Skrivelse till Katigt. Maj:t angående anordnande ao tillsyn genom läkare över hälsotillståndet i landsbygdens folkskolor.
1921-04-15 · 6 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 4 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
AK 2TU 1921:8, Skrivelse till Katigt. Maj:t angående anordnande ao tillsyn genom läkare över hälsotillståndet i landsbygdens folkskolor.
Dokumentets text
Andra kanna armt (indra tillfätliga utskott* utlåtande Nr 8.
1
Sv
s.
Ankom till riksdagens kansli den 15 april 1921 kl. 3 e. in.
Andra kammarens utlära tillfälliga utskotts utlåtande nr 8. om skrivelse
till Katigt. Maj:t angående anordnande ao tillsyn
genom läkare över hälsotillståndet i landsbygdens folkskolor.
I en inom andra kammaren väckt och till dess andra tillfälliga utskott
hänvisad motion, nr 20, har herr Block hemställt, »att riksdagen måtte
besluta att i skrivelse till Kungl. Maj it anhålla, att Kung]. Maj it måtte
taga under''övervägande och för riksdagen framlägga förslag rörande åläggande
för provinsialläkare och extra provinsialläkare att regelbundet besöka
och öva tillsyn över hälsotillståndet r landsbygdens folkskolor».
Med avseende på motiveringen t illåter sig utskottet hänvisa till motionen.
Utskottet, spm i förevarande ärende inhämtat yttranden av medicinalstyrelsen
och skolöverstyrelsen, har av nämnda myndigheter fått mottaga
de utlåtanden, vilka återgivas i bilaga 1 och 2.
Utskottet får till en början erinra därom, att det i motionen behandlade
spörsmålet tidigare varit föremål för uppmärksamhet och initiativ från riksdagens
sida. Med anledning av motioner i andra kammaren (nr 59 och 155)
beslöt 1913 års riksdag skrivelse (nr 79) med anhållan, att Kungl. Maj:t
måtte utreda, »huruvida och i vilken utsträckning bidrag av statsmedel
må kunna utgå till skoldistrikt, vilka beslutat anordna läkarundersökning,
i större eller mindre omfattning, av lärjungar i små- och folkskolorna, samt
för riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningen kan giva anledning».
Av riksdagen förutsattes, att ifrågavarande läkarundersökningar
icke borde göras obligatoriska, utan att det borde stå varje skoldistrikt
fritt att, i den mån betydelsen av sådana undersökningar komxne till uppskattning,
besluta därom. Den blivande utredningen skulle upptaga till
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 13 sand. 2 avd. 7 käft. (Nr 8). 1
Motionen.
Utskottet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Andra kammarens andra tillftiMiga utskott* utlåtande Nr 8.
prövning dels frågan om tid och sätt för undersökningarnas lämpliga anordnande,
dels frågan i vilken utsträckning och under vilka former det allmänna
skulle bidraga till bestridande av kostnaderna för desamma. Såsom i skolöverstyrelsens
yttrande omförmäles anbefallde Kung!. Maj:t den 30 juli
1914 dåvarande folkskolöverstyrelsen att inkomma med utlåtande i ärendet,
och sådant utlåtande avgavs sedermera av folkskolöverstyrelsen den 30
september 1916. Häri framlade styrelsen grunder för läkarundersökningarnas
anordnande samt hemställde, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att
pa extra stat för år 1918 bevilja ett förslagsanslag av 100,000 kronor att i
enlighet med nämnda grunder utgå till understöd åt skoldistrikt, som beslöte
igångsätta läkarundersökningar av den art, som i riksdagens skrivelse omnämnts.
Denna framställning föranledde emellertid ingen åtgärd från
Kungl. Maj:ts sida, och några ytterligare mått och steg till frågans lösning
hava ej heller sedermera, såvitt utskottet har sig bekant, blivit vidtagna.
Enligt utskottets mening tala starka skäl för att här förevarande spörsmål
upptages till förnyad omprövning. De allmänna motiv för en utredning,
som i 1913 års riksdagsskrivelse anförts, äro alltjämt bärande, men därtill
kommer, att nya riktlinjer för frågans lösning torde vara förtjänta att tagas
i närmare övervägande. Genom skolväsendets utveckling under senare tid
— och särskilt med hänsyn till den obligatoriska gymnastikundervisningen —
har otvivelaktigt behovet av här ifrågasatta planmässiga läkarundersökningar
gjort sig alltmera kännbart. Deras betydelse för en rationell omvårdnad
av folkhälsan ligger i öppen dag. Då, såsom ofta är fallet, barnen lämnas
utan nödig läkartillsyn, händer det alltför väl, att hos dessa befintliga sjukdomsanlag
omärkligt nå en sådan utveckling, att det kanske är för sent att
råda bot mot desamma. För barn med försvagad hälsa blir skolgången
givetvis försvårad, och den särskilda hänsyn de kräva under det ofta betungande
skolarbetet kan mången gång till obotlig skada försummas på grund
av bristande kännedom om deras verkliga hälsotillstånd. Genom i tid företagna
läkarundersökningar av barnen blir det möjligt att upptäcka eventuella
sjukliga anlag hos dem och vidtaga de åtgärder, som i varje särskilt fall
befinnas av behovet påkallade. Undersökningarnas syfte är alltså förebyggande.
För att detta syfte på ett effektivt sätt skall kunna uppnås, är det,
enligt utskottets åsikt nödvändigt, dels att dessa undersökningar företagas
snarast möjligt efter påbörjad skolgång, dels att undersökningarna utföras
med tillbörlig noggrannhet, och att sådana anvisningar därunder lämnas
barnens föräldrar och målsmän såväl som lärare, att dessa erhålla verklig
ledning för de med sjukdomsanlag behäftade barnens lämpliga vård och
uppfostran. Utskottet anser, att synnerligen önskvärt vore, att åtminstone
Andra kammarens andra til Ifall lya utskotts utlåtande Nr 8.
3
i avlägset liggande trakter och där föräldrarna sä önska den undersökande
läkaren även utan särskild ersättning aläge att meddela nödiga ordinationer.
Med instämmande i motionens allmänna sylte är alltså utskottet i
likhet med medicinalstyrelsen och skolöverstyrelsen ense med motionären
ifråga om behovet av en utredning av här förevarande ärende. Ett gott
stöd för det befogade i motionärens hemställan om anordnande av allmän
läkartillsyn av landsbygdens folk- och småskolebarn kan hämtas från erfarenheterna
av dylik sedan länge regelbundet förekommande tillsyn av städernas
skolbarn, vilken allmänt erkännes hava varit av den största nytta.
Vad beträffar lämpligaste sättet för läkarundersökningarnas anordnande,
kunna olika utvägar tänkas ifrågakomma. Det naturliga vore väl, såsom
också motionären framhållit, att dessa undersökningar, vilka avse att vara
obligatoriska, utfördes av provinsialläkarna och extra provinsialläkarna.
Emellertid kan ej förbises, att, såsom i medicinalstyrelsens yttrande påpekas,
möjligheterna att för ifrågavarande ändamål anlita enbart provinsialläkarekåren
ställa sig olika i olika delar av landet. På grund av den rådande läkar - bristen stå vissa läkardistrikt obesatta, eu del äro av den omfattning, att
läkarnas huvuduppgift, nämligen att meddela sjukvård, kunde tänkas
bliva åsidosatt, om det ålades dem som skyldighet att utöva tillsyn i skolorna.
Under sådana förhållanden torde tvekan kunna uppstå ifråga om.lämpligheten
att för det närvarande generellt ålägga provinsialläkarna en sådan
skyldighet. Givetvis blir det en huvuduppgift för den blivande utredningen
att undersöka i vad mån detta låter sig göra. men därvid bör enligt utskottets
tanke den möjligheten övervägas att, där så visar sig behövligt,även
anlita andra läkare än provinsialläkarna, såsom förste provinsialläkare och
praktiserande läkare. Den möjligheten torde icke heller böra lämnas obeaktad
att åtminstone i vissa fall överlämna åt vederbörande skoldistrikt att anskaffa
nödig läkarkraft för skolbarnsundersökningarna. Utskottet uttalar
sin förväntan att alla dessa utvägar komma att tagas under omprövningvid
eu blivande utredning, så att denna, i enlighet med vad även skolöverstyrelsen
framhållit, erhåller önskvärd allsidighet och möjlighet hålles
öppen att för lösningen av det betydelsefulla spörsmål det här gäller framkomma
med det förslag, som visar sig vara det för ändamålet lämligaste.
1 anslutning till vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att andra kammaren för sin del måtte besluta, att
riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att
Kungl. Maj:t måtte taga under övervägande och för riksdagen
framlägga förslag rörande anordnande av regel
-
4
Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 8.
bunden tillsyn genom provinsial- och extra provinsialläkare
över hälsotillståndet i landsbygdens folkskolor.
Stockholm den 15 april 1921.
På utskottets vägnar:
F. BLOCK.
Närvarande vid förevarande ärendes slutbehandling: herrar Block, Fast, Isaksson", Sehill,
Björk, Johansson i Bro, Hellberg, Olssoti i Labbemflla. Törnkvist och Larsson i Sjötorp.
* loke Härvarande vid justeringen.
av herr Törnkvist.
Reservation
Utlåtande ar medicinalstyrelsen.
Bilaga 1.
Till riksdagens andra kammares andra tillfälliga utskott.
Genom ämbetsskrivelse den 28 januari 1921 har Kungl. Socialdepartementet
anbefallt Medicinalstyrelsen att avgiva yttrande över en inom andra kammaren
väckt motion, nr 20, om skrivelse till Kung]. Maj:t angående anordnande av tillsyn
genom läkare över hälsotillståndet i landsbygdens folkskolor.
Med anledning härav liar Medicinalstyrelsen infordrat yttranden från förste
provinsialläkarna i riket, varjämte en ordinarie och en extra provinsialläkare inom
Västernorrlands län på anmodan av vederbörande förste provinsialläkare yttrat
sig i ärendet. Samtliga hava givit uttryck för det önskvärda och betydelsefulla i
att sådan tillsyn, som av motionären föreslagits, komme till stånd. Så långt äro
alla ense. I fråga om möjligheten för provinsial- och extra provinsialläkarna att
medhinna de föreslagna besiktningarna gå däremot meningarna isär. Några ha ej
alls uttalat sig i denna fråga, men flertalet hyser betänkligheter mot att öka provinsial-
och extra provinsialläkarnas i allmänhet synnerligen dryga arbetsbörda genom
att även ålägga dem skyldighet att utöva den tillsyn över skolorna, som här avses.
1 synnerhet giva de två provinsialläkarna, som yttrat sig, uttryck åt denna mening.
Provinsialläkaren i Sollefteå distrikt anser förslaget för närvarande vara omöjligt
att praktiskt realisera, och att det sä blir, intill dess lä kar distrikten bliva väsentligt
mindre, än de nu äro. Hall beräknar, att inom hans distrikt, tillsynen av skolor och
skolbarn pa sätt motionären föreslagit skulle kräva eu tid av 2% å 3 månader
opaginerad Kontrollera mot PDF
Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 8.
ö
årligen. Extra provinsialläkaren i Nylands distrikt anser det tvivelaktigt, att tjänsteläkarna
skola få tillräcklig tid övrig för detta uppdrag. Från flera håll framhållas,
att provinsialläkarnas och extra provinsialläkarnas huvudsakliga uppgift, den att
meddela sjukvård, skulle bli åsidosatt, om det ålades dem som skyldighet att utöva
tillsyn i skolorna, kran flera håll föreslås därför, att även andra läkare, såsom förste
provinsialläkare och privat praktiserande, borde förordnas att utföra här ifråga
varande förrättningar. Gentemot motionärens förslag, att besöken vid skolorna
såvitt möjligt borde företagas i samband med andra resor (för vaccination, läkarmottagningar,
åtgärder mot epidemiska sjukdomar o. s. v.) framhålles, att detta i
allmänhet ej låter sig göra och torde kunna ske endast i undantagsfall. För dessa
resor vore i allmänhet ej tilltagen längre tid än som ginge åt, och förrättningarna
vore dessutom i regel förlagda till eftermiddagarna för att ej komma i kollision med
läkarens inottagningsiid. Skolarbetet vore däremot huvudsakligen förlagt till
förmiddagarna. För tillsyn i skolorna måste därför i regel särskilda resor företagas,
och kostnaderna för desamma bleve därigenom mera avsevärda än motionären
förmodat.
Möjligheterna att enbart genom anlitande av provinsialläkarkåren åstadkomma
tillsyn i skolorna, ställa sig uppenbarligen olika i olika delar av landet. Medicinalstyrelsen
anser emellertid, att det skulle vara av stor betydelse, om tillsynen komma
till stånd och har för sin del ingenting att invända mot den av motionären föreslagna
utredningen.
Samtliga till Styrelsen inkomna yttranden i ärendet överlämnas härjämte.
B. BUHRE.
Emil Börjeson.
Stockholm den 4 mars 1921.
Einar Hedberg.
Utl&tandc av skolöverstyrelsen.
Bilaga 2.
Till Konungen.
I anledning av härmed återgående nådiga remiss får Skolöverstyrelsen i underdånighet
anföra följande.
På grund av inom riksdagen väckta motioner anhöll 1913 års riksdag i skrivelse
(nr 79) att Eders Kungl. Maj:t täcktes låta utreda, huruvida och i vilken utsträckning
bidrag av statsmedel må kunna utgå till skoldistrikt, vilka beslutat anordna
läkarundersökning, i större eller mindre omfattning, av lärjungar i små- och folkskolorna,
samt för riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningen kunde giva
anledning.
Genom nådig remiss den 30 juli 1914 anbefallde Eders Kung]. Maj:t dåvarande
Folkskolöverstyrelsen att efter vederbörandes hörande inkomma med underdånigt
utlåtande i ärendet, och den 30 september 1916 avgav Folkskolöverstyrelsen till
Eders Kungl. Maj:t sådant utlåtande. Häri framhöll överstyrelsen, vad beträffade
Bihang till riksdagens irrotokdll 1921. 13 tamh 2 avd, 7 käft. (Nr 8). 2
6
Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 8.
deri föreliggande frågans allmänna innebörd och syftning, att Överstyrelsen fann
denna fråga viktig och behjärtansvärd och ansåge synnerligen önskligt, att åtgärder
i den riktning, som riksdagen i sin skrivelse antytt, måtte kunna komma till stånd.
Sedan Överstyrelsen i det följande framlagt de grunder, enligt vilka ifrågavarande
läkarundersökningar borde anordnas, hemställde Överstyrelsen i underdånighet,
att Eders Kung!. Maj:t täcktes föreslå riksdagen att på extra stat för år 1918 bevilja
ett förslagsanslag av 100,000 kronor att i enlighet med de grunder Överstyrelsen i
det föregående framställt utgå till understöd åt skoldistrikt, vilka beslöte anordna
sådana läkarundersökningar av lärjungarna i folk- och småskolor, som omförmäldes
i ovan anförda riksdagens skrivelse den 9 maj 1913. Såvitt till Skolöverstyrelsens
kännedom kommit, har frågan om statsbidrag till beredande av läkarundersökningar
åt barn i folk*- och småskolor sedan dess icke föranlett några ytterligare
åtgärder.
Nu föreliggande av herr Block väckta motion upptager det väsentliga av de
önskemål och allmänna synpunkter, som i riksdagens skrivelse den 9 maj 1913
ävensom i Folkskolöverstyrelsens ovannämnda underdåniga utlåtande den 30
september 1916 framhållits, men uppdrager i fråga om genomförandet av reformen
delvis nya riktlinjer. Medan riksdagen i sin skrivelse stannade vid tanken på understöd
av statsmedel till sådana skoldistrikt, vilka beslutat anordna läkarundersökning,
i större eller mindre utsträckning, av lärjungar i små- och folkskolorna, och
sålunda för statsbidrags utgående förutsatte dels en frivillig medverkan med därav
följande ekonomiska uppoffringar från skoldistriktens sida, dels att sådant bidrag
skulle kunna utgå till såväl städer som landsbygdsdistrikt och för såväl en ordnad
skolläkarinstitution som för periodiskt återkommande läkarundersökningar, vill
motionären förbehålla här ifrågasatt ingripande från statens sida allenast åt landsbygdens
skoldistrikt, vilka skulle å ena sidan undgå alla kostnader för läkarundersökningarna
men å andra sidan icke heller kunna undandraga sig dessa undersökningar.
Överstyrelsen har intet att erinra mot motionärens hemställan om skrivelse till
Kungl. Maj :t i det angivna ämnet, men skulle dock med hänsyn till redan föreliggande
utredning och förslag anse önskligt, att riktlinjerna för en eventuell ny utredning
icke uteslöte möjligheten av att även på andra vägar än den av motionären anvisade
söka lösa föreliggande viktiga spörsmål.
Stockholm den 4 februari 1921.
Underdånigst
AUG. FALK. .
fJer Holmen. H. B. Hammar.
föredragande.
I detta ärendes slutliga handläggning hava deltagit t. f. generaldirektören
överdirektören Falk, avdelningschefen undervisningsrådet Sandberg och föredraganden.
Victor Pettersons Bokindustri A.-B., Stockholm 1921.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.