Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Katigt. Maj:t angående anordnande ao tillsyn genom läkare över hälsotillståndet i landsbygdens folkskolor.

1921-04-15 · 6 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

AK 2TU 1921:8, Skrivelse till Katigt. Maj:t angående anordnande ao tillsyn genom läkare över hälsotillståndet i landsbygdens folkskolor.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra kanna armt (indra tillfätliga utskott* utlåtande Nr 8.

1

Sv

s.

Ankom till riksdagens kansli den 15 april 1921 kl. 3 e. in.

Andra kammarens utlära tillfälliga utskotts utlåtande nr 8. om skrivelse

till Katigt. Maj:t angående anordnande ao tillsyn

genom läkare över hälsotillståndet i landsbygdens folkskolor.

I en inom andra kammaren väckt och till dess andra tillfälliga utskott

hänvisad motion, nr 20, har herr Block hemställt, »att riksdagen måtte

besluta att i skrivelse till Kungl. Maj it anhålla, att Kung]. Maj it måtte

taga under''övervägande och för riksdagen framlägga förslag rörande åläggande

för provinsialläkare och extra provinsialläkare att regelbundet besöka

och öva tillsyn över hälsotillståndet r landsbygdens folkskolor».

Med avseende på motiveringen t illåter sig utskottet hänvisa till motionen.

Utskottet, spm i förevarande ärende inhämtat yttranden av medicinalstyrelsen

och skolöverstyrelsen, har av nämnda myndigheter fått mottaga

de utlåtanden, vilka återgivas i bilaga 1 och 2.

Utskottet får till en början erinra därom, att det i motionen behandlade

spörsmålet tidigare varit föremål för uppmärksamhet och initiativ från riksdagens

sida. Med anledning av motioner i andra kammaren (nr 59 och 155)

beslöt 1913 års riksdag skrivelse (nr 79) med anhållan, att Kungl. Maj:t

måtte utreda, »huruvida och i vilken utsträckning bidrag av statsmedel

må kunna utgå till skoldistrikt, vilka beslutat anordna läkarundersökning,

i större eller mindre omfattning, av lärjungar i små- och folkskolorna, samt

för riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningen kan giva anledning».

Av riksdagen förutsattes, att ifrågavarande läkarundersökningar

icke borde göras obligatoriska, utan att det borde stå varje skoldistrikt

fritt att, i den mån betydelsen av sådana undersökningar komxne till uppskattning,

besluta därom. Den blivande utredningen skulle upptaga till

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 13 sand. 2 avd. 7 käft. (Nr 8). 1

Motionen.

Utskottet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra kammarens andra tillftiMiga utskott* utlåtande Nr 8.

prövning dels frågan om tid och sätt för undersökningarnas lämpliga anordnande,

dels frågan i vilken utsträckning och under vilka former det allmänna

skulle bidraga till bestridande av kostnaderna för desamma. Såsom i skolöverstyrelsens

yttrande omförmäles anbefallde Kung!. Maj:t den 30 juli

1914 dåvarande folkskolöverstyrelsen att inkomma med utlåtande i ärendet,

och sådant utlåtande avgavs sedermera av folkskolöverstyrelsen den 30

september 1916. Häri framlade styrelsen grunder för läkarundersökningarnas

anordnande samt hemställde, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

pa extra stat för år 1918 bevilja ett förslagsanslag av 100,000 kronor att i

enlighet med nämnda grunder utgå till understöd åt skoldistrikt, som beslöte

igångsätta läkarundersökningar av den art, som i riksdagens skrivelse omnämnts.

Denna framställning föranledde emellertid ingen åtgärd från

Kungl. Maj:ts sida, och några ytterligare mått och steg till frågans lösning

hava ej heller sedermera, såvitt utskottet har sig bekant, blivit vidtagna.

Enligt utskottets mening tala starka skäl för att här förevarande spörsmål

upptages till förnyad omprövning. De allmänna motiv för en utredning,

som i 1913 års riksdagsskrivelse anförts, äro alltjämt bärande, men därtill

kommer, att nya riktlinjer för frågans lösning torde vara förtjänta att tagas

i närmare övervägande. Genom skolväsendets utveckling under senare tid

— och särskilt med hänsyn till den obligatoriska gymnastikundervisningen —

har otvivelaktigt behovet av här ifrågasatta planmässiga läkarundersökningar

gjort sig alltmera kännbart. Deras betydelse för en rationell omvårdnad

av folkhälsan ligger i öppen dag. Då, såsom ofta är fallet, barnen lämnas

utan nödig läkartillsyn, händer det alltför väl, att hos dessa befintliga sjukdomsanlag

omärkligt nå en sådan utveckling, att det kanske är för sent att

råda bot mot desamma. För barn med försvagad hälsa blir skolgången

givetvis försvårad, och den särskilda hänsyn de kräva under det ofta betungande

skolarbetet kan mången gång till obotlig skada försummas på grund

av bristande kännedom om deras verkliga hälsotillstånd. Genom i tid företagna

läkarundersökningar av barnen blir det möjligt att upptäcka eventuella

sjukliga anlag hos dem och vidtaga de åtgärder, som i varje särskilt fall

befinnas av behovet påkallade. Undersökningarnas syfte är alltså förebyggande.

För att detta syfte på ett effektivt sätt skall kunna uppnås, är det,

enligt utskottets åsikt nödvändigt, dels att dessa undersökningar företagas

snarast möjligt efter påbörjad skolgång, dels att undersökningarna utföras

med tillbörlig noggrannhet, och att sådana anvisningar därunder lämnas

barnens föräldrar och målsmän såväl som lärare, att dessa erhålla verklig

ledning för de med sjukdomsanlag behäftade barnens lämpliga vård och

uppfostran. Utskottet anser, att synnerligen önskvärt vore, att åtminstone

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra kammarens andra til Ifall lya utskotts utlåtande Nr 8.

3

i avlägset liggande trakter och där föräldrarna sä önska den undersökande

läkaren även utan särskild ersättning aläge att meddela nödiga ordinationer.

Med instämmande i motionens allmänna sylte är alltså utskottet i

likhet med medicinalstyrelsen och skolöverstyrelsen ense med motionären

ifråga om behovet av en utredning av här förevarande ärende. Ett gott

stöd för det befogade i motionärens hemställan om anordnande av allmän

läkartillsyn av landsbygdens folk- och småskolebarn kan hämtas från erfarenheterna

av dylik sedan länge regelbundet förekommande tillsyn av städernas

skolbarn, vilken allmänt erkännes hava varit av den största nytta.

Vad beträffar lämpligaste sättet för läkarundersökningarnas anordnande,

kunna olika utvägar tänkas ifrågakomma. Det naturliga vore väl, såsom

också motionären framhållit, att dessa undersökningar, vilka avse att vara

obligatoriska, utfördes av provinsialläkarna och extra provinsialläkarna.

Emellertid kan ej förbises, att, såsom i medicinalstyrelsens yttrande påpekas,

möjligheterna att för ifrågavarande ändamål anlita enbart provinsialläkarekåren

ställa sig olika i olika delar av landet. På grund av den rådande läkar - bristen stå vissa läkardistrikt obesatta, eu del äro av den omfattning, att

läkarnas huvuduppgift, nämligen att meddela sjukvård, kunde tänkas

bliva åsidosatt, om det ålades dem som skyldighet att utöva tillsyn i skolorna.

Under sådana förhållanden torde tvekan kunna uppstå ifråga om.lämpligheten

att för det närvarande generellt ålägga provinsialläkarna en sådan

skyldighet. Givetvis blir det en huvuduppgift för den blivande utredningen

att undersöka i vad mån detta låter sig göra. men därvid bör enligt utskottets

tanke den möjligheten övervägas att, där så visar sig behövligt,även

anlita andra läkare än provinsialläkarna, såsom förste provinsialläkare och

praktiserande läkare. Den möjligheten torde icke heller böra lämnas obeaktad

att åtminstone i vissa fall överlämna åt vederbörande skoldistrikt att anskaffa

nödig läkarkraft för skolbarnsundersökningarna. Utskottet uttalar

sin förväntan att alla dessa utvägar komma att tagas under omprövningvid

eu blivande utredning, så att denna, i enlighet med vad även skolöverstyrelsen

framhållit, erhåller önskvärd allsidighet och möjlighet hålles

öppen att för lösningen av det betydelsefulla spörsmål det här gäller framkomma

med det förslag, som visar sig vara det för ändamålet lämligaste.

1 anslutning till vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att andra kammaren för sin del måtte besluta, att

riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att

Kungl. Maj:t måtte taga under övervägande och för riksdagen

framlägga förslag rörande anordnande av regel
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 8.

bunden tillsyn genom provinsial- och extra provinsialläkare

över hälsotillståndet i landsbygdens folkskolor.

Stockholm den 15 april 1921.

På utskottets vägnar:

F. BLOCK.

Närvarande vid förevarande ärendes slutbehandling: herrar Block, Fast, Isaksson", Sehill,

Björk, Johansson i Bro, Hellberg, Olssoti i Labbemflla. Törnkvist och Larsson i Sjötorp.

* loke Härvarande vid justeringen.

av herr Törnkvist.

Reservation

Utlåtande ar medicinalstyrelsen.

Bilaga 1.

Till riksdagens andra kammares andra tillfälliga utskott.

Genom ämbetsskrivelse den 28 januari 1921 har Kungl. Socialdepartementet

anbefallt Medicinalstyrelsen att avgiva yttrande över en inom andra kammaren

väckt motion, nr 20, om skrivelse till Kung]. Maj:t angående anordnande av tillsyn

genom läkare över hälsotillståndet i landsbygdens folkskolor.

Med anledning härav liar Medicinalstyrelsen infordrat yttranden från förste

provinsialläkarna i riket, varjämte en ordinarie och en extra provinsialläkare inom

Västernorrlands län på anmodan av vederbörande förste provinsialläkare yttrat

sig i ärendet. Samtliga hava givit uttryck för det önskvärda och betydelsefulla i

att sådan tillsyn, som av motionären föreslagits, komme till stånd. Så långt äro

alla ense. I fråga om möjligheten för provinsial- och extra provinsialläkarna att

medhinna de föreslagna besiktningarna gå däremot meningarna isär. Några ha ej

alls uttalat sig i denna fråga, men flertalet hyser betänkligheter mot att öka provinsial-

och extra provinsialläkarnas i allmänhet synnerligen dryga arbetsbörda genom

att även ålägga dem skyldighet att utöva den tillsyn över skolorna, som här avses.

1 synnerhet giva de två provinsialläkarna, som yttrat sig, uttryck åt denna mening.

Provinsialläkaren i Sollefteå distrikt anser förslaget för närvarande vara omöjligt

att praktiskt realisera, och att det sä blir, intill dess lä kar distrikten bliva väsentligt

mindre, än de nu äro. Hall beräknar, att inom hans distrikt, tillsynen av skolor och

skolbarn pa sätt motionären föreslagit skulle kräva eu tid av 2% å 3 månader

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 8.

ö

årligen. Extra provinsialläkaren i Nylands distrikt anser det tvivelaktigt, att tjänsteläkarna

skola få tillräcklig tid övrig för detta uppdrag. Från flera håll framhållas,

att provinsialläkarnas och extra provinsialläkarnas huvudsakliga uppgift, den att

meddela sjukvård, skulle bli åsidosatt, om det ålades dem som skyldighet att utöva

tillsyn i skolorna, kran flera håll föreslås därför, att även andra läkare, såsom förste

provinsialläkare och privat praktiserande, borde förordnas att utföra här ifråga

varande förrättningar. Gentemot motionärens förslag, att besöken vid skolorna

såvitt möjligt borde företagas i samband med andra resor (för vaccination, läkarmottagningar,

åtgärder mot epidemiska sjukdomar o. s. v.) framhålles, att detta i

allmänhet ej låter sig göra och torde kunna ske endast i undantagsfall. För dessa

resor vore i allmänhet ej tilltagen längre tid än som ginge åt, och förrättningarna

vore dessutom i regel förlagda till eftermiddagarna för att ej komma i kollision med

läkarens inottagningsiid. Skolarbetet vore däremot huvudsakligen förlagt till

förmiddagarna. För tillsyn i skolorna måste därför i regel särskilda resor företagas,

och kostnaderna för desamma bleve därigenom mera avsevärda än motionären

förmodat.

Möjligheterna att enbart genom anlitande av provinsialläkarkåren åstadkomma

tillsyn i skolorna, ställa sig uppenbarligen olika i olika delar av landet. Medicinalstyrelsen

anser emellertid, att det skulle vara av stor betydelse, om tillsynen komma

till stånd och har för sin del ingenting att invända mot den av motionären föreslagna

utredningen.

Samtliga till Styrelsen inkomna yttranden i ärendet överlämnas härjämte.

B. BUHRE.

Emil Börjeson.

Stockholm den 4 mars 1921.

Einar Hedberg.

Utl&tandc av skolöverstyrelsen.

Bilaga 2.

Till Konungen.

I anledning av härmed återgående nådiga remiss får Skolöverstyrelsen i underdånighet

anföra följande.

På grund av inom riksdagen väckta motioner anhöll 1913 års riksdag i skrivelse

(nr 79) att Eders Kungl. Maj:t täcktes låta utreda, huruvida och i vilken utsträckning

bidrag av statsmedel må kunna utgå till skoldistrikt, vilka beslutat anordna

läkarundersökning, i större eller mindre omfattning, av lärjungar i små- och folkskolorna,

samt för riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningen kunde giva

anledning.

Genom nådig remiss den 30 juli 1914 anbefallde Eders Kung]. Maj:t dåvarande

Folkskolöverstyrelsen att efter vederbörandes hörande inkomma med underdånigt

utlåtande i ärendet, och den 30 september 1916 avgav Folkskolöverstyrelsen till

Eders Kungl. Maj:t sådant utlåtande. Häri framhöll överstyrelsen, vad beträffade

Bihang till riksdagens irrotokdll 1921. 13 tamh 2 avd, 7 käft. (Nr 8). 2

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 8.

deri föreliggande frågans allmänna innebörd och syftning, att Överstyrelsen fann

denna fråga viktig och behjärtansvärd och ansåge synnerligen önskligt, att åtgärder

i den riktning, som riksdagen i sin skrivelse antytt, måtte kunna komma till stånd.

Sedan Överstyrelsen i det följande framlagt de grunder, enligt vilka ifrågavarande

läkarundersökningar borde anordnas, hemställde Överstyrelsen i underdånighet,

att Eders Kung!. Maj:t täcktes föreslå riksdagen att på extra stat för år 1918 bevilja

ett förslagsanslag av 100,000 kronor att i enlighet med de grunder Överstyrelsen i

det föregående framställt utgå till understöd åt skoldistrikt, vilka beslöte anordna

sådana läkarundersökningar av lärjungarna i folk- och småskolor, som omförmäldes

i ovan anförda riksdagens skrivelse den 9 maj 1913. Såvitt till Skolöverstyrelsens

kännedom kommit, har frågan om statsbidrag till beredande av läkarundersökningar

åt barn i folk*- och småskolor sedan dess icke föranlett några ytterligare

åtgärder.

Nu föreliggande av herr Block väckta motion upptager det väsentliga av de

önskemål och allmänna synpunkter, som i riksdagens skrivelse den 9 maj 1913

ävensom i Folkskolöverstyrelsens ovannämnda underdåniga utlåtande den 30

september 1916 framhållits, men uppdrager i fråga om genomförandet av reformen

delvis nya riktlinjer. Medan riksdagen i sin skrivelse stannade vid tanken på understöd

av statsmedel till sådana skoldistrikt, vilka beslutat anordna läkarundersökning,

i större eller mindre utsträckning, av lärjungar i små- och folkskolorna, och

sålunda för statsbidrags utgående förutsatte dels en frivillig medverkan med därav

följande ekonomiska uppoffringar från skoldistriktens sida, dels att sådant bidrag

skulle kunna utgå till såväl städer som landsbygdsdistrikt och för såväl en ordnad

skolläkarinstitution som för periodiskt återkommande läkarundersökningar, vill

motionären förbehålla här ifrågasatt ingripande från statens sida allenast åt landsbygdens

skoldistrikt, vilka skulle å ena sidan undgå alla kostnader för läkarundersökningarna

men å andra sidan icke heller kunna undandraga sig dessa undersökningar.

Överstyrelsen har intet att erinra mot motionärens hemställan om skrivelse till

Kungl. Maj :t i det angivna ämnet, men skulle dock med hänsyn till redan föreliggande

utredning och förslag anse önskligt, att riktlinjerna för en eventuell ny utredning

icke uteslöte möjligheten av att även på andra vägar än den av motionären anvisade

söka lösa föreliggande viktiga spörsmål.

Stockholm den 4 februari 1921.

Underdånigst

AUG. FALK. .

fJer Holmen. H. B. Hammar.

föredragande.

I detta ärendes slutliga handläggning hava deltagit t. f. generaldirektören

överdirektören Falk, avdelningschefen undervisningsrådet Sandberg och föredraganden.

Victor Pettersons Bokindustri A.-B., Stockholm 1921.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.