Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag med vissa ändrade bestämmelser mot oskälig hyresstegring m. m. ävensom i ämnet väckta motioner.

1921-05-21 · 23 sidor, varav 22 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 22 av 23 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

1LU 1921:41, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag med vissa ändrade bestämmelser mot oskälig hyresstegring m. m. ävensom i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande Nr il.

1

Nr 41.

Ankom till riksdagens kansli den 24 maj 1921 kl. 6 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag

till lag med vissa ändrade bestämmelser mot oskälig

hyresstegring m. m. ävensom i ämnet väckta motioner.

Närvarande: herrar Pettersson i Södertälje, Åkerman, Alexanderson*, Edw. Larson,

K. G. Westman, greve Spens, J. T. Larsson*, J. E. Berglund,

Boman, P. A. Hansson, Engberg, Hederstierna, Thore, Johanson i

Hallagården, Billqvist och Pehrsson i Bramstorp.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Genom en den 15 april 1921 dagtecknad proposition, nr 352, vilken

behandlats av första lagutskottet, har Kungl. Maj:t, under åberopande

av propositionen bilagda utdrag av i statsrådet och lagrådet förda protokoll,

föreslagit riksdagen att antaga följande

Förslag

till lag med vissa ändrade bestämmelser mot oskälig hyresstegring m. m.

Lagens tillämplighetsområde.

1 §•

Denna lag äger tillämpning inom område, där lagen med vissa ändrade bestämmelser

mot oskälig hyresstegring m. m. den 30 juni 1920 är gällande vid

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 9 samt. 1 avd. 82 käft. (Nr il.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Första lagutskottets utlåtande Nr hl.

denna. lags ikraftträdande. Dock må Konungen härifrån kunna medgiva undantag,

såframt den myndighet, som utövar kommunens, köpingens eller muuicipalsamhällets

beslutanderätt, därom gör framställning, för vilken avgivits minst två

tredjedelar av de i beslutet deltagandes röster.

Om hyresnämnd.

2 §•

1. För område, där denna lag äger tillämpning, skall finnas en hyresnämnd.

Den myndighet, som utövar kommunens, köpingens eller municipalsamhällets

beslutanderätt, äge dock bestämma, att inom området skola inrättas flera

hyresnämnder, envar för viss del av området.

2. Hyresnämnd består av ordförande och fyra ledamöter. För ordföranden

såväl som för ledamöterna skola finnas suppleanter minst till motsvarande

antal.

3. Ordförande och suppleant för honom, vilka vad angår hyresnämnd i

stad skola vara lagfarna, förordnas av Konungens befallningshavande för viss tid,

Konungens befallningshavande obetaget att när som helst återkalla förordnandet.

Samma person må förordnas till ordförande eller suppleant för ordförande i flera

hyresnämnder. -

4. De fyra ledamöterna och deras suppleanter utses av den myndighet,

som utövar kommunens, köpingens eller municipalsamhällets beslutanderätt, att

tjänstgöra tills vidare eller viss tid. Av dessa ledamöter och suppleanter skola

två ledamöter och suppleanter för dem äga eller förvalta till uthyrning avsedd

fastighet. Övriga två ledamöter och suppleanter för dem, vilka ej må äga eller

förvalta fastighet, som nyss sagts, skola äga kännedom om ortens hyresmarknad

och åtminstone den ene ledamoten och minst en suppleant särskilt om de mindre

bemedlades bostadsförhållanden. I övrigt skall om valbarhet till hyresnämnd, så

ock om rätt för den, som blivit vald, att avsäga sig uppdraget gälla vad i enahanda

avseende är stadgat i fråga om hälsovårdsnämnd.

5. Stadsläkare och bostadsinspektör, där sådan finnes, äga att närvara vid

hyresnämnds sammanträden, om vilka underrättelse skall meddelas dem i god tid

förut, samt att deltaga i överläggningarna men ej i besluten. De hava att tillhandagå

hyresnämnd med det tjänstebiträde, som av nämnden påkallas.

3 §•

1. Vid handläggning hos hyresnämnd av frågor, om vilka i 6, 7, 8 och 11 §§

sägs, skall beträffande jäv mot nämndens ordförande och ledamöter i tillämpliga

delar gälla vad allmän lag stadgar om domarjäv.

2. Hyresnämnd är beslutför, om ordförande och tre ledamöter äro närvarande

och om beslutet ense. Som beslut galle i övrigt den mening, som efter

jämkning, där sådan erfordras och kan ske, omfattas av mer än halva antalet av

de röstande. Finnes ingen sådan mening, gäller den, som erhållit flera röster än

någon annan, eller, därest två sådana meningar finnas, den som efter förnyad

omröstning mellan dem erhåller de flesta rösterna. Har var röstande sin mening,

gäller ordförandens.

3. Ej må hyresnämnd till avgörande företaga ärende, med mindre parterna

s. 3 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande Nr h 1. 3

beretts tillfälle att yttra sig inför nämnden eller parts hörande uppenbarligen är

obehövligt.

4. Finner hyresnämnd, att dess beslut på grund av förelupet förbiseende

eller meddelade oriktiga eller missvisande upplysningar blivit i avsevärd mån

felaktigt, eller att omständigheter tillkommit, som bragt ärendet i ett väsentligt

ändrat läge, äge nämnden att förordna om den rättelse, som därav må föranledas.

5. Vid hyresnämnds sammanträde föres protokoll, upptagande nämndens

beslut; och skall riktigheten av detta protokoll granskas så snart ske kan och

senast inom tio dagar. Så snart dylik granskning skett, skall protokollet vara

tillgängligt för allmänheten. Sker ej granskning genast, skall besked om nämndens

beslut omedelbart lämnas part, som sådant begär.

4 §•

De uppgifter, som lämnas hyresnämnd vid behandling av frågor, om vilka

i 6, 7 och 8 §§ förmäles, må ej mot vederbörande uppgiftslämnares önskan upptagas

i nämndens protokoll eller skrivelser i vidare mån, än som för avfattande

av nämndens beslut är oundgängligen erforderligt. Ej heller må de i annan mån

av nämndens ordförande, ledamöter eller tjänstemän yppas.

5 §•

Vederbörande kommun, köping eller municipalsamhälle har att lämna erforderliga

medel ej mindre till skälig gottgörelse åt hyresnämnds ordförande,

ledamöter och tjänstemän än även till bestridande av övriga nödiga utgifter för

upprätthållande av nämndens verksamhet. Myndighet, som i 2 § 4 mom. sagts,

äger jämväl utfärda instruktion för hyresnämnd.

Om hyresbelopp och uppsägning av hyresavtal.

6 §•

1. Fordras för omöblerad lägenhet, som är uthyrd eller avsedd att uthyras

av husägare eller annan, och som den 25 maj 1917 eller tidigare varit uthyrd,

högre hyra, än den, som enligt för tid före nämnda dag senast gällande hyresavtal

varit för lägenheten betingad, ankommer med nedan angivna inskränkning

på hyresnämnden att, efter framställning av hyresvärd, hyresgäst eller, hyressökande,

eller där nämnden eljest finner anledning därtill, pröva, huruvida det

fordrade beloppet med hänsyn till ej mindre lägenhetens beskaffenhet och det allmänna

läget på bostadsmarknaden än även omkostnaderna för fastigheten och förhållandena

i övrigt är att anse såsom oskäligt, samt att i sadant fall fastställa

den lägre hyra, varje gång för högst ett år, som nämnden finner skälig. . Lag

samma vare, där hyresavtal träffas om omöblerad lägenhet, innefattande höjning

av hyran utöver för tid före den 25 maj 1917 senast gällande hyresbelopp, så ock

där sådant avtal träffats antingen, vad angår orter, där lagen den 25 maj 1917

med vissa bestämmelser mot oskälig hyresstegring m. m. varit gällande, senare

än å etthundratjuguförsta dagen före den dag lagen blivit tillämpad inom området,

eller, vad angår orter, där lagen den 14 juni 1918 med vissa ändrade bestämmelser

mot oskälig hyresstegring m. m. eller lagen den 19 juni 1919 enligt Konungens

särskilda förordnande senare blivit gällande för området, från och med

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Första lagutsTcottets utlåtande Nr 41.

den dag, endera av sistnämnda lagar sålunda blivit tillämplig inom området; i

fråga om hyresavtal, som träffats före den dag, då lagen den 25 maj 1917 blev

gällande för det område, där fastigheten ligger, äge dock hyresnämnd ingripa

allenast om lägre hyra än den avtalade blivit fastställd såväl för hyresåret 1917

—1918 som för hyresåret 1918—1919. Skall hyresvärd enligt hyresavtal besörja

lägenhetens uppvärmning eller tillhandahålla varmvatten till densamma, åligger

det nämnden att särskilt bestämma skälig ersättning för envar sådan förmån att

utgå med visst belopp eller efter grund, som nämnden finner lämplig.

Fordras för omöblerad lägenhet, som är uthyrd eller avsedd att uthyras

av husägaren eller annan, men som icke den 25 maj 1917 eller tidigare varit uthyrd,

högre hyra än den, som betingats vid första uthyrningen av lägenheten,

eller träffas om sådan lägenhet hyresavtal, innefattande höjning av hyran utöver

det vid lägenhetens första uthyrning betingade hyresbelopp, skall i fråga om hyresnämnds

prövning vad i första stycket sägs äga motsvarande tillämpning. Lag

samma vare, där om dylik lägenhet avtal, som nyss sagts, träffats, vad angår

orter, där lagen den 19 juni 1919 ursprungligen ägt tillämpning, dels före den 22

juni 1919 att gälla för tid från och med den 1 oktober 1919 eller senare, dels ock

den 22 juni 1919 eller därefter samt, vad angår orter, där sistnämnda lag enligt

Konungens särskilda förordnande senare blivit gällande för området, från och med

den dag lagen sålunda blivit tillämplig inom området.

2. I den mån hyra för lägenhet, som varit uthyrd för tid före den 1 oktober

1915, icke överstiger den före sagda dag senast gällande hyran med mer än

50 procent, må sådan hyresförhöjning icke upptagas till prövning av hyresnämnden;

dock äge nämnden utan hinder av vad nu sagts pröva fråga om hyresförhöjning

beträffande lägenhet, vars nödtorftiga underhåll försummats av hyresvärden

eller som eljest är av särdeles dålig beskaffenhet.

På framställning av hyresnämnd äger socialstyrelsen, där särskilda skäl

därtill äro, för nämndens verksamhetsområde eller viss del därav fastställa angivna

gräns till viss lägre procentsats än 50 procent, dock lägst 40 procent. Socialstyrelsens

beslut i fråga, som här avses, skall genom styrelsens försorg ofördröjligen

kungöras i allmänna tidningarna samt i en eller flera tidningar i orten.

Ändring i beslutet må sökas hos Konungen genom besvär, vilka skola vara inkomna

till socialdepartementet inom trettio dagar från det beslutet kungjordes i

allmänna tidningarna.

3. Hyresnämnds prövning må ej avse hyresbelopp, som till betalning förfallit

före den dag, då framställning om hyresreglering gjorts hos nämnden, eller,

där nämnden eljest företager reglering, före den dag, då hyresvärden erhållit meddelande,

att fråga väckts om företagande av reglering. Denna bestämmelse skall

dock ej äga tillämpning, där hyresbeloppet helt eller delvis till betalning förfallit

tidigare än åtta dagar efter den dag, då avtalet träffats.

4. Under hyra inbegripes varje vederlag, i penningar eller vad det är, som

av hyresvärden eller till hans förmån för upplåtelsen betingas.

5. Har hyresnämnd för viss tid fastställt hyra för lägenhet, galle avtal,

däri högre hyra för lägenheten betingats, såsom om hyran för nämnda tid överenskommits

till det fastställda beloppet.

6. Har enligt denna lag ändring gjorts i hyresavtal, i vad angår redan

erlagd hyra, skall vad hyresgästen sålunda betalat för mycket eller för litet i

förra fallet till honom av hyresvärden återbetalas och i senare fallet av honom

s. 5 Kontrollera mot PDF

Förda lagutskottets utlåtande Nr hl.

5

till hyresvärden inbetalas vid den hyresbetalningsdag, som infaller näst efter den

dag beslut i ärendet föreligger, dock att i senare fallet vad i 3 kap. 23 § 1 i lagen

den 14 juni 1907 om nyttjanderätt till fast egendom stadgas ej skall äga tillämpning,

med mindre hyresvärden minst femton dagar före den dag, han sålunda påyrkar

beloppets inbetalning, bos motparten styrker sitt krav.

7 §.

Har hyresavtal om omöblerad lägenhet, vilket även omfattar'' vare sig uppvärmning

av lägenheten eller tillhandahållande av varmvatten, träffats för längre

tid än ett år, och har efter dess ingående sådan stegring av bränslekostnaderna

inträtt, att överenskommen hyra, till den del denna får anses hava vid avtalets

träffande avsett ersättning för angivna förmåner, befinnes icke längre utgöra skälig

gottgörelse därför, äger hyresnämnden, varje gång för högst ett år av den

återstående avtalstiden, fastställa, vad som därutöver skäligen må tillkomma

hyresvärden, börande därvid särskilt bestiimmas ersättning för uppvärmning samt

för beredning av varmvatten. Hyresgästen vare dock berättigad att inom trettio

dagar efter delfåendet av sådant beslut uppsäga avtalet att upphöra å den fardag,

som inträffar närmast efter en månad från delfåendet. För hyresnämnds

prövning enligt denna paragraf galle i tillämpliga delar bestämmelserna i 6 §

3 mom.

8 §■

1. Uppsägning från hyresvärds sida av hyresavtal om omöblerad lägenhet

. vare utan verkan, med mindre

a) hyresgästen efter hyresavtalets ingående avgivit skriftlig, uttrycklig försäkran,

att han är villig låta avtalet upphöra,

b) eller hyresvärden, på sätt i 5 mom. närmare angives, verkställer uppsägningen

med erbjudande till hyresgästen att före viss tid förnya hyresavtalet

med ändring allenast av hyresbeloppet,

c) eller samtycke till uppsägningen senast den dag, som i 3 mom. sägs

meddelas av hyresnämnd,

d) eller fall föreligger, som enligt bestämmelserna i 3 kap. 21—24 §§ av

lagen den 14 juni 1907 om nyttjanderätt till fast egendom berättigar till uppsägning.

2. Har i fråga om omöblerad lägenhet träffats skriftligt hyresavtal, avsett

att utan uppsägning upphöra å viss dag, vare hyresvärden skyldig att inom femton

dagar efter det avtalet träffats, underställa avtalet hyresnämndens prövning;

ägande hyresnämnden, därest särskilda skäl därtill föranleda, förordna, att det

skall så anses, som om avtalet träffats under förbehåll, att detsamma efter avtalstidens

slut, så framt icke uppsägning skett, skall förlängas för ytterligare lika lång

tid, dock varje gång högst ett år. Om avtal, som här sagts, icke inom nämnd

tid underställts hyresnämnds prövning, vare hyresvärden, på samma sätt som om

sådant förordnande meddelats, bunden utöver avtalstiden. För de fall, som nu

nämnts, galle i fråga om uppsägningstidens längd vad för motsvarande fall finnes

stadgat i 3 kap. 4 § sista stycket av lagen den 14 juni 1907 om nyttjanderätt

till fast egendom.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Första lagutskottets utlåtande Nr hl.

På framställning av hyresvärd äger hyresnämnd medgiva, att skriftligt hyresavtal

om viss lägenhet må träffas att utan uppsägning upphöra å av nämnden angiven

dag. Vad i första stycket stadgas skall icke äga tillämpning i fråga om

sålunda träffat kyresavtal.

3. Samtycke till uppsägning av hyresavtal kan. där hyresnämnd icke finner

anledning medgiva undantag, av nämnden lämnas, endast där hyresvärd ingivit

framställning därom senast å trettionde dagen före den dag, då uppsägning sist

kan ske. Dock må framställning om samtycke till sådan uppsägning, som avses i

133 § utsökningslagen, kunna ingivas till hyresnämnden senast den dag, då uppsägning

sist kan ske. Varje framställning om samtycke till uppsägning bör innehålla

uppgift såväl om den för lägenheten före den 1 oktober 1915 senast gällande

eller beträffande lägenhet, som först efter nämnda dag uthyrts, den vid första uthyrningen

betingade hyran som ock om den ändring av hyresvillkoren, som med

uppsägningen avses, eller den anledning till uppsägning, som eljest åberopas.

Beslut över framställning om samtycke till uppsägning skall av hyresnämnden

meddelas snarast möjligt och senast å tjuguåttonde dagen efter den dag,

då framställningen sist kunnat ingivas till nämnden.

4. Ej må hyresnämnd vägra samtycke till uppsägning av hyresavtal,

där hyresvärden med uppsägningen allenast avsett att erhålla hyresförhöjning

och omständigheterna äro sådana, att hyresförhöjningen enligt 6 § 2 mom. ej må

av nämnden till prövning upptagas. Ej heller må samtycke vägras till sådan

uppsägning av hyresavtal, som avses i 133 § utsökningslagen, därest i hyresavtalet

betingade villkor finnas till skada för ny ägare i avsevärd mån avvika från i hyreskontrakt

inom orten gängse bestämmelser.

I varje fall, där hyresnämnds samtycke till uppsägningen grundas allenast

därpå att nämnden funnit, att samtycke till uppsägningen jämlikt första stycket

icke kunnat förvägras, eller att hyresvärdens anspråk på högre hyra eller eljest

förbättrade hyresvillkor bör upptagas till prövning, skall vid samtycket fästas

det villkor, att innehavaren av lägenheten beredes tillfälle att, inom viss av hyresnämnden

förelagd kortare tid, träffa avtal om lägenhetens fortsatta förhyrning

med den ändring av hyresvillkoren, som jämlikt 6 § 2 mom. inträtt eller av

nämnden fastställts eller må kunna komma att fastställas.

5. Vill hyresvärd verkställa uppsägning enligt 1 mom. b), har han att

skriftligen uppsäga hyresavtalet och i uppsägningshandlingen tillika erbjuda

hyresgästen att, utan annan ändring i avtalet än hyrans höjning till visst angivet

belopp eller det belopp, hyresnämnden må komma att bestämma, fortfarande förhyra

lägenheten. I uppsägningshandlingen skall därjämte angivas ej mindre

hyresvärdens postadress än även den tid, inom vilken, vid äventyr av hyresrättens

förlust, hyresgästen har att lämna hyresvärden meddelande, att han antager det

sålunda gjorda erbjudandet; och skall i uppsägningshandlingen intagas erinran

såväl om berörda äventyr som ock, därest visst hyresbelopp fordras, därom att

hyresgästen genom antagande av erbjudandet icke betages den rätt att få beloppets

skälighet prövad av hyresnämnden, som eljest må tillkomma honom. Omförmälda

tid skall bestämmas till minst femton dagar från den dag, då uppsägning

sist kan ske.

Har hyresgästen under adress, som uppgivits i uppsägningshandlingen,

från postanstalt inom riket i rekommenderat brev till hyresvärden avsänt förkla
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande Nr 4l.

7

ring, att han antager det gjorda erbjudandet, skall så anses, som om antagandet

kommit hyresvärden tillhanda den dag, då brevet avlämnades å posten.

6. Finner nämnden sig icke böra lämna begärt samtycke till uppsägning,

må i intet fall hyresavtal därigenom anses förnyat för längre tid än varje gång

högst ett år.

7. Där för lägenhet, som omfattar högst fyra rum, kök däri inbegripet,

och helt eller delvis är avsedd till bostad, hyran enligt avtalet skall erläggas i

förskott för längre tid än en månad, berättigar underlåtenhet härutinnan icke till

uppsägning, så länge hyresgästen sist å andra söckendagen av varje månad till

fullo erlägger den på samma månad belöpande hyran.

8. vid prövning av uppsägning skall hyresnämnd beakta ej mindre de av

hyresvärden för uppsägningen anförda skäl, såsom att hyresgästen utan hyresvärdens

medgivande tillgodogör sig hyresrätten huvudsakligen genom lägenhetens

uthyrning i andra hand eller att hyresvärd, som före den 25 maj 1917 förvärvat

fastighet, har synnerligt behov av lägenhet i densamma för beredande av bostad

åt sig eller sin familj, än även huruvida uppsägningen skulle medföra synnerlig

svårighet för hyresgästen att erhålla tjänlig lägenhet å tid, därtill hyresavtalet

uppsagts. Har byggnad uppförts i uppenbart syfte att bereda bostadsutrymme

åt viss person, visst företags personal eller viss grupp av personer, bör, där så

erfordras för tillgodoseende av nämnda syfte, samtycke till uppsägning av hyresnämnd

icke förvägras. Lag samma vare, där hyresgästen utan hyresvärdens

medgivande tillgodogör sig hyresrätten uteslutande genom uthyrning i andra hand.

Har Konungens befaliningshavande jämlikt 14 § 2 mom. genom beslut,

som vunnit laga kraft, eller Konungen jämlikt 3 mom. av samma paragraf lämnat

samtycke till rivning av byggnad, inrymmande bostadslägenhet, kan hyresnämnd

icke vägra samtycke till därav föranledd uppsägning angående hyresavtal om

lägenhet i byggnaden.

9 §.

Med lägenhet avses i denna lag varje utrymme inom byggnad.

Om skyldighet att hörsamma hyresnämnds bud.

10 §.

1. Envar, som inom hyresnämnds verksamhetsområde för egen eller annans

rakning uthyr eller uthyrt omöblerad lägenhet, liksom envar hyresgäst eller

hyressökande inom området vare, på hyresnämnds kallelse, skyldig att personligen

eller, där nämnden finner sådant utan olägenhet kunna ske, genom befullmäktigat,

i saken kunnigt ombud inställa sig inför nämnden. Sådan kallelse, i

vilken må utsättas vite för uteblivande från och med två till och med etthundra

kronor, skall delgivas i god tid förut och senast dagen före den, då inställelse

skall ske.

2. Lägenheter inom hyresnämnds verksamhetsområde, uthyrda eller avsedda

att uthyras, skola, på nämndens anfordran, av hyresvärden eller hyresgästen

hållas tillgängliga för nämnden.

3. Ägare eller förutvarande ägare av fastighet inom hyresnämnds verk
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Första lagutskottets utlåtande Nr 41 •

samhetsområde vare pliktig att, då hyresnämnd det begär, i den ordning nämnden

angiver lämna uppgift angående hyran vid olika tidpunkter för de inom fastigheten

inrymda lägenheterna ävensom de andra uppgifter angående fastigheten

eller hyresförhållandena i övrigt, som nämnden må påfordra.

Om rivning av byggnader, sammanslagning av lägenheter m. m.

11 §•

1. Utan samtycke av hyresnämnd må byggnad, inrymmande bostadslägenhet,

ej rivas, ej heller i sådan lägenhet företagas ändringsarbete, som påkallar

lägenhetens utrymmande eller är ägnat att leda till avsevärd höjning av hyran

eller åsyftar att sammanslå flera lägenheter eller att inreda bostadslägenhet eller

del däräv till annat ändamål, allt såvida icke åtgärden av vederbörande myndighet

prövas vara med hänsyn till allmän säkerhet eller hälsovård erforderlig.

2. Lägenhet, som, då lagen den 25 maj 1917 med vissa bestämmelser mot

oskälig hyresstegring m. m. eller ock enligt Konungens särskilda förordnande

lagen den 14 juni 1918 med vissa ändrade bestämmelser mot oskälig hyresstegring

m. m. eller lagen i samma ämne den 19 juni 1919 trädde i tillämpning inom

området, användes till bostad eller var oanvänd men dessförinnan senast använts

till bostad, må ej utan hyresnämndens medgivande tagas i bruk för annat ändamål;

ej heller må utan nämndens medgivande lägenhet uthyras möblerad, vilken

icke vid nyssnämnda tid varit uthyrd i sådant skick.

3. Vid prövning av nu angivna frågor skall hänsyn tagas till de av hyresvärden

för åtgärdens företagande anförda skäl, till åtgärdens inverkan på hyresförhållandena

i allmänhet i orten samt till svårigheterna för vederbörande hyresgäster

att erhålla andra tjänliga bostäder.

4. På ansökan av hyresnämnd äge överexekutor meddela handräckning

till återställande av olagligen rubbat förhållande, varom i denna paragraf förmäles;

och galle därom enahanda bestämmelser, som för det i 191 § utsökningslagen

avsedda fall äro stadgade.

Om skyldighet att anmäla hyresavtals träffande och upphörande.

12 §.

Envar, som inom hyresnämnds verksamhetsområde, där bostadsförmedling i

enlighet med 13 § är anordnad, för egen eller annans räkning uthyr omöblerad

lägenhet, vilken helt eller delvis är avsedd till bostad, är beträffande sådan lägenhet

pliktig att hos nämnden anmäla hyresavtals träffande och upphörande med

angivande, där så ske kan, av hyresanspråk för förnyad uthyrning. Om tiden och

sättet för sådan anmälan, som här sagts, förordnas av nämnden.

Om bostadsförmedling.

13 §.

1. Inom stad, där denna lag äger tillämpning, och vars mantalsskrivna

folkmängd vid 1921 års ingång uppgick till minst 15,000, skall med ledning av

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Första lagutskottets utlåtande Nr hl.

de i 12 § omförmälda anmälningarna genom hyresnämnden eller annan kommunal

myndighet avgiftsfritt förmedlas uthyrning av omöblerade lägenheter, som helt

eller delvis äro avsedda till bostad. Vid sådan kommunal bostadsförmedling skall

särskilt eftersträvas att bereda barnrika familjer lämpliga bostäder.

2. Huru dylik bostadsförmedling närmare skall ordnas, därom beslutes av

stadsfullmäktige.

3. På framställning av stadsfullmäktige äger Konungen medgiva undantag

från vad i 1 mom. stadgas.

Om överklagande av hyresnämnds beslut m. m.

14 §.

1. Har vid hyresnämnds beslut i fråga, som i 6, 7 eller 8 § sägs, ledamot

av hyresnämnd varit jävig eller av annan orsak obehörig, eller nämnden

överskridit sin befogenhet, eller annan felaktighet ägt rum i avseende på ärendets

behandling, må part, som är med beslutet missnöjd, däröver föra klagan, i Stockholm

hos överståthållarämbetet, i annan stad, där magistrat finnes, hos denna

samt i övriga orter hos Konungens befallningshavande inom trettio dagar efter

erhållen del av beslutet.

2. Över hyresnämnds beslut i fråga, som i 11 § 1 och 2 mom. förmäles,

må klagan föras hos Konungens befallningshavande inom trettio dagar efter erhållen

del av beslutet.

3. Mot prövningsmyndighets beslut i fråga, som i 1 mom. sägs, må talan

ej föras. I Konungens befallningshavandes beslut enligt 2 mom. må ändring

sökas hos Konungen genom besvär, vilka skola vara inkomna till socialdepartementet

inom den tid, som för överklagande av förvaltande myndigheters och ämbetsverks

beslut är bestämd.

Ansvarsbestämmelser.

15 §.

1. Hyresvärd, som med vetskap därom, att hyresnämnd för lägenhet fastställt

visst hyresbelopp, av hyresgäst, hyressökande eller annan för uthyrning av

lägenheten fordrar eller mottager vederlag, i penningar eller vad det är, till högre

värde, straffes med böter från och med femtio till och med ettusen kronor.

2. Lag samma vare, där hyresvärd vid uthyrning av omöblerad lägenhet

såsom villkor för upplåtelsen avfördrar eller mottager av hyresgäst eller hyressökande

förbindelse, vari denne förklarar sig avstå från rätten att få hyresbeloppet

prövat enligt denna lag eller ock vara villig att utan hyresnämnds prövning av

uppsägning låta avtalet upphöra.

3. På framställning av hyresnämnd eller eljest, när skäl därtill äro, må

Konungens befallningshavande för område, där denna lag äger tillämpning, fastställa

taxa för hyresförmedling. Har Konungens befallningshavande fastställt

sådan taxa, straffes den, som erbjuder sig att mot vederlag till högre värde, än

taxan föranleder, förmedla uthyrning av omöblerad lägenhet eller för sådan för
Bihang

till riksdagens protokoll 1921. 9 samt. 1 avd. 82 käft. (.Nr hl.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Första lagutskottets utlåtande Nr4l.

medling fordrar eller mottager vederlag till högre värde, med böter från och med

femtio till och med ettusen kronor.

16 §■

Bryter någon mot vad i 11 § 1 eller 2 mom. är stadgat, stratfes med böter

från och med etthundra till och med tiotusen kronor.

17 §.

För överträdelse av de i 4 § givna stadgandena vare straffet böter från

och med fem till och med femhundra kronor.

18 §.

1. Utebliver någon, som kallats att inställa sig inför hyresnämnd, utan

laga förfall, varde fälld till vite, där sådant varit honom av nämnden förelagt,

eller till böter från och med fem till och med femhundra kronor.

2. Till enahanda ansvar av böter vare den förfallen, som bryter mot vad

i 10 § 2 eller 3 mom. är stadgat, eller som försummar att i föreskriven tid och

ordning göra anmälan, som föreskrives i 12 §.

3. Har någon i dylik anmälan eller eljest inför hyresnämnd emot bättre

vetande lämnat oriktig uppgift, vare straffet böter från och med femtio till och

med ettusen kronor; dock att straff, som här stadgas, ej må tillämpas, där förseelsen

enligt allmänna strafflagen bör beläggas med strängare straff.

19 §.

1. Den som vid uthyrning av lägenhet, möblerad eller omöblerad, eller vid

överlåtelse av hyresrätt till sådan lägenhet fordrar eller mottager vederlag, av

vad slag det vara må, som, enligt vad han insett eller bort inse, är uppenbart

oskäligt, straffes med böter från och med tjugufem till och med tiotusen kronor

eller med fängelse från och med en månad till och med ett år. Såsom uthyrning

av lägenhet skall anses även upplåtande eller överlåtande av delägarrätt i

fastighet eller i bolag eller förening, som äger fastighet, när avtalets syfte uppenbarligen

är att vinna eller bevara tillgång till lägenhet.

Yad i första stycket stadgas skall ej äga tillämpning i fall, då hyresnämnd

enligt denna lag äger pröva, huruvida vederlag, som nyss sagts, är att

anse såsom oskäligt.

2. Fälles någon till straff för brott, som i denna paragraf sägs, må domstolen,

efter ty skäligt finnes, kunna förplikta gärningsmannen att utgiva, helt

eller delvis, värdet av taget eller avtalat vederlag.

20 §.

Förseelser, som avses i 15—19 §§, skola åtalas av allmän åklagare, de i

18 § 1 och 2 mom. angivna vid polisdomstol, där särskild sådan är inrättad, men

eljest hos poliskammare eller, där sådan icke finnes, vid allmän domstol och de

övriga vid allmän domstol.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Första lar/utskottets utlåtande Nr bl.

11

21 §.

1. Böter och viten, vilka ådömas enligt denna lag, så ock vad gärningsmannen

enligt 19 § 2 mom. förpliktas utgiva, tillfalla kommunen, köpingen eller

municipalsamhället.

2. Saknas tillgång till fulla gäldandet av böter eller vite, skall förvandling

ske enligt allmänna strafflagen.

22 §.

De närmare föreskrifter, som erfordras för tillämpning av denna lag, rörande

hyresnämnds verksamhet eller eljest, meddelas av Konungen.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen, enligt därå meddelad

uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling, och upphör därmed

lagen med vissa ändrade bestämmelser mot oskälig hyresstegring m. m. den 30

juni 1920 att gälla. Dock skall beträffande förseelse, som begåtts under tiden

för sistnämnda lags giltighet och varå påföljd är i densamma bestämd, vad därutinnan

är i sagda lag stadgat fortfarande gälla. Yad i övergångsbestämmelserna •

till samma lag stadgas om fortsatt giltighet i särskilda avseenden av vissa föreskrifter

i lagen den 25 maj 1917 med vissa bestämmelser mot oskälig hyresstegring

m. m. och lagen den 14 juni 1918 med vissa ändrade bestämmelser mot

oskälig hyresstegring m. m. samt lagen i samma ämne den 19 juni 1919 skall

likaledes fortfarande gälla. Därjämte skola beslut, som av hyresnämnd meddelats

ej mindre enligt någondera av sistnämnda tre lagar än även enligt lagen

den 30 juni 1920 fortfarande äga giltighet; och skola ordförande och ledamöter

i hyresnämnder jämte suppleanter för dem, vilka utsetts på grund av bestämmelserna

i någon av dessa fyra lagar, anses såsom behörigen utsedda enligt denna lag.

Denna lag gäller till och med den 30 september 1923. Dock skall beträffande

annan omöblerad lägenhet än sådan, som helt eller delvis uthyrts till bostad

samt den 25 maj 1917 eller tidigare blivit tagen i bruk, vad i 6 och 8 §§

stadgas ej gälla längre än till den 1 oktober 1921, och skola stadgandena i 8 §

ej heller äga tillämpning i fall, då hyresvärd uppsäger hyresavtal om dylik lägenhet

att upphöra den 1 oktober. 1921 eller senare dag. Hyresnämnds beslut, varigenom

nämnden enligt 6 § fastställt hyra för viss tid, skall i fråga om lägenhet, som

nyss sagts, gälla högst till den 1 oktober 1921 och beträffande annan lägenhet högst

till den 1 oktober 1923. Beslut, som av nämnden i berörda avseende meddelats

jämlikt 7 §, skall gälla högst till sistnämnda dag. Stadgandena i 8 § skola ej

i något fall äga tillämpning, där hyresvärd efter den 1 juli 1922 uppsäger hyresavtal

att upphöra den 1 oktober 1923 eller senare dag.

Yad ovan stadgats om fortsatt giltighet i särskilda avseenden av vissa

föreskrifter i äldre lagar skall äga giltighet jämväl efter den 30 september 1923,

och skall beträffande sådan i denna lag omförmäld, under tiden för lagens giltighet

begången förseelse, varå påföljd i lagen är bestämd, vad därutinnan i l&gen

är stadgat jämväl gälla efter sistnämnda dag.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Första lagutskottets utlåtande Nr hl.

I samband med denna proposition har utskottet till behandling

förehaft följande i anledning av densamma väckta motioner, nämligen:

inom första hammaren:

nr 218 av herr Antonsson,

nr 219 av herr Berglund samt

nr 220 av herr Lindqvist och •

inom andra hammaren:

nr 347 av herr Jönsson i Fridhill,

nr 348 av herr Loven samt

nr 349 av herr Hage.

Beträffande grunderna för ifrågavarande lagförslag får utskottet, i

den mån ej redogörelse därför här nedan lämnas, hänvisa till den kungl.

9 propositionen.

För de av motionärerna framställda yrkandena lämnar utskottet

redogörelse här nedan vid behandlingen av varje särskild punkt, och får

utskottet, i den mån redogörelse för motionärernas motivering ej i samband

därmed lämnas, hänvisa till motionerna.

Lagstift- Den 31 december innevarande år utgår giltighetstiden för lagen den

prolonga- ^ juni 1920 med vissa ändrade bestämmelser mot oskälig hyresstegring.

tion och Socialstyrelsen, som på anmodan av chefen för socialdepartementet

dess^vveck-yttrande om behovet av hyresstegringslagens prolongation och reling.

vision, har i förstnämnda hänseende, om ock ej utan tvekan, ansett sig

böra förorda, att lagens giltighet utsträckes under ytterligare viss tid, men

tillika ansett tiden nu vara inne att definitivt fastslå den yttersta gränsen

för denna giltighetstid. Styrelsen har funnit det vara av synnerlig vikt,

att tiden för lagstiftningens upphävande ej längre lämnas oviss, utan att

allmänheten redan nu lämnas rådrum för att inrätta sig efter den nya

situation, som uppkommer genom den fria prisbildningens återinträde.

Styrelsen har i sådant hänseende stannat vid att föreslå, att lagens giltighet

icke måtte utsträckas längre än att dess verkningar upphöra den 1

oktober 1923. I det av styrelsen formulerade förslaget till reviderad lag

i ämnet har denna ståndpunkt kommit till uttryck på det sätt, att enligt

lagens övergångsbestämmelser de rörande uppsägning av hyresavtal i 8 §

givna stadgandena förklaras skola icke i något fall äga tillämpning, där

hyresvärd uppsäger hyresavtal att upphöra den 1 oktober 1923 eller senare

dag. Enligt detta förslag skall följaktligen uppsägning till nämnda

s. 13 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande Nr hl. 13

dag kunna med laga verkan äga rum omedelbart efter den nya lagens

ikraftträdande.

Föredragande departementschefen har i förevarande hänseende anslutit

sig till socialstyrelsens uttalande om önskvärdheten av att hyresstegringslagens

återstående tillämpning må kunna begränsas till eu bestämt

angiven avvecklingsperiod, men å andra sidan förklarat sig ej kunna biträda

styrelsens mening om lämpligheten av att redan nu slutgiltigt fastställa

en sådan tidsgräns. Nämnda bägge synpunkter hava i den kungliga

propositionen på det sätt förenats, att i lagen hyresvärd medgives

rätt att först efter den 1 juli 1922 uppsäga hyresavtal till upphörande den

1 oktober 1923 eller senare dag.

I herrar Antönssons och Jönssons motioner hemställes om bifall till

socialstyrelsens berörda förslag.

Enligt utskottets mening är tiden nu inne att söka åstadkomma en

varsam återgång till fri hyresmarknad, och den i propositionen föreslagna

slutterminen för lagens giltighet synes i sådant hänseende vara väl avvägd.

I fråga om uppsägningsrätten delar utskottet den av föredragande departementschefen

uttalade meningen, att i lagen ej nu bör medgivas hyresvärd

rätt att omedelbart uppsäga hyresavtal till upphörande den 1 oktober

1923. Den i propositionen föreslagna bestämmelsen, att hyresvärd

först efter den 1 juli 1922 äger uppsäga hyresavtal till upphörande den

1 oktober 1923 eller senare, lämnar däremot lagstiftaren en möjlighet

att, efter föreliggande omständigheter, under år 1922 bestämma en annan

tidpunkt för lagens upphörande än den i förevarande proposition angivna

utan1 att en sådan ändring behöver föranleda bestämmelser av tillbakaverkande

natur, och utskottet tillstyrker förty propositionen i denna del.

I syfte att framtvinga utbjudande till uthyrning av lägenheter, vilka,

ehuru lämpliga till bostäder, stode oanvända, stadgades i 5 § 1 mom.

andra stycket i 1918 års förfoganderättslag skyldighet för ägare eller innehavare

av byggnad att, där det funnes oundgängligen erforderligt för beredande

av bostad för husvilla, till kronan mot ersättning i vissa fall upplåta

byggnaden eller del därav. Sedan nämnda lag med utgången av februari

månad detta år upphört att gälla, saknas direkt rättslig möjlighet

till ingripande från det allmännas sida i sådana fall, där bostadslägenheter

utan antagliga skäl undandragas hyresmarknaden.

I sin ovannämnda motion yrkar herr Hage, att riksdagen måtte antaga

en bestämmelse, gående ut därpå, att hyresnämnd, där det finnes erforderligt

för beredande av bostad vid inträffad bostadsbrist inom ett samhälle

och där förhållandena i övrigt därtill giva anledning, har rätt ålägga

Utskottet.

Oanvända

lägenheter.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Första lagutskottets utlåtande Nr kl.

ägare eller innehavare av bostadslägenhet att inom viss tid förebringa bevis

för, att lägenheten disponerats på sätt som kan av hyresnämnden godkännas;

och borde i fall, då sådant bevis ej inom fastställd tid förebragts,

hyresnämnden ha rätt disponera lägenheten och även mot ägarens eller

innehavarens bestridande uthyra densamma för ett pris, som av hyresnämnden

efter i lagen fastställda grunder bestämdes.

Av socialstyrelsen har i dess omförmälda yttrande, vartill utskottet

hänvisar, påvisats, att införandet av en bestämmelse av i motionen ifrågasatt

art skulle vara förenat med synnerligen stora svårigheter av praktisk

och rättslig art. Att vid sådant förhållande företaga en dylik utvidgning

av lagen synes utskottet så mycket mindre böra ifrågakomma som hela

ifrågavarande lagstiftning nu är på väg att avvecklas.’ Att märka är också

att det av herr Hage påpekade stadgandet i den numera upphävda förfoganderättslagen

aldrig, veterlig!, tillämpats i syfte att bereda enskild

person bostad.

Utskottet övergår nu till behandlingen av de särskilda paragraferna

i det kungliga lagförslaget samt i samband därmed väckta ändringsförslag.

6 § 1 mom.

Enligt 6 § 1 mom. första stycket äger hyresnämnd — med den inskränkning,

som betingas av den fria hyresstegringslatituden — pröva skäligheten

av hyreshöjning, som fordrats för omöblerad lägenhet, vilken den

25 maj 1917 eller tidigare varit uthyrd. I andra stycket av samma moment

givas bestämmelser för lägenhet, som icke sistnämnda dag varit uthyrd.

Beträffande sådana lägenheter gäller, att det första uthyrandet ej

är underkastat reglering, varemot en förhöjning av hyran är underkastad

hyresnämnds prövning.

I sin ovannämnda motion framhåller herr Berglund, att om en fastighetsägare,

som själv före den 25 maj 1917 bebott en lägenhet i fastigheten,

efter sistnämnda dag uthyr lägenheten, avfattningen av andra stycket i 6 §

1 mom. föranleder, att detta uthyrande ej kan underställas hyresnämndens

prövning. Motionären föreslår därför, att i andra stycket av 6 § 1 mom.

orden »eller tidigare varit uthyrd» utbytas mot orden »eller tidigare varit

tagen i bruk».

Såsom av den nyss lämnade redogörelsen för bestämmelserna i förevarande

moment framgår, innebär den princip, på vilken ifrågavarande lagstiftning

byggts, just att förhöjningar i redan utgående hyra skola under

i lagen närmare angivna förutsättningar vara underkastade hyresnämnds

prövning, medan det första uthyrandet lämnats utanför hyresregleringen.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande Nr hl.

15

Att nu, på satt i motionen föreslagits, vidtaga en rubbning i denna princip,

varigenom för övrigt skulle nödvändiggöras ändringar även i andra

hänseenden än motionären avsett, synes, särskilt då lagen nu är stadd i

avveckling, ej böra förekomma.

6 § 2 mom.

Enligt den nu gällande hyresstegringslagen omfattar den fria hyressteg- Den fria

rin^slatituden en förhöjning med femtio procent å den hyra, som betingats för yresstegtiden

närmast före den 1 oktober 1915. I fråga om bostadslägenheter, tuden.

vilka icke varit uthyrda före nämnda dag men väl före den 25 maj 1917,

kan varje krav på hyresökning underställas hyresnämnds prövning. Hyreslägenheter,

vilka tillkommit efter sistnämnda dag, äro från och med den

1 oktober detta år helt undantagna från bestämmelserna om hyresreglering

och uppsägning.

I förevarande avseende föreslår nu socialstyrelsen den betydelsefulla

förändring, att vid beräkning av den fria hyresstegringslatituden skall såsom

utgångshyra anses senaste årets hyra samt att å denna hyra skall

kunna fritt avtalas en förhöjning med tio procent. Då det av styrelsen

framlagda lagförslaget är avsett att gälla för tiden till den 1 oktober 1923,

kommer följaktligen den medgivna fria hyresökningen under det senare av

dessa båda hyresår att motsvara mer än tjugu procent av hyran för hyresåret

1 oktober 1920—30 september 1921. Till de föreslagna nya bestämmelserna

i 6 § har därjämte fogats ett stadgande av innehåll, att vid tilllämpning

av samma bestämmelser icke skall tagas hänsyn till sådan del av

hyran, som angives eller skäligen är att anse såsom ersättning för lägenhetens

uppvärmning eller för tillhandahållande av varmvatten till densamma. —

Såsom av styrelsens utlåtande framgår, hava vid behandlingen av denna fråga

skilda meningar framträtt. I en reservation har påyrkats, att procentsatsen

för medgiven fri hyresförhöjning måtte bestämmas till femton i stället för

av styrelsen föreslagna tio procent. I fyra särskilda yttranden har uttalats

den mening, att hyresökning fortfarande såsom hittills bör beräknas

med utgångspunkt från 1914—1915 års hyra. En av dessa reservanter

har velat bestämma den fria hyresstegringslatituden för vartdera av de två

hyresår, under vilka den nya lagen skall gälla, till sextio resp. sjuttio

procent å sistnämnda hyra. Övriga tre reservanter hava uttalat sig emot

fastställande i lagen av annan generell procentsats än den nu gällande.

I en av ordförande i hyresnämnder i Stockholm till chefen för justitiedepartementet

ingiven skrift har uttalats anslutning till de reservationer,

i vilka hemställts om bibehållande såväl av nuvarande grund för

s. 16 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

16 Första lagutskottets utlåtande Nr kl.

bestämmande av hyresökning som av den för närvarande gällande procentsatsen.

Det nu föreliggande förslaget ansluter sig till sistnämnda ståndpunkt.

Enligt detsamma skola sålunda 1914—1915 års hyror fortfarande

vara normerande för beräkningen av fri hyresförhöjning under hyresåren

1921 —1923, varjämte den för ifrågavarande förhöjning nu gällande gränsen

av 50 procent bibehållits.

Herrar Antonsson och Jönsson yrka i sina motioner bifall till socialstyrelsens

ovan omförmälda förslag.

Lika med föredragande departementschefen anser utskottet övertygande

skäl hava av förut nämnda reservanter inom socialstyrelsen anförts

för att i fråga om sättet för hyresstegringslatitudens fastställande bibehålla

den nu gällande lagens ståndpunkt och sålunda låta 1914—1915 års

hyror vara bestämmande för den fria hyresförhöjningen. Utskottet är

ense med departementschefen även därutinnan, att den fria latituden för

hyresökning bör bibehållas vid sin nuvarande storlek. Väl synes det vara

angeläget att tillse, att övergången till en fri hyresmarknad ej skall komma

att ske allt för brådstörtat. Men å andra sidan är det givetvis av

vikt, att ej i lagen införas bestämmelser, som bidraga till en av förhållandena

ej påkallad hyresökning. Enligt utskottets mening lärer det emellertid

vara att befara, att en höjning av den fria hyresökningslatituden skulle

föra med sig, att hyrorna sprunge upp till högre belopp än vad vid en

fri prisbildning skulle bliva förhållandet. Redan för närvarande torde

hyreshöjningen i allmänhet ej oväsentligt överstiga den fria latituden, och

i ’ den mån en ytterligare höjning kan befinnas vara skälig, äro hyresnämnderna

oförhindrade att vidtaga en sådan höjning.

Utskottet får alltså, med avstyrkande av herrar Antonssons och Jönssons

motioner, tillstyrka den kungl. propositionen jämväl i nu förevarande del.

Enligt 6 § 2 mom. andra stycket äger socialstyrelsen, på framställning

av hyresnämnd, där särskilda skäl därtill äro, för nämndens verksamhetsområde

eller viss del därav fastställa den fria hyresstegringslatituden

till en lägre procentsats än 50 procent, dock lägst 40 procent.

Socialstyrelsen har föreslagit, att den styrelsen sålunda medgivna

befogenheten måtte upphöra. Denna ändring har motiverats väsentligen

därmed, att efter den utvidgning av den fria latituden, varom styrelsen

hemställt, en dylik befogenhet saklöst kunde bortfalla.

Herrar Antonsson och Jönsson hemställa om bifall till socialstyrelsens

berörda förslag.

Då enligt det nu föreliggande, av utskottet tillstyrkta förslaget nuvarande

bestämmelser om liyresstegringslatituden lämnas orubbade, synes,

s. 17 Kontrollera mot PDF

Första lagutslcottets utlåtande Nr -41.

17

på sätt föredragande departementschefen jämväl anfört, någon anledning

att vidtaga ändring i förevarande bestämmelse icke vara för handen.

o o

8 § 4 mom.

Herrar Antonssons och Jönssons motioner innebära yrkande om bifall

till ett av socialstyrelsen framställt förslag till ändrad lydelse av detta

lagrum. Berörda förslag överensstämmer med det kungl. förslaget utom

därutinnan att i det sistnämnda av redaktionella skäl tillagts orden »av

nämnden». Då några skäl för avvikelse från det kungl. förslaget i denna

del ej anförts, hemställer utskottet om avslag å motionärernas nu ifrågavarande

hemställan.

12 §.

I 12 § i gällande hyresstegringslag stadgas, att en var, som inom

hyresnämnds verksamhetsområde ''för egen eller annans räkning uthyr

omöblerad lägenhet, är pliktig att hos nämnden anmäla ej mindre hyresavtals

träffande och upphörande med angivande av i förra fallet närmast

därförut betingad hyra och i senare fallet, där så ske kan, hyresanspråk

för förnyad uthyrning, än öck varje med förutvarande hyresgäst träffat

avtal om fortsatt hyresupplåtelse mot höjd hyra, ävenledes med angivande

av den förutvarande och den höjda hyrans belopp. I anmälan skall, då

lägenhet varit uthyrd för tid före den 1 oktober 1915, även angivas den

för tid före nämnda dag senast betingade hyran. Denna omfattande anmälningsplikt

har i det nu föreliggande förslaget inskränkts till att avse

allenast uppgifter om hyresavtals träffande med ny hyresgäst samt om

hyresavtals upphörande beträffande bostadslägenheter å plats, där bostadsförmedling,

enligt 13 § är anordnad.

I sin ovan omförmälda motion yrkar herr Loven, att paragrafen

måtte bibehållas oförändrad, dock med ett förtydligande i första stycket

av följande lydelse:

»Envar, som inom hyresnämnds verksamhetsområde för egen eller

annans räkning uthyr omöblerad lägenhet för bostads-, affärs- eller annat

ändamål, är pliktig» etc.

Av den utav socialstyrelsen i ärendet förebragta utredningen framgår,

att ifrågavarande stadgande icke allmänt efterleves. Då vid sådant

förhållande'' anledning ej torde föreligga att bibehålla bestämmelsen i vidare

omfattning än som betingas av det praktiska behovet av ett underlag för

bostadsförmedlingen, är utskottet ense med socialstyrelsen och föredragande

departementschefen därom, att stadgandet bör erhålla den i propositionen

föreslagna avfattningen.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 9 saml. 1 avd. 32 käft. (Nr 41.)

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Första lagutskottets utlåtande Nr il.

Övergångsbestämmelsen.

1 fråga om herrar Antonssons och Jönssons yrkande om rätt för hyresvärd

att redan nu uppsäga hyresavtal till den 1 oktober 1923 har utskottet

redan förut yttrat sig (s. 13).

Herr Lindqvist yrkar i sin ovannämnda motion, att bostadslägenheter,

tagna i bruk efter den 25 maj 1917, må i avseende på hyresnämnds

prövning av hyresbelopp och uppsägning av hyresavtal med retroaktiv

verkan bringas i samma läge som dylika lägenheter tagna i bruk senast

nämnda dag.

Herr Hage hemställer, att under hyresregleringslagen skola falla ej

blott nyssnämnda lägenheter utan även andra lägenheter än bostäder.

Enligt 1920 års hyresregleringslag äro samtliga nu nämnda lägenheter

irån och med den 1 oktober 1921 ej längre underkastade reglering

beträffande hyror och uppsägningsrätt. Detta frigivande har visserligen

i fråga om bostadslägenheter, tagna i bruk efter den 25 maj 1917, i åtskilliga

fall visat sig medföra hyresökningar, som näppeligen synas rimliga.

Vid hyresstegringslagens behandling av fortgående års riksdag var

emellertid ifrågavarande spörsmål föremål för en ingående prövning, och

riksdagen beslöt på hemställan av vederbörande utskott att från och med

den 1 oktober 1921 utesluta ifrågavarande lägenhetskategorier från hyresregleringen.

Några omständigheter av så allvarlig beskaffenhet, att riksdagen,

i strid mot sitt föregående år fattade beslut, bör återföra dessa

lägenheter under lagen och såmedelst omintetgöra dispositioner, som efter

riksdagens förra beslut och i anledning därav träffats med avseende å uppsägning

och uthyrning av dylika lägenheter, hava enligt utskottets mening

ej förebragts.

På grund av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

l:o) att ifrågavarande proposition måtte av riksdagen

bifallas;

2:o) att de i anledning av propositionen väckta

motionerna i den mån de ej kunna anses besvarade

genom utskottets hemställan under l:o), icke måtte till

någon riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 21 maj 1921.

På första lagutskottets vägnar: *

JAKOB PETTERSSON.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande Nr hl.

1!)

Reservationer:

1) av herr Boman, som anfört:

Då den nu föreliggande lagen år avsedd att gälla endast till 1 okt.

1923 för att senare ej förnyas, borde det vara angeläget i syfte att underlätta

övergången till fri hyresmarknad att söka minska det antal hyresavtal,

som under lagens ännu återstående giltighetstid komme att hänskjutas

till hyresnämndernas avgörande. I sådant syfte torde det vara

lämpligt att något höja den gräns för hyresstegring, vid vilken det ej är

tillåtet att vädja till hyresnämnd, och synes det mig av byråchefen

Bergsten i en reservation inom socialstyrelsen framlagda förslaget om

denna gräns bestämmande till 60 % över 1915 års hyra vara åtminstone

ej för hög.

Enligt min uppfattning komme en sådan ändring ej att leda

till någon oskälig höjning av hyresnivån, då hyresnämnderna redan nu

ha skyldighet att taga hänsyn till det allmänna läget på hyresmarknaden

vid hyrans bestämmande; även hyresmarknaden lär ej kunna undgå att

röna inflytande av den inträdda ekonomiska depressionen.

Jag hemställer alltså,

att i § 6 mom. 2 första stycket siffran 50 utbytes

mot 60;

2) av herr Hederstierna, som anfört:

Med hänsyn till den prisstegring på snart sagt alla områden, som

under senare år ägt rum, måste det enligt min mening antagas, att, när

hyresstegringslagen träder ur kraft, stegringen av hyror kommer att i avsevärd

grad överskrida den gräns av 50 procent på den före den 1 oktober

1915 utgående hyra, som i 6 § 2 mom. av nu gällande lag är stadgad

för hyresnämnds inskridande. För att i någon mån förmedla övergången

till den fria hyresstegringen anser jag därför att berörda procentsats

bör i den nya lagen sättas till 60 procent. Då därjämte, enligt

vad upplyst blivit, andra stycket av nämnda moment hitintills icke kommit

till användning och för framtiden behov av detsamma än mindre lärer

förekomma, synes samma stycke böra ur den nya lagen utgå.. På

grund härav hemställer jag, att 6 § 2 mom. skall erhålla följande

lydelse:

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Första lagutskottets utlåtande Nr Al.

2. J den mån---med mer än 60 procent---dålio
beskaffenhet;
3)

av herr Thore, som anfört:

I likhet med socialstyrelsen anser jag lämpligt, att redan nu i

bestämd form utsäges, att hyresstegringslagens giltighet icke utsträckes

längre, än att dess verkningar upphöra den 1 oktober 1923. Vid noggrant

övervägande av de faktorer, som under närmaste tiden framåt kunna

anses verka till förmån för ökande av bostadsproduktionen och i allmänhet

till lättande på. hyresmarknaden — prisfallet på byggnadsmaterialier,

lönenedsättningar, lindringar i 8 timmarslagen, den allmänna ekonomiska

depi’essionen, som tvingar folk att inskränka på lägenhetsutrymmet och

jämväl motverkar omotiverade hyresstegringar — har jag kommit till den

uppfattningen, att den tvångslagstiftning, som hyresstegringslagen innebär,

utan allvarligt men för den bostads- eller lägenhetssökande allmänheten,

men väl i de övervägande fallen till fördel för denna, slutgiltigt bör

kunna avvecklas till den ovan angivna tidpunkten. Under sådana förhållanden

finner jag det vara av vikt att redan nu fullt klart besked lämnas

därom, att efter nämnda tidpunkt hyresstegringslagen upphör att verka.

Härigenom erhåller allmänheten redan nu rådrum att inrätta sig efter den

nya situationen. I så avseende finner jag den av socialstyrelsen föreslagna

ordalydelsen av övergångsbestämmelserna vara att föredraga framför Kungl.

„ Maj:ts och utskottets förslag.

Jag vill därför yrka, att andra stycket till övergångsbestämmelserna

erhåller följande lydelse: Denna lag gäller till och med den 30 september

1923. Dock skall högst till sistnämnda dag. Stadgandena

i 8 § skola ej i något fall äga tillämpning, där hyresvärd uppsäger hyresavtal

att upphöra den 1 oktober 1923 eller senare dag.

.4) av herr K. G. Westman, som beträffande 12 § i förslaget ansett,

att tillräckliga skäl för en ändring av paragrafens nu gällande lydelse ej

förebragts, och hemställt, att paragrafen i fråga måtte antagas med den

lydelse, den äger enligt nu gällande lag den 30 juni 1920 mot oskälig

hyresstegring m. m.; samt

5) av herrar J. T. Larsson, P. A. Hansson, Engberg och Billqvist,

som ansett, att utskottets utlåtande bort hava följande lydelse:

Genom en den 15 april 1921 dagtecknad proposition — — —

hemställes om bifall till socialstyrelsens berörda förslag.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande Nr hl.

21

I likhet med föredragande departementschefen finner utskottet det

icke vara välbetänkt att såsom socialstyrelsen föreslagit nu definitivt fastställa

en tidpunkt för förevarande lagstiftnings avskrivning. Men utskottet

kan heller icke ansluta sig till den av departementschefen föreslagna

ordningen. Det saknas för närvarande tillräckligt fasta hållpunkter för

ett bedömande av, när sådana förhållanden på hyresmarknaden kunna återinträda,

att en lagstiftning av denna art karl anses obehövlig. Men det

kan då icke vara till gagn, att nu ställa i utsikt en snar avveckling, för

att måhända senare nödgas grusa de förhoppningar, vilka sålunda väckts.

Skulle före den 1 juli 1922, den dag efter vilken enligt Kungl. Maj:ts

förslag hyresvärd skulle äga rätt att uppsäga hyresavtal till upphörande

den 1 oktober 1923, sådana förändrade förhållanden inträda, som medgiva

en lindring i lagens bestämmelser, så möter det ju intet hinder för

Kungl. Maj:t att i god tid förelägga nästkommande riksdag de förslag,

som kunna befinnas lämpliga. Att nu införa i övergångsbestämmelserna

några stadganden om fri uppsägningsrätt kan utskottet icke förorda.

I syfte att framtvinga utbjudande — — — efter i lagen fast
ställda

grunder bestämdes.

Av socialstyrelsen har — — — praktisk och rättslig art. Det

upplyses också att den åberopade bestämmelsen i förfoganderättslagen

aldrig ansetts böra tagas i anspråk. Vid sådant förhållande finner utskottet

icke nu tillräckliga skäl föreligga att förorda en sådan utvidgning

av lagen, som motionärens yrkande avser.

Utskottet övergår nu till behandlingen — — — väckta änd
ringsförslag.

6 § 1 mom. (lika med utskottet)

6 § 2 mom. ( d:o )

8 § 1 mom.

I anledning av vad utskottet här nedan vid övergångsbestämmelsen

anfört i fråga om att bostadslägenheter, tagna i bruk efter den 25 maj

1917, fortfarande skola vara underkastade hyreslagens bestämmelser, har

till förevarande moment fogats ett nytt stycke.

8 § 4 mom. (lika med utskottet)

12 §.

I 12 § i gällande hyresstegringslag — — — är pliktig» etc.

Såsom skäl för en ändring av ifrågavarande paragraf, på sätt Kungl.

Maj:t föreslagit, har väsentligen åberopats, att stadgandet icke allmänt

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Första lagutskottets utlåtande Nr Al.

efterleves. Detta kan dock icke vara någon anledning att borttaga detsamma,

därest det befinnes vara av betydelse. I stället bör väl vederbörande

myndigheter tillhållas att bevaka'' lagens efterlevnad. För stadgandets

bibehållande har motionären förebragt goda skäl. Dock synes icke

den av motionären föreslagna omformuleringen av stadgandets hittillsvarande

lydelse vara nödvändig. Utskottet tillstyrker därför, att 12 § måtte

bibehålla samma lydelse som i lagen av den 30 juni 1920.

Övergångsbestämmelsen.

I fråga om herrar Antonssons — — — även andra lägenheter

än bostäder.

I herrar Lindqvists och Hages motioner anförda exempel giver vid

handen, att undantagandet av nämnda bostadslägenheter från lagens tilllämpning

torde kqmma att medföra hyresökningar, som kunna betecknas

såsom oskäliga. A andra sidan torde icke ett sådant undantagande, såsom

tidigare hållits för troligt, komma att uppmuntra till ökad byggnadsverksamhet.

Man skulle alltså taga nackdelarna av ett undantagande utan

att vinna den beräknade fördelen. Utskottet kan icke finna detta välbetänkt

och förordar därför, att även bostadslägenheter tagna i bruk efter

den 25 maj 1917 fortfarande skola vara underkastade hyresstegringslagens

bestämmelser. Däremot torde icke tillräckliga skäl föreligga, att

häri inbegripa även butiks- och affärslokaler. I enlighet härmed har utskottet

vidtagit en ändring i övergångsbestämmelsen, varjämte, på sätt

ovan nämnts, till 8 § 1 mom. fogats ett nytt stycke.

På grund av vad sålunda anförts hemställer utskottet:

l:o) att ifrågavarande proposition måtte av riksdagen

bifallas med följande ändringar:

a) 8 § erhåller följande lydelse:

1. Uppsägning från-----till uppsägning.

Vad nu sagts skall äga tillämpning jämväl i fråga om

uppsägning, som skett före denna lags ikraftträdande, där uppsägningen

avsett hyresavtal om omöblerad lägenhet som helt

eller delvis uthyrts till bostad och icke dm 25 maj 1917 eller

tidigare varit taqen i bruk, samt avtalet uppsagts att upphöra

den 30 sept. 1921 eller senare.

2. --------— lägenhet i byggnaden.

b) 12 § erhåller följande lydelse:

Envar, som inom hyresnämnds verksamhetsområde för egen eller annans

räkning uthyr omöblerad lägenhet, är pliktig att hos nämnden anmäla ej mindre

s. 23 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande Nr hl.

23

hyresavtals träffande och upphörande med angivande av i förra fallet närmast

därförut betingad hyra och i senare fallet, där så ske kan, hyresanspråk för förnyad

uthyrning, än ock varje med förutvarande hyresgäst träffat avtal om fortsatt

hyresupplåtelse mot höjd hyra, ävenledes med angivande av den förutvarande

och den höjda hyrans belopp. I anmälan skall, då lägenhet varit uthyrd för tid

före den 1 oktober 1915, även angivas den för tid före nämnda dag senast betingade

hyran. Om tiden och sättet för anmälan, som här sagts, förordnas av

nämnden.

c) övergångsbestämmelsen erhåller följande lydelse:

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen, enligt därå meddelad

uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling, och upphör därmed

lagen med vissa ändrade bestämmelser mot oskälig hyresstegring m. m. den 30

juni 1920 att gälla. Dock skall beträffande förseelse, som begåtts under tiden

för sistnämnda lags giltighet och varå påföljd är i densamma bestämd, vad härutinnan

är i sagda lag stadgat fortfarande gälla. Vad i övergångsbestämmelserna

till samma lag stadgas om fortsatt giltighet i särskilda avseenden av vissa föreskrifter

i lagen den 25 maj 1917 med vissa bestämmelser mot oskälig hyresstegring

m. m. och lagen den 14 juni 1918 med vissa ändrade bestämmelser mot

oskälig hyresstegring m. m. samt lagen i samma ämne den 19 juni 1919 skall

likaledes fortfarande gälla. Därjämte skola beslut, som av hyresnämnd meddelats

ej mindre enligt någondera av sistnämnda tre lagar än även enligt lagen

den 30 juni 1920 fortfarande äga giltighet; och skola ordförande och ledamöter

i hyresnämnder jämte suppleanter för dem, vilka utsetts på grund av bestämmelserna

i någon av dessa fyra lagar, anses såsom behörigen utsedda enligt denna lag.

Denna lag gäller till och med den 30 september 1923. Dock skall beträffande

annan omöblerad lägenhet än sådan, som helt eller delvis uthyrts till bostad,

vad i 6 och 8 §§ stadgas ej gälla längre än till den 1 oktober 1921, och skola stadgandena

i 8 § ej heller äga tillämpning i fall, då hyresvärd uppsäger hyresavtal

om dylik lägenhet att upphöra den 1 oktober 1921 eller senare dag. Hyresnämnds

beslut, varigenom nämnden enligt 6 § fastställt hyra för viss tid, skall i fråga om

lägenhet, som nyss sagts, gälla högst till den 1 oktober 1921 och beträffande annan

lägenhet högst till den 1 oktober 1923. Beslut, som av nämnden i berörda avseende

meddelats jämlikt 7 §, skall gälla högst till sistnämda dag.

Vad ovan stadgats om fortsatt giltighet i särskilda avseenden av vissa föreskrifter

i äldre lagar skall äga giltighet jämväl efter den 30 september 1923, och

skall beträffande sådan i denna lag omförmäld, under tiden för lagens giltighet begången

förseelse, varå påföljd i lagen är bestämd, vad därutinnan i lagen är stadgat

jämväl gälla efter sistnämnda dag.

2:o) att de i anledning av propositionen väckta

motionerna i den män de ej kunna anses besvarade genom

utskottets hemställan under Do) icke måtte till

någon riksdagens åtgärd föranleda.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1921:260 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag med vissa ändrade bestämmelser mot oskälig hyresstegring m. m. ävensom i ä a1 i texten