Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Kungl. Maj.t angående uppdelning av kronouppbörden på flera terminer.

1921-04-21 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

AK 5TU 1921:7, Skrivelse till Kungl. Maj.t angående uppdelning av kronouppbörden på flera terminer.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra kammarens femte tillfälliga utslcotts utlåtande Nr 7.

1

Nr 7.

Ankom till riksdagens kansli den 21 april 1921 kl. 3 e. m.

Andra kammarens femte tillfälliga utskotts utlåtande, nr 7,

i anledning av väckt motion om skrivelse till Kungl.

Maj.t angående uppdelning av kronouppbörden på flera

terminer.

Uti en inom andra kammaren av herrar Hallén och Hansson i Gärda

väckt motion, nr 230, har yrkats, att riksdagen ville hos Kungl. Maj:t

anhålla om utredning om, huru en uppdelning av kronouppbörden på flera

terminer lämpligen må kunna genomföras samt vidtaga de åtgärder, vartill

en dylik utredning kunde föranleda.

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.

Motioner av enahanda innebörd väcktes vid 1920 års riksdag inom

första kammaren av herr Lind och inom andra kammaren av herrar Hallén

och Hansson i Gärda.

Över den inom första kammaren väckta motionen avgav andra tillfälliga

utskottet utlåtande, i vilket motionen avstyrktes, enär åtgärd i

motionens syfte skulle vålla betänkliga svårigheter och rubbningar i fråga

om finansieringen av statsverkets utgifter.

Den av herrar Hallén och Hansson väckta motionen behandlades av

andra kammarens tredje tillfälliga utskott, som, efter inhämtande av

yttrande från statsbokföringskommittén, med hänsyn till vad första kam1

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 13 sand. 5 avd. 6 käft. (Nr 7.)

Motionen.

Frågans

föregående

riksdags
behandling.

s. 2 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

2 Andra kammarens femte tillfälliga utskotts utlåtande Nr 7.

marens andra tillfälliga utskott anfört och då den av motionärerna förordade

åtgärden skulle medföra en avsevärd ökning av vederbörande myndigheters

arbetsbörda, likaledes hemställde om avslag å motionen.

Vid frågans behandling inom riksdagen biföllo kamrarna sina respektive

utskotts utlåtanden.

Under innevarande riksdag bar herr Lind ånyo väckt motion om utredning

i syfte att fördela uppbörden av utskylderna å kronodebetsedeln

i två terminer. Första kammarens andra tillfälliga utskott, som haft att

handlägga motionen, har infordrat yttrande från riksräkenskapsverket.

Detta har på anförda skäl bestämt avstyrkt åtgärder i motionens syfte,

och utskottet har utan särskild motivering anslutit sig till riksräkenskapsverkets

mening. På utskottets hemställan har första kammaren redan avslagit

herr Linds motion.

Ehuru sålunda frågan genom första kammarens beslut i fråga om

motion med liknande yrkande torde hava förfallit för innevarande år,

har utskottet likväl ansett sig böra ingå på motionens principiella innebörd.

Till en början får utskottet framhålla, att motionärernas yrkande

torde böra så förstås, att däri avses icke blott de egentliga kronoutskylderna

utan även andra utskylder, som upptagas å kronodebetsedeln såsom

landstingsskatt, vägskatt m. m.

Inom utskottet har enighet varit rådande därom, att ingenting bör

lämnas oförsökt, som lämpligen kan göras för att dels underlätta för de

skattskyldiga att fullgöra sina ofta rätt betungande skyldigheter, dels tillse

att ifrågavarande statsinkomster genom ändamålsenliga uppbördsmetoder

inflyta i görligaste omfattning. Utskottet har icke kunnat undgå att finna,

att åtgärder i motionens syfte givetvis skulle medföra åtskilliga fördelar i

båda nyssnämnda hänseenden. Däremot har med styrka framhållits, att

den ifrågasatta reformen skulle medföra så stora kostnader och olägenheter,

att dessa skulle vara av avsevärd större betydelse än de beräknade

fördelarna. Särskilt har riksräkenskapsverket i sitt yttrande, som återfinnes

vid ovannämnda första kammarens andra tillfälliga utskottsutlåtande,

nr 8, och vilket yttrande det ansetts obehövligt att ånyo avtrycka, bemödat

sig att framhålla de besvärligheter och kostnader en reform i motionens

syfte skulle medföra. Utan att vilja förringa betydelsen av det anförda

får utskottet likväl framhålla, att verket icke tagit hänsyn därtill, att de

angivna kostnaderna i någon mån torde kunna utjämnas därigenom, att

lättheten att betala skatterna skulle medföra, att dessa komme att inflyta

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra kammarens femte tillfälliga utskotts utlåtande Nr 7. 3

i något större omfattning än tillförne. Visserligen torde reformen ifråga

om de rena skatteskolkarna vara utan betydelse, men i fråga om personer,

vilkas underlåtenhet att betala skatten beror mera på bristande förmåga

än på bristande vilja, skulle skattens uppdelning otvivelaktigt medföra

minskade restantier och avskrivningar. Aven om man tager hänsyn

till det nyss anförda, torde emellertid allt, som i övrigt anförts av riksräkenskapsverket

vara av den betydelse, att man icke utan synnerligen

starka skäl skulle vilja vara med om att på sätt motionärerna föreslagit

uppdela kronoutskylderna. Det får även framhållas, att en sådan reform

skulle medföra rubbningar i fråga om den form, vari utskylder i allmänhet

på många orter, särskilt de större städerna, nu uppbäras. Genom att

kommunalutskylderna i dessa städer fördelats på tre terminer och liksom

kronoskatten åtminstone delvis förlagts till mellersta månaden i varje

kvartal har man reserverat den första månaden i varje kvartal för hyreslikvid

och ansett, att den tredje månaden kunde behövas för andra utgifter

samt verkställande av besparingar.

Då sålunda den föreslagna reformen icke skulle vara av större betydelse

för en del större samhällen, har utskottet ansett sig böra undersöka,

huruvida beträffande mindre städer och landsbygden motionärernas syfte

skulle kunna vinnas därigenom, att de egentliga kronoutskylderna skulle

uppbäras för sig samt de övriga å kronodebetsedeln upptagna utskylderna

särskilt landstingsskatten skulle betalas vid en annan senare tidpunkt.

Därvid har emellertid upplysts, att detta skulle stöta på nästan oöverkomliga

hinder i fråga om landstingen, vilka redan nu ha svårigheter

genom att uppbörden inflyter först sent på året.

Med hänvisning till vad sålunda anförts har utskottet icke ansett sig

kunna tillstyrka motionen.

Utskottet får emellertid framhålla, att utskottet i sitt utlåtande nr 6

hemställt om en allmän utredning beträffande rationell skatteuppbörd. Vid

en fullt förutsättningslös utredning av denna fråga bör det enligt utskottets

mening utan särskild framställning övervägas, huruvida genom kronoutskyldernas

fördelning eller särskiljande från andra i kronodebetsedeln

uppförda avgifter fördelar må kunna beredas skattebetalarna utan större

uppoffringar från det allmännas sida. Likaså bör det övervägas, vilken

betydelse budgetårets förestående omläggning kan hava för frågans bedömande.

Utskottet har emellertid icke velat föreslå en särskild framställning

med anledning av förevarande motion.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra hammarens femte tillfälliga utslcotts utlåtande Nr 7.

Utskottet hemställer,

att ifrågavarande motion icke måtte till någon

andra kammarens åtgärd föranleda.

Stockholm den 21 april 1921.

På utskottets vägnar:

ERIK LAURÉN.

Närvarande vid ärendets slutbehandling: se utlåtandet nr 6.

Stockholm 1921. Kungl. Hofboktr. Iduns Tryckeri-A.-B.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.