Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av väckt motion om visst tillägg till 12 § bevillning sfär ordningen.

1921-04-08 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1921:20, Betänkande, i anledning av väckt motion om visst tillägg till 12 § bevillning sfär ordningen.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.

1

Nr 20.

Ankom till riksdagens kansli den 8 april 1921 kl. 3 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckt motion om

visst tillägg till 12 § bevillning sfär ordningen.

(2:a avd.)

Närvarande: herrar Röing, Antonsson, Sandler, Wijk, Wohlin, Gustaf Nilsson, K. A.

Nilson, Orne, Rosén, Jonsson i Hökhult, Månsson i Hagaström, Olsson i

Kullenbergstorp, Bärg, Olsson i Ramsta, Lithander, Johansson i Kullersta,

Johansson i Sölvedal, Sköld och Brännström.

I en inom första kammaren väckt, till bevillningsutskottet remitterad

motion nr 52 har herr Petrus Nilsson föreslagit, »att riksdagen

ville besluta sådant tillägg till 12 § i kungl. förordningen om bevillning

av fast egendom samt av inkomst, att densamma komme att innehålla

bestämmelser om, att 3 mom. b) 1) skall beträffande fastighetsägare

endast äga tillämpning å den del av förmögenheten, som överstiger av

honom ägd fastighets taxeringsvärde».

Beträffande motiveringen härför får utskottet hänvisa till motionen.

Enligt stadgande i bevillningsförordningens 12 § 3 mom. b) 1)

får bevillningsfrihet icke åtnjutas i större omfattning än, att den återstående

beskattningsbara inkomsten motsvarar fem procent av den skattskyldiges

förmögenhet. Denna restriktion kumuleras praktiskt taget för

ägare av fastighet med skyldigheten att under alla förhållanden utgöra

bevillning för 5 respektive 6 procent av fastighetens taxeringsvärde.

Härav kan, såsom herr Petrus Nilsson i förevarande motion velat påvisa,

följa, att exempelvis en jordbrukare får mindre bevillningsfritt avdrag än

annan skattskyldig med lika stor familj och lika stor inkomst och förmögenBiluing

till riksdagens protokoll 1921. 7 sand. 16 höft. (Nr 20.) 1

Utskottet.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.

het. Motionären påyrkar därför sådan ändring i 3 mom. b) 1), att bestämmelsen

där skulle i fråga om fastighetsägare få tillämpning blott å den

del av förmögenheten, som överstege fastighetens taxeringsvärde.

Utskottet vill icke bestrida, att ifrågavarande bestämmelse i praktiken

kan medföra viss olikhet beträffande möjligheten att tillgodogöra

sig den författningsenliga bevillningsfriheten, vilket givetvis måste te

sig som en orättvisa. Man får emellertid komma ihåg, att berörda

konsekvens sammanhänger med fastighetsbevillningens natur av garanterad

minimiskatt. Förslaget skulle för övrigt i fråga om vissa skattskyldiga,

nämligen fastighetsägarna, åsidosätta den ifrågavarande bestämmelsens

ändamål att differentiera beskattningen efter kapitalinkomstens

relativt större skattekraft. Kapitalet kan ju icke sägas vara mindre bärkraftigt

därför, att det nedlagts i fastighet.

Slutligen vill utskottet erinra om att den av motionären kritiserade

bestämmelsen, såsom ingående i det av 1920 års riksdag beslutade provisoriet

på kommunalbeskattningens område, är av övergående giltighet.

Om vid de stundande förarbetena för en definitiv kommunalskattereform

bestämmelsen finnes böra bibehållas, skall man helt visst också tillse,

att de olägenheter, med vilka densamma under provisoriet visat sig behäftad,

bliva förebyggda.

Utskottet får alltså hemställa,

att förevarande motion 1:52, av herr Petrus

Nilsson, om visst tillägg till 12 § bevillningsförordningen

icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 8 april 1921.

På bevillningsutskottets vägnar:

ERIK RÖING.

Reservation:

av herr Wohlin, mot vissa delar av motiveringen.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1921.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.