknar sålunda

vattenfallsstyrelsen tillhopa komma att krävas omkring 9,000,000 kronor,

därav halva beloppet för vartdera av åren 1920 och 1921. Härmed

torde visserligen konsumenternas efterfrågan på elektrisk kraft ingalunda

kunna i full omfattning tillgodoses, men skulle å andra sidan en

betydande del — inemot två tredjedelar — av de anläggningar av ifrågavarande

slag komma till utförande, som beräknas ännu återstå inom

Trollhätte, Älvkarleby och Motala kraftverks distributionsområden. De

för primärledningar och sekundärstationer m. m. erforderliga beloppen

skulle för åren 1920 och 1921 utgöra respektive 6,320,000 och 5,750,000

kronor. De erforderliga anläggningarna av detta slag äro till största

delen specifikt angivna i styrelsens skrivelse, varjämte för oförutsedda

sådana anläggningsarbeten i nämnda belopp inbegripits tillhopa 3,500,000

kronor. Slutligen komma tillhopa 8,400,000 kronor — därav hälften

för vartdera året — på stamlinjeanläggningar, varunder styrelsen i första

hand innefattar sammanbindningslinjen mellan Trollhätte och Älvkarleby

kraftverk. Den stora ekonomiska betydelsen av denna linje har ansetts

vara att möjlighet därmed beredes att utjämna belastningen å dessa

kraftverk samt att tillgodogöra Västerås ångkraftstation även för Trollhätteverket.

Styrelsen har sålunda beräknat det sammanlagda medelsbehovet

utgöra för år 1920 15,020,000 kronor och för år 1921 14,450,000

kronor. För år 1920 har av riksdagen till distributionsanläggningar redan

anvisats 5,000,000 kronor Då emellertid av skäl, som styrelsen i sin

skrivelse närmare utvecklat, anslagen för tidigare år visat sig otillräckliga

och av det för år 1920 anvisade beloppet på grund härav endast

omkring 3,000,000 kronor finnas disponibla för sistnämnda år, skulle å

tilläggsstat för år 1920 erfordras ett anslag å i runt tal 12,000,000

kronor. För år 1921 har styrelsen, under antagande att 7,450,000

kronor kunde i fall av behov anvisas å tilläggsstat för samma år, äskat

ett belopp av 7,000,000 kronor.

Då de ändamål, vartill ifrågavarande medel skulle användas, äro

för landet synnerligen betydelsefulla och genom ett tillgodoseende av

desamma behovet att från utlandet importera stenkol nedbringas, har

departementschefen funnit sig böra ifrågasätta endast sådan reducering

av styrelsens äskanden, att för ändamålet anvisas tillhopa 14,000,000

kronor, därav 8,000,000 kronor på tilläggsstaten.

I likhet med vad som ägt rum beträffande tidigare för ifrågavarande

ändamål beviljade medel, har vattenfallsstyrelsen ansetts böra få

i mån av behov själv fördela anslagen på de olika kraftverken.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr GOA. 63

Vid prövningen av förevarande fråga har utskottet ansett sig böra

särskilt uppmärksamma do motionsvis framförda kraven på ökade anslag

för ifrågavarande ändamål, därvid i synnerhet framhållits betydelsen av

en utsträckt elektrifiering av landsbygden. I sistnämnda hänseende

anser sig emellertid utskottet böra erinra att, enligt vad vattenfallsstyrelsen

själv anfört, de bygdeanläggningar som nu återstå, till stor del

avse områden med glesare befolkning och mindre kraftförbrukning, där

avkastningen på det nedlagda kapitalet under en tid framåt torde bliva

lägre än statens egna ränteutgifter samt att det därför ur ren ekonomisk

synpunkt icke kan anföras några skäl för en skyndsam fortsättning

utan tvärtom för utbyggnad i långsam takt.

Under sådana omständigheter har utskottet icke ansett sig kunna

för nu angivna särskilda ändamål föreslå någon höjning av anslagets

slutsumma.

Men då, såsom vattenfallsstyrelsen även framhållit, staten vid liandhavandet

av distributionen av elektrisk kraft icke bör tillämpa enbart

ekonomiska synpunkter utan jämväl fästa avseende vid det allmänna

gagn som en utsträckt elektrifiering medför, har utskottet ansett sig

böra i viss mån tillmötesgå de allmänt kända önskemålen om tillgodoseende

i största möjliga utsträckning av kraftbehovet i bygderna.

Såsom framgår av punkt 71:o här ovan, har utskottet nämligen funnit

sig böra föreslå, att medgivande lämnas Kungl. Maj:t att, därest det å

riksstaten till utbyggande av Harsprånget anvisade anslaget av 4,000,000

kronor på grund av att viss angiven förutsättning icke uppfylles, ej

kommer att tagas i anspråk för sitt egentliga ändamål, av nämnda anslag

ett belopp av 2,000,000 kronor i stället må disponeras för utsträckt

elektrifiering av landsbygden.

Vidare anser sig utskottet böra framhålla, att även utan höjning

i de av Kungl. Maj:t nu äskade anslagsbeloppen möjlighet torde föreligga

att i större utsträckning, än de i propositionen framlagda beräkningarna

giva vid handen, tillmötesgå kraven på anslag till bygdenätens

utveckling. Enligt departementschefens förslag skulle nämligen vattenfallsstyrelsen

såsom tidigare varit fallet även nu medgivas rätt att i

mån av behov själv fördela anslagsbeloppen för olika ändamål, och då

enligt vad för utskottet uppgivits det numera torde vara synnerligen

ovisst huruvida de ekonomiska förutsättningar för anläggandet av kraftledning

mellan Porjus —Svartön, varmed man tidigare räknat, komma

att under den närmaste tiden föreligga, torde de för nämnda anläggning

avsedda beloppen, 1,900,000 kronor för vartdera av åren 1920

Utskottets

yttrande.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Statsutskottets utlåtande Nr 60 A.

och 1921, bliva disponibla för andra ändamål. Likaså lärer det vara

att antaga att de för leverans av kraft till Norrköping reserverade

posterna, 350,000 kronor å riksstaten och samma belopp å tilläggsstaten,

på grund av förändrade förhållanden, som onödiggöra de avsedda anläggningarna,

jämväl skola stå till förfogande för andra ändamål.

Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört och under erinran

tillika, att redan ett bifall till Kungl. Maj:ts förslag i oförändrat

skick innebär en betydande förhöjning av tidigare för ändamålet anvisade

belopp, får utskottet, som icke ansett sig kunna biträda de

motionsvis gjorda framställningarna i vidare mån än nu angivits och

som i övrigt icke funnit Kungl. Maj:ts förslag giva anledning till erinringar,

beträffande anslag å riksstaten nu hemställa,

a) att riksdagen må för utförande av distributionsanläggningar

och därmed sammanhängande arbeten för

statens kraftverk för år 1921 anvisa ett reservationsanslag

av 6,000,000 kronor att utgå av lånemedel,

b) att de av herrar Pålsson och Sjöblom i ämnet

väckta motionerna må anses besvarade genom vad

bär ovan blivit därom anfört.

Inköp av

vattenrall

och fastigheter
samt

utförande

av

nyanlöggningar.

[71.]

75:o) Kungl. Maj:t bar föreslagit riksdagen (punkt 71) att dels medgiva,

att inköp av vattenfall och fastigheter samt utförande av nyanläggningar,

i den mån sådana åtgärder erfordras för ändamålsenlig utveckling

av statens kraftverksrörelse och icke utan synnerlig olägenhet kunna

uppskjutas i avbidan på särskilt riksdagsbeslut, må av Kungl. Maj:t beslutas

till, utöver de av riksdagen förut medgivna summorna å tillhopa

8.000. 000 kronor, ett ytterligare belopp av 2,000,000 kronor; dels ock

för angivna ändamål för år 1921 såsom reservationsanslag anvisa

2.000. 000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 310—315 av statsrådsprotokollet.

Sedermera bar Kungl. Maj:t uti en till riksdagen den 19 mars

1920 avlåten, till statsutskottet hänvisad proposition (nr 276), under

åberopande av propositionen bifogat utdrag av statsrådsprotokollet över

civilärenden för samma dag, föreslagit riksdagen

1) medgiva, att inköp av vattenfall och fastigheter samt utförande

av nyanläggningar, i den mån sådana åtgärder erfordras för ändamålsenlig

utveckling av statens kraftverksrörelse och icke utan synnerlig

s. 65 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr (SO A.

65

olägenhet kunna uppskjutas i avbidan på särskilt riksdagsbeslut, må av

Kungl. Maj:t beslutas till, utöver de av riksdagen förut medgivna summorna

å tillhopa 8,000,000 kronor och de i statsverkspropositionen till

innevarande riksdag begärda 2,000,000 kronor, ett ytterligare belopp av

4.000. 000 kronor; samt

2) för angivna ändamål under utgifter för kapitalökning anvisa dels

å tilläggsstat för år 1920 ett reservationsanslag å 2,500,000 kronor dels

och för år 1921 ett reservationsanslag å 1,500,000 kronor, båda

beloppen att utgå av lånemedel, ävensom, under förutsättning av bifall

till vad sålunda föreslagits, besluta, att de i förslagen till tilläggsstat

för år 1920 och 1921 års riksstat bland inkomsterna under rubriken

»I. Fast upplåning)) upptagna lånemedel skola höjas med motsvarande

belopp.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade

statsrådsprotokollet.

I den uti statsverkspropositionen åberopade, av vattenfallsstyrelsen

då avgivna framställningen om anslag för ifrågavarande ändamål anförde

styrelsen, att det närmaste behovet av ny vattenkraft visserligen vore

tryggat genom de under de senaste åren verkställda inköpen, men framhöll

därjämte, att statens andel i den allmänna kraftdistributionen i hög

grad ökats och tenderade att ytterligare ökas, särskilt med hänsyn till

behovet av krafttillskott inom stora delar av mellersta och södra Sverige.

Styrelsen ansåg det därför vara fullt befogat att alltjämt öka statens

vattenkraftinnehav, om gynnsamma tillfällen därtill erbjödo sig, så mycket

mera som järnvägselektrifieringen nu torde vara nära förestående.

Styrelsen framhöll ock, att det för ändamålet disponibla beloppet i betraktande

av det nuvarande låga penningvärdet utgjorde en ganska

anspråkslös summa, när det gällde att förvärva vattenfall av någon

större betydelse. Likväl inskränkte sig styrelsen då till att begära

ytterligare endast 2,000,000 kronor med hänsyn till de statsfinansiella

förhållandena och till att efterfrågan på vattenfall syntes i någon mån

minskad, varför någon större brådska med vidare statsinköp icke ansågs

föreligga.

I skrivelse den 5 mars 1920 har nu vattenfallsstyrelsen anfört, att

styrelsen kommit till den uppfattningen, att den begärda summan,

2.000. 000 kronor, icke kunde anses tillfyllest, utan att ett ytterligare

belopp av 5,000,000 kronor borde för ändamålet anvisas, därest staten

skulle kunna begagna sig av tilläventyrs uppkommande gynnsamma

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 6 samt. 37 käft. (Nr 60 A—B.) lisa 20 9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Statsutskottets utlåtande Nr 60 A.

Inventarier

för statens

vattenfallsverk.

[72.]

tillfällen till förvärv av lämpligt belägen vattenkraft. Hälften härav borde

göras tillgänglig redan under år 1920.

Till följd härav har departementschefen ansett sig böra på det sätt

tillstyrka bifall till vattenfallsstyrelsens framställning, att ytterligare

4,000,000 kronor äskas för ändamålet. Av detta belopp skulle 2,500,000

kronor erfordras å tilläggsstat.

På grund av vad sålunda anförts och med hänsyn jämväl till de

upplysningar rörande behovet av ökat anslag för ifrågavarande ändamål,

som utskottet under hand inhämtat, har utskottet ansett sig böra

tillstyrka förevarande förslag.

Utskottet får nu hemställa,

att riksdagen må

a) medgiva, att inköp av vattenfall och fastighetei''

samt utförande av nyanläggningar, i den mån sådana

åtgärder erfordras för ändamålsenlig utveckling av

statens kraftverksrörelse och icke utan synnerlig

olägenhet kunna uppskjutas i avbidan på särskilt riksdagsbeslut,

må av Kungl. Maj:t beslutas till, utöver

de av riksdagen förut medgivna summorna å tillhopa

8.000. 000 kronor, ett ytterligare belopp av tillhopa

6.000. 000 kronor;

b) för angivna ändamål för år 1921 såsom reservationsanslag

anvisa 3,500,000 kronor att utgå av lånemedel.

Beträffande Kuugl. Maj:ts förslag om höjning av inkomsttiteln »Fast

upplåning» kommer utskottet att avgiva utlåtande i annat sammanhang.

76:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 72) och under

erinran att för nu ifrågavarande ändamål äskas anslag jämväl å tilläggsstaten

med 500,000 kronor, får utskottet, som med hänsyn till den i

ärendet lämnade utredningen ansett sig böra tillstyrka förevarande framställningar,

beträffande anslag å riksstaten nu hemställa,

att riksdagen må till inventarier för statens vattenfallsverk

för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av

1.000. 000 kronor att utgå av lånemedel.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr (JO A.

67

77:o) Kung!. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 73) att för uppförande

av bostadshus åt statens vattenfalls verks personal för år 1921

anvisa ett reservationsanslag av 200,000 kronor.

Förutom ovannämnda å riksstaten äskade belopp av 200,000 kronor

har å tilläggsstaten begärts dels 250,000 kronor för tillgodoseende av

lokalbehoven för post, telegraf, polis, bank m. in. vid Porjus, dels

250,000 kronor för uppförande av tre bostadshus för personal vid

Porjus kraftverk.

Utskottet, som ansett sig böra tillstyrka förevarande förslag, får

beträffande anslag å riksstaten nu hemställa,

att riksdagen må för uppförande av bostadshus åt

statens vattenfallsverks personal för år 1921 anvisa ett

reservationsanslag av 200,000 kronor att utgå av lånemedel.

Stockholm den 23 april 1920.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, C. J. G. Sivartz, J. Nilsson i

Skottlandshus, N. A. Nilsson, It. F. Lamm, Ollas A. Ericsson, H. M. Bäckström, J. L.

Widell, G. G. Ekman, O. U. B. Olsson, O. Bergqvist och C. I. Asplund samt

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, A. Wiklund i Brattfors,

J. Jönsson i Revinge, P. Nilsson i Bonarp, S. Bengtsson i Norup, P. B. Nilsson i Landeryd,

TF. Bäckström, J. Erlansson, A. J. Andersson i Gävle, O. Nilsson i Örebro, E.

Andersson i Prästbol och S. E. Ljungkvist,

med undantag därav att

herr J. Olofsson i st. f. herr C. G. Ekman deltagit i behandlingen av punkt 55,

herr S. E. J. Liibeck deltagit i behandlingen av punkterna 55—70 i st. f. herr

P. Nilsson i Bonarp och av punkterna 71—77 i st. f. herr A. Wiklund, samt

herr O. Osberg i st. f. herr TF. Bäckström deltagit i behandlingen av punkt 41.

Bostadshus

åt''statens

vattenfallsverks

personal.

[73.]

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Statsutskottets utlåtande Nr 68 A.

Reservationer:

vid punkt 5 (inköp av fastighet i Gävle) av herr A. J. Andersson

i Gävle;

vid punkt 55 (statsbanan Sveg—Hede) av herrar C. J. G. Swartz,

J. Nilsson i Skottlandshus, N. A. Nilsson i Kabbarp, H. F. Lamm,

J. Jeansson, P. B. Nilsson i Landeryd och J. Erlansson, vilka ansett

att utskottet bort hemställa,

att herrar J. Olofssons och J. P. Johanssons samt

C. Ericsons m. fl. i ämnet väckta motioner icke må

vinna riksdagens bifall;

vid punkt 56 (Inlandsbanan mellan Volgsjön och Gällivare) av herr

J. Bergqvist, som ansett, att utskottet bort tillstyrka den av honom m. fl.

i ämnet väckta motionen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1920:391a Skrivelse till Konungen angående regleringen av utgifterna för kapitalökning för år 1921 i avseende å postoch telegrafverken samt statens järnvägar och vattenfa s. 1 i texten
  2. Rskr. 1920:356 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts framställning om anslag för en telegrafstationsbyggnad i Strömsund in. in. s. 7 i texten
  3. Rskr. 1920:279 Skrivelse till Konungen i anledning av vissa Kungl. Maj:ts framställningar om anslag för inköp av vattenfall och fastigheter samt utförande av nyanläggningar. s. 1 i texten