Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om kantorer m. m.

1921-04-01 · 26 sidor, varav 21 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 21 av 26 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

1LU 1921:25, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om kantorer m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlutande Nr 25.

1

Nr 25.

Ankom till riksdagens kansli den 1 april 1921 kl. 2 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag

till lag om kantorer m. m.

Närvarande: herrar Pettersson i Södertälje, Rogberg, Edw. Larson, J. T.

Larsson, J. P. Johansson, Ernst Svensson, Boman*, Carl Johansson,

Pettersson i Bjälbo, Engberg, Hederstierna, Svedberg*, Strid,

Billqvist och Pehrsson i Bramstorp.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Genom en den 7 januari 1921 dagtecknad, till lagutskott hänvisad

proposition, nr 22, vilken behandlats av första lagutskottet, har Kungl.

Maj:t, under åberopande av propositionen bilagda utdrag av i statsrådet

och lagrådet förda protokoll ävensom en av 1920 års kyrkomöte i ärendet

avlåten skrivelse, föreslagit riksdagen att antaga följande vid propositionen

fogade lagförslag:

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 9 samt. 1 avd. 16 käft. (Nr 25.) 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Första lagutskottets utlåtande Nr 25.

lo Förslag

till

LAG

om kantorer.

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

Kantorsdistrikt må omfatta en eller flera församlingar, om dessa höra

till samma pastorat.

I varje kantorsdistrikt skall finnas anställd en kyrklig tjänsteman, benämnd

kantor.

Kantorsbefattning är:

antingen kantorsbefattning, avsedd att utgöra befattningshavarens huvudsakliga

verksamhet fsjälvständig kantorsbefattning),

eller kantorsbefattning, avsedd att för befattningshavaren utgöra en

bisyssla (kantorsbefattning med begränsad tjänstgöring).

Kantorsbefattning med begränsad tjänstgöring är av högre eller lägre grad.

Där vid lönereglering bestämts, att kantorsbefattning med begränsad

tjänstgöring skall vara förenad med viss folkskollärartjänst, vilken tillsättes

i samma ordning som kantorsbefattningen, benämnes denna skolkantorsbefattning;

och är i ty fall befattningshavaren, då han avgår från den ena av

de förenade tjänsterna, skyldig att samtidigt avgå jämväl från den andra.

Angående villkoren vid förening i andra fall än i första stycket sägs

av kantorsbefattning med begränsad tjänstgöring med annan befattning, så

ock huruvida självständig kantorsbefattning må förenas med annan befatt
-

2 §■

3

opaginerad Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande Nr 25. 5

ning ävensom angående villkoren vid sådan förening, äger Konungen meddela

bestämmelser.

4 §•

Finnas inom ett kantorsdistrikt flera kyrkor eller andra för distriktets

allmänna gudstjänster avsedda lokaler, och kan en kantor ej lämpligen

fullgöra den kantor åliggande tjänstgöring vid dem alla, må flera

kantorer anställas i distriktet.

Att i vissa fall, jämte kantorsbefattning, särskilda befattningar må

inrättas för bestridande av vissa av de till kantors verksamhet hörande

göromål, därom stadgas i 34 §.

5§.

Om indelning i kantorsdistrikt, då pastorat består av flera församlingar,

förordnar domkapitlet, efter det yttrande inhämtats från församling, som av

indelningen beröres och ej själv hos domkapitlet gjort framställning i ämnet.

Vid sådan indelning skall iakttagas:

att densamma på en gång verkställes för pastoratet i dess helhet, om

ej särskilda förhållanden till annat föranleda;

att, där i de till pastoratet hörande församlingar eller vissa av dem

gudstjänsterna uppehållas genom duplikation eller alternering och en befattningshavare

lämpligen kan bestrida den kantor därvid åliggande tjänstgöring,

dessa församlingar, så vitt möjligt, sammanföras till ett kantorsdistrikt;

samt

att även eljest, så vitt lämpligen ske kan, flera församlingar sammanföras

till ett kantorsdistrikt.

Motsätter sig församling, som i förevarande avseende förut utgjort

eget distrikt, att med annan församling sammanföras till ett kantorsdistrikt,

må så ske endast då det finnes nödigt för en ändamålsenlig indelning av

pastoratet i dess helhet. Uppställer församling, som äger boställe eller

annan särskild tillgång till bestridande av kantors avlöning, såsom villkor

för sammanforing med annan församling till ett distrikt, att sådan avlöningstillgång

helt eller delvis skall komma församlingen ensam till godo för

dess andel i avlöningen, och kan överenskommelse mellan församlingarna

i nämnda avseende ej träffas, skall frågan om distriktsindelningen av domkapitlet

underställas Konungens prövning.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Första lagutskottets utlåtande Nr 25.

6 §•

Yad ovan är stadgat om indelning i kantorsdistrikt gäller ock i tillämpliga

delar, då fråga uppstår om ändring i sådan indelning.

7 §.

Sammanföras flera församlingar till ett kantorsdistrikt, skola de till

dessa församlingar hörande boställen eller andra tillgångar, som skola användas

till kantors avlöning, anses tillhöra kantorsdistriktet gemensamt,

där ej annorlunda mellan församlingarna överenskommes eller, då fråga

om överenskommelse i sådant avseende blivit väckt men överenskommelse

ej kunnat träffas, av Konungen förordnas.

Finnas för församlingar, som vid indelning i kantorsdistrikt tilldelas

olika distrikt, gemensamma boställen eller andra gemensamma tillgångar,

som skola användas till kantors avlöning, skall fördelningen därav mellan

de olika kantorsdistrikten ordnas av församlingarna genom överenskommelse,

som fastställes av Konungen, eller, i brist därav, såsom Konungen förordnar.

8 §.

Kantor åligger, i enlighet med de närmare bestämmelser Konungen

meddelar:

l:o) att upptaga samt med orgelverket och sin röst leda sången vid

allmän gudstjänst i kyrkan, så ock vid sådan gudstjänst, då den i stället

för i kyrkan i sedvanlig form annorstädes anordnas, ävensom vid särskild

förrättning, som hålles i kyrkan å sådan plats, att orgelverket därvid kan

användas, eller i gravkapell, varest orgelverk finnes;

2:o) att, där jordfästning sker å sådan plats, att orgelverk i kyrka

eller gravkapell därvid ej kan användas, tillhandagå med sång vid förrättningen

;

3:o) att, på sätt av kyrkorådet efter samråd med kantor bestämmes,

främja intresset för kyrkosång och verka för dess höjande, meddela undervisning

i kyrkosång åt konfirmander, verka för bildande av kör för att

biträda vid allmän gudstjänst i kyrkan samt, om sådan kör bildas, inöva

och leda densamma;

4:o) att tillse att vid de i punkt l:o) här ovan omförmälda tillfällen

psalmnumren behörigen anbringas å de därför avsedda nummertavlor;

5:o) att vårda orgelverket och hålla dess rörstämmor behörigen stämda;

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Första lagutskottets utlåtande Nr SX.

6:o) att, där å sön- eller helgdag prästen av sjukdom eller annat hinder

är urståndsatt att fullgöra sin tjänst i kyrkan, verkställa lysning till

äktenskap, uppläsa allmänna kungörelser samt, om föreskrift, på sätt

stadgas i lagen om mässfallsgudstjänst, därom meddelats, förrätta sådan

gudstjänst;

7:o) att enligt kyrkorådets uppdrag öva tillsyn och vård över kyrkan

och dess lösa egendom samt uppsikt över kyrkogård och begravningsplats

;

att vaka däröver, att kyrkobetjäningen behörigen fullgör sina åligganden

;

att enligt kyrkorådets uppdrag lämna biträde vid uppbörd av kollektmedel

och, då till kyrkan för begagnande av dess tillhörigheter särskild

avgift utgår, jämväl vid uppbörd av sådan avgift, ävensom efter pastors

föreskrift verkställa anteckning av nattvard sgäster;

8:o) att för besök i tjänsteärenden hava viss expeditionstid ävensom

i den ordning, som av pastor efter samråd med kantor bestämmes, inhämta

kännedom om vad som vid allmän gudstjänst skall förekomma;

9:o) att biträda vid förskrivning och mantalsskrivning ävensom å

pastorsexpeditionen.

Yad under punkt 9: o) stadgats avser dock icke innehavare av kantorsbefattning

med begränsad tjänstgöring; och skall vad under punkt 7:o)

första och andra styckena stadgats endast i den mån tillämpas å innehavare

av sådan kantorsbefattning, att denne åligger att biträda pastor och kyrkoråd

vid göromål, som i samma stycken avses.

9 §•

Ej må innehavare av kantorsbefattning, för vilken lönen ej överstiger

i 13 § stadgat minimibelopp, åläggas tjänstgöromål utöver dem, som i

8 § föreskrivits.

10 §.

För orgelspelning och ledning av sången vid av offentlig myndighet

föreskrivna allmänna andaktsstunder, vid vilka kantor ej har skyldighet

medverka, åligger det kantorsdistriktet att, där så erfordras, anskaffa och

avlöna lämpligt biträde.

I kantor sdistrikt, där endast kantorsbefattning med begränsad tjänstgöring

inrättats, vare distriktet pliktigt tillse, att de göromål, som ingå

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Första lagutskottets utlåtande Nr 25.

bland skyldigheterna för innehavare av självständig kantorsbefattning men

ej bland åliggandena för innehavare av kantorsbefattning med begränsad

tjänstgöring, varda på annat sätt behörigen fullgjorda.

; ..........; ; u, •

Kantorsdistrikt åligger att, efter av pastor i samråd med vederbörande

kantor uppgjort förslag, för varje till distriktet hörande församling bestämma

en eller, där så erfordras, två söckendagar i varje vecka, då å angivna tider

de till söckendagar förlagda särskilda förrättningar, vid vilka kantor har

skyldighet biträda, huvudsakligen må äga rum.

12 §.

De förmåner och rättigheter, som enligt privilegier, donationer eller

eljest äro förenade med nuvarande klockar-, organist- eller kyrkosångarbefattningar,

skola, sedan enligt denna lag kantorsbefattningar i stället

inrättats, vara med dessa senare förbundna.

Där inom kantorsdistrikt inrättats, jämte kantorsbefattning, särskild

befattning, som i 34 § 1 mom. sägs, äger vad i första stycket av denna

paragraf stadgats om kantorsbefattning motsvarande tillämpning å sådan

särskild befattning.

13 §.

1. Åt kantor skall anslås lön i penningar till sådant belopp, att därigenom

beredes honom en i förhållande till omfattningen av hans tjänstgöromål

och levnadskostnaderna i orten skälig gottgörelse; och bör därvid

hänsyn tagas till de ökade krav, som i kantorsdistrikt med större folkmängd

och ekonomisk bärkraft må, särskilt i musikaliskt avseende, ställas

på befattningshavaren.

2. Lönen må ej, utom i de fall, varom nedan i 4 mom. förmäles,

sättas till lägre belopp än 2,400 kronor för självständig kantorsbefattning,

1,200 kronor för kantorsbefattning med begränsad tjänstgöring av högre

grad och 800 kronor för kantorsbefattning med begränsad tjänstgöring av

lägre grad.

3. I de sålunda stadgade minimibeloppen skall skälig förhöjning

äga rum:

där duplikation förekommer eller befattningshavaren eljest har att

vaije vecka regelbundet tjänstgöra vid flera gudstjänster;

s. 7 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande Nr Hå.

7

där enligt av Konungen meddelade bestämmelser hänsyn vid lönens

bestämmande skall tagas till kostnad för resa, som för kantors tjänst erfordras;

där befattningshavaren å söckendagar biträder vid särskilda förrättningar,

som ej förläggas till dag och tid, då enligt distriktets bestämmande

särskilda förrättningar huvudsakligen må äga rum, och ersättning, som nedan

i 6 mom. sägs, ej därför åtnjutes;

där befattningshavaren i tjänsten ålägges göromål utöver dem, som

i 8 § föreskrivits;

där vid lönereglering bestämmes, att den tjänstgöring, som innehavare

av självständig kantorsbefattning har att utföra å pastorsexpeditionen, skall

ske i större utsträckning än som foreskrives i de av Konungen angående

kantors tjänstgöring meddelade bestämmelser.

4. I de i 2 mom. stadgade minimibeloppen må, med domkapitlets

medgivande, skälig nedsättning äga rum:

där befattningshavaren ej har att varje sön- och helgdag tjänstgöra

vid allmän gudstjänst;

där i kantorsdistrikt med mindre folkmängd och beskattningsbar inkomst

inrättats allenast kantorsbefattning med begränsad tjänstgöring av lägre grad

och distriktet genom utbetalande av minimilönen till innehavare av sådan

befattning skulle oskäligen betungas;

där kantor, som i 34 § 2 mom. avses, eller befattningshavare, för vilken

särskild lönereglering enligt 28 § första stycket upprättas, har att fullgöra

endast vissa av de göromål, som enligt 8 § åligga kantor ;

där för befattningshavare med bristande kompetens upprättas särskild

lönereglering enligt 28 § andra stycket.

5. Yad som genom donation av enskild tillförsäkrats innehavare av

viss befattning i syfte att bereda honom särskild förmån utöver lönen, skall

komma innehavaren av samma befattning oavkortat till godo.

6. För biträde vid särskild förrättning, som på grund av tjänsten

åligger kantor, må, utöver den bestämda lönen, ersättning ej utgå; dock

att i fråga om förrättning, som äger rum å söckendag, men ej förlägges

till dag och tid, då enligt distriktets bestämmande särskild förrättning

huvudsakligen må äga rum, distriktet vid lönereglering äger bestämma, att

kantor för biträde vid densamma må av den, som påkallat förrättningen,

åtnjuta ersättning utöver lönen; och skall i sådant fall ersättningen utgå

enligt taxa, som efter kantors hörande fastställes av vederbörande kyrkoråd.

Erfordras för förrättning, för vilken ersättning sålunda åtnjutes, resa

av beskaffenhet, varom i 3 mom. förmäles, skall den, som påkallat för
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Första lagutskottets utlåtande Nr 25.

rättningen, såvida han ej består kantor fri resa, ersätta honom jämväl

resekostnaden.

7. Har, där lönen fastställts till högre belopp än i 2 mom. stadgat

minimibelopp, överskjutande beloppet eller del därav avsetts såsom ersättning

för ledning av kör, äger kantorsdistriktet vid löneregleringen tillika bestämma,

att det belopp, som sålunda avsetts såsom ersättning för ifrågavarande

göromål, kan komma att innehållas, där ej kantor bildar, inövar och leder

kör av beskaffenhet, varom distriktet må hava träffat särskild bestämmelse.

14 §.

Innehavare av självständig kantorsbefattning skall, jämte lönen, av

kantorsdistriktet, om så lämpligen ske kan, förses med bostad, vilken det

åligger distriktet att jämväl underhålla; skolande till sådan bostad, om tillfälle

därtill gives, höra trädgård.

Närmare bestämmelser angående storleken och beskaffenheten av bostad,

som ovan sägs, samt tillsynen därå meddelar Konungen.

Där kantorsdistriktet ej bereder befattningshavare, som här avses,

bostad, skall befattningshavaren av distriktet i stället erhålla hyresersättning

med belopp, som efter de i orten rådande pris motsvarar värdet av

sådan förmån. Uppstår tvist om beloppet av ersättningen, äger domkapitlet

därom förordna.

15 §.

Boställen, såsom hemman, jordar, lägenheter, vilka äro anslagna till

bostad eller avlöning åt innehavare av nuvarande klockar-, organist- eller

kyrkosångarbefattningar, skola, då enligt bestämmelserna i denna lag

upprättad lönereglering träder i kraft, övertagas av vederbörande kantorsdistrikt,

och gäller angående ordnandet av rättsförhållandet mellan av- ooh

tillträdare i tillämpliga delar vad för motsvarande fall stadgas i fråga om

prästerskapets boställen; dock att för distriktets övertagande av boställe

syn erfordras endast då avträdare eller tillträdare gör framställning därom

hos domkapitlet.

16 §.

Med domkapitlets tillstånd må boställe eller visst område därav, om

så finnes för ändamålet tjänligt, tagas i anspråk för bostad med trädgård

åt kantor; och vare härför syn ej erforderlig utom i fall, som i andra

stycket sägs.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande Nr 25. • i*

Består kantorsdistriktet av flera församlingar och bestrider församling

att boställe, som utgör dess enskilda tillgång, eller visst område därav, tages

i anspråk för ändamål, som i första stycket sägs, äger domkapitlet, om så

finnes nödigt, förordna att prövning av sålunda uppkommen fråga skall

ske av synerätt.

17 §.

Boställe eller del därav, som icke tages i anspråk för ändamål, som

i 16 § sägs, benämnes löneboställe och skall upplåtas på arrende i enlighet

med de föreskrifter, Konungen meddelar.

Byggnads- och underhållsskyldigheten å löneboställe åligger arrendatorn;

och gäller'' i övrigt angående bestämmandet av byggnads- och underhållsskyldigheten

ävensom angående tillsynen å sådant boställe vad Konungen

därom föreskriver.

Om förvaltning och vård av skog, som må höra till löneboställe, är

särskilt stadgat.

18 §.

Kan på grund av särskilda omständigheter löneboställe eller del därav

ej med fördel utarrenderas, må dylikt boställe eller del därav efter Konungens

beprövande utbytas mot annan fastighet eller ock försäljas. Lag

samma vare, där löneboställe eller del därav till följd av belägenhet i eller

invid stad eller stadsliknande samhälle kan med synnerlig fördel styckas

till tomter. Angående dispositionen av inflytande försäljningsmedel gäller

vad i 21 § stadgas.

19 §.

Kantor, som av kantorsdistriktet förses med bostad eller är berättigad

till hyresersättning, varom i 14 § förmäles, äger, efter Konungens bestämmande,

å löneboställe avgiftsfritt, men på egen bekostnad, bekomma ved

och bränntorv till husbehov, när tillgång därtill finnes.

20 §.

Där Konungen medgivit, att för beredande av bostad med trädgård

åt kantor mark upplåtes från prästerligt boställe, äger Konungen giva tillstånd

att för sådan upplåtelse avgäld ej må utgå.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 9 sand. l avd. 16 höft. (Nr 25.) 2

opaginerad Kontrollera mot PDF

JO

Fänta lagutskottets utlåtande Nr 25.

21 §.

Finnas i kantorsdistrikt för kantors avlöning avsedda, distriktet eller

viss därtill hörande församling tillhöriga fonder, förvaltade av vederbörande

kyrkoråd eller i annan ordning, eller distriktet eller viss därtill hörande

församling tillhöriga löneboställen eller andra tillgångar, skall i sådant

distrikt bildas en kantorslönefond, till vilken skola överföras de av vederbörande

kyrkoråd förvaltade fonderna samt ingå inkomsten ej mindre av

de sålunda överförda fonderna än även av övriga tillgångar, som här avses,

i den mån inkomsten ej utgöres av avkastning av till boställe hörande

skog, som, enligt vad därom är särskilt stadgat, skall i annan ordning användas,

och den ej heller enligt stadgandet i 13 § 5 mom. skall av kantor

omedelbart uppbäras.

Förvaltningen av kantorslönefonden tillkommer vederbörande kyrkoråd,

där ej annorlunda överenskommes.

Närmare föreskrifter, som må finnas erforderliga i fråga om kantorslönefondens

förvaltning, meddelar Konungen.

22 §.

Till bestridande av kantors avlöning under avlöningsåret skola användas

de till kantorslönefonden under samma tid inflytande inkomster.

Skulle kantorslönefondens inkomster under avlöningsåret uppgå till

högre belopp än som erfordras för kantors avlöning, skall, där ej på av

kantorsdistriktet gjord framställning Konungen för särskilt fall annorlunda

förordnar, det överskjutande beloppet läggas till kantorslönefondens kapital.

Där de till kantorslönefonden under avlöningsåret inflytande inkomster

ej äro tillräckliga för kantors avlöning, skall vad därutöver erfordras

gäldas medelst församlingsavgifter, som uttaxeras av de skattskyldiga

inom distriktet enligt de för kommunalutskylder i allmänhet gällande grunder

samt debiteras och uppbäras i samma ordning som avgifter till kyrka

och skola. Angående den vissa främmande trosbekännare tillkommande

lindring i skyldigheten att deltaga i gäldandet av sådana avgifter är särskilt

stadgat.

Består kantorsdistriktet av flera församlingar skall, där ej annorlunda

mellan församlingarna överenskommes, fördelningen mellan dem av de

avgifter, som här avses, ske efter beloppet beskattningsbar inkomst det år,

som närmast föregått det, varunder beslut om uttaxeringen fattas; skolande

dock, där till kantorslönefonden under avlöningsåret influtit inkomst från

s. 11 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande Nr 2~>. 11

boställe eller annan tillgång, som tillkommer någon av församlingarna enskilt,

denna församlings bidragsskyldighet i förhållande därtill jämkas.

23 §.

Lön ävensom hyresersättning, där sådan utgår, skall, där ej annorlunda

mellan vederbörande överenskom mes, till befattningshavaren kvartalsvis

utbetalas vid början av sista månaden i varje kvartal, året därvid

räknat från och med den första maj till och med den trettionde april.

24 §.

Yikarie, som under tid, då kantor åtnjuter tjänstledighet, uppehåller

dennes befattning, så ock vikarie, som efter kantors frånfälle uppehåller

befattning under tjänst- och nådår, avlönas av den, som uppbär de med

befattningen förenade avlöningsförmåner, där ej mellan denne och kantorsdistriktet

annorlunda överenskommes. Uppehälles i andra fall kantorsbefattning

genom vikarie, avlönas denne av vederbörande kantorsdistrikt;

och äger sådan vikarie uppbära samtliga med befattningen förenade avlöningsförmåner,

där ej annat föranledes därav att i enlighet med de bestämmelser,

Konungen äger meddela, annan än den till tjänst- och nådår berättigade

skall under någon tid efter tjänstinnehavarens död få kvarsitta i

bostaden eller Konungen för särskilt fall annorlunda förordnar.

25 §.

Förslag till lönereglering för kantor upprättas å kyrkostämma med

den eller de församlingar, som kantorsdistriktet omfattar.

Därvid skall beslut fattas:

l:o) angående vilken eller vilka av de i 2 och 3 §§ omförmälda befattningar,

som i distriktet skola inrättas, så ock, då fråga därom väckes,

huruvida i distriktet därjämte skall inrättas befattning, som i 34 § 1 mom.

avses, eller huruvida särskild anordning, på sätt i 34 § 2 mom. stadgas,

skall, då fråga är om kantorsbefattning med begränsad tjänstgöring, vidtagas

för uppehållandet av vissa av de göromål, som tillhöra kantors verksamhet;

2 ro) angående de särskilda bestämmelser, som kunna erfor dfas i fråga

om de kantor enligt 8 § åliggande tjänstgöromål;

3:o) angående de tjänståligganden, som, där lönen sättes högre än

stadgat minimibelopp, finnas böra aläggas kantor utöver de i 8 § föreskrivna;

ägande distriktet dock icke ålägga kantor i tjänsten sådana göromål,

som skäligen kunna av kyrkobetjäningen under eget ansvar fullgöras;

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Första lagutskottets utlåtande Nr 25.

4:o) angående den jämkning i tjänståligganden, som, där flera kantorsbefattningar

inrättas i distriktet, må erfordras mellan de olika befattningshavame;
5ro)

angående beloppet av den lön, som skall till kantor utgå;

6: o) huruvida ersättning skall utgå till kantor för biträde vid särskilda

förrättningar;

7:o) angående förmån av bostad, som distriktet bereder kantor, ävensom,

där distriktet ej bereder innehavare av självständig kantorsbefattning

sådan förmån, angående beloppet av den hvresersättning, som distriktet är

villigt i stället utgiva till befattningshavaren;

8:o) angående den församling, däri kantor, om ej vederbörande kyrkoråd

för viss tid därifrån medgiver undantag, skall vara bosatt.

Därjämte skall bestämmas:

dels huru med tjänstgöringen skall ordnas, då inom distriktet finnas

flera kyrkor eller andra för distriktets allmänna gudstjänster avsedda

lokaler, men i distriktet anställd kantor ej själv kan fullgöra tjänstgöringen

vid dem alla,

dels ock huru med orgelspelningen och ledningen av sången skall

förhållas vid av offentlig myndighet föreskrivna allmänna andaktsstunder,

vid vilka kantor ej har skyldighet medverka.

26 §.

Förslag till lönereglering skall underställas domkapitlets prövning och

fastställelse. För sådant ändamål skall förslaget jämte de handlingar, som

enligt av Konungen meddelade bestämmelser skola ligga till grund för detsamma,

ävensom yttranden av pastor och vederbörande befattningshavare

överlämnas till domkapitlet.

Innefattar förslaget beslut om inrättande av skolkantorsbefattning, må

fastställelse därå ej meddelas, med mindre vederbörande folkskolinspektör

eller, om denne funnit hinder möta mot inrättande av sådan befattning,

skolöverstyrelsen lämnat medgivande till befattningens inrättande.

Där vid granskning av förslaget befinnes:

att i de fall, där självständig kantorsbefattning lämpligen bort inrättas,

i stället inrättats kantorsbefattning med begränsad tjänstgöring;

eller att, där särskild anordning, på sätt i 34 § 2 mom. stadgas, av

kantorsdistriktet beslutats för uppehållande av vissa av de göromål, som

tillhöra kantors verksamhet, sådan anordning icke kan anses tillfredsställande

med hänsyn till göromålens behöriga fullgörande;

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Första lagutskottets utlåtande Nr 25.

eller att kantor ålagts tjänstgöromål, som ej må åt honom i tjänsten

uppdragas;

eller att den åt kantor anslagna lön uppenbarligen ej står i skäligt

förhållande till omfattningen av hans tjänstgöromål och levnadskostnaderna

i orten;

eller att lönen satts till lägre belopp än i 13 § stadgat minimibelopp

utan att sådana omständigheter föreligga, som kunna föranleda dylik

nedsättning;

eller att förslaget eljest strider mot de i denna lag givna bestämmelser;

eller att vid förslagets upprättande ej samtliga för kantors avlöning

avsedda tillgångar medtagits, j ,

skall domkapitlet, innan ärendet företages till avgörande, bereda kantorsdistriktet

tillfälle att i anmärkta avseenden vidtaga rättelse.

Sker ej inom av domkapitlet utsatt tid rättelse, som ovan sägs, har

domkapitlet att med eget utlåtande underställa ärendet i erforderliga delar

Konungens avgörande; och avvakte domkapitlet sådant avgörande, innan

ärendet i övrigt av domkapitlet företages till slutlig prövning.

27 §.

Lönereglering skall, där ej annorlunda överenskomna es, träda i kraft

den första maj, som inträffar näst efter det löneregleringen blivit fastställd

genom beslut, som äger laga kraft; innehavare av redan tillsatt befattning

dock obetaget att under sin återstående tjänstetid bibehållas vid förutvarande

avlöningsförmåner och tjänstgöringsskyldighet, där han ej vid befattningens

tillsättande förbundits att underkasta sig ändrade bestämmelser

i nämnda avseenden.

28 §.

4 - • • ! J ■'' * • i • . ; ,

År tillämpning av lönereglering beroende av viss befattningshavares

avgång, skall, där så erfordras, särskild lönereglering fastställas för den

tid, denne vid sin befattning kvarstår.

Särskild lönereglering, gällande under befattningshavarens tjänstetid,

må ock upprättas, då innehavare av befattning, för vilken lönereglering

fastställts, ej besitter den kompetens, som enligt av Konungen meddelade

bestämmelser i allmänhet erfordras för motsvarande befattning.

29 §.

På framställning av befattningshavare, som under minst fem år innehaft

befattning, för vilken enligt bestämmelserna i denna lag upprättad

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Första lagutskottets utlåtande Nr 25.

lönereglering varit gällande under tio år, äger, om skäl därtill äro, domkapitlet

förordna, att för befattningen ny lönereglering må upprättas.

Förordnande om upprättande av ny lönereglering må ock av domkapitlet

meddelas, om kantorsdistrikt beröres av ändring i ecklesiastik indelning

eller ock av sådan ändring eller av annan anledning förorsakas

väsentlig ökning av befattningshavarens tjänstgöromål.

Har samband med upprättande av lönereglering läget av bostad,

som skall kantor av distriktet beredas, ej bestämts, och förlägges bostaden

sedan på sådant avstånd från kyrka eller begravningsplats, att kantor för

resa åsamkas större kostnad än som vid löneregleringen må hava beräknats,

äger på framställning av befattningshavaren domkapitlet förordna, att skälig

jämkning i löneregleringen skall äga rum, och gäller därvid i tillämpliga

delar vad om lönereglering stadgats.

30 §.

Skolkantorsbefattning må, då ledighet inträffar, icke återbesättas med

mindre vederbörande folkskolinspektör medgivit, att befattningen må på

de av kantorsdistriktet bestämda villkor fortfarande vara inrättad såsom

skolkantorsbefattning eller, om folkskolinspektören funnit hinder däremot

möta, skolöverstyrelsen lämnat medgivande därtill.

Lämnas ej sådant medgivande skall, där ej annorlunda i föreskriven

ordning bestämmes, om befattningen gälla vad om kantorsbefattning med

begränsad tjänstgöring, som ej är skolkantorsbefattning, finnes stadgat.

31 §.

Kantor skall vara medlem av svenska kyrkan.

Närmare bestämmelser angående behörighetsvillkoren för kantorsbefattning

meddelar Konungen.

32 §.

Kantorsbefattning må sökas även av kvinna, kantorsdistriktet obetaget

att beträffande kantorsbefattning, som ej är skolkantorsbefattning, vid befattningens

ledigförklarande bestämma, att befattningen må sökas endast av

man; ägande kantorsdistriktet därvid jämväl bestämma, att befattningen

må sökas av kvinna endast såvida hon är ogift, samt att, om till befattningen

utses ogift kvinna, hon skall vara skyldig frånträda befattningen,

såvida hon ingår i gifte.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Första, lagutskottets utlåtande Nr 25. 15

33 §.

För kantorsbefattning, som ej är skolkantorsbefattning, vare laga avoch

tillträdestid, där ej annorlunda överenskommes, den första maj. För

skolkantorsbefattning gäller i fråga om laga av- och tillträdestid vad om

folkskollärartjänst i sådant avseende stadgas.

34 g.

1. I större kantorsdistrikt må, med bibehållande för innehavare av

kantorsbefattning av övriga kantor åliggande göromål, särskild befattning

inrättas för orgelspelningen och vad därmed sammanhänger (organistbefattning)

eller för den icke kyrkomusikaliska delen av kantors verksamhet

(klockar- eller kyrkofogdebefattning). Där så finnes lämpligt, må i distriktet

inrättas båda dessa särskilda befattningar.

Organistbefattning är antingen självständig organistbefattning, då befattningen

är avsedd att utgöra befattningshavarens huvudsakliga verksamhet,

eller organistbefattning med begränsad tjänstgöring, -då befattningen är avsedd

att för befattningshavaren utgöra en bisyssla.

I fråga om behörighetsvillkoren för organistbefattning samt för klockareller

kyrkofogdebefattning ävensom angående tjänståliggandena för innehavare

av sådan befattning meddelar Konungen närmare bestämmelser; och

gäller i övrigt i tillämpliga delar: för självständig organistbefattning och för

klockar- eller kyrkofogdebefattning vad i lag eller författning stadgas om

självständig kantorsbefattning samt för organistbefattning med begränsad

tjänstgöring vad i lag eller författning stadgas om kantorsbefattning med

begränsad tjänstgöring av högre grad.

2. Vill kantorsdistrikt, där kantorsbefattning med begränsad tjänstgöring

inrättats, vidtaga särskild anordning för uppehållandet av vissa av

de göromål, som tillhöra kantorns verksamhet, må sådant ske, dock ej beträffande

göromål, som avses i 8 § 6:o).

3. Uppkommer vid inrättande av särskild befattning, varom ovan

förmäles, fråga om till vilken befattningshavares avlöning befintliga boställen,

donationer eller andra avlöningstillgångar skola användas, må dylik fråga

underställas Konungens prövning.

35 §.

Ordinarie innehavare av befattning, som i denna lag avses, utses å

kvrkostämma med den eller de församlingar, som kantorsdistriktet om
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Första lagutskottets utlåtande Nr 25.

fattar, där ej tillsättningsrätten tillkommer enskild eller beträffande skolkantorsbefattning

Konungen annorlunda förordnar.

Närmare bestämmelser angående tillsättningen, så ock bestämmelser

rörande tjänstledighet, avsked och ansvar för fel i tjänsten, meddelar

Konungen.

Har enskild person, som äger rätt att tillsätta befattning, som i denna

lag avses, försummat att inom den tid, Konungen äger bestämma, till kyrkorådet

göra anmälan om den person, som utsetts till befattningen, vare tillsättningsrättén

för den gången förlorad; och gånge med befattningens tillsättning,

på sätt om dylik befattning i allmänhet är föreskrivet.

36 §.

Innehavare av befattning, som i denna lag avses, vare skyldig underkasta

sig de bestämmelser, som kunna varda meddelade angående såväl

hans egen som hans änkas och barns pensionering; dock att för innehavare

av befattning, som tillträdes efter det sådana bestämmelser meddelats,

i nämnda avseende skall gälla vad som vid tillträdet till befattningen

var stadgat.

37 §.

Omfattar stad flera pastorat med gemensam ekonomi, skall lönereglering

för dessa, oaktat de utgöra särskilda kantorsdistrikt, verkställas gemensamt.

38 §.

Beträffande i denna lag avsedda befattningar i icke territoriella församlingar

äger Konungen meddela erforderliga föreskrifter.

39 §.

Yad om domkapitlet i denna lag är stadgat gäller även om Stockholms

stads konsistorium.

40 §.

Genom denna lag upphävas:

11 kap. 8 §, 24 kap. 11, 30, 31, 32 och 33 §§ samt 26 kap. 1 §

kyrkolagen, så vitt dessa lagrum avse klockare eller organister;

s. 17 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande Nr 25

17

lagen den 14 oktober 1898 angående tillägg till 15 kap. 18 §

kyrkolagen;

förordningen angående allmänt ordnande av klockarnes löneinkomster

den 2 november 1883;

lagen angående ändring i gällande stadganden om tillsättning av organist-

och klockarbefattningar den C april 1894;

lagen angående sättet för organistlöns utgående den 16 oktober 1908;

7 punkten i prästerskapets privilegier av den IG oktober 1723, i

vad den avser ämbetsgårdar för klockare i städerna;

så ock vad i övrigt finnes i lag eller särskild författning stridande

mot de i denna lag meddelade bestämmelser.

Övergångsbestämmelser.

• " v . ■ 1 '' ■ • , _ i ’ ! '' '' . / ; • '' < i . r '' '' - • . .

1. Senast inom två år efter det denna lag trätt i kraft skall, sedan

i de fall, där indelning i kantorsdistrikt skall äga rum, domkapitlet förordnat

om sådan indelning, förslag till lönereglering för kantor upprättas i

enlighet med bestäm melserna i denna lag, där ej anstånd, på sätt i 3 mom.

stadgas, medgivits med förslagets upprättande.

2. I pastorat, som består av flera församlingar, åligger det kyrkostämmans

ordförande i varje församling att senast inom sex månader efter

det denna lag trätt i kraft å kyrkostämma låta upptaga fråga om pastoratets

indelning i kantorsdistrikt samt till domkapitlet översända kyrkostämmans

framställning i ämnet, där ej anstånd, på sätt i 3 mom. stadgas, medgivits

med frågans upptagande. Har ej inom nämnda tid sådan framställning till

domkapitlet inkommit och har ej anstånd, som nyss sagts, medgivits, åligger

det domkapitlet att omedelbart upptaga frågan om pastoratets indelning

i kantorsdistrikt och, sedan yttranden från vederbörande församlingar, på

sätt stadgas i 5 §, inhämtats, densamma avgöra i så god tid, att därav

berört kantorsdistrikt må kunna medhinna att inom föreskriven tid upprätta

förslag till lönereglering.

3. Har för pastorat lönereglering enligt lagen om reglering av prästerskapets

avlöning den 9 december 1910 ännu ej blivit av Konungen fastställd

eller finnas eljest därtill särskilda skäl, äger domkapitlet medgiva, att

med upptagande av frågan om indelning i kantorsdistrikt så ock med upprättande

av förslag till lönereglering för kantor må anstå viss tid, där domkapitlet

finner, att för befattningshavare, som därav beröres, lönen utgår

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 9 samt. 1 avd. 16 häjt. (Nr 25.) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Första lagutskottets utlåtande Nr SB.

med belopp, som enligt de i denna lag stadgade grunder kan anses motsvara

omfattningen av hans tjänstgöromål och levnadskostnaderna i orten.

Anstånd, som här avses, må dock ej medgivas för längre tid än som av

omständigheterna oundgängligen påkallas.

4. I)å nuvarande klockar-, organist- eller kyrkosångarbefattning efter

denna lags trädande i kraft bliver ledig, må åtgärder för befattningens återbesättande

ej vidtagas, förrän lönereglering i enlighet med bestämmelserna

i denna lag fastställts för det kantorsdistrikt, befattningen tillhör. Beträffande

avlöning till vikarie å sådan befattning skall vad i 24 § stadgats

i tillämpliga delar lända till efterrättelse.

5. Intill dess lönereglering, som i 1 mom. sägs, trätt i kraft för viss

befattning, skall beträffande befattningen och dess innehavare nu gällande

stadganden äga tillämpning, där ej Konungen annorlunda förordnar.

6. Angående skyldighet för kantorsdistrikt att å lön, som enligt denna

lag fastställts, utgiva dyrtidstillägg, så ock angående grunderna för sådant

tillägg, därom bestämma Konungen och riksdagen.

2:o Pörslag

till

LAG

om mässfallsgudstjänst.

Härigenom förordnas som följer:

Domkapitlet äger efter förslag av pastor och kyrkoråd uppdraga åt

kantor, klockare (kyrkofogde) eller annan person, som finnes därtill lämplig,

att, där å sön- eller helgdag prästen av sjukdom eller annat hinder är

urståndsatt att fullgöra sin tjänst i kyrkan, leda församlingens gudstjänstfirande

medelst psalmsång, läsning och bön i enlighet med de närmare

anvisningar, som av domkapitlet meddelas.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Farstu lagutskottets utlåtande Nr 25.

Beträffande do skäl, som ligga till grund för ifrågavarande lagförslag

får utskottet, i den man ej redogörelse därför här nedan lämnas, hänvisa

till propositionen.

Frågan om ändrade bestämmelser rörande klockarinstitutionen och i samband

därmed angående organist- och kyrkosångarbefattningarna har sedan

lång tid tillbaka varit föremål för utredning. Redan år 1900 inkom till

Kungl. Maj:t en framställning från rikets klockare, organister och kyrkogångare,

vari framhölls, hurusom dessa befattningshavare befunne sig i

otillfredsställande sociala och ekonomiska villkor, och att avhjälpandet av

detta missförhållande även skulle främja den strävan, som under senaic

tid gjort sig gällande att höja kyrkosången och kyrkomusiken. Sedan

därpå av Kungl. Maj:t för utredning av frågan om ändrade bestämmelser

rörande klockarinstitutionen tillkallade sakkunniga den 31 januari 1908

avgivit betänkande i ämnet, har detta varit underkastat ytterligare utredningar,

vilka föranlett förnyade förslag. Efter det slutligen regeringsrådet

G. Thulin enligt Kungl. Maj:ts uppdrag utarbetat riktlinjer och förslag till

klockarinstitutionens omreglering, hava tillkallade sakkunniga den 6 mais

1920 avgivit förnyat förslag, i huvudsak anslutande sig till de av Thulin

utarbetade riktlinjerna.

Det nu för riksdagen framlagda förslaget till lag om kantorer är

väsentligen byggt på sistberörda av 1920 års sakkunniga avgivna förslag

samt har i det skick, vari det nu förelagts riksdagen, godkänts av 1920

års kyrkomöte. Huvudgrunderna i förslaget äro i korthet följande.

I stället för de nuvarande klockar-, organist- och kyrkosångarbefattningarna

skola inrättas kantorsbefattningar, vilkas innehavare tillägges egenskapen

av kyrkliga tjänstemän. I varje kantorsdistrikt, omfattande en eller

flera församlingar, om dessa höra till samma pastorat, skall finnas anställd

en kantor; distriktet obetaget att i fall av behov anställa flera kantorer.

Kantorsbefattningarna äro av två huvudslag: kantorsbefattning, som är avsedd

att utgöra befattningshavarens huvudsakliga verksamhet (självständig

kantorsbefattning) och kantorsbefattning, som är avsedd att för befattningshavaren

utgöra en bisyssla (kantorsbefattning med begränsad tjänstgöring).

Kantorsbefattning med begränsad tjänstgöring är av högre eller lägre grad.

Ilar kantorsbefattning med begränsad tjänstgöring i viss föreskriven ordning

förenats med folkskollärartjänst, benämnes den skolkantorsbefattning.

Kantors tjänståligganden äro dels av kyrkomusikalisk dels av icke kyrko
-

Ftfrslaget

till lag om

kantorer.

förslagets

huvudsakliga

innehåll.

s. 20 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

20 Första lagutskottets utlåtande Nr 25.

musikalisk art. Huvudvikten ligger dock å de kyrkomusikaliska göromålen.

Bland göromål av icke kyrkomusikalisk art tiar för innehavare av självständig

kantorsbefattning upptagits att i viss utsträckning biträda å pastorsexpeditionen,

där sådant biträde erfordras. I större kantorsdistrikt må,

jämte kantorsbefattning, inrättas antingen särskild befattning för orgelspelningen

och vad därmed sammanhänger (organistbefattning) eller särskild

befattning för den icke kyrkomusikaliska delen av kantors verksamhet

(klockar- eller kyrkofogdebefattning) eller ock båda dessa särskilda befattningar.

Bland göromålen för innehavare av klockar- eller kyrkofogdebefattning

ligger huvudvikten vid biträde å pastorsexpeditionen, som denne

befattningshavare är skyldig lämna. I fråga om lönerna upptager förslaget

principen om minimilöner. Dessa hava satts till 2,400 kronor för självständig

kantorsbefattning, självständig organistbefattning och klockar- eller

kyrkofogdebefattning, 1,200 kronor för kantorsbefattning med begränsad

tjänstgöring av högre grad och för organistbefattning med begränsad tjänstgöring

samt 800 kronor för kantorsbefattning med begränsad tjänstgöring

av lägre grad. I vissa fall må, med domkapitlets medgivande, skälig nedsättning

i minimilönen äga rum. I vissa fall skall åter höjning över minimilönen

ske. Lönen bestämmes genom lönereglering, vartill förslag upprättas

å kyrkostämma med den eller de församlingar, som kantorsdistriktet omfattar.

Förslaget skall underställas domkapitlets prövning och fastställelse.

I vissa fall skall det i erforderliga delar hänskjutas till Kungl. Maj:ts avgörande.

Till de förutnämnda lönerna skola komma dyrtidstillägg till belopp,

som kan varda bestämt av Kungl. Maj:t och riksdagen. I lagen

angivas endast de allmänna huvudgrunderna för kantors tjänståligganden.

De närmare bestämmelserna om dessa åligganden äro avsedda att meddelas

i en särskild stadga, vilken Kungl. Maj:t skulle äga utfärda i administrativ

ordning. Denna stadga skulle jämväl innehålla bestämmelser angående behörighetsvillkor

samt tillsättning, tjänstledighet, avsked och ansvar för fel

i tjänsten.

Gällande bestämmelser angående klockare och organister återfinnas

dels i 1686 års kyrkolag, huvudsakligast i dess 24 kapitel, och dels i

åtskilliga för reglerande av dessa befattningshavares förhållanden i olika

avseenden, sedermera utfärdade lagar och författningar, av vilka särskilt

må nämnas lagen angående ändring i gällande stadganden om tillsättning

av organist- och klockarbefattningar den 6 april 1894 samt förordningen

angående allmänt ordnande av klockarnes löneinkomster den 2 november

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Första lagutskottets utlåtande Nr 25.

1883. Genom antagandet av nu förevarande lagförslag skulle dessa spridda

stadganden upphävas och ersättas av eu enhetlig lagstiftning i ämnet.

Ett sådant sammanförande av do nu på skilda håll förekommande

stadgandena rörande ifrågavarande befattningshavare måste i och för sig

anses innebära en fördel. Likaså må erkännas, att dessa stadganden för

närvarande äro behäftade med åtskilliga brister, som på eu del håll kunna

medföra olägenheter. Icke desto mindre anser utskottet det kunna sättas

i fråga, om en lagstiftning av den art och omfattning, som i förevarande

proposition föreslås, verkligen är påkallad av ett mera allmänt behov, som

måste omedelbart tillgodoses. I det stora flertalet kommuner i vårt land

torde man nämligen hittills utan större olägenheter hava funnit sig i de

nu rådande förhållandena på ifrågavarande område. Att märka är också,

att i de kommuner, där ett livligare intresse för kyrklig sång och musik

av eu eller annan anledning förefunuits, detta mycket väl har kunnat utvecklas

och underhållas utan stöd av eu reglerande lagstiftning. Sistnämnda

förhållande torde ådagalägga, att kyrkosångens och kyrkomusikens ställning

inom kommunerna föga påverkas av lagstiftningen på området samt i stället

ytterst är beroende av det intresse hos kommunens medlemmar, som kan

förefinnas. Genom lagstiftningsåtgärder torde ett sådant intresse av mera

bestående art icke kunna skapas. Då år 1900 det första initiativet togs

till de utredningar, som till sist resulterat uti det nu föreliggande lagförslaget,

anfördes icke heller önskvärdheten av kyrkosångens och kyrkomusikens

höjande som det huvudsakliga skälet för en ändring i de bestående

förhållandena på detta område. Ej heller utgick nämnda initiativ från de

för kyrkomusikens utveckling närmast ansvariga kommunala och kyrkliga

myndigheterna, utan från de för den kyrkliga sången och musiken anställda

befattningshavarna själva.

Om utskottet sålunda ställer sig tveksamt redan till frågan huruvida

något allmänt och trängande behov av en lagstiftning, sådan som den nu

föreslagna verkligen förefinnes, så vågar utskottet bestämt ifrågasätta lämpligheten

av vissa av de grunder, på vilka förslaget vilar. Särskilt har utskottet

funnit det ägnat att väcka allvarliga betänkligheter, att den nu föreslagna

ordningen i vissa avseenden skulle innebära ett enligt utskottets

förmenande icke påkallat ingrepp i de kommunala myndigheternas självbestämningsrätt.

I sådant hänseende är att märka, att de för handhavande av kyrkosången

och kyrkomusiken för närvarande anställda befattningshavarna äro

rent kommunala tjänstemän, som väljas å kyrkostämma och avlönas på sätt

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Första lagutshottets utlåtande Nr 25.

de särskilda kommunerna själva bestämma, varvid dock avlöningen skall

bestämmas i skäligt förhållande till omfattningen av tjänstegöromålen'' De

befattningshavare, som enligt förevarande förslag skulle anställas, kojnmc

däremot att intaga en helt annan ställning. Även de skulle visserligen i

regel tillsättas genom val å kyrkostämma, men förslagets stadgande om att

de skola vara kyrkliga tjänstemän liksom även dess bestämmelser i övrigt

komme att giva kantorerna en gent emot kommunerna betydligt mera oberoende

ställning och i viss mån göra dem till ett slags statstjänstemän, allt

under det att kommunerna dock fortfarande skulle svara för deras avlöning.

Inskränkningen i kommunernas rätt kommer särskilt till synes uti de

föreslagna stadgandena om sättet för bestämmande av kantorernas avlöning.

Under det att för närvarande, såsom ovan omnämnts, varje kommun har

rätt att inom rimliga gränser bestämma de avlöningsbelopp, som skola utgå

till klockare och organister, skulle kommunernas befogenhet, då det gäller

att bestämma kantorernas avlöning, komma att inskränka sig till uppgörande

av ett förslag i ämnet, vilket förslag för att bliva gällande alltid måste

underställas domkapitlets prövning och fastställelse och dessutom i vissa fall

genom beslut av Kungl. Maj:t skulle kunna ändras även emot församlingens

önskan.

Vid löneförslagets upprättande är kommunens befogenhet dessutom

ytterligare inskränkt genom föreskriften, att de föreslagna lönerna icke få

understiga vissa i lagen angivna minimibelopp, olika för de olika slagen

av kantorsbefattningar. Från denna senare bestämmelse skulle visserligen

avvikelser i vissa fall kunna få ske, men endast med domkapitlets medgivande.

De principer, som sålunda kommit till uttryck i det framlagda lagförslaget,

har utskottet icke ansett sig kunna godtaga. Att giva statsmyndigheter

eu i detalj ingående bestämmanderätt rörande avlöningar, för vilkas

erläggande kommunerna äro ansvariga, är enligt utskottets förmenande

i detta fall icke riktigt eller lämpligt. Visserligen har så i vissa fall redan

skett, då det gällt undervisning och hälsovård, alltså på områden, där ett

påtagligt statsintresse av enhetlig reglering föreligger, men att utsträcka

denna princip till att gälla även på förevarande område kan enligt utskottets

förmenande icke anses tillrådligt. Ej heller kan utskottet tillstyrka, att

vissa avlöningsbelopp för ifrågavarande tjänstemän i lag fixeras. Kommunernas

löner till dessa kommunala tjänstemän böra enligt utskottets mening

liksom hittills bestämmas av kommunerna själva utan medbestämmanderätt

för statens myndigheter.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Första lagutskottets utlåtande Nr 25.

Man liar med den föreslagna anordningen trott sig kanna skapa förbättrade

möjligheter för erhållande av högre kvalificerade personer till kantorsbefattningarna.

Utskottet kan ej dela dessa förhoppningar. För att

kunna åstadkomma någon mera avsevärd verkan i detta avseende måste

nog de föreslagna minimilönebeloppen anses vara alltför knappt tillmätta,

även om de kunna för kommunerna vara betungande nog. Enligt utskottets

förmenande torde det därför vara lämpligast att såsom hittills åt kommunerna

själva överlämna att efter råd och lägenhet anställa personer med erforderliga

kvalifikationer, varvid fordringarna inom eu viss gräns givetvis måste anpassas

efter de avlöningsvillkor, som kommunerna hava möjlighet att erbjuda.

Även i det föreliggande förslaget har man för övrigt måst taga hänsyn

till det förhållandet, att en del av våra mindre kommuner skulle i

ekonomiskt avseende alltför hårt betungas av de föreslagna minimilönerna.

Man har i anledning härav för sådana fall måst tillgripa utvägen att

medgiva anställandet av befattningshavare med lägre kompetens än den i

allmänhet i lagen fordrade. Då det kan antagas, att en del av våra

mindre kommuner äro i det ekonomiska läge, att de måste begagna sig

av detta medgivande, skulle följden härav bliva, att de nu rådande förhållandena

på ifrågavarande område komme att på många ställen fortfara

oförändrade, i det de mindre kompetenta befattningshavarna alltjämt komme

att kvarstå eller ersättas av andra med lika svag kompetens. Den huvudsakliga

förändringen i de bestående förhållandena bleve måhända alltså

blott, att kommunernas utgifter för dessa befattningshavares avlöning komme

att åtskilligt ökas. Att märka är nämligen att icke heller dessa befattningshavares

avlöningar skulle få bestämmas av kommunerna ensamma, utan

även de måste underställas domkapitlens prövning och fastställelse.

Utan att vilja sätta i fråga domkapitlens goda vilja att underkasta de

av kommunerna framlagda löneregleringsförslagen eu objektiv prövning, torde

man dock med tämligen stor säkerhet kunna utgå ifrån att de vid denna

prövning ofta skulle visa eu viss benägenhet för att få lönebeloppen satta

så högt som möjligt. Huru än domkapitlen för övrigt härvidlag komme

att förhålla sig, måste dock redan på grund av lagförslagets egna bestämmelser

de nu utgående lönerna till de för kyrkosångens och kyrkomusikens

handhavande anställda befattningshavarna komma att väsentligt förhöjas,

därest förslaget upphöjdes till lag. Därmed skulle nämligen följa, förutom

eu förhöjning av själva grundlönerna, även skyldighet för kantorsdistrikten

att efter beslut av Konung och riksdag å desamma utgiva dyrtidstillägg.

s. 24 Kontrollera mot PDF

Förslaget

till lag om

mässfallsgudstjänst.

24 Första lagutsJcottets utlåtande Nr 25.

Härtill kommer, att den i förslaget stipulerade skyldigheten för kommunerna

att i vissa fall tillhandahålla bostad åt ifrågavarande befattningshavare

kan komma att tvinga kommunerna till eu särskilt i dessa tider

betungande nybyggnadsskyldighet.

För de flesta kommuner komme förslagets antagande sålunda att

innebära utgivande av betydligt högre avlöningsförmåner än de nu utgående.

Dessa dryga kostnader för kommunerna skulle endast i någon mån minskas

genom de under åttonde huvudtiteln i årets statsverksproposition ifrågasatta

bidrag av statsmedel till bestridande av ifrågavarande avlöningar.

Av vad utskottet sålunda anfört framgår, att utskottet icke kan tillstyrka

förevarande förslag till lag om kantorer.

Yad förslaget till lag om mässfallsgudstjänst beträffar, så torde det

väsentligen få anses såsom en konsekvens av förslaget till lag om kantorer;

och då utskottet enligt vad här ovan anförts ej kunnat tillstyrka sistnämnda

lagförslag, har utskottet funnit sig jämväl böra avstyrka förslaget till lag

om mässfallsgudstjänst.

Utskottet får alltså hemställa,

l:o att förslaget till lag om kantorer icke måtte av

riksdagen bifallas; samt

2:o att förslaget till lag om mässfallsgudstjänst

icke måtte av riksdagen bifallas.

Stockholm den 1 april 1921.

På utskottets vägnar:

JAKOB PETTERSSON.

Reservationer:

dels av herr Heder stjerna, som ansett, att utskottet bort tillstyrka propositionen

;

opaginerad Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande Nr 25. 2o

dels av herr Högberg, som, med instämmande i herr Hederstiernas

yrkande, ansett, att utskottets motivering borde hava erhållit följande lydelse:

Beträffande de skäl--------hänvisa till propositionen.

Frågan om ändrade bestämmelser — t---utarbetade riktlinierna.

Det nu för riksdagen -— — — — i korthet följande.

I stället för de — — — — ansvar för fel i tjänsten.

Klockaretjänsten är av gammalt ursprung, och klockaren har av ålder

intagit en kyrkotjänares ställning. Bestämmelserna på det område, som

av förevarande förslag beröras, äro emellertid få, spridda i fleia författningar

och efterblivna. Detta gäller särskilt föreskrifterna om villkoren

för sagda kyrkotjänares behörighet samt deras tjänstgöring och avlöning.

Fordringarna för behörighet till organist- och kyrkosångarebefattningar,

intagna i en kungörelse av den 8 december 1881, äro ingalunda högt

ställda, men hava, närmast på grund av rådande avlöningsförhållanden,

måst i stor omfattning eftergivas. För närvarande lärer var femte organisttjänst

i riket bestridas av oexaminerad person. Av klockarens eu gång

så mångskiftande och i vidlyftiga stift- och klockarestadgar uppräknade

bestyr kvarstår numera i huvudsak endast hans kyrkomusikaliska uppgift,

vilken uppgift dock vid det i övrigt minskade arbetet ej utökats eller egentligen

fördjupats. Löneförmånerna för klockarna utgingo tidigare i form av ofiei

och avgifter för särskilda förrättningar. Genom den nu gällande förordningen

av den 2 november 1883 har härutinnan stadgats, att klockarens

lön skulle av församlingen bestämmas i penningar, skäligt i förhållande

till hans tjänstgöromål. Den återhållsamhet i fråga om avlöning, som församlingarne

flerstädes iakttagit, torde utgöra en huvudanledning till svårigheterna

att uppehålla kompetensfordringarna för organisterna. Avlöningarnas

svaghet torde ock vidare hava medverkat därtill, att under den

andliga kulturens tillväxt i övrigt det svenska musiklivet, särskilt på landsbygden,

visat ringa utveckling.

Genom antagande av förevarande lagförslag skulle kantorernas levnadsförhållanden

vinna någon förbättring, samtidigt med att vissa allmänna

behov, som ingalunda äro utan betydelse, vid den sannolikt ökade möjligheten

att erhålla mera kvalificerade personer skulle bliva verksammaie

tillgodosedda.

Vid den granskning, utskottet ägnat lagförslagen, har utskottet haft

sin uppmärksamhet särskilt riktad på den inskränkning i den kommunala

självbestämningsrätten, som möjligen kan anses föranledas av kantorslagförslagets

lönebestämmelser. Fluvudbestäm in elsen att åt kantor skall anslås

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 9 sand. 1 avd. 15 käft. (A> 25.) 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Första lagutskottets utlåtande Nr 25.

lön i penningar till sådant belopp, att därigenom honom beredes en i förhållande

till omfattningen av hans tjänstgöromål och levnadskostnaderna i

orten skälig gottgörelse, anknyter sig till ovannämnda bestämmelse i gällande

rätt, att klockarens lön bör vara skälig i förhållande till tjänstgöromålen.

När vissa belopp, under vilka lönerna i allmänhet ej må sättas,

äro angivna, är vad sålunda föreslagits att anse såsom en medellön, ej såsom

en normallön. Om de föreslagna beloppen i allmänhet och i stort

sett kunna synas motsvara en passande gottgörelse åt befattningshavaren,

så är dock möjligheten till nedsättning ingalunda utesluten. Tvärtom, med

begagnande av förslagets möjlighet till lönenedsättning bör ett distrikt med

mindre folkmängd och beskattningsbar inkomst kunna nedbringa lönen till

400 kronor om året eller, om befattningshavaren icke skall tjänstgöra varje

sön- och helgdag, till än lägre belopp. Till den kommunala självbestämningsrätten,

jämlikt vars principer för övrigt kantorerna skola tillsättas,

synes alltså skälig hänsyn vara tagen. Visserligen skall för giltighet av

lönenedsättning domkapitlets medgivande utverkas. Men det synes kunna

förväntas, att detta medgivande i regel icke skall förvägras. Bestämmelsen

om domkapitlets prövningsrätt torde i verkligheten ej sträcka sig längre

än till att utgöra ett skydd mot ett möjligen i någon församling förekommande

alltför ensidigt betraktelsesätt vid beslut om lönen åt kantorn i distriktet.

Faran för dylik ensidighet lärer dock betydligt minskas, om riksdagen,

efter ett tilläventyrs blivande bifall till förevarande förslag, jämväl

skulle bifalla Kungl. Maj:ts i årets statsverksproposition under åttonde

huvudtiteln framlagda förslag om bidrag av statsmedel till avlöning åt kantorer

med begränsad tjänstgöring. Utskottet har haft sin uppmärksamhet

fäst jämväl på förslaget, att innehavare av självständiga kantorsbefattningar

befattningar, som torde komma att inrättas endast i stad eller eljest bärkraftiga

distrikt, — skola av distriktet förses med fri bostad. Då bestämmelsen

ej är ovillkorlig, utan distriktet bär öppet att i stället lämna hyresersättning,

föreligger ej skäl till anmärkning mot bestämmelsen. Ej heller

i övrigt har kantorslagförslaget givit anledning till anmärkning.

Uad förslaget till lag om mässfallsgudstjänst beträffar, så torde det

väsentligen få anses såsom eu konsekvens av förslaget till lag om kantorer,

och då sistnämnda lagförslag tillstyrkts, tillstyrkes jämväl förslaget till lag

om mässfallsgudstjänst;

dels ock av herr J. P. Johansson.

Tryckt hos P. Palmquists Aktiebolag, Stockholm 1921.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1921:119 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts pro position med förslag till lag om kantorer in. m. a1 i texten