Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Kungl. Maj:t med viss hemställan i fråga om beslut, meddelade av kontrollstyrelsen.

1921-05-27 · 17 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 16 av 17 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

AK 2TU 1921:10, Skrivelse till Kungl. Maj:t med viss hemställan i fråga om beslut, meddelade av kontrollstyrelsen.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra lcammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr It). I

Nr 10.

Ankom till riksdagens kansli den 27 maj 1921 kl. 1 e. m.

Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 10 om skrivelse

till Kungl. Maj:t med viss hemställan i fråga om beslut,

meddelade av kontrollstyrelsen.

I en inom andra kammaren väckt och till dess andra tillfälliga utskott

hänvisad motion, nr 145, har herr Gustafson i Stockholm hemställt, att riksdagen

ville i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t måtte föreskriva,

att varje förordning, som utfärdas av k. kontrollstyrelsen, från och

med dag, som av Kungl. Maj:t bestämmes, skall underställas Kungl. Maj:ts

prövning för slutlig sanktion.

Med avseende på motiveringen tillåter sig utskottet hänvisatill motionen.

Utskottet, som i förevarande ärende inhämtat yttrande av kontrollstyrelsen,

har av nämnda myndighet fått mottaga det utlåtande, som återgives

i bilaga.

Utskottet får härjämte erinra om att en motion i andra kammaren,

nr 96, av i viss mån likartat innehåll med den här förevarande hänvisats till

behandling av bevillningsutskottet.

Enligt utskottets mening och såsom även av kontrollstyrelsen framhållits

skulle ett bifall till den i förevarande motion gjorda hemställan, att

alla de av kontrollstyrelsen utfärdade föreskrifter skola underställas Kungl.

Maj:ts prövning, komma att medföra konsekvenser, som måste betraktas

såsom orimliga. Kontrollstyrelsen skulle därigenom komma att i sin verksamhet

och sina befogenheter begränsas på ett sätt, som icke blott vore enastående

inom de centrala ämbetsverkens organisation utan även stridande

mot den uppgift och ställning, som tillkomma dessa; styrelsens arbetsuppgifter

skulle i avsevärd mån överflyttas från styrelsen till Kungl. Maj:t själv.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 13 sand. 2 avd. 9 höft. (Nr 10 ) 1

Motionen.

Utskottet.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra kammar ms andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 10.

I och för sig vore en dylik åtgärd ägnad att väcka de starkaste principiella

betänkligheter. Men dessutom torde med skäl kunna ifrågasättas, om därmed

ens något vore vunnet för främjande av det syfte som motionen egentligen

synes avse, nämligen ökade garantier för att kontrollstyrelsens tillämpningsbestämmelser

till rusdrycksförsäljningsordningen stå i överensstämmelse

med den allmänna opinionen. Motionären synes ha förbisett den rätt till

besvär över nämnda bestämmelser, som förefinnes, och de möjligheter till

rättelse, som på denna väg stå öppna. Genom en anordning sådan som den

föreslagna skulle icke de möjligheter till efterprövning, som nu på besvärsvägen

existera, ökas, snarare tvärtom.

Redan av det sagda anser utskottet vara tydligt, att motionens läggning

är sådan, att utskottet ej kan tillstyrka bifall till densamma. Utskottet

får därför, utan att taga ställning till de anmärkningar, som av motionären

andragits mot kontrollstyrelsen, hemställa,

att förevarande motion icke måtte till någon andra

kammarens åtgärd föranleda.

Stockholm den 27 maj 1921.

På utskottets vägnar:

F. BLOCK.

Närvarande vid förevarande ärendes slutbehandling: herrar Block, Fast, Isaksson, Schill, Björk,

Johansson* i Bio, Olsson i Labbem&la, Törnkvist, Högström och Gustafson* i Stockholm.

•Icke närvarande vid justeringen.

Reservation

av herrar Fast, Isaksson, Schill, Olsson i Labbemåla och Törnkvist,

vilka ansett, att utskottets motivering bort hava följande lydelse:

Enligt utskottets mening---(= utskottet)---ej kan

tillstyrka bifall till densamma.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 10. 3

En granskning av motionens kortfattade, synnerligen allmänt hållna

motivering ger icke vid handen, att några sådana skäl anförts, som giva ett

verkligt påtagligt stöd för vidtagande av åtgärder i den av motionären förordade

riktningen. De anmärkningar mot kontrollstyrelsen, som i motionen

antydningsvis framkommit, angående exempelvis det lagligt befogade i

styrelsens åtgärder ävensom lämpligheten av sådana av densamma utfärdade

föreskrifter, som beröra de enskilda medborgarnas dagliga liv och vanor

samt restaurangpersonalens och restauratörernas ställning, har styrelsen i

det här bilagda utlåtandet upptagit till ingående behandling. Med hänvisning

till nämnda utlåtande får utskottet som sin mening framhålla, att även om

den kritik, som riktats mot kontrollstyrelsen, i något fall kan ha fog för sig,

torde en ökad insikt om den sakliga omsorg att följa gällande rusdrycksförsäljningsförordnings

bestämmelser och i överensstämmelse med dennas

anda främja folknykterheten, som utgjort ledmotivet vid styrelsens handläggning

av de ärenden, varom här är fråga, vara ägnad att i det stora hela

ådagalägga det obefogade i de ofta mycket överdrivna angrepp som riktats

mot styrelsen. Utskottet får dessutom påpeka att i den mån klagomål mot

kontrollstyrelsen berörande här ifrågavarande spörsmål bringats till Kungl.

Maj:ts och vederbörande myndigheters prövning och avgörande hava dessa

visat sig vara ogrundade.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 10.

Bilaga.

Utlåtande av Kontrollstyrelsen.

Genom remiss den 25 februari 1921 har Kungl. Maj:t anbefallt kontrollstyrelsen

att till andra kammarens andra tillfälliga utskott avgiva utlåtande

rörande en av herr Gustafson i Stockholm väckt motion (nr 145) om

skrivelse till Kungl. Maj :t med viss hemställan i fråga om beslut, meddelade

av kontrollstyrelsen.

I anledning härav får kontrollstyrelsen anföra följande.

I den ifrågavarande motionen hemställes, att riksdagen ville i skrivelse

till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t måtte föreskriva, att varje

förordning, som utfärdas av kontrollstyrelsen, från och med dag, som av

Kungl. Maj:t bestämmes, skall underställas Kungl. Maj:ts prövning för

slutlig sanktion.

I händelse förevarande motion vunne riksdagens bifall, skulle ej allenast

de av motionären i motiveringen berörda föreskrifter, som kontrollstyrelsen

på grund av rusdrycksförsäljningsförordningen har att utfärda,

utan ock de föreskrifter, som kontrollstyrelsen utfärdar på grund av bestämmelser

i förordningarna angående tillverkning och beskattning av maltdrycker

den 7 augusti 1907, angående beskattning av socker den 11 oktober

1907, angående tillverkning av brännvin den 11 oktober 1907, angående handel

med skattefritt sprit den 1 juli 1918 samt angående vissa alkoholhaltiga

preparat den 1 juli 1918, behöva underställas Kungl. Maj:ts prövning för

att erhålla gällande kraft.

Då de bestämmelser i berörda författningar, som reglera kontrollstyrelsens

befogenhet och skyldighet i fråga om utfärdandet av föreskrifter,

uppenbarligen grunda sig på en under författningsförslagens utarbetande och

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 10. 5

vid deras behandling i riksdagen vunnen övertygelse om ändamålsenligheten

i bestämmelserna, vore det enligt kontrollstyrelsens mening synnerligen

olämpligt att härutinnan vidtaga någon ändring utan att först undersöka,

huruvida i de särskilda fallen några motiv för ändringen förelåge.

Med hänsyn härtill borde enligt kontrollstyrelsens mening, därest den av

motionären föreslagna begränsningen av kontrollstyrelsens befogenhet

över huvud taget skulle genomföras, detta ej ske genom ett generellt beslut,

vars verkliga innebörd och konsekvenser näppeligen kunde överskådas,

utan genom direkta ändringar i de lagrum i respektive förordningar, genom

vilka kontrollstyrelsens befogenhet i förevarande avseende reglerades.

Kontrollstyrelsen vill vidare framhålla, att motionen rent principiellt

sett måste väcka de största betänkligheter. Ett bifall till motionen skulle

otvivelaktigt innebära ett mycket betydande avsteg från de principer, som

hittills varit normerande vid bestämmandet av de centrala ämbetsverkens

uppgifter och befogenhet i olika fall.

Under sådana förhållanden borde det uppenbarligen hava varit några

mycket vägande skäl, hämtade från olika delar av kontrollstyrelsens verksamhetsområde,

som föranlett motionens framläggande. Den av motionären

förebragta motiveringen synes emellertid giva vid handen, att själva yrkandet

erhållit en vidsträcktare formulering än som egentligen varit avsett.

I motiveringen uppehåller sig nämligen motionären uteslutande vid de föreskrifter,

som kontrollstyrelsen utfärdat på grund av stadganden i rusdrycksförsäljningsförordningen.

Enligt motionärens uppfattning skulle dessa föreskrifter,

som väsentligt berörde de enskilda medborgarnas dagliga liv och

samtidigt för tusentals medborgare medförde rätt så svåra konsekvenser

beträffande arbete och existens, hava från olika håll rönt så livliga motsägelser,

att det syntes motionären nödvändigt, att ökad garanti erhölles,

för att de föreskrifter, som utfärdades, vore så väl motiverade, att den allmänna

opinionen erkände deras nödvändighet och verkliga samhällsnytta.

Denna garanti har motionären, i avvaktan på vidtagandet av andra i motionen

i förbigående berörda åtgärder, velat vinna genom det av honom framställda

förslaget om att alla av kontrollstyrelsen utfärdade föreskrifter för att erhålla

gällande kraft skulle underställas Kungl. Maj:ts prövning.

Även om motionen begränsas till att omfatta allenast de föreskrifter,

som av kontrollstyrelsen utfärdas på grund av rusdrycksförsäljningsförordningens

bestämmelser, kvarstå emellertid i allt väsentligt de erinringar,

kontrollstyrelsen i det föregående framställt. Så äro t. ex. en ej ringa del av

dessa föreskrifter av rent teknisk natur och uteslutande av betydelse för

systembolagens inre arbete. Även ur motionärens synpunkt måste det te

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra hammarms andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 10.

sig rent meningslöst att betunga Kung]. Maj:t med prövningsskyldighet i

fråga om dessa föreskrifter, mot vilka av helt naturliga skäl ingen som helst

kritik försports. Motionärens egen utgångspunkt hänvisar honom således

direkt till att föreslå ändringar i de lagrum i rusdrycksförsäljningsförordningen,

med stöd av vilka kontrollstyrelsen utfärdat de föreskrifter, som framkallat

den kritik, som varit den närmaste anledning till motionens framläggande.

Vad kontrollstyrelsen i det föregående anfört, synes styrelsen vara av

den art, att det i och för sig fullständigt bör utesluta möjligheten av ett

bifall till motionen, vare sig denna avser alla de föreskrifter, kontrollstyrelsen

har att utfärda, eller allenast de föreskrifter, som grunda sig på rusdrycksförsäljningsförordningens

bestämmelser.

Kontrollstyrelsen kan dock ej underlåta att ytterligare framhålla,

att ej ens den ökade garanti mot mindre välbetänkta föreskrifter, som

varit huvudskälet för motionens framläggande, skulle i någon högre grad

ernås genom ett bifall till densamma. Därest motionen vunne riksdagens

bifall, skulle kontrollstyrelsen utarbeta förslag till föreskrifter, som sedermera

för fastställelse skulle underställas lvungl. Maj:t. Sedan föreskrifterna

väl vore av Kungl. Maj:t fastställda, funnes ingen möjlighet att få

dem prövade av annan myndighet, därest de eventuellt vid tillämpningen

skulle framkalla kritik från allmänheten eller från de i rusdryckshanteringen

anställda. De föreskrifter, kontrollstyrelsen för närvarande utfärdar,

kunna, sedan de tillämpats och deras verkningar sålunda visat sig,

överklagas hos Kungl. Maj:t. Möjligheten av efterprövning, varom motionären

på ett ställe i motion talar, synes därför i högre grad vara tillgodosedd

under nuvarande förhållanden, än som skulle bliva fallet, därest den i

motionen föreslagna ordningen genomfördes.

Kontrollstyrelsen har i det föregående angivit de synpunkter, som

enligt styrelsens uppfattning måste vara avgörande vid ett ställningstagande

till motionen. Med hänsyn till vad som anförts i motionens motivering

samt till den allmänna diskussionen under den senaste tiden har

kontrollstyrelsen emellertid funnit det lämpligt att härtill foga några uttalanden

rörande vissa styrelsens åtgärder, som från motionärens och hans

meningsfränders sida varit föremål för kritik. Styrelsen har haft så mycket

större anledning att göra detta, som styrelsen är förvissad om att denna

redogörelse med full tydlighet skall ådagalägga, att en väsentlig del av den

kritik, som framkommit, haft sin orsak i bristande kännedom om gällande

lagstiftning och om den verkliga innebörden av kontrollstyrelsens föreskrifter.

Redogörelsen torde ock komma att giva vid handen, att den till
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra kammarens niulva tillfälliga utskotta utletande Nr 10. 7

gängliga sakkunskapen halt de bästa Iinfallen att göra sin åsikt gällande

under den förberedande behandlingen.

De uttalanden, som styrelsen härvid kommer att göra, hänföra sig till

utskänkningsspörsmålet, då detta under den senaste tiden helt stått i förgrunden,

under det att utminuteringsfrågorna i den allmänna diskussionen

tilldragit sig en relativt ringa uppmärksamhet.

Enligt 25 § 2 mom. rusdrycksförsäljningsförordningen tillkommer det Den farberekontrollstyrelsen

att utfärda föreskrifter rörande överlåtelse av rättighet^*

till iskänkning av rusdrycker. När frågan om utfärdandet av dylika före- skri/terna inskrifter

för år 1921 i slutet av sommaren 1920 blev aktuell, beslöt styrelsen,

för att försäkra sig om en så sakkunnig behandling av frågan som möjligt, rättighet till

att tillkalla vissa representanter från systembolagen för utarbetandet av fvtsk^^Lr

förslag till föreskrifter för år 1921. Sedan de sakkunnigas arbete, som under umte> år låta.

september och oktober månader 1920 pågick under en tid av ungefär tre

veckor, slutförts, överlämnades det av dem utarbetade förslaget under

hand till ordföranden i Sveriges centrala hotell- och restaurantförening

med meddelande, att kontrollstyrelsen denna gång liksom då liknande

föreskrifter föregående år utfärdats velat bereda restauratörerna tillfälle

att såväl muntligen som skriftligen inför styrelsen framlägga de anmärkningar,

som eventuellt ur deras synpunkt kunde göras mot förslaget. I de

sammanträden, som med anledning härav höllos inför styrelsen, deltogo

som representanter för restaurantföreningen restauratörer från Stockholm,

Göteborg, Malmö och Uppsala. På grund av under dessa sammanträden

framställda anmärkningar omarbetades sedermera inom kontrollstyrelsen

det ursprungliga förslaget i vissa avseenden. Det så omarbetade

förslaget framlades för kontrollrådet, vid vars sammanträde jämlikt den för

kontrollstyrelsen fastställda instruktionen även en representant för socialstyrelsen

var närvarande. Den 29 november 1920 utfärdade styrelsen slutligen,

sedan hänsyn tagits till alla de anmärkningar, som av kontrollrådet

framställts, cirkulär nr 72 med föreskrifter angående överlåtelse av rättighet

till utskänkning av rusdrycker.

I 25 § 2 mom. 3 stycket av rusdrycksförsäljningsförordningen finnes Det ekonoangivet

de riktlinjer, efter vilka de ekonomiska mellanhavandena mellan Zlrtnde^meö

systembolagen å ena sidan och innehavarna av överlåtna utskänknings- tanboiagenoch

rättigheter å andra sidan skola ordnas. Där föreskrives, att bolag skall resr^,™*°"

med iakttagande av de föreskrifter, kontrollstyrelsen härutinnan kan ut
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Andra hammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 10.

färda, vid överlåtelse av rättighet till utskänkning av rusdrycker stadga

sådana villkor för inköp av dylika drycker, att rättighetsinnehavares ekonomiska

fördel, så långt ske kan, ej göres beroende på myckenheten av utskänkta

rusdrycker.

För att realisera detta lagstiftningens direktiv har kontrollstyrelsen

för år 1921 i likhet med vad som var fallet under år 1920 anbefallt bolagen

att i de kontrakt, som upprättas mellan dem och de personer, till vilka

de överlåta rättighet till utskänkning av rusdrycker, intaga vissa bestämmelser

rörande villkoren vid inköp av rusdrycker. Rent principiellt sett

innebära dessa villkor, att en innehavare av överlåten utskänkningsrättighet

berättigas att inköpa och med vinst försälja vissa kvantiteter rusdrycker.

Överstiga hans inköp dessa i överlåtelseavtalen angivna kvantiteter

— benämnda vinstkvantiteter — skola de överskjutande kvantiteterna

av honom inköpas till utskänkningspris, d. v. s. till samma pris, för vilka

de av honom få försäljas. Under sådana förhållanden har en restauratör

intet direkt ekonomiskt intresse av att försälja större kvantitet rusdrycker

än vinstkvantiteterna, och därigenom är lagens bestämmelse om att rättighetsinnehavarens

ekonomiska fördel, så långt ske kan, ej skall göras beroende

på myckenheten av utskänkta rusdrycker iakttagen, förutsatt att

vinstkvantiteternas storlek fixeras på lämpligt sätt. Mot en dylik anordning

kan ej heller från restauratörhåll resas några mera vägande invändningar,

då den, såsom framgår av vad ovan sagts, ingenting annat är än ett

direkt omsättande i praktiken av lagens egna bestämmelser. Frågan om

vinstkvantiteternas storlek kan däremot bliva föremål för olika meningar.

A ena sidan få vinstkvantiteterna ej göras så höga, att de bliva lika stora

med eller större än de kvantiteter, som vederbörande restauratör med ett

noggrant iakttagande av gällande föreskrifter normalt försäljer, då de

i sådant fall bliva verkningslösa. Å andra sidan få de ej fastställas så lågt,

att restaurantinnehavarnas möjlighet att på ett ur ekonomisk synpunkt

tillfredsställande sätt driva sina företag äventyras. I sistnämnda fall skulle

restauratörerna med skäl kunna göra gällande, att den varsamhet vid tilllämpningen,

som i lagen finnes antydd genom orden »så långt ske kan», ej

iakttagits. Med hänsyn till förhandenvarande omständigheter har kontrollstyrelsen

för år 1921 funnit sig allenast böra fastställa vinstkvantiteter å

spritdrycker och starka viner, under det att en restauratör har att uppbära

vinst å hela sin försäljning av mousserande och lätta viner. Försäljningen

av sistnämnda varuslag har nämligen ansetts ur nykterhetssynpunkt

föga farlig, så länge starkare varor finnas tillgängliga. Under år

1920 ägde restauratörerna även att tillgodogöra sig vinst å hela försälj
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr JO. 9

ningen av starka viner, vilket förhållande dock, såsom ovan nämnts, ändrats

från och med ingången av år 1921, enär under år 1920 flerstädes en tydlig

tendens att använda starkvinerna i berusningssyfte gjorde sig märkbar.

När kontrollstyrelsen skulle fastställa vinstkvantiteterna å spritdrycker

och starka viner för år 1921, beslöt styrelsen, i huvudsaklig överensstämmelse

med vad de i det föregående omförmälda represententerna för systembolagen

föreslagit, att lägga försäljningen under år 1920 till grund. Bolagen

berättigades att fastställa vinstkvantiteter, som högst uppgingo till 3/i av

summan av restauratörernas försäljning av spritdrycker -och starka viner

till allmänheten under tiden 1 januari till och med 30 september 1920 och

samma försäljning under tiden 1 januari till och med 31 mars år 1920, vilket

i verkligheten torde ganska nära sammanfalla med 3/i av restauratörens

försäljning under hela år 1920. Anledningen till att kontrollstyrelsen ej fastställde

fixa vinstkvantiteter utan allenast en gräns, som bolagen ej fingo

överskrida, är att# söka i den omständigheten, att eljest de restauratörer,

som under år 1920 drivit sin försäljning utan tillräcklig hänsyn till nykterhetens

krav, skulle komma att premieras, under det att de mera nogräknade

skulle komma att intaga en jämförelsevis sämre ställning. För att

dock ej ett och annat bolag till äventyrs skulle på ett olämpligt sätt utnyttja

den makt, som på detta sätt blivit lagd i bolagens händer, ålade

styrelsen samtidigt bolagen att i överlåtelsekontrakten intaga en bestämmelse,

enligt vilken en restauratör, som ansåg, att ett bolag vid fastställandet

av vinstkvantiteterna förfarit partiskt eller på annat sätt olämpligt,

ägde att göra framställning om rättelse hos kontrollstyrelsen.

Mot den maximigräns för vinstkvantiteternas storlek, som kontrollstyrelsen

sålunda fastställt, torde från restauratörerna ingen berättigad

anmärkning kunna göras. Ej heller torde bolagens tillämpning av kontrollstyrelsens

föreskrifter kunna sägas vara för sträng. Flertalet restauratörer

torde av bolagen hava tillerkänts de högsta vinstkvantiteter, kontrollstyrelsens

föreskrifter tillåta. Med hänsyn härtill skulle man däremot möjligen

kunna på grund av de förändrade ekonomiska förhållandena, som

med säkerhet komma att medföra att försäljningen å restauranterna blir

mindre år 1921 än år 1920, befara, att vinstkvantiteterna fastställts så

högt, att lagens fordran på att rättighetsinnehavarnas ekonomiska fördel,

så långt ske kan, ej skall göras ''beroende på myckenheten utskänkta rusdrycker,

ej kommer att infrias.

För att slutgiltigt klargöra, hur det ekonomiska mellanhavandet

mellan bolagen och restauratörerna ordnats, är det emellertid nödvändigt

att ytterligare redogöra för, vilka inköpspris bolagen betinga sig av

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 13 samt. 2 avd. 9 käft. (Nr 10.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 10.

res t amatör er i\a, och vilka utskänkningspris dessa i sin tur äro berättigade

att hålla.

Vad beträffar restauratörernas inköpspris har kontrollstyrelsen föreskrivit,

att dessa för alla varor, frånsett de kvantiteter spritdrycker och starka

viner, som en restauratör inköper utöver sin vinstkvantitet, och för vilka

han, enligt vad i det föregående framhållits, har att erlägga utskänkningspris,

skola utgöra de pris, som bolagen själva hava att erlägga hos kontrollstyrelsens

pris- och inköpsnämnd för varor i tappat och butelj erat skick.

Denna bestämmelse kompletteras emellertid av en annan, enligt vilken

det åligger en restauratör att till bolaget inbetala 25 % av skillnaden mellan

inköpspriset och utskänkningspriset för spritdrycker, starka viner och mousserande

viner samt 15 % av samma skillnad för lätta viner.

Att i detalj redogöra för utskänkningsprisen, som fastställts genom kontrollstyrelsens

här bifogade cirkulär nr 74, skulle föra för långt. Att de ej

äro för snävt tilltagna, torde emellertid tillräckligt belysas av följande

exempel.

A en första klassens restaurant — flertalet överlåtna rättigheter torde

tillhöra denna klass — får utskänkningspriset å andra spritdrycker än egentligt

brännvin, enklare slag av franskt brännvin och punsch av en restauratör

fastställas till inköpspriset ökat med intill 200 %, såvida ej härigenom pålägget

kommer att överskrida 1 krona 20 öre för ett glas om 2J/2 centiliter.

För ett glas konjak om 2*/2 centiliter, som i inköp kostar 40 öre (16 kronor

per liter), får således en restauratör betinga sig ett utskänkningspris av 1

krona 20 öre (omsättnings- och utskänkningsskatten fråndragen) eller 48

kronor för liter. Förtjänsten blir sålunda 32 kronor per liter, av vilket belopp

restauratören skall till bolaget erlägga 25 % eller 8 kronor och själv får behålla

24 kronor. Fn helbutelj bordeauxvin, som kostar restauratören i inköp

5 kronor, får vid utskänkningen betinga ett pris av 9 kronor 50 öre. Av

förtjänsten 4.50 kr. inlevererar restauratören till bolaget 15 % eller mellan

65 och 70 öre och behåller själv resten.

Med stöd av den ovan lämnade redogörelsen anser sig kontrollstyrelsen

utan tvekan kunna uttala, att, därest över huvud taget rusdrycksförsäljningsförordningens

föreskrifter skola efterlevas, större hänsynstagande till

restauratörernas berättigade krav på att kunna med tillbörlig ekonomisk

avkastning driva sina rörelser ej är möjligt än det, kontrollstyrelsen under

den gångna tiden visat.

Sms^<Matt Den kontroll över utskänkningen å de överlåtna utskänkningsrättigutöva

kontroll heterna, som åtskilliga systembolag utöva, har från restaurantinnehavarnes

å de överlåtna

•utskånkningsrättigheterna.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 10.

11

och restaurantpersonalens sida samt från vissa andra håll gjorts till föremål

för en del invändningar.

Man har bland annat velat göra gällande, att bolagen ej ägde rätt att

kontrollera, huruvida rusdrycksförsäljningslörordningens föreskrifter iakttagas

å restauranterna. Kontrollen häröver skulle, har man uttalat, allenast

tillkomma polismyndigheterna. Bolagens kontrollerande myndighet skulle

på sin höjd gälla efterlevnaden av de avtal, som slutas mellan bolagen,

å ena sidan, och innehavarna av överlåtna utskänkningsrättigheter, å andra

sidan.

För att få en riktig utgångspunkt för denna frågas bedömande är det

nödvändigt att först erinra därom, att enligt den nuvarande rusdrycksförsäljningsförordningen

praktiskt taget all rätt till detaljhandel med rusdrycker

är upplåten åt särskilda för ändamålet bildade bolag. Undantag

från denna regel bilda endast utskänkningen å järnvägståg och passagerarefartyg,

utskänkningen av Öl under vissa i lagen närmare angivna särskilda

förhållanden samt rent tillfällig utskänkning av vin och Öl, vilka kunna

upplåtas jämväl-åt enskilda personer.

Den åt bolagen upplåtna försäljningen äro dessa, vad beträffar utminuteringen,

skyldiga att själva utöva, men kunna däremot beträffande utskänkningen

antingen själva utöva den eller överlåta rätten att utöva densamma

åt enskilda.

I praktiken har detta gestaltat sig så, att bolagen nästan undantagslöst

själva utöva utskänkningen å de s. k. tredje klassens restauranter, under det

att flertalet utskänkningsrättigheter å restauranter av första och andra

klass efter överlåtelse av bolagen utövas av enskilda. Rent formellt sett

kan ett bolag, sedan en kontrakterad överlåtelsetid gått till ända, vägra

förnyad överlåtelse. Reelt sett är bolagets maktbefogenhet däremot vida

mer begränsad. Ett missbruk av den makt, som lagts i bolagets händer,

kan bland annat medföra svåra konsekvenser för bolaget, då dess egen

oktrojtid gått till ända och ny oktroj skall sökas. Vägran av fortsatt överlåtelse

från ett bolags sida kan följaktligen ej tänkas förekomma annat än i

sådana fall, då ett synnerligen flagrant missbruk av försäljningsrätten från

rättighetsinnehavarens sida förelegat.

Den nu lämnade redogörelsen torde oförtydbart giva vid handen-, att

ett bolag, såsom den ena av två avtalsslutande parter, har full rätt att utöva

kontroll över, att den andra avtalsslutande parten — restauratören — iakttager

de bestämmelser, han vid kontraktets undertecknande förbundit sig

att iakttaga. Emellertid föreligger i detta avseende för bolagen ej blott en

rättighet utan även en skyldighet. Den nästan fullständiga monopolställ
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 10.

ning, som genom den nya rusdrycksförsäljningsförordningen tillerkänts

systembolagen, medför, att ansvaret för att försäljningen handhaves på ett

sådant sätt, att rusdrycksförsäljningsförordningens syften bliva tillgodosedda

och att i rusdrycksförsäljningsförordningen intagna eller av överordnad

myndighet meddelade föreskrifter bliva iakttagna, i första hand måste

anses åvila bolagen. Har bolag vid överlåtelse av rättighet till utskänkning

av rusdrycker till enskild på egen hand eller därtill föranlett av överordnad

myndighet funnit sig böra fastställa vissa villkor för utskänkningens handhavande,

har detta givetvis skett därför, att bolaget befarat, att rättigheten

eljest skulle komma att utövas på ett sätt, som ej vore överensstämmande

med rusdrycksförsäljningsförordningens syften. Vid sådant förhållande är

det emellertid uppenbart, att samma skäl, som föranlett föreskrifternas

fastställande, också medför skyldighet för bolaget att övervaka deras efterlevnad.

Att bolagen vid utövandet av denna kontroll skulle fästa avseende allenast

vid efterlevnaden av de föreskrifter, som, utöver vad som finnes direkt

stadgat i rusdrycksförsäljningsförordningen, intagits i överlåtelseavtalen,

måste, om hänsyn tages till vad i det föregående anförts, framstå såsom en

ohållbar Ståndpunkt. I praktiken skulle detta leda till sådana uppenbart

orimliga förhållanden, som att ett systembolag vore skyldigt att kontrollera,

t. ex. att restauratören använder glas, som hålla de kontraktsbestämda

måtten, att utskänkning sker endast i samband med måltid av föreskriven

karaktär, att ingenting utöver fastställda spirituosakvantiteter serveras

o. s. v., men däremot vore förhindrat att taga hänsyn till någonting för hela

lagstiftningen så betydelsefullt som exempelvis stadgandet att utskänkning

icke får ske till berusad person. Bland annat för att undanröja varje

sken av berättigande för en dylik i och för sig med hänsyn till hela lagstiftningens

läggning orimlig ståndpunkt, har kontrollstyrelsen föreskrivit,

att bolagen i överlåtelseavtalen skola intaga bland annat följande bestämmelser:
Det

åligger restauratören att ordna och handhava utskänkningen i

överensstämmelse med vad som angives i 63 § rusdrycksförsäljningsförordningen

samt att därvid ställa sig till efterrättelse de föreskrifter, som för

befrämjande av det i nämnda lagrum angivna syfte lämnas av bolaget.

Finner bolaget, att utskänkningen icke handhaves på ett för ordning

och nykterhet tillfredsställande sätt, äger bolaget att reglera eller inskränka

restauratörens inköp och försäljning av spritdrycker och starka viner.

Beträffande restauratörens handhavande av utskänkningen och sär
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 10. 13

skilt hans fullgörande av de förpliktelser, som enligt rusdrycksförsäljningsförordningen

och överlåtelseavtalet åligger honom, äger bolaget vidtaga de

kontrollåtgärder, bolaget finner för ändamålet erforderliga (punkt 17 i

cirkulär nr 72).

Den kritik, som framkommit, har emellertid ej blott riktat sig mot

bolagens rätt att utöva kontroll, utan också, och i än högre grad, framför

allt från restaurantpersonalens sida, mot det sätt på vilket kontrollen av

bolagen anordnats. Då kontrollstyrelsen i detta avseende ej utfärdat några

föreskrifter, har kontrollstyrelsen från aktiebolaget Stockholmssytemet,

som i högre grad än flertalet andra systembolag i landet ägnat uppmärksamhet

åt denna del av bolagens verksamhetsområde, infordrat vissa upplysningar,

och har kontrollstyrelsen från nämnda bolag erhållit avskrift,

som här bifogas, av en skrivelse från bolaget till ordföranden i Sveriges hotelloch

restaurantpersonals förbund. Såvitt av nämnda skrivelse framgår, finnes

enligt kontrollstyrelsens uppfattning för Stockholms vidkommande ingen

anledning till klagomål från personalens sida.

Den »kännedom, kontrollstyrelsen i övrigt äger om kontrollen över

utskänkningen såväl i Stockholm som i övriga delar av landet, gör också,

att kontrollstyrelsen anser det finnas mycket litet fog för de påståenden

som personalens osäkra ställning, som från personalen framkommit.

Såsom ett exempel på att restaurantpersonalen åtminstone understundom

drivit sin misstänksamhet mot de föreskrifter, som utfärdas av kontrollstyrelsen

och systembolagen, allt för långt, torde följande förtjäna att anföras.

I överlåtelsekontrakten för år 1921 föreskrev kontrollstyrelsen, att en

bestämmelse av följande lydelse skulle intagas.

»Restauratören är skyldig att skriftligen meddela den hos honom anställda

personalen de bestämmelser i detta kontrakt eller de med stöd av

kontraktet av bolaget meddelade föreskrifter, om vilka personalen för

tjänstens behöriga fullgörande bör äga kännedom. Skriftligt erkännande av

mottagandet skall av restauratören avfordras var och en, som erhållit ovan

omförmälda meddelande» (cirkulär nr 72, punkt 5).

Ifrågavarande skriftliga erkännande vägrade emellertid personalen

att lämna. Motivet härför var sannolikt en farhåga, för att personalens ansvar

för efterlevnaden av gällande bestämmelser, skulle ökas. Uppenbart är emellertid,

att detta innebär en fullständig missuppfattning av syftet med bestämmelsen.

För de överlåtna utskänkningsrättigheternas vidkommande hava

systembolagen, i händelse överträdelse av gällande föreskrifter konstateras,

att vända sig till innehavaren av utskänkningsrättigheten. Denne i sin tur

har skyldighet att tillse, att den i hans tjänst anställda personalen följer

s. 14 Kontrollera mot PDF

Av kontrollstyrelsen

utfärdade

utskånkningsföreskrifters

laglighet och

lämplighet.

14 Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 10.

meddelade föreskrifter. Någon förändring i detta förhållande kan det ovan

omnämnda erkännandet ej medföra. Dess enda syfte är att skaffa erforderliga

garantier, för att personalen erhåller kännedom om de föreskrifter, om

vilka den för att kunna fullgöra sina åligganden på ett tillfredsställande

sätt måste äga kännedom. För att så långt möjligt tillmötesgå personalen

har kontrollstyrelsen för övrigt genom en cirkulärskrivelse till samtliga

rusdrycksförsäljningsbolag den 29 mars innevarande år meddelat, att det

ovan omförmälda skriftliga erkännandet ej är oundgängligen nödvändigt

under den förutsättning, att i stället andra sådana åtgärder — t. ex. utskänkningsföreskrifternas

överlämnandé till personalen i annan persons närvaro

eller dylikt — av restauratören vidtagas, så att bolaget erhåller erforderlig

garanti, för att det avsedda syftemålet vunnits..

I stället för att innebära något för personalen betungande eller kränkande

synes det sålunda kontrollstyrelsen, som om ifrågavarande bestämmelse

skulle vara ägnad att skänka personalen större trygghet, på samma

gång som bestämmelsen för restauratören innebär den fördelen, att personalen

ej vid eventuella överträdelser kan anföra obekantskap med gällande

föreskrifter såsom orsak.

Kontrollstyrelsen vill slutligen i korthet beröra frågan om styrelsens

befogenhet att utfärda föreskrifter om det så kallade måltidstvånget och

om maximikvantiteter vid utskänkningen och om det sakligt berättigade i

dessa föreskrifter.

Vad först beträffar frågan om styrelsens befogenhet att utfärda dessa

föreskrifter, vill styrelsen allenast erinra därom, att klagomål anförts såväl

hos justitiekanslern som hos justitieombudsmannen över föreskriften om det

så kallade måltidstvånget, och att justitiekanslern i en den 20 augusti

1920 dagtecknad resolution förklarat att han ej kunnat finna, att kontrollstyrelsen

genom utfärdandet av denna föreskrift överskridit sin befogenhet,

och att justitieombudsmannen den 26 januari 1921 lämnat en liknande klagoskrift

utan avseende. Den motivering, som kontrollstyrelsen förebragt i

sitt till justitiekanslern i anledning av ovannämnda klagomål avgivna utlåtande,

klarlägger emellertid ej blott kontrollstyrelsens rätt att utfärda

föreskriften om det så kallade mattvånget, utan uppvisar jämväl styrelsens

befogenhet över huvud taget att utfärda föreskrifter av social innebörd i

fråga om överlåtelse av rättighet till utskänkning av rusdrycker.

I fråga om de utfärdade föreskrifternas sakliga motivering vill kontrollstyrelsen

i första hand hänvisa till sitt, den 29 november 1920 dagtecknade

s. 15 Kontrollera mot PDF

Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 10. 15

cirkulär nr 73 med råd och anvisningar för utskänkningens handhavande.

Härutöver vill kontrollstyrelsen allenast anföra följande.

Hittills vunnen erfarenhet torde till fullo hava visat, att åtgärder

för ett reglerande av försäljningen utminuteringsvis måste beledsagas av

restriktiva åtgärder för utskänkningens vidkommande, därest man ej skall

riskera, att vad som ur nykterhetssynpunkt vinnes genom de förstnämnda

åtgärderna omintetgöres därigenom, att de som avstängts från rätten att

erhålla motbok, å restauranterna konsumera obegränsade kvantiteter spritdrycker.

Rent statistiskt bekräftas denna uppfattning av förhållandena år 1916,

det första år, under vilket en individuell kontroll beträffande utminuteringen

av spritdrycker obligatoriskt tillämpades över hela landet. Utskänkningen

var däremot under detta år, frånsett utskänkningen av egentligt brännvin,

ej föremål för några särskilda restriktiva åtgärder. Resultatet blev ock, att

försäljningen utminuteringsvis och försäljningen å bolagens egna utskänkningsrättigheter,

å vilka sistnämnda huvudsakligen egentligt brännvin försåldes,

visade en stark nedgång jämfört med motsvarande försäljning år

1915, under det att försäljningen för den överlåtna utskänkningsrörelsens

vidkommande ökades med ej mindre än 25 % jämfört med samma försäljning

år 1915.

Enligt kontrollstyrelsens uppfattning är sålunda bestämmelser om

maximikvantiteter vid utskänkningen för åtminstone de starkare slagen av

rusdrycker oundgängligen nödvändiga.

Dessa bestämmelser bliva emellertid utan verkan så framt ej samtidigt

bestämmelsen om att spritdrycker ej få utskänkas annat än åt måltidsgäster

å restauranterna konsekvent upprätthålles. Funnes ej sistnämnda

bestämmelse, vore ju en gäst oförhindrad att, sedan han å en restaurant

förtärt den högsta kvantitet, som där utskänkes, omedelbart uppsöka en

annan o. s. v. Ingenting hindrade honom heller från att med korta tidsmellanrum

besöka samma restaurant flera gånger.

De förslag om införandet av restaurantkort, som tillvunnit sig en viss

uppmärksamhet å olika håll, torde vara behäftade med så stora bristfälligheter,

att de näppeligen ur nykterhetssynpunkt skulle få någon större

effekt.

Att åter söka den enda garantien för ett gott nykterhetstillstånd å

restauranterna i ett hoggrant upprätthållande av den i 59 § i rusdrycksförsäljningsförordningen

intagna föreskriften därom, att rusdrycker ej få

å utskänkningsställe utlämnas till den, som är av starka drycker berörd, vil
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 10.

ket bland annat ifrågasatts av restaurantpersonalens sammanslutning,

är enligt kontrollstyrelsens mening ej tillfredsställande.

Härmed har kontrollstyrelsen ingalunda velat förneka, att alla för

utskänkningen ansvariga måste ägna allvarlig uppmärksamhet att tillse,

att denna bestämmelse efterleves. Otvivelaktigt står ock åtskilligt att vinna

härigenom, men bestämmelsens räckvidd är dock begränsad, och dess tilllämpning

förenad med ej ringa svårigheter. Erfarenheten har bland annat

visat, att det ofta är svårt nog att avgöra, huruvida en person är berusad

eller ej, under den korta tid, som förflyter mellan hans inträde å restauranten

och det ögonblick, då han blir serverad. Bakom ett sådant betraktelsesätt,

som det ovan relaterade, döljer sig ock otvivelaktigt en förväxling av frågan

om att förhindra berusning och frågan om åstadkommandet av nykterhet

och ordning å restauranterna. Det lider intet tvivel, att nykterhetstillståndet

på restauranterna kan vara synnerligen dåligt, utan att gäster äro

så berusade, att de kunna omhändertagas av polisen eller att man kan ställa

dem till ansvar, som servera. Allra mest anmärkningsvärt är dock kanske

i detta sammanhang, att ett dylikt förslag tillvunnit sig restaurantpersonalens

stöd. Denna personal har vid upprepade tillfällen framhållit, att

dess ställning gentemot allmänheten vid tillämpning av nu gällande föreskrifter

för utskänkningen är synnerligen svår. Att svårigheter understundom

kunna möta på grund av den oförstående hållning en del av restaurantpubliken

intager till dessa föreskrifter, vill kontrollstyrelsen ej bestrida.

Dock torde det kunna ifrågasättas, huruvida ej orsaken härtill delvis kan

Vara att söka däri, att föreskrifterna ej alltid av personalen tillämpats

opartiskt och utan hänsyn till person. Sannolikt är väl ock, att anledningarna

till friktion komma att bliva mindre, sedan bestämmelserna en tid

ägt gällande kraft, och restaurantpubliken hunnit vänja sig vid desamma.

I varje fall skulle personalens ställning ingalunda bliva lättare, därest man

skulle söka hela garantien mot ett försämrat nykterhetstillstånd å restauranterna

i en rigorös tillämpning av 59 § i rusdrycksförsäljningsförordningen.

Det borde dock vara obestridligt, att det för en servitör innebär

en betydlig lättnad att åtminstone i en del fall såsom motiv för en vägran

att servera en gäst en kvantitet spritdrycker kunna anföra, att gällande

bestämmelser lägga hinder i vägen för serveringen, mot att vara nödsakad

att i varje fall såsom motiv angiva, att vederbörande redan är så berörd

av starka drycker, att ej mer kan till honom utskänkas.

Genom vad kontrollstyrelsen i det föregående anfört, har styrelsen givetvis

ej avsett att lämna en uttömmande redogörelse för sin verksamhet i

s. 17 Kontrollera mot PDF

Andra kammarms andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 10.

17

egenskap av uppsiktsmyndighet över rusdrycksförsäljningsbolagen i riket,

utan styrelsen har allenast velat ställa vissa av de frågor, som under den

serfhste tiden stått i förgrunden i den allmänna diskussionen, i riktig belysning

för att därigenom lämna utskottets ledamöter tillfälle att bilda sig

en uppfattning om beskaffenheten av de åskådningar, som givit upphov

till bland annat den till styrelsen remitterade motionen.

Stockholm den 16 april 1921.

FREDRIK ZETHELIUS.

John Bergvall.

Ernst P:n Pehrzander.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 13 saml. 3 avd. 9 käft. (Nr 10.) 3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.