Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion med förslag till provisorisk lag om expropriation av jord för vissa sociala ändamål in. in.

1921-05-10 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,4 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1921:29, Utlåtande i anledning av väckt motion med förslag till provisorisk lag om expropriation av jord för vissa sociala ändamål in. in.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 29.

1

Nr 29.

Ankom till riksdagens kansli den 13 maj 1921 kl. 4 e. m.

Utlåtande i anledning av väckt motion med förslag till provisorisk

lag om expropriation av jord för vissa sociala

ändamål in. in.

Närvarande: herrar von Sneidern, Hult*, Frändén, Lindhagen*, J. B. Johansson*,

Julin, Lundberg, Magnusson i Kalmar, Andersson i Knäppinge, Hagman*,

Carlsson i Solberga, ödström, Sundling och Persson i Trången.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

I en inom första kammaren väckt, till lagutskott hänvisad motion,

nr 84, vilken behandlats av andra lagutskottet, har herr Lindhagen

hemställt,

att riksdagen ville:

1) påminna regeringen om angelägenheten att den stora jordreformen

för avlösning av torpares, bolagsarrendatorers och andra beroende jordbrukares

jordbruk samt beredandet av jord till nya jordbruk måste ske

effektivt och snabbt;

2) i avvaktan på denna angelägna och brådskande jordreforms ankomst

för sin del antaga följande provisoriska

lag om expropriation av jord för vissa sociala ändamål.

1 §•

Från fastighet, som är av större omfattning och ej tillhör stad,

kommun eller municipalsamhälle, samt från fastighet, tillhörig bolag,

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 9 samt. 2 avd. 23 käft. (AV 29.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande Nr 29.

förening för ekonomisk verksamhet eller enskild person, vilken ej har sitt

bo eller hemvist å fastigheten och uppenbarligen besitter den huvudsakligen

för att tillgodogöra .sig skogsavkastning, må jord tagas i anspråk

genom expropriation, om det prövas nödigt:

1) för att bereda torpare, bolagsarrendatorer och andra på liknande

sätt beroende jordbrukare tryggad förfoganderätt över jordbruket med erforderlig

skog, odlingsmark, bete eller annat nödigt tillbehör;

2) för att bereda den jordlösa obemedlade befolkningen jord med

nödigt tillbehör till nya jordbruk.

2 §•

Skyldighet att avstå jord, som i 1 § sägs, äger ej rum, då marken

kan anses oundgängligen behövlig för befintlig eller tillämnad anläggning

å huvudfastigheten eller dess brukande i annat avseende eller markens

avstående eljest med avseende på förekommande omständighet ej synes

kunna skäligen åläggas jordägaren.

3 §.

Frågan om skyldighet att avstå jord enligt denna lag prövas för de

sex nordligaste länen av vederbörande »jordbrukskommissioner» och inom

övriga län av jordkommissioner, som böra för varje sådant län tillsättas

enligt enahanda grunder. Intill dess för sistnämnda län jordkommissioner

kommit stånd, utövas prövningsrätten liksom övriga enligt denna lag

kommissionen åliggande uppgifter av Konungens befallningshavande.

Avslås framställning om expropiationen helt eller delvis eller har

bifallen ansökan helt eller delvis blivit bestridd av jordägaren, skall frågans

slutliga avgörande underställas Konungens prövning.

4 §•

Expropriationen utföres genom statens försorg. Kommissionen tillkommer

i sådant avseende att i väckt fråga om jords avstående föranstalta

utredning samt vidtaga de övriga åtgärder, som för sakens bringande

till slut erfordras, ävensom att i alla mål och ärenden, som föranledas

av dylik fråga, utföra statens talan.

5 §-

Inom varje kommun bör i mån av behov och alltid, ifall kommissionen

därom gör framställning, för en tid av två år väljas en jordkommitté

av minst tre, högst fem personer, vilken uti frågor om avstående av

jord, som är belägen i kommunen, äger medverka vid utförandet av kom
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 29.

3

missionens uppgift. Vid valet, soin hålles å kommunalstämma, äger envar

i kommunens allmänna angelägenheter röstberättigad person rösträtt; och

har varje röstande en röst. Vid lika röstetal skiljer lotten.

6 §.

Frågan om viss jords avstående kan hos kommissionen väckas av

den, som önskar besittningsrätt till jorden, samt vidare av kommunens

jordkommitté, kommunens beslutande myndighet eller minst tio i kommunens

allmänna angelägenheter röstberättigade personer. Kommissionen

äger ock omedelbart upptaga dylik fråga till behandling.

7 §•

1. För jord, som exproprieras, skall erläggas löseskilling i penningar,

motsvarande jordens värde. Såsom jordens värde skall anses dess

taxeringsvärde eller vad av huvudfastighetens taxeringsvärde må anses å

jorden belöpa, därest ej uppenbarligen framgår, att verkliga värdet övereller

understiger taxeringsvärdet.

2. Vid värdering av jord, som enligt 1 § mom. 1 skall avstås, må

hänsyn icke tagas till den förbättring jorden kan hava vunnit genom arbete

eller kostnad, som nedlagts därå av nyttjanderättshavaren eller ock

av föregående brukare, vilkens rätt övergått å nyttjanderättshavaren.

3. Vid värdering av jord, som enligt 1 § mom. 1 skall avstås, må

icke heller hänsyn tagas till den stegring i jordens värde, som utan jordägarens

åtgöranden uppkommit under den tid nyttjanderättshavaren eller

föregående brukare, vilkens rätt övergått å nyttjanderättshavaren, varit i

besittning av jorden; dock att denna tid ej må räknas längre tillbaka än

tio år.

4. Beträffande jord, som enligt 1 § inom. 1 skall avstås, får vid

uppskattning av inägor och skogsmark å fastighet, som av ägaren förvärvats

huvudsakligen för att tillgodogöra sig skogsavkastningen, i allmänhet

ej tagas hänsyn till inägornas och skogsmarkens värde för jordbruksändamål

utan endast till vad de kunna anses värda såsom skogsmark. Tillika

bör i detta fall vid bestämmande av lösen för såväl inägor och skogsmark

som åbyggnader jämväl fästas avseende å de utgifter ägaren i verkligheten

kan i god tro antagas hava fått vidkännas för desamma; och må lösen

ej överskrida dessa utgifter, där ej särskilda omständigheter anses höra

därtill föranleda.

5. Skada, som annan än ägaren lider, bestämmes till dess skäliga

belopp.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande Nr 29.

8 §•

Kan ej överenskommelse träffas om lösen för den jord, som skall

avstås, eller om ersättning för skada, som annan än ägaren lider, varde

lösen eller ersättningen bestämd .av kommissionen. Klagan mot beslutet

må föras i den ordning, som för ekonomimål i allmänhet är stadgad.

Sådan klagan må föras jämväl av den, som innehar nyttjanderätt till

jorden.

Finner kommissionen, jordägaren och den, som söker jord, utan

meningsskiljaktighet lämpligare, att lösen bestämmes i den ordning gällande

lag om expropriation föreskriver, må denna ordning i stället lända

till efterrättelse, dock att, där parterna ej enas om val av nämnd, denna

skall utgöras av ordföranden och två ledamöter, av vilka parterna välja

var sin.

9 §•

Bestående avtal om nyttjanderätt till jord, som avstås, vare fortfarande

gällande, där ej staten före bestämmandet av jordlösen påyrkat

avtalets upphörande; och må förty någon ersättning för förlust av nyttjanderätten

ej kunna ifrågakomma annat ån då uppsägning, på sätt nyss

är sagt, ägt rum.

10 §.

Mark, som genom statens försorg exproprieras enligt denna lag, blir

statens egendom.

Kommissionen äger å statens vägnar upplåta jorden med ägandeeller

besittningsrätt och i båda fallen under förbehåll att ändamålet med

jordens avlösning ej får rubbas annat än efter tillstånd i den ordning

närmare kan bliva av Konungen bestämt. Aganderättsupplåtelse skall ske

mot erläggande av eu köpeskilling, motsvarande den utgivna jordlösen och

kostnaden för expropriationen. Besittningsupplåtelse skall ske mot eu avgift,

som förräntar den utgivna jordlösen och kostnaden för expropriationen.

Tvist om beloppen prövas av domstol.

Äganderätt till exproprierad mark må ock kunna överlåtas å kommun

eller municipalsamhälle mot villkor av oförytterlighet, erläggande av

en köpeskilling, motsvarande den utgivna jordlösen och kostnaden för expropriationen,

samt jordens upplåtande till enskilde efter enahanda grunder,

som ovan sägs. Tvist om köpeskillingens belopp prövas av domstol.

Då jord, som enligt 1 § mom. 1 avstås, är på arrende upplåten till

någon, som ej innehar annat avsevärt jordbruk, skall arrendatorn äga företrädesrätt

till egendomens övertagande, och vare därför sådan arrenda
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 20.

5

tor, där arrendet ej med jordens avstående upphört, berättigad att även

före arrendetidens slut övertaga jorden på stadgade villkor, önskar sådan

arrendator ej övertaga jorden, äge tidigare arrendator företräde.

11 §•

Sedan ägaren till den jord, vars avstående ifrågasättes, delgivits därom

framställt yrkande, må frågans fullföljande ej förhindras därav, att

jorden övergår till sådan ägare, som enligt denna lag icke är skyldig att

avstå jord.

12 §.

I allt övrigt, varom i denna lag rörande expropriationen ej särskilt

stadgats, galle i tillämpliga delar gällande lag oip expropriation.

13 §.

Erforderliga föreskrifter för kommissionens verksamhet utöver vad

denna lag innehåller meddelas av Konungen.

Denna lag träder genast i kraft samt gäller tills vidare intill den

1 juli 1925.

Beträffande de skäl, som ligga till grund för berörda hemställan,

tillåter sig utskottet hänvisa till motionen.

över motionen har utskottet i den ordning § 46 riksdagsordningen

föreskriver infordrat yttrande från jordkommissionen. Detta yttrande, som

jämväl avser herr Lindhagens motion nr 85, är såsom bilaga fogat vid

utskottets utlåtande nr 30.

Nu föreliggande lagförslag avser dels friköpningsrätt för torpare,

bolagsarrendatorer och andra på liknande sätt beroende jordbrukare, dels

ock expropriation för beredande av jordbruk åt den jordlösa obemedlade

befolkningen. Dessa frågor komma, såsom jordkommissionen i sitt yttrande

anfört, att bliva föremål för behandling inom jordkommissionen.

Att, såsom motionären föreslagit, hos Kungl. Maj:t göra framställning i

syfte att påskynda framläggandet av förslag härutinnan synes utskottet

icke vara vare sig behövligt eller lämpligt. Ej heller anser uttkottet det

vara välbetänkt att provisoriskt lagstifta på ett område, som icke utan

Utskottet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Andra lagutskottets utlåtande Nr 29.

ingående utredning kan överblickas. På grund av vad sålunda anförts får

utskottet hemställa,

A) att yrkandet under 1) i förevarande motion

icke måtte till någon riksdagens åtgärd föranleda;

B) att yrkandet under 2) i samma motion icke

måtte till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 10 maj 1921.

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL VON SNEIDERN.

Reservationer:

I) av herrar Julin, Lundberg, Magnusson i Kalmar och Hagman.

Beträffande punkt B.

II) av herr Lindhagen, som anfört:

Vid nästan alla under de senaste tiderna sedan många år tillbaka i

riksdagen framförda förslag om expropriation av jord för vissa sociala

ändamål (jordbruks- och bostadsändamål) har, jämte begäran om en snar

lagstiftning i ämnet, även fogats hemställan om omedelbart antagande av

en utformad provisorisk lagstiftning. Sådana framställningar ha även

framburits av socialdemokratiska riksdagsgruppen i sin helhet.

Sedan lagstiftningen nu äntligen — låt vara synnerligen bristfälligt —

börjat syssla med social expropriation för bostadsändamål (jmfr motionen

82 i lista kammaren vid denna riksdag), väntar landet fortfarande på

en social expropriationslagstiftning för jordbruksändamål. I avvaktan på

denna definitiva lagstiftning har föreslagits en negativ provisorisk lagstiftning

om. förlängning av vissa arrendeavtal. Ett dylikt provisorium har

sina skäl och jag har därför biträtt detsamma. Enligt min uppfattning

är dock en positiv provisorisk lag av ovan nämnd beskaffenhet ännu för’-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 29.

7

delaktigare. På detta sått hjälper man definitivt i uppkomna nödlägen

och behöver ej lagstifta även för fall, då ett negativt ingripande är obehövligt.

Det finnes åtskilliga fall, då av skilda anledningar brukaren icke

kan bliva betjänt med att vänta på jordbrukets frigivande medelst eu

definitiv lagstiftning, även om riskerna av en sådan väntan mildras genom

eu legal förlängning av arrendet. För att bereda dessa brukare tillfälle

att omedelbart få sin jord utbruten i det för dem lägliga ögonblicket har

jag således ansett mig böra framlägga det förslag, som innefattas uti

motionen nr 84.

Detta är väsentligen överensstämmande med det äldre i enahanda

syfte framförda provisoriet, varom mer än en gång röstats i andra kammaren,

med vissa modifikationer. Modifikationerna äro betingade av att

bostadsändamålen av angivet skäl icke vidare medtagits i detta förslag.

Om nu verkligen, såsom utskottet förmenat, det ej kan anses behövligt

eller lämpligt att riksdagen genom skrivelse påskyndar den definitiva

sociala expropiåationslagstiftningen för jordbruksändamål, återstår dock enligt

min uppfattning behövligheten av det ovan ifrågasatta positiva provisoriet

i avvaktan på jordkommissionens definitiva förslag och dettas avgörande.

Kommissionen har trott, att ett tillfredsställande provisorium blir

anordnat genom en tvångsförlängning av arrenden. Då jag i den punkten

har, såsom ovan erinrats, en avvikande mening och riksdagens benägenhet

att antaga sistnämnda förslag kan vara oviss, hemställer jag,

att riksdagen måtte åtminstone antaga det genom

'' motionen nr 84 framförda förslag till provisorisk lag

om expropriation av jord för vissa sociala ändamål.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.