Skrivelse till Kungl. Maj:t i fråga om införande av offentlig fastighetsoch hyresförmedling.
1921-04-22 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
AK 4TU 1921:11, Skrivelse till Kungl. Maj:t i fråga om införande av offentlig fastighetsoch hyresförmedling.
Dokumentets text
Andra kammarens fjärde tillfälliga utskotts utlåtande Nr 11. 1
Nr 1 1.
Ankom till riksdagens kansli den 22 april 1921 kl. 2 e. m.
Ändra kammarens fjärde tillfälliga utskotts utlåtande nr 11
i anledning av väckt motion om skrivelse till Kungl.
Maj:t i fråga om införande av offentlig fastighets- och
hyresförmedling.
I en inom andra kammaren väckt ock till dess fjärde tillfälliga utskott
hänvisad motion, nr 228, har herr Larsson i Sjötorp hemställt, »att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj it måtte anhålla om utredning om och
på vad sätt fastighets- och hyresförmedling borde uppdragas åt statliga
eller kommunala organ, dock utan kostnad för det allmänna».
I fråga om motiveringen av denna hemställau får utskottet hänvisa
till motionen.
Utskottet har i vederbörlig ordning inhämtat yttrande över motionen
från k. socialstyrelsen, vilket yttrande som bilaga bifogas detta utlåtande.
Utskottet finner motionärens framställning i flera avseenden beaktansvärd.
Obestridligt är, att på de områden, motionen berör, stora missförhållanden
varit och äro rådande. I fråga om fastighetsförmedlingen
ha, särskilt under kristiden, mindre goda affärsmetoder i stor utsträckning
kunnat konstateras, till skada för såväl det allmänna som den enskilde.
Dessa mindre goda affärsmetoder ha även bland de mera lojala utövarna
av denna verksamhet fördömts och bidragit till bildandet av Svenska
egendomsmäklareföreningen (år 1919). Denna förening, visserligen privat
och icke underkastad någon offentlig kontroll, har till uppgift att genom
fastställande av enhetlig provisionstaxa för och utövande av kontroll över sina
medlemmar verka för bevarande av sunda affärsförhållanden inom branschen.
Då denna förenings verksamhet ej pågått mera än omkring ett års tid, har
det ej varit möjligt konstatera i vilken utsträckning dess goda grundsatser om
införande av sunda affärsförhållanden inom branschen förverkligats. Skulle
så emellertid ej bliva fallet, torde det böra tagas under övervägande, huruvida
kontrollåtgärder från statens sida skola vidtagas. Att, såsom motioBihang
till riksdagens protokoll 1921. 13 samt. 4 avd. 8 käft. (Nr 11.) 1
Motionen.
Utskottet.
2
Andra kammarens fjärde tillfälliga utskotts utlåtande Nr 11.
nären föreslår, genom statliga eller kommunala organ utan kostnad för
det allmänna handhava fastighetsförmedling synes utskottet icke möjligt
åstadkomma.
Vad bostadsförmedlingen vidkommer delar utskottet de synpunkter,
som framställts i socialstyrelsens utlåtande, och finner det sålunda önskvärt,
»att den kommunala verksamheten på detta område i största möjliga
utsträckning bibehålies under någon form, även om hyresstegringslagen
skulle upphöra att gälla».
Utskottet vill även erinra om uttalandet till statsrådsprotokollet den
16 april 1917 av dåvarande chefen för civildepartementet i samband med
proposition om hyresstegringslagen, däri det bl. a. heter:
»Såsom tidigare framhållits, måste det i första hand vara kommunernas
sak att sörja för att bostadsmarknaden befinner sig i tillfredsställande
läge.» Och, efter att hava berört frågan om de vägar, som böra
beträdas för tryggande av bostadsproduktionen, fortsätter statsrådet beträffande
bostadsförmedlingen: »I detta hänseende är av vikt, att man har
fortlöpande kännedom om hyresledigheters inträde och upphörande. Om
än den nu föreslagna lagstiftningen i övrigt givetvis måste vara av tillfällig
karaktär, torde det dock visa sig lämpligt, att bestämmelserna
rörande anmälningsskyldighet äga bestånd för framtiden. Genom sådana
anmälningar, sammanställda med de hos byggnadsnämnderna tillgängliga
uppgifterna om byggnadsföretag och deras fortskridande, får kommunen
det behövliga underlaget för en nöjaktig reglering av bostadsmarknaden.»
Då av ovanstående uttalanden framgår, att såväl Kungl. Maj it som
socialstyrelsen ha sin uppmärksamhet fäst vid denna fråga, hyser utskottet
den uppfattningen, att initiativ för lösandet av densamma kommer
att tagas utan att riksdagen avlåter skrivelse därom.
Med åberopande av det anförda får utskottet hemställa,
att föreliggande motion, nr 228, icke må till
någon andra kammarens åtgärd föranleda.
Stockholm den 22 april 1921.
o
A utskottets vägnar:
M. JENSEN.
Närvarande: herrar Jensen, Larsson i Kroken, Bergström i Bäckland, Andersson i Höör,*
Ward, Holmgren, Pettersson i Köping, Andersson i Storegården, Godén* och Ericsson i Sörbo *
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Andra kammarens fjärde tillfälliga utskotts utlåtande Nr 11.
3
inlaga.
Stockholm den 6 april 1921.
Till riksdagens andra kammares fjärde tillfälliga utskott.
Genom beslut den 11 februari 1921 har Kungl. Maj:t anbefallt socialstyrelsen
att till Eder avgiva yttrande över eu inom riksdagens andra kammare väckt
motion nr 228, angående införande av offentlig fastighets- och hyresförmedling.
Med anledning härav får styrelsen anföra följande.
Redan före tillkomsten av kristidens hyreslagstiftning hade i några svenska
städer inrättats kommunala bostadsförmedlingskontor, i Sundsvall 1910, Landskrona
1911, Malmö 1913, Gävle 1916 och Göteborg 1917. För bostadsförmedlingen
i Malmö under dess första hela verksamhetsår 1914 föreligga statistiska
uPPgifter. vilka sammanställts i bilaga 1. Det framgår härav, att 2,659 bostadslägenheter
anmäldes lediga, 2,331 efterfrågades och 1,002 uthyrdes genom förmedlingen.
I kungl. förordningen den 5 maj 1916 om medling i vissa hyrestvister
återfinnes den första ansatsen till lagstiftning angående offentlig bostadsförmedling.
Därest så beslöts av stadsfullmäktige eller allmän rådstuga i stad, där enligt
förordningen tillsatt hyresnämnd funnes, skulle det åligga nämnden att genom
offentligt kungjorda anmaningar till hyresvärdar om anmälning av lediga bostadslägenheter
eller på annat lämpligt sätt förskaffa sig kännedom om de smålägenheter,
som vid varje tid funnes att tillgå, ävensom att söka förmedla uthyrning
av desamma. Genom kungl. förordningen den 27 februari 1917 stadgades anmälningsplikt
för hyresvärdar i städer, där hyresnämnd ålagts att ombesörja
bostadsförmedling. Alltsedan hyresstegringslagens första promulgering den 25
maj 1917 gäller, att envar, som inom hyresnämnds verksamhetsområde för egen
eller annans räkning uthyr omöblerad lägenhet, är pliktig att hos nämnden anmäla
inträffad hyresledighet. Med ledning av denna anmälning skall hyresnämnden
eller annan kommunal myndighet avgiftsfritt förmedla uthyrning av
omöblerade lägenheter, omfattande högst tre rum och kök.
Från den tid, då hyresnämnderna ej voro genom lag ålagda bostadsförmedling
(maj 1916—maj 1917) föreligga icke statistiska uppgifter rörande verksamhetens
omfattning. Under hösten 1916 verkställdes emellertid genom Svenska
stadsförbundet en enquéte bland hyresnämndsordförandena, varav framgick, att
bostadsförmedlingen i det fåtal städer, -där sådan anordnats, utgjort en av nämndernas
viktigaste uppgifter och i avsevärd grad bidragit till att göra deras verksamhet
framgångsrik.
Med avseende å den bostadsförmedling, som ägt rum jämlikt hyresstegringslagens
bestämmelser, insamlas årligen genom socialstyrelsen statistiska uppgifter.
I tabell 2 hava dessa uppgifter sammanställts i fråga om de städer, som för år
1919 rappporterat uthyrning av bostäder genom kommunal förmedling. Även
om där angivna siffror till följd av ofullständig rapportering från hyresvärdarnas
4 Andra hammarens fjärde tillfälliga utskotts utlåtande Nr 11.
sida ej kunna anses exakt avspegla de verkliga förhållandena, synas de likväl
bestyrka, att den kommunala bostadsförmedlingen haft en uppgift att fylla.
Bostadsförmedlingens handhavande genom kommunala organ är förenat
med avsevärda fördelar, vilka göra sig gällande ej blott under nuvarande abnorma
förhållanden på bostadsmarknaden utan även under mera normala tider. Genom
att på ett ställe samla största möjliga del av utbud och efterfrågan å bostäder
inom ett samhälle bereder man bättre möjlighet för de hyressökande att erhålla
passande bostäder samt befrämjar man en enhetlig prisbildning på hyresmarknaden.
Bostadsförmedlingens koncentration är vidare ägnad att förbilliga kostnaderna
för förmedlingen. Eu år 1913 verkställd utredning rörande de årliga
kostnaderna för hyresannonsering i Stockholm gav vid banden, att dessa kostnader
belöpte sig till omkring 270,000 kronor. Lägger man därtill de avgifter, som
betalades till uthyrningsbyråerna, torde det vara uppenbart, att rätt avsevärda
belopp skulle kunna inbesparas genom bostadsförmedlingens övertagande av ett
centralt offentligt organ. Slutligen må framhållas, att bostadsförmedlingens
kommunalisering med den möjlighet, som därigenom beredes till överblick över
bostadsmarknadens läge vid varje tid, måste anses utgöra eu mycket viktig förutsättning
för bedrivande av framsynt bostadspolitik från kommunernas sida.
Den av hyresnämnderna för närvarande bedrivna bostadsförmedlingen
grundar sig, som nämnts, på liyresstegringslagens direkta åläggande. Det synes
emellertid önskligt, att den kommunala verksamheten på detta område kunde
i största möjliga utsträckning bibehållas under någon form, även om hyresstegringslagen
skulle upphöra att gälla. Med avseende härå vill styrelsen erinra om
följande uttalande till statsprotokollet den 16 april 1917 av dåvarande chefen för
civildepartementet i samband med proposition om hyresstegringslagen:
»Såsom tidigare framhållits, måste det i första hand vara kommunernas
sak att sörja för att bostadsmarknaden befinner sig i tillfredsställande läge.
Undersöker man den nuvarande bostadskrisens utveckling, kan man icke komma
till annan slutsats än att kommunerna visserligen mera än förr uppmärksammat
frågan, men dock på åtskilliga håll icke i behövlig mån haft blicken öppen för
betydelsen av denna deras uppgift och de krav den ställer. Man har icke i tid
beaktat den hämmade produktionen och dess ■ orsaker; och de behövliga motåtgärderna
hava i vissa fall dels knappast varit tillräckliga, dels kcnnmit för sent.
Det är emellertid att förvänta, att de bistra erfarenheterna från krisåren skola
hava det goda med sig, att kommunernas bostadspolitik blir mera förutseende,
målmedveten och kraftig än hittills. Därest kreditfrågan, som jag hoppas, kan
bringas till lycklig lösning, kunna kommunerna därigenom erhålla ett behövligt
och värdefullt stöd för de egna nödvändiga åtgärderna. Men även audra utvägar
böra sökas; och särskilt vill det förefalla, som borde de större stadskommunerna
kunna göra anspråk på långt kraftigare stöd för bostadsproduktionen från
industriens sida, än vad hittills på sina ställen varit fallet.
Villkoret för en sådan förutseende och effektiv bostadspolitik från kommunernas
sida är emmellertid, att kommunen vid varje tillfälle bar en klar överblick
av bostadsmarknadens läge i olika avseenden och av dess utvecklingstendenser.
I detta hänseende är av vikt, att man har fortlöpande kännedom om
liyresledigheters inträde och upphörande. Om än den nu föreslagna lagstiftningen
i övrigt givetvis måste vara av tillfällig karaktär, torde det dock visa sig lämp
-
Andra kammarens fjärde tillfälliga utskotts utlåtande Nr 11. 5
ligt, att bestämmelserna rörande anmälningsskyldighet äga bestånd för framtiden.
Genom sådana anmälningar, sammanställda med de hos byggnadsnämnderna
tillgängliga uppgifterna om byggnadsföretag och deras fortskridande, får kommunen
det behövliga underlaget för eu nöjaktig reglering av bostadsmarknaden.»
Vad beträffar förmedling av fastighetsförsäljningar, torde denna fråga ej
äga samma omedelbara sociala betydelse som hyresförmedlingen. Då densamma
ej heller lärer kunna hänföras till styrelsens verksamhetsområde, har styrelsen,
ehuru de båda angivna slagen av förmedlingsverksamhet givetvis äga många
gemensamma anknytningspunkter, ej funnit anledning att närmare ingå på ifrågavarande
del av motionen.
GUNNAR HUSS.
Otto Järte.
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 13 sand. 4 avd. 22 Käft. (Nr 11.)
2
6
Andra kammarens fjärde tillfälliga utskotts utlåtande Nr 11.
Tabell 1.
Malmö bostadsförmedling år 1914.
Lägenhets kategori
Anmälda
lediga
Efterfrågade
Genom
förmedling
uthyrda
1 rum och kök ....................
650
999
376
2 » » »
426
539
194
3 » » » ..........
234
184
56
4 » » »
116
29
10
5 » » » .....
56
11
3
6 och flera rum och kök................................
35
2
_
Omöblerade rum........................................
142
134
49
Möblerade rum ...............................................
1000
433
314
Summa bostadslägenheter....................................
2659
2331
1002
Affärslokaler......................................................
169
61
17
Fabriks- och verkstadslokaler...........................
47
14
7
Kafélokaler.........................................................
7
6
1
Diverse lokaler.................................................
18
12
6
Summa lokaler ...................................................
241
93
31 \
Summa år 1914
2900
2424
1033
Tabell 2.
Orter
Anmälda lediga
lägenheter
Efterfrågade
lägenheter
Anmälda ui
samtliga
hyrda lägenheter
genom förmedling i %
1917
1918
1919
1917
1918
1919
*
1917
1918
1919
1917
1918
1919
Borås ...............
411
409
115
430
434
174
394
404
115
29,2
34,9
55,7
Eskilstuna........''
160
17
57
266
327
201
160
126
57
91,9
13,6
12,3
Gävle ...............
180
121
46
377
313
183
178
120
44
41,6
60,0
34,1
Göteborg .........
1576
2847
1652
1894
3027
2590
1508
2791
1589
10,7
12,2
7,4|
Karlskrona ......
193
167
55
255
203
101
193
167
55
76,2
75,4
60,o
Karlstad............
217
—
43
76
—
119
217
—
55
?
—
58,2
Kristinehamn ...
105
44
27
94
87
67
105
44
27
15,2
81,8
37,o!
Landskrona......
147
58
28
426
348
122
47
58
28
68,1
63,8
60,7
Linköping.........
285
374
83
361
494
215
285
?
85
52,6
1261)
34,1
Luleå ...............
—
—
74
—
—
123
—
—
76
—
—
86,81
Lund ...............
398
653
463
483
1045
881
360
966
819
62,6
65,8
55,9
Malmö ............
2555
2707
985
3072
3369
1581
?
?
?
25161)
2698x)
9851)
Norrköping ......
701
308
187
325
783
389
688
536
185
16,7
22,2
34,1
Stockholm ......
4159
3454
1722
6256
5897
4359
4024
3426
1717
32,6
10,8
24,6
Trälleborg ......
107
72
31
—
60
109
106
68
31
74,6
79,4
90,3!
*) Absolut antal.
Stockholm, O. L. Svanbäcks Boktryckeri 1921.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.