Sök i Ratio Lex

Andra kammarens femte tillf ålit ga utskotts utlåtande Nr 13

1921-05-20 · 2 sidor


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

AK 5TU 1921:13, Andra kammarens femte tillf ålit ga utskotts utlåtande Nr 13

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

I

Andra kammarens femte tillf ålit ga utskotts utlåtande Nr 13.

Nr 13.

Ankom till riksdagens kansli den 20 maj 1921 kl. 2 e. in.

Andra kammarens femte tillfälliga utskotts utlåtande, nr 13, i anledning

av första kammarens beslut rörande väckt motion

om vidtagande av åtgärder i syfte att grundsatserna om

nationaliteternas rätt må antagas till internationell lag.

I en inom första kammaren väckt motion, nr 159, kar herr Lind- Motionen.

hagen hemställt, att sedan nordiska interparlament.ariska förbundet,

som förut ansett nationalitetsfrågan ej falla ens inom dess verksamhetsområde,

år L920 slutligen hos svenska regeringen förordat, att grundsatserna

om nationernas rätt upptagits i folkens förbunds förbundsakt — jämväl

riksdagen själv måtte omsider hemställa till regeringen, att den ville

intressera sig för denna även för vårt land så viktiga rättsgrundsats

samt taga initiativ till, att den må bliva antagen till internationell lag

inom folkens förbund och även genom medverkan från de stater, som

ej äro anslutna till förbundet.

Ifrågavarande motion hänvisades av kammaren till dess första till--Förste kamfälliga

utskott, som i sitt utlåtande nr 12 anförde följande: Då det ma2ott ^

kunde förmodas att Kungl. Maj:ts regering även utan särskild framställning

från riksdagen ägnade den i motionen avhandlade frågan nödig

uppmäi ksamhet och, om sa befunnes möjligt, vidtoge de åtgärder,

som kunde vara för saken gagneliga, hemställde utskottet, att förevarande

motion icke måtte till någon första kammarens åtgärd föranleda.

Vid ärendets föredragning i kammaren den 6 april 1921 yrkades Förste kärnbifall

dels till utskottets hemställan, dels till den i ämnet väckta mo- marsZ be''

tionen, dels ock till ett av friherre Adelsvvärd under överläggningen

framställt yrkande, att riksdagen måtte hemställa, att Kungl. Maj:t ville

taga initiativ till att grundsatsen om nationaliteternas rätt upptoges i

förbundsakten för nationernas förbund. Till stöd för sistnämnda yrkande

anfördes bland annat följande: Talaren erinrade om att det nordiska

interparlamentariska förbundet gjort ett kraftigt uttalande i motionens

riktning. Oavsett om riksdagen uttalade sig eller icke, torde

fragan komma att framhallas och befordras av den svenska regeringen

och dess representation likaväl som av många andra regeringar och

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 13 samt. 5 avd. 10 käft. (Nr 13.)

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

Utskottet.

Andra hammarens femte tillfälliga utslcotts utlåtande Nr 13.

deras delegerade vid nationernas förbunds möte. Huru stort förtroende

riksdagen än hade för regeringen och dess ställning till nationernas

förbund, vore det dock lyckligt och bra, om riksdagen i denna stora

och viktiga fråga uttalade en bestämd mening och visade sitt intresse

för förbundet. Ur denna synpunkt vore det lämpligt att riksdagen

ville besluta att göra ett uttalande överensstämmande med det, som

gjorts av interparlamentariska förbundet.

Till stöd för utskottets hemställan anfördes i huvudsak, att det i

motionen berörda ämnet visserligen vore av stor betydelse, men att det

icke vore lämpligt, att riksdagen toge initiativ i frågan. Endast regeringen

kunde vara i stånd att överblicka, när det kunde vara möjligt

och lämpligt att taga initiativ i en fråga, som vore så brännande och

ömtålig, som den föreliggande.

Sedan även motionären anslutit sig till det av friherre Adelswärd

framställda yrkandet, bifölls detta av kammaren utan votering.

Första kammarens beslut har delgivits andra kammaren, som hänvisat

ärendet till sitt femte tillfälliga utskott.

Vid behandlingen av det föreliggande ärendet har utskottet kondmit

att i stort sett dela de synpunkter, som uttalats till förmån för det

yrkande, som blivit första kammarens beslut. Ett uttalande av riksdagen

skulle kunna vara ägnat att stödja Kungl. Maj:ts regering vid

vidtagande av åtgärder i den riktning interparlamentariska förbundet

hemställt. Utskottet får för den skull hemställa,

att andra kammaren måtte för sin del biträda det

av första kammaren i ärendet fattade beslutet.

Stockholm den 20 maj 1921.

På utskottets vägnar:

ERIK LAURÉN.

Närvarande: herrar Laurén, Sjöström, Pettersson i Vråtsered, Holmner, Olsson i

Gävle, Jonsson i Mörkhult, Carlsson i Gävle och Johanson i Hörninge.

Stockholm, Bokförlags-A.-B. Tidens tryckeri, 1921.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1921:256 Skrivelse till Konungen angående vidtagande av åtgärder i syfte att grundsatsen om nationaliteternas rätt må upptagas i förbundsakten for nationernas förbund. s. 6 i texten