Andra kammarens femte tillf ålit ga utskotts utlåtande Nr 13
1921-05-20 · 2 sidor
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
AK 5TU 1921:13, Andra kammarens femte tillf ålit ga utskotts utlåtande Nr 13
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
I
Andra kammarens femte tillf ålit ga utskotts utlåtande Nr 13.
Nr 13.
Ankom till riksdagens kansli den 20 maj 1921 kl. 2 e. in.
Andra kammarens femte tillfälliga utskotts utlåtande, nr 13, i anledning
av första kammarens beslut rörande väckt motion
om vidtagande av åtgärder i syfte att grundsatserna om
nationaliteternas rätt må antagas till internationell lag.
I en inom första kammaren väckt motion, nr 159, kar herr Lind- Motionen.
hagen hemställt, att sedan nordiska interparlament.ariska förbundet,
som förut ansett nationalitetsfrågan ej falla ens inom dess verksamhetsområde,
år L920 slutligen hos svenska regeringen förordat, att grundsatserna
om nationernas rätt upptagits i folkens förbunds förbundsakt — jämväl
riksdagen själv måtte omsider hemställa till regeringen, att den ville
intressera sig för denna även för vårt land så viktiga rättsgrundsats
samt taga initiativ till, att den må bliva antagen till internationell lag
inom folkens förbund och även genom medverkan från de stater, som
ej äro anslutna till förbundet.
Ifrågavarande motion hänvisades av kammaren till dess första till--Förste kamfälliga
utskott, som i sitt utlåtande nr 12 anförde följande: Då det ma2ott ^
kunde förmodas att Kungl. Maj:ts regering även utan särskild framställning
från riksdagen ägnade den i motionen avhandlade frågan nödig
uppmäi ksamhet och, om sa befunnes möjligt, vidtoge de åtgärder,
som kunde vara för saken gagneliga, hemställde utskottet, att förevarande
motion icke måtte till någon första kammarens åtgärd föranleda.
Vid ärendets föredragning i kammaren den 6 april 1921 yrkades Förste kärnbifall
dels till utskottets hemställan, dels till den i ämnet väckta mo- marsZ be''
tionen, dels ock till ett av friherre Adelsvvärd under överläggningen
framställt yrkande, att riksdagen måtte hemställa, att Kungl. Maj:t ville
taga initiativ till att grundsatsen om nationaliteternas rätt upptoges i
förbundsakten för nationernas förbund. Till stöd för sistnämnda yrkande
anfördes bland annat följande: Talaren erinrade om att det nordiska
interparlamentariska förbundet gjort ett kraftigt uttalande i motionens
riktning. Oavsett om riksdagen uttalade sig eller icke, torde
fragan komma att framhallas och befordras av den svenska regeringen
och dess representation likaväl som av många andra regeringar och
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 13 samt. 5 avd. 10 käft. (Nr 13.)
opaginerad Kontrollera mot PDF
2
Utskottet.
Andra hammarens femte tillfälliga utslcotts utlåtande Nr 13.
deras delegerade vid nationernas förbunds möte. Huru stort förtroende
riksdagen än hade för regeringen och dess ställning till nationernas
förbund, vore det dock lyckligt och bra, om riksdagen i denna stora
och viktiga fråga uttalade en bestämd mening och visade sitt intresse
för förbundet. Ur denna synpunkt vore det lämpligt att riksdagen
ville besluta att göra ett uttalande överensstämmande med det, som
gjorts av interparlamentariska förbundet.
Till stöd för utskottets hemställan anfördes i huvudsak, att det i
motionen berörda ämnet visserligen vore av stor betydelse, men att det
icke vore lämpligt, att riksdagen toge initiativ i frågan. Endast regeringen
kunde vara i stånd att överblicka, när det kunde vara möjligt
och lämpligt att taga initiativ i en fråga, som vore så brännande och
ömtålig, som den föreliggande.
Sedan även motionären anslutit sig till det av friherre Adelswärd
framställda yrkandet, bifölls detta av kammaren utan votering.
Första kammarens beslut har delgivits andra kammaren, som hänvisat
ärendet till sitt femte tillfälliga utskott.
Vid behandlingen av det föreliggande ärendet har utskottet kondmit
att i stort sett dela de synpunkter, som uttalats till förmån för det
yrkande, som blivit första kammarens beslut. Ett uttalande av riksdagen
skulle kunna vara ägnat att stödja Kungl. Maj:ts regering vid
vidtagande av åtgärder i den riktning interparlamentariska förbundet
hemställt. Utskottet får för den skull hemställa,
att andra kammaren måtte för sin del biträda det
av första kammaren i ärendet fattade beslutet.
Stockholm den 20 maj 1921.
På utskottets vägnar:
ERIK LAURÉN.
Närvarande: herrar Laurén, Sjöström, Pettersson i Vråtsered, Holmner, Olsson i
Gävle, Jonsson i Mörkhult, Carlsson i Gävle och Johanson i Hörninge.
Stockholm, Bokförlags-A.-B. Tidens tryckeri, 1921.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1921:256 Skrivelse till Konungen angående vidtagande av åtgärder i syfte att grundsatsen om nationaliteternas rätt må upptagas i förbundsakten for nationernas förbund. s. 6 i texten