Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition med förslag till lag om ändring i vissa delar av lagen om fastighetsbildning i stad in. m

1921-04-29 · 16 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 3,5 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 12 av 16 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

1LU 1921:36, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition med förslag till lag om ändring i vissa delar av lagen om fastighetsbildning i stad in. m

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande Nr 36

Nr 36.

Ankom, till riksdagens kansli den 29 april 1921 kl. 12 in.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition med förslag

till lag om ändring i vissa delar av lagen om fastighetsbildning

i stad in. m,

Närvarande: herrar Pettersson i Södertälje, Åkerman, Alexandarson, Rogberg,

Edw. Larson*, greve Spens, Carl Johansson*,!Hederstjerna,.Svedberg,

Strid, Rehn*, Aarnseth*, Billqvist* och Johanson* i Hiiskvarna.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Genom en den 25 februari 1921 dagtecknad, till lagutskott hänvisad

proposition, nr 91, vilken behandlats av första lagutskottet, i har Ktpigl.

Maj:t, under åberopande av propositionen bilagda utdrag av i statsrådet

och lagrådet förda protokoll, föreslagit riksdagen att antaga följande förslag

till

l:o) L, J\. di

om ändring i vissa delar av lagen om fastighetsbildning

i stad.

Härigenom förordnas, att 2 kap. 1 -§, 3 kap., 4 kap. samt 5 kap.

7, 14 och 16 §§ i lagen om fastighetsbildning i stad skola erhålla följande

ändrade lydelse samt att dels i 1 kap. av nämnda lag skall efter 6 §

införas en ny paragraf, 6 a •§, med nedan angiven överskrift och lydelse och

dels i 5 kap. av samma lag skall efter 22 § införas en ny paragraf, 23 §,

av nedan angiven lydelse:

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 9 samt. 1 avd. 27 käft. (Nr 36.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Första lagutskottets utlåtande Nr 36.

1 KAP.

Om stadsplans och tomtindelnings inverkan på fastighetsindelningen.

6 a §.

1 mom. Fastställelse av stadsplan rubbar icke förhandenvarande

fastighetsindelning.

Skall enligt fastställd stadsplan del av tomt uteslutas ur tomtindelning,

är sådan tomtdel, då lagfart därå sökes eller tomtdelen skall utan

föregången lagfart avföras ur tomtboken, att anse som avstyckad från tomten

genom fastställelsen å stadsplanen.

2 mom. Tomt bildas administrativt genom tomtindelning. Sålunda

bildad tomt är ej att anse såsom rättsligen bestående tomt, innan den

blivit införd i tomtboken efter ty i 7 kap. 3 § är stadgat, eller, där

enligt 3 kap. rättens medgivande till tomtbildningen erfordras, sådant medgivande

lämnats.

3 mom. Sökes lagfart å sådan del av fastighet eller i fastighetsindelning

ej ingående område, som genom tomtindelning blivit utlagd till tomt

eller tomtdel, eller skall administrativt bildad tomt införas i tomtboken,

skall tomten eller tomtdelen anses vara genom fastställelsen å tomtindelningen

avstyckad från fastighet eller område, som tomten eller tomtdelen

förut tillhört.

2 KAP.

1 §.

.;; i

Mätning av tomt i stad skall äga rum, då tomtens ägare därom skriftligen

gör ansökning hos byggnadsnämnden eller byggnadsnämnden, utan

att sådan ansökning skett, finner mätningen nödig.

Mätning av tomt, som ingår i fastställd tomtindelning, må ej äga

rum med mindre fastställelsen å tomtindelningen äger laga kraft.

ff''

s. 3 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande Nr Sfi.

3

3 K AP.

Om sammanläggning av områden, som enligt fastställd tomtindelning

utgöra tomt.

1 §•

Hur i stad enligt fastställd tomtindelning tomt bildats av mark, som

hör till särskilda fastigheter eller särskilda områden, som ej ingå i fastighetsindelning,

må sammanläggning av de områden, som utgöra tomten,

medgivas i den ordning, som i detta kapitel sägs.

2 §.

Ansökning om sammanläggning, som i 1 § sägs, göres av tomtens

ägare hos rätten; och ingive sökanden karta med protokoll rörande mätning

av tomten enligt bestämmelserna i 2 kap.

Företes ej karta med protokoll, som nu sagts, varde ansökningen

avslagen.

Lag samma vare, där i lagfartsprotokollet finnes antecknat att klander

blivit instämt å fång till område, varom fråga är, eller rätten därtill eljest

finnes tvistig eller sådant område är utmätt eller beslut meddelat om dess

•försäljning i den ordning, som om utmätt fast egendom är stadgad.

3 §•

Sammanläggning enligt bestämmelserna i detta kapitel må ej av rätten

medgivas utan så är att sökanden vunnit lagfart å de särskilda områdena;

dock att, där område förvärvats genom fång, varmed på grund av äldre

lag sökanden ej varit skyldig lagfara, lagfart å området ej är erforderlig,

där sökandens åtkomst inför rätten styrkes. Ej heller må sammanläggning

ske, utan så är att icke mera än ett av områdena är besvärat av

beviljad eller sökt inteckning eller ock, där flera av områdena äro sålunda

besvärade, icke något av dem häftar för andra inteckningar än sådana,

som äro i samma inbördes ordning gällande jämväl i ett vart av de andra,

dock vare den omständigheten att i ett av områdena tillika må finnas inteckning

med sämre rätt ej hinder mot sammanläggningen, så framt inne
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Första lagutskottets utlåtande Nr 36.

havare av sådan inteckning medgivit sammanläggningen; och skall vad nu

sagts om inteckning tillämpas jämväl beträffande fordran eller annan rättighet,

som avses ill kap. 2 § jordabalken.

*: ■ ■";><'' '' ■ -j v F • . i -.i

i.-,, , 4 §.

Yarder ansökning om sammanläggning av områden, som utgöra tomt,

bifallen, och är i ett eller flera av dem beviljad inteckning, som icke gäller

i det eller de andra, skall inteckningen därefter gälla i hela den sålunda

bildade fastigheten. Varder efter sammanläggningen, men på grund

av tidigare rätt till område, varmed annat område sammanlagts, ansökan

om inteckning gjord eller fullföljd, skall den inteckning, där ansökningen

bifalles, fastställas att gälla i hela den nybildade fastigheten.

Bifalles ansökningen om sammanläggning av områden enligt bestämmelserna

i detta kapitel, och häftar något av dem för tionde, ränta eller

annan sådan avgäld eller eljest för allmänna utskylder och besvär eller för

lån, som av allmänna medel lämnats för beredande av odlingsföretag, eller

för förskott av dylika medel för avlösning av frälseränta, eller eljest för

belopp, varför säkerhet på annan grund än inteckning åtnjutes, svare den

nybildade fastigheten för vad. sålunda ålegat område, som ingått i sammanläggningen.

6 §•

Har något av de områden, varom fråga är, andel i samfällighet eller

i annan särskild rättighet eller förmån, som ej tillkommer övriga områden,

medför sammanläggningen ej för den nybildade fastigheten vidsträcktare

rätt därutinnan än som förut tillkommit förstnämnda område.

Om ansökning, som i detta kapitel sägs, så ock om rättens beslut

däröver skall anteckning göras i lagfartsprotokollet.

Skall enligt vad i 4 § sägs inteckning gälla jämväl i annat område

än det,, vari den beviljats, göre rätten anteckning därom i intecknings^

protokollet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande Nr 36. •">;

Beslut, varigenom ansökning, som i detta kapitel avses, blivit bifall

len, skall av rätten kungöras byggnadsnämnden ävensom, där fastighetsregister

är för staden upplagt, den som för samma register. ;

• ; l ... • • • > • i ■ • ! -tf: . •''* '' I

8 §. '' : ••

Vad i detta kapitel sägs om ägare av mark eller tomt skall ock gälla

om den, som innehar tomt eller annan mark under sådan besittningsrätt,

som enligt lag är att hänföra till fast egendom.

,. •,, V? -t . ; • » j; v■ .I,.i; * ■■■ i . '' ;, '' , ; ■; . » • ! v . / ,

9 §. :

■. .''-''"i ''■ ■ '' . > -i "'' > •-* d li

Vad i detta kapitel är stadgat för stad skall även gälla för ort «

landet, varest finnes tomtindelning såsom i stad.

F: /♦: t ‘ - i 7. -! \ i f/MiJli,; V.-Ui»

: ; t? i - ! • '' f '' '' •. rf mVH. • .;«i> i '' • å-,.

4 KAP.

Om sammanläggning av stadsägor.

Stadsägor, vilka var för sig bestå av ett eller flera områden, må, där

de äro i en ägares hand, efter ty här nedan sägs sammanläggas till eu

fastighet.

Sammanläggning enligt bestämmelserna i detta kapitel vare dock icke

tillåten, om fastigheterna icke innehavas med samma rätt eller om de höra

till skilda församlingar; ej heller där till den nybildade fastigheten skulle

höra. större antal områden än som hör till någon av de fastigheter, om

vilkas sammanläggning är fråga. Ej må stadsägoområde, som ingår i tomt-;

indelning, ingå i sammanläggning enligt detta kapitel.

Medgivande till sammanläggning, som i 1 § sägs, sökes hos rätten;

och ingive sökanden därvid utdrag av fastighetsregistret, upptagande de

fastigheter, varom fråga är. . ■ :i

Bestämmelserna i 3 kap. 2 § tredje stycket och 3 § i fråga om vill-.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Första lagutskottets utlåtande Nr 36.

koren för sammanläggning, varom där är fråga, i 4, 5 och 6 §§ om verkan

av sådan sammanläggning och i 7 § om anteckning i lagfarts- eller inteckningsprotokollet

i ärende, som i sagda paragraf avses, och om underrättelse

till den, som för fastighetsregistret, skola äga motsvarande tillämpning

beträffande sammanläggning, varom i detta kapitel stadgas.

i

3 §.

Häftar fastighet, varom fråga är, för frälseränta eller för lån, som

av allmänna medel lämnats för beredande av odlingsföretag, eller för förskott

av dylika medel för avlösning av frälseränta eller för avgäld från

till skatte försålt halländskt kyrkohemman, och vilar ej ansvar för samma

ränta, lån, förskott eller avgäld jämväl å de övriga fastigheterna, må sammanläggning

ej äga rum, så framt ej den, som på grund av inteckning

eller jämlikt 11 kap. 2 § jordabalken i någon av sistnämnda fastigheter

äger säkerhet för fordran eller annan rättighet, medgivit sammanläggningen.

4 §•

Vad i detta kapitel är stadgat för stad skall ock gälla för samhälle

å landet, för vilket föres fastighetsregister enligt de för stad meddelade

bestämmelser.

5 KAP.

7 §•''

Förrättningsmannen åligge att föra protokoll över allt, som förekommer

vid förrättningen. Har det avstyckade området blivit till annan överlåtet,

skall den därom upprättade avhandling införas i protokollet eller i

styrkt avskrift biläggas detta. I protokollet skall tydligen angivas, vilken

fastighet efter avstyckningen är att anse såsom stamfastighet.

14 §■

Hå tid för klagan över verkställd avstyckning gått till ända utan att

förrättningen klandrats eller ock anförda besvär blivit ogillade genom beslut,

som äger laga kraft, har magistraten att, ifall hinder enligt detta kapitel

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Första lagutskottets utlåtande Nr 36.

ej möter, meddela fastställelse å avstyökningen ävensom, såvida framställning

därom gjorts, åsätta det avstyckade området särskilt namn.

Innan ärendet av magistraten avgöres, skall, där vid förrättningen sådant

påyrkats eller magistraten eljest så prövar nödigt, yttrande inhämtas

från byggnadsnämnden.

Angående meddelad fastställelse skall bevis tecknas å konceptkartan.

Sedan beslut om fastställelsen vunnit laga kraft, teckne förrättningsmannen

på framställning av sakägare avskrift av beviset om fastställelsen

å karta, som till denne utlämnats.

Genom fastställelse å avstyckningen tillkommer ej ägaren vidsträcktare

rätt att förfoga över fastigheten än vad lag och författning eljest medgiva.

16 §.

Häftar fastighet, varifrån avstyckning ägt rum i enlighet med bestämmelserna

i detta kapitel, för tionde, ränta eller annan sådan avgäld

eller eljest för allmänna utskylder och besvär, i vilkas utgörande det avstyckade

området icke omedelbart deltager, eller för lån, som av allmänna

medel lämnats för beredande av odlingsföretag, eller för förskott av dylika

medel för avlösning av frälseränta, eller eljest för belopp, varför säkerhet

på annan grund än inteckning åtnjutes, skall i fråga om det avstyckade

områdets ansvar för sådant åliggande vad i 37 § 3 mom. avförordningen

angående inteckning i fast egendom är stadgat om avsöndrad lägenhets

ansvar för intecknad gäld äga motsvarande tillämpning, dock ej där stamfastigheten

och det avstyckade området ännu äro i samme ägares hand.

23 §.;

:■ ■ <; ; :•! !>•» '' i!..:, ■■■-.■•; : : ‘ '' - >if

Yad i detta kapitel sägs om ägare av mark skall ock gälla om den,

som innebar mark under sådan besittningsrätt, som enligt lag är att hänföra

till fast egendom.

:’(• •• v<. r • - i:;li

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1921.

Bestämmelsen i 1 kap. 6 a § 2 mom. att administrativt bildad tomt

ej är att anse såsom rättsligen bestående tomt innan den blivit införd i

tomtboken skall dock ej äga tillämpning, förrän fastighetsregistret upplagts

för vederbörande samhälle.

opaginerad Kontrollera mot PDF

''8

Första lagutskottets utlåtande Nr 36.

; . 2:0) LAG

om ändrad lydelse av 9 § i förordningen den 16 juni 1875

angående lagfart å fång till fast egendom.

*. i < ftt, • (t r'' ''. ■ ’

Härigenom förordnas, att 9 § i förordningen den 16 juni 1875 angående

lagfart å fång till fast egendom skall i nedan angiven del erhålla

följande ändrade lydelse:

Den som — — — — — — — — — — — — särskilda sidor.

Lagfart å fång till visst till gränserna bestämt område av tomt må

■ ej beviljas med mindre området skall enligt fastställd stadsplan eller tomtindelning

frångå tomten.

Yad nu — — — — — — — —■ — — — — — — i stad.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1921.

3:o) Le,.A. C*

om ändrad lydelse av 37 § i förordningen den 16 juni 1875

angående inteckning i fast egendom.

Härigenom förordnas, att 37 § i förordningen den 16 juni 1875 angående

inteckning i fast egendom skall i nedan angivna delar erhålla följande

ändrade lydelse: 1 2 3 4 5

1 monn. Yad i — — — — — — — intecknad egendom.

2 mom. Har egendom, sedan inteckning däri beviljades, blivit delad,

skall, — — — — — — — är sagt.

3 mom. Skedde delningen genom jorda vsöndring, svara — — —

— — — — — — — — äro stadgade.

‘•Skall på —- — — — — — —■ blivit begärd.

4 mom. Inteckning, som — — — — — dit ingivits.

5 mom. Yad enligt 3 och 4 mom. gäller om avsöndrad lägenhet,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande Nr 30,

.9

skull ock gälla om område, som avstyckats enligt 5 kap. av lagen om

fastighetsbildning i stad, dock icke där stamfastigheten och det avstyckade

området ännu äro i samme ägares hand.

6 mom. Huru i vissa fall avsöndrat eller avstyckat område, som

förut tillhört ryttare-, soldat- eller båtsmanstorp, må befrias från ansvarighet

för inteckningar i stamfastigheten, därom är särskilt stadgat.

f . , 1 J . i .

Denna lag skall träda i kraft den 1 juli 1921 och tillämpas jämväl

i fråga om inteckning, som tillkommit före nämnda dag, men icke i fråga

om avstyckat område, som överlåtits därförinnan. . , ;

■ • •• , - . x-, '' .{, • .. > fi mi ii , ?

4:o) LAG

om ändrad lydelse av 121 § utsökningslagen.

Härigenom förordnas, att 121 § utsökningslagen skall i nedan angivna

delar erhålla följande ändrade lydelse: M

Skola flera — — — — — — — — —• — ,— honom tillhöra.

Gå ej — — — — nästföregående år. Har någon av egendomarna

blivit delad, och linnes ej •—- — — — gemensamt utropas.

Har från egendom, däri inteckning beviljats, lägenhet avsöndrats eller

område enligt 5 kap. av lagen om fastighetsbildning i stad avstyckats,

och ansvarar lägenheten eller det avstyckade området för den inteckning

allenast på sätt i 3 mom. av 37 § i förordningen angående inteckning i fast

egendom sägs, må inteckningen ej föranleda försäljning av den avsöndrade

lägenheten eller det avstyckade området, utan så är att vid utropet av

stamfastigheten den därför bjudna köpeskillingen funnits icke förslå till

fulla gäldandet av inteckningshavarens fordran och icke lägenhetens eller

det avstyckade områdets ägare genast erlägger vad däri brister.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1921.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 9 sand. 1 avd. 27 höft. (Nr 36.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Första lagutskottets utlåtande Nr 36

5:o) L A G

om ändringar i och tillägg till lagen den 18 oktober 1907 angående

ryttare-, soldat- och båtsmanstorps befriande i vissa

fall från ansvar för inteckningar i stamhemmanet.

Härigenom förordnas, att 6 ock 7 §§ i lagen den 18 oktober 1907

angående ryttare-, soldat- och båtsmanstorps befriande i vissa fall från ansvar

för inteckningar i stamhemmanet skola hava nedan angivna lydelse

och att i anledning av det tillägg till lagen, som innefattas i 6 §, lagens

överskrift skall lyda som följer:

Lag angående ryttare-, soldat- och båtsmanstorps befriande i vissa fall frän

ansvar för inteckningar i stamfastigheten.

6 §•

Yad i denna lag är föreskrivet om avsöndrad lägenhet skall äga motsvarande

tillämpning beträffande område, som avstyckats enligt 5 kap. i

lagen om fastighetsbildning i stad, dock icke där stamfastigheten och det

avstyckade området ännu äro i samme ägares hand.

U;" 7 §.

Bestämmelserna i denna lag äga ej tillämpning å område, som varit

till ständigt ryttare-, soldat- eller båtsmanstorp anslaget, men blivit mot

annan jord utbytt, ej heller å torp med planteringsland eller kåltäppa,

som till ryttare eller soldat upplåtits med föranledande av kungl. kungörelsen

den 2 december 1892 angående ändring i gällande bestämmelser beträffande

soldatkontrakten vid indelta armén, så vida ej sådant torp utgör

del av det vid rusthållet eller roten förut befintliga ständiga ryttare- eller

soldattorpet.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1921.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande Nr 86.

6:o) L, C»

11

om vissa ändringar i lagen den 27 juni 1896 om hemmansklyvning,

ägostyckning och jordavsöndring.

Härigenom förordnas, att 27 § i lagen den 27 juni 1896 om liemmansklyvning,

ägostyckning och jordavsöndring skall upphöra att gälla

samt att 29 § 3 mom. i samma lag skall erhålla följande ändrade lydelse:

Område, som ingår i tomtindelning å ort på landet, varest tomtindelning

såsom i stad linnes, må ej klyvas eller styckas enligt denna lag.

Avsöndring må ej liga rum inom område, som nyss sagts.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1921.

Utskottet vill till en början i klarläggande syfte lämna några kortfattade

meddelanden rörande fastighetsindelningen och fastighetsbildningen

i stad. I sammanhang därmed kommer utskottet att beröra några av de

föreslagna ändringarna i fastighetsbildningslagen. *

Då fastigheter i stad redovisas, icke såsom på landet efter kameral

indelning, utan efter kartor och mätningshandlingar, lärer fastighet i stad

kunna angivas sålunda att därmed förstås ett område inom vissa gränser,

vilket område såsom en enhet betraktat utgör föremål för äganderätt eller

på grund av inteckning eller annorledes häftar för fordran eller annan

rättighet.

Fastigheterna äro av två slag, tomter och stadsägor (7 kap. 3 §

fastighetsbildningslagen). Stadsäga är varje fastighet, som icke är tomt.

Tomt är av ålder bestående tomt eller tomt, som ingår i fastställd tomtindelning.

Att avgöra om en fastighet är en i fastställd tomtindelning

ingående tomt kan icke möta några svårigheter; för denna frågas avgörande

lämna tomtindelningshandlingar ledning. Däremot kan det stundom

visa sig nog så svårt att avgöra, om en viss fastighet skall anses som en

av ålder bestående tomt eller som stadsäga. Ligger fastigheten inom ett

stadsmässigt bebyggt område, inom ett system av gator eller andra allmänna

platser och var den så belägen redan vid tillkomsten av byggnadsstad
-

IHskottet.

Fastigheter.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Första lagutskottets utlåtande Nr 36.

gan för rikets städer (1874) och. liar den därefter vid lagfart och i andra hänseenden

behandlats såsom tomt, får fastigheten anses som en av ålder bestående

tomt. Har fastigheten tillkommit efter år 1874 eller med andra

ord på tid, då för tomtbildning kräfts fastställelse å tomtindelningen, lärer,

även om de yttre kriterierna för förefintligheten av en tomt föreligga,

fastigheten rätteligen böra anses såsom stadsäga. Vid den nu pågående

fastighetsregistreringen kan man emellertid, efter vad utskottet inhämtat,

icke strängt upprätthålla nyss angivna regler utan nödgas man av praktiska

skäl såsom tomter redovisa fastigheter, som vid ett noggrant iakttagande

av reglerna borde upptagas såsom stadsägor. Ofta kunna skälen för det

ena eller andra redovisningssättet vara lika starka, och det blir i sådana

fall beroende på rena tillfälligheter, om en fastighet redovisas på det ena

eller andra sättet. Sedan en fastighet upptagits i fastighetsregistret, får

givetvis frågan om fastighetens egenskap av tomt eller stadsäga anses avgjord

i enlighet med vad registret angiver.

Het föreliggande lagförslaget avser bland annat att ifråga om det

rättsliga förfarandet vid tomtbildningen i högre grad än enligt gällande

bestämmelser är förhållandet likställa det fall då tomtbildningen äger rum

å gammal tomtmark och det fall att tomtbildningen äger rum å annan

mark än tomtmark. Om det, som nyss berörts, ofta beror på eu tillfällighet,

mn en fastighet i fastighetsregistret redovisas som tomt eller som

stadsäga, synes detta förhållande tala för att bestämmelserna om tomt!)tidning,

berörande det ena eller andra slaget av- fastigheter, erhålla ett så vitt

möjligt lika innehåll.

Det i fastighetsindelning

ingående och

det i fastighetsindelning

ej ingående

området.

• 1 Tomterna och stadsägörna i en stad utgöra sammantagna stadens i

fastighetsindelning ingående område.

Utom tomter och stadsägor finnas i stad dels områden, som användas

till gator, torg och andra allmänna platser *— gallmark i vidsträckt bemärkelse

—, dels vattenområden, som icke veterligen tillhöra en eller flera

fastigheter enskilt, dels ock områden, som vid mätningsförrättningar avsätts

för delägares gemensamma behov eller lämnats oskiftade. Dessa områden

utgöra. tillsammans stadens i fastighetsindelning icke ingående område.

I tomtindel- ‘ Inom en stad kan ock- särskiljas mellan det i tömtindelning ingående

rHomtin- området oeh; det i tomtindelning ej ingående området. Det förra omfattar

dgående tototer- samt därjämte de områden, som gjorts till föremål

rrf/feT* för ''tbmtindelmng men inom vilka tomtindelningen ej övergått i rättsligen

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Första lagutskottets utlåtande Nr SO.

gällande sådan indelning. Stadens övriga område utgör det i tomtindelning

ej ingående området. Nu berörda indelning av stadsområdet har betydelse

för frågan om det förfaringssätt, som skall komma till användning vid förändringar

i fastighetsindelning, inom det i tomtindelning ingående området

ske uppdelningar genom fastställande av ny tomtindelning -— beslutet

härom har avstyckande verkan i den mening, att varje område, som faller

mellan äldre ägogräns och ny tomtgräns, är genom fastställelse!! å tomtindelningen

att anse såsom avstyckat från fastighet eller i fastighetsindelning

icke ingående område, som detsamma vid tiden för tomtindelningen

tillhör. Härvid må emellertid anmärkas, att denna avstyckande verkan

icke inträder omedelbart, utan först då lagfart sökes å sådant område

eller framställning göres om dess införande i tomtboken såsom ny

tomt (7 kap. 3 § fastighetsbildningslagen; nu föreslagna 1 kap. G a §

samma lag). Bestämmelse om tomtindelningens avstyckande verkan tinnes

för närvarande icke meddelad i lag, men den giillande lagstiftningen bygger

på att fastställelse å tomtindelning har sådan verkan (1916 års fastighetsregisterkommissions

betänkande sid. 285). Genom de föreslagna föreskrifterna

i 1 kap. G a § 2 och 3 mom. skulle nu anmärkta ofullständighet

i den förevarande lagstiftningen avhjälpas. Inom det i tomtindelning

ingående området ske sammanläggningar med tillämpning av bestämmelserna

i 3 kap. fastighetsbildningslagen. Vad härefter det i tomtindelning icke

ingående området beträffar, åstadkommas uppdelningar genom laga skifte, om

delningen avser utbrytning av ideella andelar (6 kap. fastighetsbildningslagen),

och genom avstyckning, om visst å marken bestämt område skall

avskiljas från en fastighet för att bilda särskild fastighet (5 kap. fastighetsbildningslagen).

Sammanläggningar inom det nu ifrågavarande området

•äger rum med tillämpning av reglerna i 4 kap. fastighetsbildningslagen.

Stadsområdet kan ock uppdelas i planlagt och icke planlagt område. Planlagt och

Dén omständigheten, att stadsplan fastställes för ett område, har i regel ick^^l9t

icke någon direkt inverkan på fastighetsindelningen. Ett undantag härifrån

finnes emellertid. Om enligt fastställd stadsplan område av tomt

skall utgå ur tomtindelning, t. ex. läggas till gata för dennas breddande,

är området att anse såsom avstyckat från tomten genom fastställelscn å

stadsplanen. Med avseende å inträdandet av denna stadsplanens avstyckande

Verkan gäller i tillämpliga delar vad ovan anförts ifråga om

torrttindelningens avstyckande verkan/ I lag är för närvarande ej uttalat,

att fastställelse å stadsplan har nyss omfortnälda avstyckande verkan, men

s. 14 Kontrollera mot PDF

Genomförande

av tomtindelning;
3

kap. fastighetsbildning

slagen.

14 Första lagutskottets utlåtande Nr 30.

de med avseende å fastighetsregistreringen givna bestämmelserna bygga på

att så är förhållandet. Anledningen till att stadsplanen för nämnda fäll

tillagts avstyckande verkan har varit den att, såsom förut berörts, olika

delningsinstitut skola användas inom tomtindelat och icke tomtindelat område,

samt det nu föreliggande fallet avser marks överföring från det ena

till det andra av dessa områden.

Genom de föreslagna bestämmelserna i 1 kap. 6 a § 1 mom. fästighetsbildningslagen

skulle den verkan, som fastställelse å stadsplan efter vad utskottet

anfört har å fastighetsbildningen, komma till uttryck i lag.

Utskottet har vid granskning av de nya bestämmelserna i 1 kap. 6 a §

fastighetsbildningslagen ej funnit anledning till någon erinran mot desamma.

Utskottet övergår nu till de huvudsakligaste nyheterna i det föreliggande

förslaget, i den mån dessa icke redan berörts.

För att eu tomt, som ingår i fastställd, men ej genomförd tomtindelning,

skall taga åt sig egenskap av fastighet, krävas vissa åtgärder, olika

för olika fäll. Består administrativt bildad tomt av mark från allenast en

fastighet eller ett i fastighetsindelning ej ingående område eller motsvarar

tomten hel sådan fastighet eller helt sådant område, sker omföringen till

rättsligen bestående tomt genom att tomten, efter framställning av ägaren,

varder införd i tomtboken eller, om sådan icke är för staden upplagd, genom

att lagfart sökes å den nya tomten, eller genom att denna i fastighetsboken

uppföres såsom bestående fastighet. Ingå däremot i den nya tomten områden

från särskilda fastigheter eller särskilda områden, som ej ingå i fastighetsindelning,

fordras för att tomten skall erhålla karaktären av rättsligen bestående

tomt medgivande till tomtbildningen enligt föreskrifterna i 3 kap. fastighetsbildningslagen.

De i detta kapitel meddelade bestämmelserna åsyfta att vinna

säkerhet för att den rättsligen bildade tomten skall i sin helhet häfta för

gravation, som före sammanläggningen må besvära allenast någon del av tomtens

område. Reglerna för sammanläggningen böra, såsom ock i propositionen

framhålles, icke vara strängare än som för vinnande av detta syfte erfordras,

och det föreliggande förslaget avser att, med bibehållande av syftet med rättens

medgivande, i förfarandet vid tomtbildningen genomföra tvenne förenklingar.

För närvarande gäller beträffande tomtdel, som enligt fastställd tomtindelning

skall sammanföras med annat område till tomt, att tomtdelen skall

vara gravationsfri. Då det emellertid för sammanläggningsfrågan måste

anses vara utan betydelse, vilketdera av två i sammanläggning ingående områden

göres gravationsfritt, samt valfrihet härutinnan alltså kan lämnas sökan
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande Nr 36. 15

deri, skulle enligt förslaget den ovillkorliga fordran på gravationsfrihet hos

tomtdel uti ifrågavarande fall upphöra. Detta förslag anser sig utskottet så

mycket hellre kunna understödja, som berörda fordran icke kan anses stå

väl samman med det år 1917 på ifrågavarande område tillkomna stadgandet

att områden, som skola förenas till tomt, må gemensamt häfta för inteckning.

I åtskilliga fall ställer sig saken nämligen sä att, sedan till

fullgörande av lagens föreskrift tomtdel befriats från ansvar för inteckningar,

sammanläggningen får till resultat att inteckningarna i allt fall komma att

besvära den förutvarande tomtdelen såsom ingående i den nya tomten.

Den andra ändringen uti nu förevarande bestämmelser -— vilken för

övrigt blott är en konsekvens av den nyss berörda — avser upphävande

av bestämmelserna om rättens medgivande att från tomt avstycka viss del

att med annat område sammanläggas till en tomt. Denna bestämmelse,

som jämte övriga stadganden i lagen den 26 maj 1899 angående förändring

av tomts område år 1917 oförändrad upptogs i 3 kap. fastighetsbildningslagen,

grundade sig på den uppfattningen, att enligt allmänna rättsregler

lagfart icke kunde meddelas å eller inteckning dödas beträffande viss del

av en tomt, innan sådan del blivit från tomten vederbörligen avstyckad.

Lagen av år 1899 gällde endast tomtbildning å äldre tomtmark. I sammanhang

med lagens inarbetande i fastighetsbildningslagen utvidgades bestämmelserna

i lagen att omfatta tomtbildning jämväl å annan mark än tomtmark,

och då tomtindelningen enligt de grunder, varå fastighetsbildningslagen

byggde, hade avstyckande verkan — varje område, som skulle ingå

i den nya tomten, var genom fastställelsen å tomtindelningen att anse

såsom vederbörligen avstyckat från den fastighet eller det område, vari förstnämnda

område ingått —• så ansågs det icke riktigt att upptaga något stadgande

om tillstånd av rätten att från stadsäga eller område, som icke ingår

i fastighetsindelning, avstycka viss del för att med annat område sammanläggas

till tomt, utan behandlades dessa fall i lagen såsom rena sammanläggningsfall.

Då, förnämligast med hänsyn till tomtindelningens fastighetsbildande

verkan men även av andra skäl, såsom den definitiva karaktär,

tomtindelningen allt sedan stadsplauelagens tillkomst ägt, och de år 1917

bland föreskrifterna i 3 kap. upptagna reglerna om gemensamma inteckningar,

ett bibehållande av den olika behandlingen av äldre tomtmark och

annan mark vid tomtbildningen icke längre vore motiverat, åsyftar det föreliggande

förslaget upphävande av denna skillnad genom uteslutande ur

3 kap. fastighetsbildningslagen av bestämmelserna om rättens medgivande

till avstyckning från tomt. Ett ytterligare skäl för åtgärden ligger i det

s. 16 Kontrollera mot PDF

Avstyckat om

rdde beredes

subsidiär ansvarighet

för

inteckningar i

stam fastigheten.

Övriga förslag.

16 Första lagutskottets utlåtande Nr 36.

av utskottet redan berörda förbållandet att det ofta beror på rena tillfälligheter,

om en fastighet redovisas som tomt eller stadsäga. Då utskottet

funnit den nu ifrågavarande lagändringen väl motiverad, anser sig utskottet

kunna förorda densamma.

En i 37 § inteckningsförordningen föreslagen ändring åsyftar att i

fråga om ansvar för inteckningar, vilka gemensamt häfta vid område, som

avstyckats enligt bestämmelserna i 5 kap. fastighetsbildningslagen, och

1 stamfastigheten till sådant område, bereda det avstyckade området samma

privilegierade ställning, som enligt gällande rätt tillkommer avsöndrad

lägenhet i förhållande till dess stamfastighet. Då avstyckning, soin nyss

nämnts, för städers och vissa stadsliknande samhällens del motsvarar jordavsöndring

på landet samt de avstyckade områdena redan nu enligt 5 kap.

16 § fastighetsbildningslagen svara endast subsidiärt för avgälder och andra

belopp, varför det avstyckade området jämte dess stamfastighet på annan

grund än inteckning häfta, har utskottet funnit sig kunna tillstyrka förslaget

i denna del.

Övriga förslag, som innefattas i den förevarande propositionen, avse

dels ändringar, påkallade av ovan närmare angivna förslag, dels mindre

kompletteringar och förtydliganden i lagstiftningen om fastighetsbildningen

i stad. Beträffande skälen för dessa förslag hänvisar utskottet till propositionen.

Utskottet har vid granskningen av samma förslag icke funnit något

att erinra mot desamma.

På grund av vad utskottet sålunda anfört får utskottet hemställa,

att ifrågavarande proposition måtte av riksdagen

bifallas.

Stockholm den 29 april 1921.

På första lagutskottets vägnar:

JAKOB PETTEBSSOX.

Tryckt hos P. Palmquists Aktiebolag, Stockholm. 1921

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.