Sök i Ratio Lex

Skrivelse till liungl. Näjd i fråga om viss ändring i kungörelsen den 19 maj 1916 med vissa bestämmelser rörande elektriska starkströmsledningars anordnande i förhållande till trafikleder och svagströmsledningar in. in.

1921-02-22 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

AK 5TU 1921:3, Skrivelse till liungl. Näjd i fråga om viss ändring i kungörelsen den 19 maj 1916 med vissa bestämmelser rörande elektriska starkströmsledningars anordnande i förhållande till trafikleder och svagströmsledningar in. in.

Dokumentets text

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra kammarens femte tillfälliga utskotts utlåtande Nr 3.

Motionen.

1916 års

kungörelse.

Nr 3.

Ankom till riksdagens kansli den 22 februari 1921 kl. 3 c. m.

Andra kammarens femte tillfälliga alskotts utlåtande nr 3, i

anledning av väckt motion om skrivelse till liungl. Näjd i

fråga om viss ändring i kungörelsen den 19 maj 1916

med vissa bestämmelser rörande elektriska starkströmsledningars

anordnande i förhållande till trafikleder och svagströmsledningar

in. in.

Uti en inom kammaren av herr Jonsson i Mörkhult avgiven motion,

nr 141, har motionären yrkat, att riksdagen måtte besluta i skrivelse till

Kung!. Maj:t anhålla om sådan ändring uti kungl. kungörelsen den 19 maj

1916, att elektriska ledningar må få fritt och utan ersättning framdragas

över mark, som tillhör ecklesiastika boställen.

Beträffande motiveringen till det gjorda yrkandet får utskottet hänvisas

till motionen.

De bestämmelser, motionären avser, återfinnas i § 8 i kungl. kungörelsen

den 19 maj 1916 med vissa bestämmelser rörande elektriska starkströmsledningars

anordnande i förhållande till trafikleder och svagströmsledningar

m. m. Där stadgas bland annat att, då Kungl. Maj:t meddelat

tillstånd till elektrisk starkströmslednings framdragande inom område för

kronoegendom, skall vad av kronoegendomens mark för ändamålet erfordras

under koncessionstiden upplåtas mot ersättning, vilken skall utgå

enligt samma grunder, som gälla för expropriation. Ersättningen skall på

anmälan av ledningens innehavare fastställas av domänstyrelsen, beträffande

under dess förvaltning stående kronoegendom, av Kungl. Maj:ts befallnings
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

A nära kammarens femte tillfälliga utskotts utlåtande Nr 7

havande och domkapitlet, beträffande ecklesiastika boställen, samt beträffande

annan kronoegendom av den myndighet, som förvaltar egendomen. I händelse

av missnöje med den bestämda ersättningen kan ledningens innehavare

på egen bekostnad begära prövning av särskild nämnd. Innan ledningen

framdrages, skall ledningens ägare överenskomma med jägmästare, domänintendent,

boställshavare, arrendator eller annan vederbörande om platserna

för stolparna och stöden för ledningen, så att minsta möjliga skada åstadkommes.

Motionen synes avse att i två särskilda hänseenden underlätta framdragandet

av enskilda elektriska ledningar över kronoegendom. Sålunda

gör motionären gällande att med hänsyn till sådana ledningars allmännyttiga

beskaffenhet någon ersättning icke borde utgå till kronan. Vidare har

motionären berört de svårigheter och den tidsutdräkt, som enligt motionen

äro förbundna med vinnandet av tillstånd för ledningarnes framdragande

över kronojord.

Beträffande ersättningsfrågan har utskottet icke kunnat följa motionären.

Utskottet kan så mycket mindre förorda, att enskilda skulle äga

att fritt framdraga ledningar å kronomark, som, enligt vad utskottet inhämtat,

statens egna verk, vattenfallsstyrelsen och andra, få gälda sådan

ersättning till domänstyrelsen och andra myndigheter, som förvalta kronoegendomar.

Vidare måste naturligen boställshavare och arrendatorer vara

behållna vid sin rätt till ersättning. Visserligen synes det ej vara oförenligt

med rättvisa och billighet att, då elektrifiering av ecklesiastika boställen

i samband med enskilda egendomar företages, de förra borde avstå

mark utan ersättning för ledningarnas framdragande, då de senare göra det,

men detta borde i så fall gälla alla kronan tillhöriga domäner och icke

blott det slags boställen, vilka motionärens framställning avser.

Ansökan om framdragandet av elektriska ledningar på kronojord

skall göras i enlighet med de särskilda föreskrifter, som finnas angivna i

kung! kungörelsen den 15 maj 1908 angående avstående eller upplåtelse

av kronojord för framdragande av vissa elektriska ledningar. Enligt denna

skall vid ansökningen fogas vissa handlingar, bland annat karta över ledningens

sträckning. Ansökning i ämnet blir vanligen föremål för prövning

i samband med ansökning om starkströmlednings framdragande och plägar

i Kungi. Maj :ts resolution på sistberörda ansökan angivas, över vilkä kronoegendomar

ledningen får dragas. Ansökningar av förevarande slag bruka

remitteras till vederbörande länsstyrelse, som har att höra kommuner och

enskilda personer samt själv avgiva yttrande, varjämte beträffande ecklesiastika

boställen infordras yttrande från vederbörande domkapitel. Kung!

kommerskollegium bär att granska de tekniska anordningarna. Givetvis

Utskottet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra hammarens femte tillfälliga utshotts utlåtande Nr 3.

kräver denna procedur avsevärd tid, och tidvis ha ansökningar anhopats i så

stor omfattning, att de icke överallt kunnat bli föremål för omedelbar behandling.

Det missnöje, som kommit till uttryck i motionen och som enligt

vad utskottet inhämtat förefinnes på många håll över de formaliteter och

den tidsutdräkt, som äro förbundna med vinnandet av tillstånd av ifrågavarande

slag, torde härleda sig från ovan antydda förhållanden. I en del

fall kunna visserligen svårigheterna bero på att ansökningshandlingarna

varit ofullständiga, men i många fall torde missnöjet hava haft fullt fog

för sig. Utskottet har tänkt sig, att svårigheterna skulle kunna avhjälpas

genom att någon myndighet, t. ex. Kungl Maj:ts befallningshavande.i

vederbörande län skulle kunna tillerkännas befogenhet att för särskilda fall

lämna ett provisoriskt tillstånd i avvaktan på den slutliga ansökningens

prövning. Ett sådant förfarande lärer också, enligt vad utskottet inhämtat,

redan i viss omfattning praktiseras av kungl. domänstyrelsen. Då motionen

emellertid avser uteslutande ecklesiastika boställen och utskottet icke ansett

sig böra föreslå ett särskilt förfaringssätt beträffande dessa, har utskottet

ansett sig förhindrat framkomma med förslag i antydd riktning. Utskottet

tillåter sig emellertid uttala den förhoppningen, att saken antingen genom

Kungl. Maj:ts eget initiativ eller på grund av förnyad framställning i riksdagen

må bringas till lösning.

I anslutning till det anförda får utskottet hemställa,

att ifrågavarande motion icke måtte till någon andra

kammarens åtgärd föranleda.

Stockholm den 22 februari 1921.

På utskottets vägnar:

ERIK LAURÉN.

Närvarande: se utlåtandet nr 2.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra kammarens femte tillfälliga utskotts utlåtande Nr 3.

i)

Reservation

har anmälts av herr Jonsson i Mörklmlt, vilken anfört: I min motion har

jag i främsta rummet avsett, att rätt till fri ledning borde beredas i de

fall, då ecklesiastika boställen själva genom innehavare eller arrendatorer

äro delägare i distributionsförening, som framdrager ledningen. Jag har

också ansett, att utskottet åtminstone i detta avseende bort yrka bifall till

min motion. Med hänvisning till de skäl, som anförts i motionen och

vilka i vissa delar understötts av utskottet, får jag yrka,

att andra kammaren måtte för sin del besluta, att

riksdagen måtte i SKrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om

sådan ändring i kungörelsen den 19 maj 1916 att elektrisk

ledning får fritt och utan ersättning framdragas över

ecklesiastikt boställe i de fall, då boställets innehavare

eller arrendator är delägare i ledmingsföretaget.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 13 samt. 5 avd. 2 käft. (Nr 2—3) 2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.