Bevillningsutskottets betänkande Nr 11
1921-03-11 · 7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1921:11, Bevillningsutskottets betänkande Nr 11
Dokumentets text
Bevillningsutskottets betänkande Nr 11.
1
Nr 11.
Ankom till riksdagens kansli den It mars 1921 kl. */« 2 e. m.
Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående införselmonopol jämte fastställande
av högsta pris å socker ävensom en i anledning av propositionen
väckt motion.
Nårvarwnde: herrar Röing, friherre Fleming*), Antonsson, Rickard Sandler*), Wijk,
Wohlin *), Gustaf Nilsson, Karl August Nilson, Anders Öme, Åhlmans
Olof Olsson, Rosén, Eriksson i Grängesberg, Jonsson i Hökhult, Mänsson
i Hagaström, Jönsson i Boa, Olsson i Kullenbergstorp, Bärg, Olsson i
Ramsta, Lithander och Johansson i Kullersta.
*) Icke närvarit vid justeringen av betänkandet.
I en den 25 februari 1921 dagtecknad, till bevillningsutskottets
förberedande behandling hänvisad proposition, nr 102, har Kungl. Maj:t,
under åberopande av propositionen bifogat utdrag av protokollet över
jordbruksärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att antaga nedan
införda förslag till förordning angående införselmonopol jämte fastställande
av högsta pris å socker ävensom medgiva Kungl. Maj:t befogenhet
att, därest förhållandena skulle därtill föranleda, upphäva förordningen
före den 31 oktober 1922.
Förslag
till
förordning angående införselmonopol jämte fastställande av högsta pris å socker.
§ 1-
Socker må icke till riket införas av annan än staten eller den
eller dem, åt vilken eller vilka Kungl. Maj:t överlåter sådan rätt, utom
i de fall, varom i § 3 förmäles.
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 7 samt. 10 käft. (Nr 11.) 1
2 Bevillningsutskottets betänkande Nr 11.
Här stadgat införselförbud skall icke utgöra hinder för att upplägga
socker å nederlag eller transitupplag för återutförsel eller förflyttning
till annat tullupplag eller att omedelbart transitförsända sådan
vara.
§ 2.
.För rätt till införsel av socker på grund av överlåtelse, varom i
§ 1 sägs, skola gälla de villkor, Kungl. Maj:t i varje fall föreskriver.
§ 3.
Utan hinder av i § 1 stadgat införselförbud må
a) socker till riket införas av den, som enligt särskilt stadgande
äger åtnjuta tullfrihet för från utlandet inkommande varor;
b) prov å socker, som till riket medföras av vederbörligen legitimerad
handelsresande, införas i vanlig ordning;
c) resande, som ankommit från utrikes ort, för eget bruk mot
erläggande av stadgad tull införa socker intill en myckenhet av fem
kilogram eller den större myckenhet, som Kungl. Maj:t eller den Kungl.
Maj:t därtill bemyndigar medgiver;
d) resande åtnjuta den rätt till tullfri införsel av socker, som är
medgiven enligt § 5 i förordningen den 9 juni 1911 (nr 80) med tulltaxa
för inkommande varor; ,
e) till skeppsproviant hänförligt socker behandlas på sätt, som är
föreskrivet i § 4 k) av nyssnämnda förordning; dock må socker, som
enligt sistberörda författningsrum förtullats såsom överskott av skeppsproviant,
icke från fartyg ilandföras; samt
f) socker uppläggas på provianteringsfrilager på sätt i särskild
författning är stadgat; dock må å provianteringsfrilager upplagt socker
icke, utan tillstånd av Kungl. Maj:t för varje särskilt fall, disponeras
annorledes än till fartygs proviantering i föreskriven ordning.
m §4-
Med till riket inkommet socker, som enligt denna förordning icke
må införas, skall, därest sockret icke är att enligt tullstadgan anse som
olovligen infört, förfaras på sätt Kungl. Maj:t i varje särskilt fall efter
anmälan från generaltullstyrelsen förordnar, därvid sockret kan förklaras
förbrutet till kronan.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 11.
3
§ 5.
Så länge införselmonopol å socker gäller, äger Kungi. Magt föreskriva,
att vid frivillig försäljning av socker skäligt av Kungl. Maj:t
fastställt pris ej må överstigas.
§ 6-
1. Bryter någon mot jämlikt § 2 föreskrivet villkor, straffes med
böter från och med tio till och med tiotusen kronor.
2. Den, som mot stadgandet i § 3 e) från fartyg ilandför socker,
som förtullats såsom överskott av skeppsproviant, höte från och med
tio till och med ettusen kronor, och vare sockret tillika med
emballage underkastat beslag och förbrutet till kronan.
3. Den, som i strid mot stadgandet i § 3 f) disponerar å provianteringsfrilager
upplagt socker annorledes än till fartygs proviantering
eller utrustning i föreskriven ordning, böte från och med tio till
och med ettusen kronor.
7.
Den, som med vetskap därom, att för socker gäller enligt § 5
fastställt högsta pris, håller socker till salu för högre pris eller, i avsikt
att för avyttring förvärva socker, för detsamma bjuder högre pris, straffes
med böter från och med fem till och med tiotusen kronor.
Lika med saluhållande av socker till högre pris än det fastställda
eller bjudande av sådant högre pris anses, om för överlåtelse av socker,
på sätt i första stycket sägs, kräves eller bjudes i annat än penningar
utgående vederlag till värde, uppenbarligen överstigande det fastställda
priset.
§ 3.
Allmän åklagare har att tala å förseelse, varom i denna förordning
sägs, ändå att angivelse därom ej skett.
§ 9.
Av böter, som ådömas enligt denna förordning, tillfälle en tredjedel,
dock högst femhundra kronor, åklagaren samt återstoden kronan.
Finnes särskild angivare, tage han hälften av åklagarens andel.
Saknas tillgång till böternas fulla gäldande, skola de förvandlas
enligt allmän strafflag.
4
Bevillningsutskottets betänkande Nr 11.
Denna förordni ng träder i kraft den , från. och med
vilken dag förordningen den 16 juli 1919 (nr 435) angående införselmonopol
å socker skall upphöra att gälla.
Förordningen gäller tillsvidare till och med den 31 oktober 1922.
I anledning av nämnda proposition har i andra kammaren väckts
en motion, nr 273, i vilken herr Eriksson i Grängesberg hemställt,
»att riksdagen med anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 102
måtte besluta, att, vid åsättande av högsta pris för socker, hänsyn skall
tagas därtill, att i ''sådana av Kungl. Maj:t godkända kostnader för
inköp av 1921 års betskörd och dennas förädling’ icke får medräknas
högre vinstutdelning på vederbörande sockerfabriks aktiebolags aktiekapital
än 5 procent.»
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för propositionen samt
för motionärens förslag, får utskottet hänvisa till ovannämnda vid propositionen
fogade protokollsutdrag ävensom till den i motionen intagna
motiveringen.
Utskottet. I propositionen nr 405 vid 1919 års lagtima riksdag framlade
Beslut om in- Kungl. Maj:t förslag angående införselmonopol å socker. Anledningen
rvidei9i9°års härtill var, att, när den med stöd av förfoganderättslagen då anordnade
riksdag. statliga regleringen av sockerkonsumtionen komme att upphöra och försäljning
av importerat socker kunde fritt ske, det kunde befaras, att,
därest det importerade sockret kunde säljas i Sverige till billigare pris
än det inhemska måste betinga, stor förlust skulle åsamkas statsverket
till följd av åtagen statsgaranti till sockerbolagen. Det framstod på
grund härav som en av nödig försiktighet förestavad åtgärd, att staten
ägde i sin hand ett medel att under dylika förhållanden reglera importen
av och därmed ock de inhemska prisen å socker. Riksdagen lämnade
det i propositionen begärda bemyndigandet för Kungl. Maj:t att, därest
förhållandena så påkallade, för tiden till och med den 31 oktober 1920
föreskriva, att införsel till riket icke finge äga rum av annan än staten
eller den eller dem, åt vilken eller vilka Kungl. Maj:t överläte sådan rätt.
Den 16 juli 1919 utfärdades förordning om dylikt införselmonopol
(nr 435) att gälla tillsvidare till och med den 31 oktober 1920. Samma
dag utfärdades även kungörelse (nr 434) om upphävande av sockerregleringen
från och med den 1 augusti 1919.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bevillningsutskottets betänkande Nr 11.
Järnte det Kung!. Maj:t i propositionen nr 198 till 1920 års riks- Beiiut om indag
loreslog riksdagen, att staten måtte åtaga sig viss garanti gent
emot sockerbolagen jämväl för inköp av 1920 års betskörd och dennas riksdag.
förädling, föreslog Kungl. Magt i proposition nr 188, att medgivande
måtte lämnas Kungl. Maj:t att även under tiden 1 november 1920—
31 oktober 1921 föreskriva införselmonopol å socker.
Sagda propositioner biföllos av riksdagen; och anmälde riksdagen
i skrivelse den 10 april 1920, nr 124, sitt beslut i anledning av Kungl.
Maj:ts senast nämnda proposition.
Därefter utfärdades den 22 oktober 1920 förordning (nr 690) om
fortsatt tillämpning tillsvidare till och med den 31 oktober 1921 av
förordningen den 16 juli 1919 angående införselmonopol å socker.
I sitt anförande till ovannämnda statsrådsprotokoll den 25 februari Propositionen.
1921 har föredragande departementschefen erinrat, att Kungl. Maj:t
förut samma dag beslutat föreslå riksdagen, att staten måtte åtaga sig
viss garanti gent emot sockerbolagen jämväl för inköp av 1921 års
betskörd och dennas förädling, samt vidare anfört, att en följd av nämnda
garanti borde bliva, att införselmonopolet förlängdes under garantitiden
och Kungl. Maj:t bereddes befogenhet att därunder föreskriva maximibegränsning-
av pris å socker; och har departementschefen vidare anfört
följande:
»I sådant avseende har jag för riksdagens underställande låtit utarbeta förordning,
innehållande utöver de stadganden, som innefattas i nu gällande importmonopolförordning,
bestämmelser om fastställande av högsta pris å socker jämte
ansvar för överträdelse därav. Kungl. Maj:t torde höra beredas möjlighet att, därest
förhållandena skulle därtill föranleda, även före garantitidens utgång upphäva förordningen.
I det''bemyndigande, som vid bifall till förslaget skulle lämnas Kungl. Maj:t
att fastställa maximipris å socker, lärer inrymmas befogenhet för Kungl. Maj:t att
jämväl utfärda de närmare föreskrifter, som må vara erforderliga för tillämpningen
av ett förordnande om maximipris.»
Bevillningsutskottet, som inhämtat, att jordbruksutskottet numera Uttat^nde‘
avgivit utlåtande i anledning av den proposition (nr 101), som de- y r°” *
partementschefen i sitt ovan omförmälda yttrande åsyftat, bär ansett
sig böra förorda bifall till det förslag, som innefattas i den till bevillningsutskottet
hänvisade propositionen.
I anledning av vad herr Eriksson i Grängesberg i ovannämnda
motion anfört och hemställt, vill utskottet uttala sin förväntan, att Kungl.
Maj:t kommer att med synnerlig noggrannhet pröva vederbörande socker
-
6
Bevillningsutskottets betänkande Nr 11.
fabriksaktiebolags samtliga driftkostnader; och förutsätter utskottet, att
Kungl. Maj:t därvid icke kommer att godkänna högre utdelning å bolagens
aktiekapital än efter fem procent.
I anslutning till vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
1) att, under förutsättning att riksdagen medgiver,
att staten må gent emot vederbörande sockerfabriksaktiebolag
åtaga sig viss garanti för inköp av
1921 års betskörd och dennas förädling, riksdagen måtte
antaga ovan införda förslag till förordning angående
införselmonopol jämte fastställande av högsta pris å
socker ävensom medgiva Kungl. Maj:t befogenhet att,
därest förhållandena skulle därtill föranleda, upphäva
förordningen före den 31 oktober 1922;
2) att herr Bernhard Erikssons ovannämnda
motion II: 273 måtte anses besvarad genom vad utskottet
sålunda anfört och hemställt.
Stockholm den 11 mars 1921.
På bevillningsutskottets vägnar:
ERIK RÖING.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 11.
7
Reservationer:
av herr Månsson i Hagaström, som yrkat avslag å nämnda Kungl.
Maj:ts proposition nr 102;
av herrar Beting, friherre Fleming, Åntonsson, Wijk, Karl August
Nilson, Jonsson i Hökhult, Jönsson i Boa, Olsson i Kullenbergstorp och
Lithander, vilka ansett,
dels att andra stycket i utskottets yttrande (sid. 5 och 6) bort
hava följande lydelse:
»I anledning av vad herr Eriksson i Grängesberg i ovannämnda
motion anfört och hemställt vill utskottet, som utgår från att Kungl.
Maj:t noggrant prövar vederbörande sockerfabriksaktiebolags samtliga
utgifter, uttala, att utskottet icke har funnit lämpligt att riksdagen i
detta sammanhang meddelar bestämmelser eller gör något uttalande i
fråga om vederbörande sockerfabriksaktiebolags vinstutdelning; och har
utskottet följaktligen icke kunnat tillstyrka bifall till motionen eller
yttra sig i dess syfte»;
dels ock att andra punkten av utskottets hemställan bort hava följande
lydelse:
2) att herr Bernhard Erikssons ovannämnda motion, II: 273, icke
måtte föranleda någon riksdagens åtgärd; samt
av herr Bosén.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1921:98 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående införselmonopol jämte fastställande av högsta pris å socker ävensom en i anledning av s. 5 i texten