Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Klingl. Maj.t i fråga om utsträckning av lagstiftningen angående förbud i vissa fall för bolag och förening att förvärva fast egendom till att avse jämväl åborätt.

1921-03-11 · 4 sidor


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1921:15, Skrivelse till Klingl. Maj.t i fråga om utsträckning av lagstiftningen angående förbud i vissa fall för bolag och förening att förvärva fast egendom till att avse jämväl åborätt.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 15.

3

Nr 15.

Ankom till riksdagens kansli den It mars 1921 kl. 1 e. m.

Ullålande i anledning av väckta motioner om skrivelse till

Klingl. Maj.t i fråga om utsträckning av lagstiftningen

angående förbud i vissa fall för bolag och förening att

förvärva fast egendom till att avse jämväl åborätt.

Närvarande: herrar von Sneidern, von Sydow*, Carl E. Svensson*, Hult,

Tjällgren, Boberg, Julin, Magnusson i Kalmar, Andersson

i Knäppinge, Karlsson i Gasabäck, Magnusson i Skövde,

Nilsson i Vibberbo, Hage och Falk.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

I två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade likalydande

motioner, nämligen nr 130 i första kammaren av herr Johan Johansson i

Kälkebo och nr 203 i andra kammaren av herr Svedberg, vilka motioner

behandlats av andra lagutskottet, har hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse

till" Kung!. Maj:t anhålla, att lagförslag skyndsamt framlägges i syfte

att förvärvande av åborätt måtte i tillämpliga delar likställas med förvärvande

av fastighet i de delar av riket, där lagen den 4 maj 1906 angående

förbud i vissa fall för bolag och förening att förvärva fast egendom gäller.

Beträffande motiveringen för berörda hemställan får utskottet hänvisa

till motionerna.

Frågan om förbud för bolag och förening att antagas såsom åbo å 1919 års lag■

kronojord inom de trakter, som avses i lagen den 4 maj 190(5 angående

förbud i vissa fall för bolag och förening att förvärva fast egendom, har

förelegat till behandling av riksdagen senast år 1919. Vid nämnda års lag
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande Nr 15.

tima riksdag yrkade nämligen herrar Hansson i Rättvik och Karlson i Sandviken

i motion nr 241 i andra kammaren, att riksdagen måtte hos Kungl.

Maj:t begära skyndsamma åtgärder och förslag till riksdagen därom, att bolags

förvärv av åborätt och skatteköp av kronojord måtte fortast möjligt

förhindras och upphöra. Över berörda ävensom andra motioner infordrade

andra lagutskottet yttrande från kammarkollegium, vilket yttrande finnes

fogat såsom bilaga vid det utlåtande, nr 43, som utskottet avgav i ärendet.

Beträffande motionen nr 241 erinrade kollegium om att kollegium i underdånig

skrivelse den 16 oktober 1908 hemställt, huruvida icke Kungl. Maj:t

täcktes finna skäl vidtaga åtgärd för förtydligande av 1906 års lag i syfte

att vad däri stadgats skulle äga motsvarande tillämpning i fråga om förvärv

av åborätt till kronojord. Vidare yttrade kollegium följande:

»Denna framställning blev av Kungl. Maj:t företagen till avgörande den

22 juni 1911. Då -hade emellertid redan på besvär, som över kungl. kammarkollegii

utslag i hithörande mål anförts såväl av vissa trävarubolag som av

kammaradvokatfiskalsämbetet, regeringsrätten genom liera utslag, särskilt den

2 december 1909, den 7 april 1910 och den 26 maj 1910, skapat vissa prejudikat

i frågan. Kungl. Maj:t åtnöjde sig därför i sitt svar å kungl. kollegii

hemställan med att hänvisa till dessa regeringsrättens utslag och förklarade

den gjorda framställningen icke till någon Kungl. Maj ds åtgärd föranleda.

Genom de nämnda utslagen av regeringsrätten fastslogs följande:

1. Hinder möter icke för bolag att, sedan föreskriven byggnads- och

odlingsskyldighet fullgjorts, få till skatte omfört krononybygge, då bolaget,

innan förbudslagen trädde i tillämpning, fått åborätten till nybygget å sig

överlåten och därå antagits till åbo.

2. Hinder möter icke för bolag att antagas till åbo å kronohemman,

till vilket bolaget, innan förbudslagen trädde i tillämpning, förvärvat åborätt.

3. För bolag, som innan förbudslagen trädde i tillämpning, fått åborätten

till krononybygge å sig överlåten, möter, även om bolaget först efter

det lagen börjat tillämpas blivit antagen till åbo, ej hinder att få nybygget

omfört till skatte. (Jämför sid. 33 ff. i den av landshövdingen Johan Widén

på uppdrag av chefen för justitiedepartementet verkställda utredningen angående

den norrländska förbudslagstiftningen och dess verkningar.)

Genom de ovan anförda prejudikaten har visserligen intet direkt utsagts

om huruvida lagen den 4 maj 1906 skall anses gälla även förvärv av åborätt

till krononybyggen. Sannolikt torde dock Kungl. Maj:t vid avlåtandet

till kungl. kammarkollegium av sitt ovan omförmälda nådiga brev den 22

juni 1911 hava ansett, att genom den motivering, som i de särskilda målen

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 15. 5

av regeringsrätten anförts, åtminstone indirekt en dylik lagtolkning blivit

fastslagen.

I syfte att fastställa, i vilken omfattning bolag, i vad avser tiden efter

år 1907, tillerkänts rätt till skatteomföring av krononybyggen inom de län,

där dylika förekomma, har advokatfiskalsämbetet företagit en granskning av

härstädes förda diarier under sagda tid till och med år 1917. Resultatet av

denna undersökning föreligger i här nedan införda tabell, utvisande dels

antalet av för bolag meddelade skatteomföringsresolutioner under vart och

ett av åren 1908—1917 ävensom det sammanlagda hemmantalet, dessa resolutioner

avse, dels ock till jämförelse härmed antalet av för enskilda utfärdade

resolutioner rörande omföring till skatte av nybyggen eller nybvggesdelar.

Till följd av i vissa fall ofullständiga uppgifter i ämbetets diarier ävensom

i de handlingar i de särskilda skatteomföringsärendena, som varit för ämbetet

tillgängliga, kunna de här nedan återgivna siffrorna icke göra anspråk

å full exakthet men torde för det syfte, varom här är fråga, likväl vara tillfyllest.

Vad beträffar nedan återgivna siffror om bolags förvärv av krononybyggen

i och genom beviljad skatteomföring torde till en början böra erinras,

att, såvitt ämbetet kunnat utröna, samtliga dessa ärenden avsett fall, då åborätten

förvärvats av bolaget före ikraftträdandet av norrlandslagen. I flertalet

fall synes jämväl åboinrymningen för bolaget hava ägt rum före nämnda

tidpunkt. Ansökningar från bolags sida till erhållande av åboinrymning och

skatteomföring på grund av senare förvärv torde sålunda icke hava förekommit.

Skatteomföring av krononybyggen på grund

av fullgjorda odlingsskyldigheter.

År

För bolag

För enskilda

antal resol.

mantal

antal resol.

1008

13

36

tnofl

26

Öl/

ö /2

27

ISIG

22

a*/.

78

1911

18

4

53

1912

12

7»

75

1913

3

’7B.

39

1914

7

. 1 Veu

34

1915

i

Sfi/

/ 32

23

1916

i

°l

/ G4

21

1917

—

33

opaginerad Kontrollera mot PDF

Utskottet.

6 Andra lagutskottets utlåtande Nr 15.

I full överensstämmelse med vad vid nyss angivna förhållande kunnat

förväntas, utvisa siffrorna för de för bolag utfärdade skatteomföringsresolutionerna

under nu ifrågavax-ande tioårsperiod en ständig nedgång. Under

det att dessa år 1909 utgjorde 26 hava de år 1916 nedgått till 1 medan år

1917 icke förekom någon.

Advokatfiskalsämbetet finner sig äga skäl för antagandet, att frågan om

bolags förvärv av skattemannarätt till krononybyggen numera saknar praktisk

betydelse».

Under åren 1918—1920 har, enligt från kammarkollegii advokatfiskalsämbete

införskaffade uppgifter, endast år 1919 två omföringar av krononybyggen

för bolag förekommit. Båda avsågo nybyggen i Norrbottens län om

resp. 5/16 och 25/64 mantal. Inrymning av åborätt i dessa nybyggen hade

ägt rum resp. åren 1894 och 1898.

Vad ovan anförts torde giva vid handen, att vid lagtillämpningen den

principen fastslagits, att lagen den 4 maj 1906 jämväl skall gälla förvärv av

åborätt till krononybyggen. I följd härav är en framställning till Kungl.

Maj:t i motionernas syfte icke av behovet påkallad.

Utskottet hemställer därför

att motionerna nr 130 i första-kammaren och nr

203 i andra kammaren icke måtte till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 11 mars 1921.

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL von SNEIDERN.

Reservation:

av herrar Tjällgren och Nilsson i Vibberbo.

CENTRAI.TRYCKERIET, STOCKHOLM 1921.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.