Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Kungl. Maj:t i fråga om införande av offentlig fastighetsoch hyresförmedling.

1921-04-22 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

AK 4TU 1921:11, Skrivelse till Kungl. Maj:t i fråga om införande av offentlig fastighetsoch hyresförmedling.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra kammarens fjärde tillfälliga utskotts utlåtande Nr 11. 1

Nr 1 1.

Ankom till riksdagens kansli den 22 april 1921 kl. 2 e. m.

Ändra kammarens fjärde tillfälliga utskotts utlåtande nr 11

i anledning av väckt motion om skrivelse till Kungl.

Maj:t i fråga om införande av offentlig fastighets- och

hyresförmedling.

I en inom andra kammaren väckt ock till dess fjärde tillfälliga utskott

hänvisad motion, nr 228, har herr Larsson i Sjötorp hemställt, »att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj it måtte anhålla om utredning om och

på vad sätt fastighets- och hyresförmedling borde uppdragas åt statliga

eller kommunala organ, dock utan kostnad för det allmänna».

I fråga om motiveringen av denna hemställau får utskottet hänvisa

till motionen.

Utskottet har i vederbörlig ordning inhämtat yttrande över motionen

från k. socialstyrelsen, vilket yttrande som bilaga bifogas detta utlåtande.

Utskottet finner motionärens framställning i flera avseenden beaktansvärd.

Obestridligt är, att på de områden, motionen berör, stora missförhållanden

varit och äro rådande. I fråga om fastighetsförmedlingen

ha, särskilt under kristiden, mindre goda affärsmetoder i stor utsträckning

kunnat konstateras, till skada för såväl det allmänna som den enskilde.

Dessa mindre goda affärsmetoder ha även bland de mera lojala utövarna

av denna verksamhet fördömts och bidragit till bildandet av Svenska

egendomsmäklareföreningen (år 1919). Denna förening, visserligen privat

och icke underkastad någon offentlig kontroll, har till uppgift att genom

fastställande av enhetlig provisionstaxa för och utövande av kontroll över sina

medlemmar verka för bevarande av sunda affärsförhållanden inom branschen.

Då denna förenings verksamhet ej pågått mera än omkring ett års tid, har

det ej varit möjligt konstatera i vilken utsträckning dess goda grundsatser om

införande av sunda affärsförhållanden inom branschen förverkligats. Skulle

så emellertid ej bliva fallet, torde det böra tagas under övervägande, huruvida

kontrollåtgärder från statens sida skola vidtagas. Att, såsom motioBihang

till riksdagens protokoll 1921. 13 samt. 4 avd. 8 käft. (Nr 11.) 1

Motionen.

Utskottet.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra kammarens fjärde tillfälliga utskotts utlåtande Nr 11.

nären föreslår, genom statliga eller kommunala organ utan kostnad för

det allmänna handhava fastighetsförmedling synes utskottet icke möjligt

åstadkomma.

Vad bostadsförmedlingen vidkommer delar utskottet de synpunkter,

som framställts i socialstyrelsens utlåtande, och finner det sålunda önskvärt,

»att den kommunala verksamheten på detta område i största möjliga

utsträckning bibehålies under någon form, även om hyresstegringslagen

skulle upphöra att gälla».

Utskottet vill även erinra om uttalandet till statsrådsprotokollet den

16 april 1917 av dåvarande chefen för civildepartementet i samband med

proposition om hyresstegringslagen, däri det bl. a. heter:

»Såsom tidigare framhållits, måste det i första hand vara kommunernas

sak att sörja för att bostadsmarknaden befinner sig i tillfredsställande

läge.» Och, efter att hava berört frågan om de vägar, som böra

beträdas för tryggande av bostadsproduktionen, fortsätter statsrådet beträffande

bostadsförmedlingen: »I detta hänseende är av vikt, att man har

fortlöpande kännedom om hyresledigheters inträde och upphörande. Om

än den nu föreslagna lagstiftningen i övrigt givetvis måste vara av tillfällig

karaktär, torde det dock visa sig lämpligt, att bestämmelserna

rörande anmälningsskyldighet äga bestånd för framtiden. Genom sådana

anmälningar, sammanställda med de hos byggnadsnämnderna tillgängliga

uppgifterna om byggnadsföretag och deras fortskridande, får kommunen

det behövliga underlaget för en nöjaktig reglering av bostadsmarknaden.»

Då av ovanstående uttalanden framgår, att såväl Kungl. Maj it som

socialstyrelsen ha sin uppmärksamhet fäst vid denna fråga, hyser utskottet

den uppfattningen, att initiativ för lösandet av densamma kommer

att tagas utan att riksdagen avlåter skrivelse därom.

Med åberopande av det anförda får utskottet hemställa,

att föreliggande motion, nr 228, icke må till

någon andra kammarens åtgärd föranleda.

Stockholm den 22 april 1921.

o

A utskottets vägnar:

M. JENSEN.

Närvarande: herrar Jensen, Larsson i Kroken, Bergström i Bäckland, Andersson i Höör,*

Ward, Holmgren, Pettersson i Köping, Andersson i Storegården, Godén* och Ericsson i Sörbo *

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra kammarens fjärde tillfälliga utskotts utlåtande Nr 11.

3

inlaga.

Stockholm den 6 april 1921.

Till riksdagens andra kammares fjärde tillfälliga utskott.

Genom beslut den 11 februari 1921 har Kungl. Maj:t anbefallt socialstyrelsen

att till Eder avgiva yttrande över eu inom riksdagens andra kammare väckt

motion nr 228, angående införande av offentlig fastighets- och hyresförmedling.

Med anledning härav får styrelsen anföra följande.

Redan före tillkomsten av kristidens hyreslagstiftning hade i några svenska

städer inrättats kommunala bostadsförmedlingskontor, i Sundsvall 1910, Landskrona

1911, Malmö 1913, Gävle 1916 och Göteborg 1917. För bostadsförmedlingen

i Malmö under dess första hela verksamhetsår 1914 föreligga statistiska

uPPgifter. vilka sammanställts i bilaga 1. Det framgår härav, att 2,659 bostadslägenheter

anmäldes lediga, 2,331 efterfrågades och 1,002 uthyrdes genom förmedlingen.

I kungl. förordningen den 5 maj 1916 om medling i vissa hyrestvister

återfinnes den första ansatsen till lagstiftning angående offentlig bostadsförmedling.

Därest så beslöts av stadsfullmäktige eller allmän rådstuga i stad, där enligt

förordningen tillsatt hyresnämnd funnes, skulle det åligga nämnden att genom

offentligt kungjorda anmaningar till hyresvärdar om anmälning av lediga bostadslägenheter

eller på annat lämpligt sätt förskaffa sig kännedom om de smålägenheter,

som vid varje tid funnes att tillgå, ävensom att söka förmedla uthyrning

av desamma. Genom kungl. förordningen den 27 februari 1917 stadgades anmälningsplikt

för hyresvärdar i städer, där hyresnämnd ålagts att ombesörja

bostadsförmedling. Alltsedan hyresstegringslagens första promulgering den 25

maj 1917 gäller, att envar, som inom hyresnämnds verksamhetsområde för egen

eller annans räkning uthyr omöblerad lägenhet, är pliktig att hos nämnden anmäla

inträffad hyresledighet. Med ledning av denna anmälning skall hyresnämnden

eller annan kommunal myndighet avgiftsfritt förmedla uthyrning av

omöblerade lägenheter, omfattande högst tre rum och kök.

Från den tid, då hyresnämnderna ej voro genom lag ålagda bostadsförmedling

(maj 1916—maj 1917) föreligga icke statistiska uppgifter rörande verksamhetens

omfattning. Under hösten 1916 verkställdes emellertid genom Svenska

stadsförbundet en enquéte bland hyresnämndsordförandena, varav framgick, att

bostadsförmedlingen i det fåtal städer, -där sådan anordnats, utgjort en av nämndernas

viktigaste uppgifter och i avsevärd grad bidragit till att göra deras verksamhet

framgångsrik.

Med avseende å den bostadsförmedling, som ägt rum jämlikt hyresstegringslagens

bestämmelser, insamlas årligen genom socialstyrelsen statistiska uppgifter.

I tabell 2 hava dessa uppgifter sammanställts i fråga om de städer, som för år

1919 rappporterat uthyrning av bostäder genom kommunal förmedling. Även

om där angivna siffror till följd av ofullständig rapportering från hyresvärdarnas

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Andra hammarens fjärde tillfälliga utskotts utlåtande Nr 11.

sida ej kunna anses exakt avspegla de verkliga förhållandena, synas de likväl

bestyrka, att den kommunala bostadsförmedlingen haft en uppgift att fylla.

Bostadsförmedlingens handhavande genom kommunala organ är förenat

med avsevärda fördelar, vilka göra sig gällande ej blott under nuvarande abnorma

förhållanden på bostadsmarknaden utan även under mera normala tider. Genom

att på ett ställe samla största möjliga del av utbud och efterfrågan å bostäder

inom ett samhälle bereder man bättre möjlighet för de hyressökande att erhålla

passande bostäder samt befrämjar man en enhetlig prisbildning på hyresmarknaden.

Bostadsförmedlingens koncentration är vidare ägnad att förbilliga kostnaderna

för förmedlingen. Eu år 1913 verkställd utredning rörande de årliga

kostnaderna för hyresannonsering i Stockholm gav vid banden, att dessa kostnader

belöpte sig till omkring 270,000 kronor. Lägger man därtill de avgifter, som

betalades till uthyrningsbyråerna, torde det vara uppenbart, att rätt avsevärda

belopp skulle kunna inbesparas genom bostadsförmedlingens övertagande av ett

centralt offentligt organ. Slutligen må framhållas, att bostadsförmedlingens

kommunalisering med den möjlighet, som därigenom beredes till överblick över

bostadsmarknadens läge vid varje tid, måste anses utgöra eu mycket viktig förutsättning

för bedrivande av framsynt bostadspolitik från kommunernas sida.

Den av hyresnämnderna för närvarande bedrivna bostadsförmedlingen

grundar sig, som nämnts, på liyresstegringslagens direkta åläggande. Det synes

emellertid önskligt, att den kommunala verksamheten på detta område kunde

i största möjliga utsträckning bibehållas under någon form, även om hyresstegringslagen

skulle upphöra att gälla. Med avseende härå vill styrelsen erinra om

följande uttalande till statsprotokollet den 16 april 1917 av dåvarande chefen för

civildepartementet i samband med proposition om hyresstegringslagen:

»Såsom tidigare framhållits, måste det i första hand vara kommunernas

sak att sörja för att bostadsmarknaden befinner sig i tillfredsställande läge.

Undersöker man den nuvarande bostadskrisens utveckling, kan man icke komma

till annan slutsats än att kommunerna visserligen mera än förr uppmärksammat

frågan, men dock på åtskilliga håll icke i behövlig mån haft blicken öppen för

betydelsen av denna deras uppgift och de krav den ställer. Man har icke i tid

beaktat den hämmade produktionen och dess ■ orsaker; och de behövliga motåtgärderna

hava i vissa fall dels knappast varit tillräckliga, dels kcnnmit för sent.

Det är emellertid att förvänta, att de bistra erfarenheterna från krisåren skola

hava det goda med sig, att kommunernas bostadspolitik blir mera förutseende,

målmedveten och kraftig än hittills. Därest kreditfrågan, som jag hoppas, kan

bringas till lycklig lösning, kunna kommunerna därigenom erhålla ett behövligt

och värdefullt stöd för de egna nödvändiga åtgärderna. Men även audra utvägar

böra sökas; och särskilt vill det förefalla, som borde de större stadskommunerna

kunna göra anspråk på långt kraftigare stöd för bostadsproduktionen från

industriens sida, än vad hittills på sina ställen varit fallet.

Villkoret för en sådan förutseende och effektiv bostadspolitik från kommunernas

sida är emmellertid, att kommunen vid varje tillfälle bar en klar överblick

av bostadsmarknadens läge i olika avseenden och av dess utvecklingstendenser.

I detta hänseende är av vikt, att man har fortlöpande kännedom om

liyresledigheters inträde och upphörande. Om än den nu föreslagna lagstiftningen

i övrigt givetvis måste vara av tillfällig karaktär, torde det dock visa sig lämp
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra kammarens fjärde tillfälliga utskotts utlåtande Nr 11. 5

ligt, att bestämmelserna rörande anmälningsskyldighet äga bestånd för framtiden.

Genom sådana anmälningar, sammanställda med de hos byggnadsnämnderna

tillgängliga uppgifterna om byggnadsföretag och deras fortskridande, får kommunen

det behövliga underlaget för eu nöjaktig reglering av bostadsmarknaden.»

Vad beträffar förmedling av fastighetsförsäljningar, torde denna fråga ej

äga samma omedelbara sociala betydelse som hyresförmedlingen. Då densamma

ej heller lärer kunna hänföras till styrelsens verksamhetsområde, har styrelsen,

ehuru de båda angivna slagen av förmedlingsverksamhet givetvis äga många

gemensamma anknytningspunkter, ej funnit anledning att närmare ingå på ifrågavarande

del av motionen.

GUNNAR HUSS.

Otto Järte.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 13 sand. 4 avd. 22 Käft. (Nr 11.)

2

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra kammarens fjärde tillfälliga utskotts utlåtande Nr 11.

Tabell 1.

Malmö bostadsförmedling år 1914.

Lägenhets kategori

Anmälda

lediga

Efterfrågade

Genom

förmedling

uthyrda

1 rum och kök ....................

650

999

376

2 » » »

426

539

194

3 » » » ..........

234

184

56

4 » » »

116

29

10

5 » » » .....

56

11

3

6 och flera rum och kök................................

35

2

_

Omöblerade rum........................................

142

134

49

Möblerade rum ...............................................

1000

433

314

Summa bostadslägenheter....................................

2659

2331

1002

Affärslokaler......................................................

169

61

17

Fabriks- och verkstadslokaler...........................

47

14

7

Kafélokaler.........................................................

7

6

1

Diverse lokaler.................................................

18

12

6

Summa lokaler ...................................................

241

93

31 \

Summa år 1914

2900

2424

1033

Tabell 2.

Orter

Anmälda lediga

lägenheter

Efterfrågade

lägenheter

Anmälda ui

samtliga

hyrda lägenheter

genom förmedling i %

1917

1918

1919

1917

1918

1919

*

1917

1918

1919

1917

1918

1919

Borås ...............

411

409

115

430

434

174

394

404

115

29,2

34,9

55,7

Eskilstuna........''

160

17

57

266

327

201

160

126

57

91,9

13,6

12,3

Gävle ...............

180

121

46

377

313

183

178

120

44

41,6

60,0

34,1

Göteborg .........

1576

2847

1652

1894

3027

2590

1508

2791

1589

10,7

12,2

7,4|

Karlskrona ......

193

167

55

255

203

101

193

167

55

76,2

75,4

60,o

Karlstad............

217

—

43

76

—

119

217

—

55

?

—

58,2

Kristinehamn ...

105

44

27

94

87

67

105

44

27

15,2

81,8

37,o!

Landskrona......

147

58

28

426

348

122

47

58

28

68,1

63,8

60,7

Linköping.........

285

374

83

361

494

215

285

?

85

52,6

1261)

34,1

Luleå ...............

—

—

74

—

—

123

—

—

76

—

—

86,81

Lund ...............

398

653

463

483

1045

881

360

966

819

62,6

65,8

55,9

Malmö ............

2555

2707

985

3072

3369

1581

?

?

?

25161)

2698x)

9851)

Norrköping ......

701

308

187

325

783

389

688

536

185

16,7

22,2

34,1

Stockholm ......

4159

3454

1722

6256

5897

4359

4024

3426

1717

32,6

10,8

24,6

Trälleborg ......

107

72

31

—

60

109

106

68

31

74,6

79,4

90,3!

*) Absolut antal.

Stockholm, O. L. Svanbäcks Boktryckeri 1921.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.