Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av väckta motioner om förhöjda tullsatser för vissa animaliska jordbruksprodukter m. m.

1921-04-08 · 19 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 14 av 19 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1921:23, Betänkande, i anledning av väckta motioner om förhöjda tullsatser för vissa animaliska jordbruksprodukter m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 23.

1

Nr 23.

Ankom till riksdagens kansli den 11 april 1921 kl. l/s 2 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckta motioner

om förhöjda tullsatser för vissa animaliska jordbruksprodukter

m. m.

(l:a avd.)

Närvarande: herrar Röing, Antonsson, Wohlin, Gustaf Nilsson, K. A. Nilson, Orne,

Rosén, Eriksson i Grängesberg, Jonsson i Hökhult, Månsson i Hagaström,

Jönsson i Boa, Olsson i Kullenbergstorp, Bärg, Johansson i

Kullersta, Boman, Björnsson, friherre Barnekow, Grevesmuhl, Jönsson

i Fridhill och Bengtsson i Kullen.

Till bevillningsutskottet hava hänvisats en del motioner, vilka avse

förhöjda tullsatser för vissa animaliska jordbruksprodukter.

Sålunda har i en inom andra kammaren väckt motion, nr 188, herr

Andersson i Storegården m. fl. hemställt, att riksdagen måtte besluta »att

höja den nu enligt tulltaxan nr 50 gällande tullsatsen å hästar »andra

slag» med 100 kronor pr st. till 150 kronor pr st.».

Vidare har i likalydande motioner, nr 118 i första kammaren av

herr Elisson m. fl. och nr 182 i andra kammaren av herr P. 8. Hedlund

i Östersund m. fl., hemställts, att riksdagen måtte besluta, »att tullsatserna

för följande produkter skola utgå med här angivna belopp, nämligen:

Tulltaxenummer. Artikel. Tullsats.

51......................................................... Levande djur:

nötkreatur 1 st. 30 kr.

53......................................................... levande djur:

svin 1 kg. 30 öre

55 ......................................................... fläsk: rökt 1 » 54 »

56 ......................................................... fläsk: andra slag 1 » 36 »

57 ........................................................ ister 1 » 45 »

59........................................................ kött: andra slag etc. 1 » 21 »

137 ......................................................... ost, alla slag 1 » 60 »

138 ..................................................... smör: naturligt 1 » 1 kr.

och 25 öre.»

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 7 samt. 19 höft. (Nr 23.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande Nr 23.

Slutligen har i ävenledes likalydande motioner, nr 56 i första

kammaren av herr Sederholm m. fl. och nr 190 i andra kammaren av

herr Jönsson i Fridhill m. fl., hemställts, att riksdagen måtte besluta, »att

vid införsel till riket av fläsk, ister och smör skall utgå tull:

» smör naturligt..................................................... 1 » 1 kr. 25 ».»

Bevillningsutskottet har i avgivet betänkande i anledning av Kungl.

Maj:ts proposition angående ändring i gällande bestämmelser om glidande

tullsatser för vissa slag av spannmål m. m. ävensom i ämnet väckta

motioner behandlat, bland andra, en av herr Lindman m. fl. i andra

kammaren väckt motion nr 180, däri motionärerna, efter att hava föreslagit

vissa ändringar i gällande glidande tullsatser för spannmål, hem
-

satt riksdagen ville beträffande jordbrukets övriga varuslag besluta

sådana provisoriska tilläggstullar, som med hänsyn till föreliggande omständigheter

kunna befinnas nödiga och nyttiga, ävensom att riksdagen

ville för sin del besluta, att ifrågavarande provisoriska tilläggstullar

skola tillämpas redan under innevarande år från den tidpunkt Kungl.

Maj:t bestämmer».

I nämnda betänkande har utskottet förklarat sig vilja i annat

sammanhang yttra sig i anledning av nu återgivna hemställan.

Samtliga ovan omförmälda motioner jämte sistnämnda yrkande

har utskottet ansett lämpligt att behandla i ett betänkande, i vilket

utskottet därjämte yttrar sig i anledning av en likaledes till utskottet

remitterad motion om förhöjning av tullen å färska päron och äpplen.

I sistnämnda motion, nr 105 i andra kammaren, har herr Larsson

i Jonsjö hemställt, »att riksdagen behagade besluta, att tullsatsen å

färska päron, stat. nr 107 D och färska äpplen, stat. nr 107 E under

tiden 1 augusti—1 februari finge utgå med trettio (30) öre per kg.» I

motionens syfte hava åtskilliga av kammarens ledamöter instämt,

för fläsk: rökt ......................

andra slag ..........

» ister ..................................

... 1 kg.

... 1 »

... 1 »

40 öre

30 »

35 »

ställt,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 23.

Nu gällande tullsatser å de i motionerna upptagna varuslagen

framgå av följande sammanställning:

Nr i tulltaxan
-

u s 1

Tullsats

1 st.

50: —

1 st.

10:-

1 kg.

—: io

1 kg.

—: 18

1 kg.

—: 12

1 kg.

—: 15

1 kg.

—: 07

1 kg.

—: io

1 kg.

—: 20

1 kg.

—: 20

50

51

53

55

56

57

59

107

1 OH

138

Levande djur:

hästar:

andra slag.........................................................''.............

nötkreatur ...........................................................................

svin........................................................................................

Fläsk:

rökt.......................................................................................

andra slag............................................................................

Ister .......................................................................................

Kött:

andra slag etc.....................................................................

Frukter (av träd) och bär:

färska eller enbart kokade, även krossade eller på

annat sätt sönderdelade:

andra slag, ej särskilt nämnda ................................

Ost, alla slag..........................................................................

Smör:

naturligt................................................................................

Utskottet har låtit utarbeta de i bilagorna A och B vid detta

betänkande införda sammanställningar över importen och exporten av

ifrågavarande varuslag under tiden 1871—1920.

Utskottet har jämväl införskaffat från kommerskollegium och

generaltullstyrelsen i bilagorna C och B intagna uppgifter rörande importen

och exporten per månad under tiden 1 januari 1920—28 februari

1921 av samma varuslag.

Vidare har Sveriges allmänna lantbrukssällskap på begäran ställt

till utskottets förfogande en del prisuppgifter å vissa av ifrågavarande

varuslag. Sålunda hava beträffande priserna å hästar meddelats några

summariska uppgifter, som återgivas i bilaga E. I fråga om nötkreatur,

svin, nötkött, fläsk, ost och smör hava lämnats veckonoteringar, av vilka

såsom bilaga F vidfogas ett sammandrag, omfattande, beträffande nötkreatur,

svin, nötkött och fläsk, medeltalen från offentliga marknader i

Stockholm, Malmö och Göteborg för den första veckan i varje kvartal

under år 1920 samt vissa veckomedeltal från samma marknader för de

första månaderna år 1921 ävensom, beträffande smör, producentnoteringar

i Malmö och, beträffande ost, engrosnoteringar vid Stockholms saluhall

vid samma tider.

utskottet.

Nuvarande

tullsatser.

Statistik.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Motionerna

11:188,1:118

och 11:182

samt 1:56

och IT. 190.

Ang. varaktiga

tullförhöjningar.

Utskottets

yttrande.

4 Bevillningsutskottets betänkande Nr 23.

Utskottet upptager först till behandling ovan förstnämnda fem motioner,

avseende tullförhöjningar å vissa animaliska produkter.

Uti de i sistnämnda motioner anförda motiverna, beträffande

vilkas detaljer utskottet torde få hänvisa till motionerna, åberopa motionärerna

den ökning av importen och den minskning av exporten

samt de prisfall beträffande ifrågakomna varuslag, vilka, enligt vad

tabellerna också utvisa, förekommit. Orsaken till dessa för lantbruket

bekymmersamma förhållanden söka motionärerna dels däri, att det inhemska

lantbruket har högre produktionskostnader än konkurrerande

utländskt jordbruk, dels ock i den svenska kronans höga kursvärde i

jämförelse med vissa andra länders valutor. De tull förhöjningar, som

sålunda ifrågasättas för vissa av lantbrukets produkter, äro nu avsedda

att bereda jordbruksnäringen ett skydd under antydda exceptionella förhållanden.

Den i motionerna nr 118 i första kammaren och nr 182 i andra

kammaren intagna motiveringen innehåller ett uttalande därom, att

motionärerna med sina yrkanden »avse tull förhöjningar för en viss

period framåt i tiden, men icke velat föregripa den utredning om vårt

lands tullpolitik, som för närvarande bedrives av tull- och traktatkommitténs

tullavdelning». I de övriga motioner, om vilka nu är fråga,

förekomma inga liknande uttalanden. Det vill dock av den nyss lämnade

sammanfattningen av de anförda skälen synas, som om jämväl sistnämnda

motioner avsåge endast tillfälliga, efter det nuvarande läget avpassade

ändringar i tulltaxan. Emellertid innehåller ingen av dessa

motioner i sin hemställan förslag om någon tidsbegränsning av de

begärda tullförhöjningarna. Vid nu angivna förhållanden och då enligt

utskottets mening bedömandet av förslagen bör ske ur helt olika synpunkter,

allteftersom åt desamma gives den ena eller den andra av

nyss berörda tolkningar, har utskottet ansett sig böra angiva sin ställning

till motionerna, såväl för den händelse någon eller några av dem

skulle avse varaktiga ändringar i tulltaxan, som för det övervägande

sannolika fall att syftet genomgående är endast tillfälliga tullförhöjningar.

För så vitt i dessa motioner innefattas förslag om varaktiga höjningar

av några tullsatser, kan utskottet i avseende härå inskränka

sig till att, i likhet med vad som förekommit vid 1919 års lagtima och

1920 års riksdagar, hänvisa till den pågående utredningen inom tulloch

traktatkommittén. De tullar, om vilka i de ifrågavarande motionerna

är fråga, utgöra givetvis, i samband med övriga jordbrukstullar, föremål

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 23. 5

för ingående undersökning inom kommittén. Någon åtgärd, som skulle

föregripa resultatet av denna undersökning, kan utskottet icke förorda.

Avse motionerna åter, såsom utskottet på sätt redan är nämnt har

anledning förmoda, uteslutande tillfälliga tullförhöjningar i avvaktan på

resultatet av den pågående utredningen, så sammanhänga förslagen nära

med frågan om vår allmänna finanspolitik för den närmaste framtiden.

Därför har utskottet velat i anslutning till vissa delar av det anförande

till statsrådsprotokollet över finansärenden den 7 januari 1921, däri dåvarande

chefen för finansdepartementet vid föredragning av frågan om

statsregleringen för år 1922 yttrat sig angående inkomsterna, erinra om

följande.

Då 1920 års riksdag i skrivelse den 27 april (nr 175) anmälde

sitt beslut i anledning av Kungl. Maj:ts proposition, nr 221, angående

befrielse för riksbanken under viss tid från skyldigheten att inlösa av

banken utgivna sedlar med guld, anhöll riksdagen, att Kungl. Maj: t

ville låta verkställa en allsidig utredning, huruvida och i vad mån ett

program för den närmaste framtiden för svensk finanspolitik måtte kunna

åstadkommas, samt efter verkställd utredning till riksdagen inkomma

med det yttrande och förslag, vartill omständigheterna kunde föranleda.

Efter den 30 april 1920 erhållet nådigt bemyndigande tillkallade dåvarande

chefen för finansdepartementet sakkunniga för verkställande av

den av riksdagen begärda utredningen. Dessa sakkunniga, benämnda

1920 års finanssakkunniga, avgåvo sitt utlåtande den 6 augusti 1920.

I en sammanfattning av sitt yttrande anförde de sakkunniga bland annat,

att någon allmängiltig, det ekonomiska återställelsearbetet i dess helhet

omfattande plan enligt de sakkunnigas mening icke kunde uppgöras;

vad som närmast kunde och borde göras vore däremot att uppställa ett

mål för återställelsearbetet, avseende den närmaste framtiden. Beträffande

detta mål anfördes — såvitt i detta sammanhang är av intresse — att

detsamma borde innefatta förhindrande av ytterligare prisstegring och

ett varsamt successivt höjande av penningvärdet respektive sänkande av

prisnivån.

På sätt bevillningsutskottet i sitt den 14 februari 1921 avgivna

betänkande nr 4 haft anledning erinra, tillsatte Kungl. Maj:t den 19

november 1920 ett särskilt råd, benämnt ekonomiska rådet. Syftet med

rådets tillsättande var att under nuvarande säregna förhållanden bereda

regeringen omedelbar tillgång till jämväl sådan sakkunskap i ekonomiska

frågor, som vore tillfinnandes utom statsförvaltningen.

Ang. tillfälliga

tullförhöjningar.

Den

allmänna

finans
politiken.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande Nr 23.

I ett yttrande den 4 december 1920, med vilket dåvarande chefen

för finansdepartementet öppnade ekonomiska rådets första sammanträde

(se Inkomsterna, sid. 8 och 9), anförde departementschefen, under hänvisning

till att ett betydande antal frågor av stor statsfinansiell och

allmänt ekonomisk räckvidd förelåge till bedömande, bland annat följande.

Så komplicerade som förhållandena numera blivit, kunde de ekonomiska företeelserna

icke betraktas och behandlas var för sig. De måste tvärtom ses i sammanhang

med varandra, såsom delar av ett helt. Visserligen måste betydande

svårigheter möta att uppdraga bestämda riktlinjer för finanspolitiken och för den

ekonomiska politiken i allmänhet. De inverkande faktorerna vore alltför mångahanda

och deras verkningar alltför svåra att på förhand bedöma, vartill komme,

att den ekonomiska situationen i ett visst land vore i hög grad beroende av den

allmänna ekonomiska utvecklingen i världen och av de åtgärder i olika avseenden,

som från utlandets sida vidtoges, och som kunde nödvändiggöra avsteg från fullföljandet

av en i och för sig riktig plan. Under alla omständigheter borde man

dock kunna komma därhän, att vissa allmänna mål och medel för statsmakternas

ekonomiska politik borde kunna angivas. Om det också mången gång komme att

visa sig svårt, kanske omöjligt att i praktiken fullt konsekvent tillämpa de medel,

som ansåges tjänliga för målets vinnande, borde man dock kunna komma därhän,

att man kunde undvika sådana åtgärder, som direkt motverkade de syften, man

ansåge sig böra sträva efter. Det syntes departementschefen därför vara av avgörande

betydelse, att ekonomiska rådet redan från början sökte utforma vissa

allmänna principer, som kunde anbefallas såsom rättesnöre för den närmaste framtidens

ekonomiska politik.

I överensstämmelse med den sålunda antydda utgångspunkten blev

valutafrågan i första hand hänvisad till ekonomiska rådets dryftande,

detta med hänsyn till sagda frågas enligt departementschefens mening

grundläggande betydelse för det ekonomiska livet. Departementschefen

anmodade alltså rådet att avgiva skyndsamt yttrande i valutafrågan och

särskilt rörande spörsmålet, vilket mål Sverige syntes böra uppställa för

valutapolitiken och vilka praktiska konsekvenser detta närmast borde

medföra.

I det utlåtande, som ekonomiska rådet den 20 december 1920

avgav i valutafrågan, uttalade sig rådet för att vår valutapolitik, liksom

ock vår ekonomiska politik över huvud, borde för närvarande inriktas

på, att den svenska kronans värde i förhållande till guld åtminstone

icke ytterligare nedginge utan tvärtom höjdes, såvitt sådant under ett

bestämt men varsamt handhavande av till buds stående medel för en

begränsning av den i penningar uttryckta köpkraften visade sig möjligt.

I fråga om innebörden härav med avseende å prisbildningen för

varor och arbete i svenska kronor framhöll rådet bland annat, att ingen

ytterligare stegring borde äga rum i de genomsnittliga varupris- och

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 23. 7

arbetBlönenivåerna i Sverige samt att sänkning av varupris- eller lönenivåer

i länder med effektiv guldvaluta borde åtföljas av en motsvarande

sänkning i Sverige.

För egen del uttalade till förenämnda statsrådsprotokoll dåvarande

chefen för finansdepartementet sin principiella anslutning till ekonomiska

rådets uttalande i valutafrågan.

O

Ovan omförmälda, av 1920 års riksdag gjorda hemställan om

utredning och förslag i fråga om ett program för den närmaste framtiden

för svensk finanspolitik har ännu icke föranlett något Kungl.

Maj:ts förslag eller yttrande till riksdagen. Men de förberedande utredningar

i dithörande ämnen, för vilka utskottet ovan i korthet redogjort,

hava givit som resultat vissa riktlinjer, om vilka samtliga hörda sakkunniga

ävensom den vid statsverkspropositionens avgivande föredragande

chefen för finansdepartementet förenat sig.

Den höjning av penningvärdet och den sänkning av prisnivån,

vilka angivits såsom ett av målen för det ekonomiska återställelsearbetet,

göra sig numera gällande. I det sålunda inträdda läget torde berörda

riktlinjer kunna i överensstämmelse med den under utredningen framkomna

uppfattningen uttryckas så, att en återgång till prisstegring och

fallande penningvärde bör motarbetas samt att pågående prissänkning

och stegring av penningvärdet böra understödjas.

De nu ifrågavarande förslagen om tullförhöjningar har utskottet

ansett sig böra bedöma icke såsom frågor, berörande enbart jordbrukets

intresse, utan ur de vidare synpunkter, som kommit till uttryck i 1920

års riksdags begäran om undersökning i fråga om en plan för den

närmaste framtidens finanspolitik och i de förberedande utredningar i

detta ämne, vilka sedermera företagits; och delar utskottet den uppfattning,

som kommit till uttrjmk i de ur berörda utredningar framgångna

riktlinjerna. Särskilt vill utskottet, i anslutning till ett ovan återgivet

uttalande av den vid statsverkspropositionens framläggande föredragande

chefen för finansdepartementet, framhålla, att, även om svårigheter möta

att åstadkomma eu genomlärd plan för den närmaste tidens finanspolitik,

man dock bör kunna iakttaga regeln att icke vidtaga åtgärder, om

vilka man inser, att de motverka sådana syften, vilka allmänt erkänts

såsom eftersträvansvärda. Obestridligt torde vara, att tullförhöjningar

å de i dessa motioner angivna varor måste, för så vitt och i den

mån desamma skulle kunna motsvara det i motionerna avsedda ändamålet,

förorsaka prisstegring å vissa lantbrukets produkter, bland vilka

flera äro att hänföra till de viktigaste livsförnödenheterna, och sålunda

Utskottets

yttrande.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Bevillningsutskottets betänkande Nr 23.

komma i direkt strid med den ovan angivna principen om främjandet

av prissänkning och av penningvärdets stegring. Den enda med det

allmänna ekonomiska lägets krav överensstämmande utvägen att förhjälpa

jordbruksnäringen ur de nuvarande svårigheterna torde vara att

nedbringa dess produktionskostnader. Insikt om betydelsen av att på

denna väg bringa jordbruket hjälp saknas icke bland dem, som framburit

här ifrågavarande motioner. I motiveringen till motionerna nr 56

i första kammaren och nr 190 i andra kammaren har sålunda anförts:

»Det är givet, att jordbrukets nuvarande tryckta läge måste medföra ett

allt noggrannare iakttagande av allt, som kan vara ägnat att förbilliga produktionen,

en bättre hushållning med avseende på de viktigaste produktionsfaktorerna,

i främsta rummet den mänskliga arbetskraften. Ett oavlåtligt beaktande härav och

strävan efter reformer i detta hänseende torde ock för närvarande vara det kanske

mest framträdande särdraget inom vårt jordbruk.»

Åtgärder i den riktning, som i motionerna förordats, skulle otvivelaktigt

förhindra och fördröja en sådan erkänt önskvärd nedsättning av

jordbrukets produktionskostnader; de skulle sålunda i stort sett icke

ens för jordbrukarintresset, betraktat i och för sig, vara till enbart gagn.

Ur synpunkten av de praktiska verkningar, som tullförhöjningar

å ett flertal nödvändiga livsmedel skulle medföra, bör även med styrka

framhållas, att under tider som dessa, då stora lager av befolkningen

till följd av ofrivillig arbetslöshet tvingas att till det yttersta minska

sina utgifter, en nedgång av priserna å nödvändiga livsmedel icke bör

på konstlad väg förhindras. Under en ekonomisk depression böra i

stället de därmed förenade svårigheterna bäras även av producenterna.

Sedan utskottet härmed ur allmänna synpunkter angivit sin ställning

till de föreliggande motionerna om höjning av tullsatserna på vissa

animaliska produkter, vill utskottet framhålla, att de i bilagorna C och

D anförda siffrorna synas utvisa för de senaste manaderna beträffande

flera av ifrågavarande produkter en bestämd tendens till importens avtagande

och exportens stegring. Sådant är förhållandet beträffande

hästar, ister, kött och ost. Därjämte tyda siffrorna på, att exporten av

fläsk är i avsevärd mån under ökning.

Beträffande fläsk vill utskottet därjämte fästa uppmärksamheten på, att

det amerikanska fläsket, som alltid utgjort en huvudsaklig del av importen,

på grund av sin högre fetthalt är ett för övre Norrland ytterst viktigt

födoämne samt att det är av helt annan typ än det svenska och väsentligen

billigare än detta. Förhöjning av tullen a fläsk skulle således föranleda

en fördyring av en för vissa landsdelar svårersättlig förnöden
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 23. 9

hetsvara, säkerligen utan att i nämnvärd mån utgöra något skydd för

den inhemska fläskproduktionen.

Vidare har utskottet erhållit upplysningar, som giva vid handen,

att numera inga svårigheter möta att vinna avsättning utomlands för

fläsk, som icke förbrukas inom landet, samt att de priser, som erhållas

vid export, äro åtminstone relativt tillfredsställande.

Så som förhållandena på det i motionerna bex-örda området av vår

import och export sålunda synas utveckla sig, torde man hava grund

för att hoppas på en småningom inträdande lättnad i de svårigheter,

med vilka jordbruket för närvarande har att kämpa.

I motionen nr 105 i andra kammaren hava för den där föreslagna

förhöjningen av tullsatsen för färska päron och äpplen anförts dels enahanda

skäl som i de motioner, över vilka utskottet ovan yttrat sig, dels

ock en del andra motiver, såsom penningvärdets fall, de höga järnvägsfrakterna

inom Sverige och de gynnsamma transportmöjligheterna från

Kalifornien.

Av denna motivering ävensom ur avfattningen av motionärens

hemställan, ovan införd, synes framgå, att här är fråga om icke en

tillfällig utan en varaktig ändring i tulltaxan. Med hänsyn därtill tilllåter

sig utskottet att angiva sin ställning till denna motion genom en

hänvisning till vad utskottet anfört rörande de ovan behandlade motionerna

för det fall, att med desamma åsyftades varaktiga ändringar i tulltaxan.

Till stöd för ovan återgivna, i motionen nr 180 i andra kammaren

framställda yrkande om provisoriska tilläggstullar beträffande jordbrukets

»övriga varuslag» hava motionärerna anfört följande:

»Slutligen få vi beträffande —--— — tullsatserna på fläsk, ister och

flott, kött, ost och smör även här hänvisa till den depression, som för närvarande

trycker hela vårt näringsliv och som även återverkar på förhållandena uti hithörande

animaliska produkters framställning, liksom å vissa andra jordbrukets produktionsgrenar.

Då beträffande dessa produkter inga så kallade glidtullar äro

gällande och vilka för övrigt till följd av sin alltför komplicerade natur icke heller

här skulle anses vara önskvärda, så torde för bevarande och ökande av den hit

hörande produktionen sådana provisoriska tillägg å befintliga vikttullar böra ifrågakomma,

som med hänsyn till omständigheter och bekanta valutaförhållanden kunna

befinnas nödiga och nyttiga. Då nu emellertid härutinnan särskilda motioner lära

komma att väckas inom riksdagen med upptagande av de tullsatser, som kunna

befinnas lämpliga, hava vi härutinnan ingen annan erinran att göra, än att dessa

i så fall avsedda provisoriska tilläggstullar måtte komma uti lämpligt förhållande

såväl till jordbrukets behov som till samtidigt gällande industritullar».

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 7 samt. 19 käft. (Nr 23.)

Motionen

IT. 105.

Utskottets

yttrande.

Motionen

11.180.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

Utskottets

yttrande.

10 Bevillningsutskottets betänkande Nr 23.

De flesta av de tullsatser, motionärerna med ifrågavarande yrkande

synas närmast avse, hava jämte andra varit föremål för utskottets yttrande

i det föregående; och i den mån yrkandet avser även andra jordbrukstullar,

vill utskottet '' för att angiva sin ståndpunkt till förslaget

åberopa sina i detta betänkande gjorda principiella uttalanden beträffande

lämpligheten att under nuvarande förhållanden vidtaga tillfälliga

höjningar av tullsatserna för jordbruksprodukter.

Under åberopande, av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen måtte

1) beträffande rubriken nr 50 i gällande tulltaxa

besluta, att det i motionen II: 188 av herr

Andersson i Storegården m. fl. framställda yrkandet

icke skall föranleda någon riksdagens

åtgärd;

2) beträffande rubriken nr 51 i tulltaxan besluta,

att det i motionerna 1:118 av herr

Elisson m. fl. och II : 182 av herr P. S. Hedlund

i Östersund m. fl. framställda yrkandet

icke skall föranleda någon riksdagens åtgärd;

3) beträffande rubriken nr 53 i tulltaxan besluta,

att det i motionerna 1: 118 av herr Elisson m. fl.

och II: 182 av herr P. S. Hedlund i Östersund

m. fl. framställda yrkandet icke skall föranleda

någon riksdagens åtgärd;

4) beträffande rubriken nr 55 i tulltaxan besluta,

att de i motionerna 1: 118 av herr Elisson m. fl.

och II: 182 av herr P. S. Hedlund i Östersund

m. fl. samt i motionerna 1: 56 av herr Sederholm

m. fl. och II : 190 av herr Jönsson i Fridhill

m. fl. framställda yrkandena icke skola föranleda

någon riksdagens åtgärd;

5) beträffande rubriken nr 56 i tulltaxan besluta,

att de i motionerna I : 118 av herr Elisson m. fl.

och II : 182 av herr P. S. Hedlund i Östersund

m. fl. samt i motionerna 1:56 av herr Sederholm

m. fl. och II : 190 av herr Jönsson i Fridhill

m. fl. framställda yrkandena icke skola föranleda

någon riksdagens åtgärd;

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Bevillningsutskottets betänkande Nr 23.

6) beträffande rubriken nr 57 i tulltaxan besluta,

att de i motionerna I : 118 av herr Elision m. fl.

och II : 182 av herr P. S. Hedlund i Östersund

m. fl. samt i motionerna I : 56 av herr Sederholm

m. fl. och 11:190 av herr Jönsson i Fridhill

m. fl. framställda yrkandena icke skola föranleda

någon riksdagens åtgärd;

7) beträffande rubriken nr 59 i tulltaxan besluta,

att det i motionerna 1: 118 av herr Elisson

m. fl. och II : 182 av herr P. S. Hedlund i Östersund

m. fl. framställda yrkandet icke skall föranleda

någon riksdagens åtgärd;

8) beträffande rubriken nr 137 i tulltaxan besluta,

att det i motionerna 1: 118 av herr Elisson

m. fl. och II : 182 av herr P. S. Hedlund i Östersund

m. fl. framställda yrkandet icke skall föranleda

någon riksdagens åtgärd;

9) beträffande rubriken nr 138 i tulltaxan besluta,

att de i motionerna 1:118 av herr Elisson

m. fl. och II: 182 av herr P. S. Hedlund i Östersund

m. fl. samt i motionerna 1: 56 av herr

Sederholm m. fl. och II: 190 av herr Jönsson i

Fridhill m. fl. framställda yrkandena icke skola

föranleda någon riksdagens åtgärd;

10) beträffande rubriken nr 107 i tulltaxan besluta,

att det i motionen II: 105 av herr Larsson i

Jonsjö framställda yrkandet icke skall föranleda

någon riksdagens åtgärd; samt

11) besluta, att ovan återgivna, i motionen II: 180

av herr Lindman m. fl. framställda yrkande, i

den mån detsamma icke är besvarat genom vad

utskottet ovan hemställt, icke heller skall föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 8 april 1921.

På bevillningsutskottets vägnar:

ERIK RÖING.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets betänkande Nr 23.

Reservationer:

vid punkterna 4), 5), 6), 8) och 9):

av herrar Wohlin, Jonsson i Hökhult, Jönsson i Boa, Olsson i

Kullenbergstorp, friherre Barnekow, Grevesmiilil, Jönsson i Fridhill och

Bengtsson i Kullen, vilka anfört:

»Med erkännande av att utskottsmajoritetens yttrande innehåller

beaktansvärda sanningar och att det är ett allmänt önskemål att, såsom

även ekonomiska rådet anfört, nedbringa den allmänna prisnivån inom

landet, finna vi oss dock böra erinra därom, att övergången till en

lägre prisnivå icke får ske så hastigt och brådstörtat, att vårt näringsliv

därigenom utsättes för allvarliga faror. Ekonomiska rådet har i sitt

yttrande den 18 december 1920 tillstyrkt en skyndsam ''utredning, »om

och i vilken utsträckning det kan vara lämpligt att genom provisoriska

tullar åstadkomma ett visst skydd för industrigrenar, som genom nu

rådande internationella konkurrensförhållanden och särskilt på grund av

en stark undervärdering av den främmande valutan i förhållande till

dess inre köpkraft råkat i ett även ur det allmännas synpunkt betänkligt

nödläge», och ekonomiska rådet har bland de synpunkter, som

borde beaktas vid en sådan utredning, bland annat, anfört, att extra

tullskydd bör ifrågakomma endast för sådan industri, som det ur ekonomisk

synpunkt är för landet önskligt att upprätthålla. Kungl. proposition

i anslutning härtill med förslag till höjning av vissa industritullar

har redan vid denna riksdags början ställts i utsikt. Ingen torde

emellertid kunna bestrida, att dessa ekonomiska rådets uttalanden i

minst lika om icke ännu högre grad äga tillämplighet jämväl på jordbruksnäringen.

Vissa grenar av jordbruksproduktionen hava otvivelaktigt,

på sätt anförts i de i ämnet väckta motionerna, under senare tid

råkat i ett nödläge, och det synes oss under sådana förhållanden vara

ett skäligt önskemål från jordbrukarnas sida ävensom vara med det

allmännas intressen överensstämmande att genom måttligt avvägda provisoriska

tullförhöjningar hjälpa dessa produktionsgrenar till att bära

övergångstidens störa svårigheter. De provisoriska tullförhöjningarna

böra dock icke göras så höga, att de konsumerande folklagrens berättigade

intressen åsidosättas, och torde härtill böra läggas, att det numera

inträdda allmänna världsläget påkallar ännu vida större uppoffringar från

jordbrukarnas sida än vad vid årets början kunde anses skäligt. Med

utgångspunkt från dessa allmänna synpunkter anse vi, att, under tiden

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Bevillningsutskottets betänkande Nr 23.

till och med den 31 maj 1922, ett extra tullskydd bör beredas åt fläskproduktionen

samt åt produktionen av smör och ost.

Under åberopande av vad sålunda anförts få vi hemställa,

att riksdagen måtte för sin del besluta,

vid punkt 4):

att tullsatsen å till rubriken nr 55 i tulltaxan

hänförligt fläsk, rökt, skall från tid, som av Kungl.

Maj:t bestämmes, till och med den 31 maj 1922 utgå

med ett belopp av 36 öre per kg.;

vid punkt 5):

att tullsatsen å till rubriken nr 56 i tulltaxan

hänförligt fläsk, andra slag, skall från tid, som av Kungl.

Maj:t bestämmes, till och med den 31 maj 1922 utgå

med ett belopp av 24 öre per kg.;

vid punkt 6):

att tull satsen å till rubriken nr 57 i tulltaxan

hänförligt ister skall från tid, som av Kungl. Maj:t

bestämmes, till och med den 31 maj 1922 utgå med

ett belopp av 30 öre per kg.;

vid punkt 8):

att tullsatsen å till rubriken nr 137 i tulltaxan

hänförlig ost, alla slag, skall från tid, som av Kungl.

Maj:t bestämmes, till och med den 31 maj 1922 utgå

med ett belopp av 60 öre pr kg.;

vid punkt 9):

att tullsatsen å till rubriken nr 138 i tulltaxan

hänförligt smör, naturligt, skall från tid, som av Kungl.

Maj:t bestämmes, till och med den 31 maj 1922 utgå

med ett belopp av 60 öre per kg.;»

vid punkt 10):

av herrar Wohlin, Jonsson i Hökhult, Jönsson i Boa, Olsson i

Kullenbergstorp, friherre Barnekow, Grevesmuhl, Jönsson i Fridhill och

Bengtsson i Kullen, vilka hemställt,

att riksdagen måtte för sin del besluta, att tullsatserna

å till rubriken nr 107 i tulltaxan hänförliga

färska päron och färska äpplen skola under tiden 1

augusti 1921—1 februari 1922 utgå med ett belopp

av 30 öre per kg,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga A

Import 1871-1920.

Å r

Nöt-

kreatur

st.

Svin,

alla slag

st.

Svin,

alla slag

kg-

Hästar,

alla slag

st.

Fläsk,

alla slag

ton

Ister

kg-

Kött,

alla slag

ton

Ost,

alla slag

kg-

Smör,

naturligt1

ton

Päron och.

äpplen,

färska 2

kg-

1871 75..................

662

värde: 85,300 kr.

1,582

7,491

•

739

549,660

1,517.9

1876 80..................

2,049

4,467

393,969

2,179

13,110

•

1,164

681,060

2,402.8

1881—85..................

3,213

6,276

543,518

3,055

8,550

•

1,541

546,500

2,719.3

1886 90..................

3,632

•

537,125

1,307

7,207

•

1,443

243,655

2,323.4

1891 96..................

2,372

•

33,411

1,060

5,892

*

'' 883

215,507

850.4

1896 00.................

2,068

•

11,885

1,961

9,808

•

1,157

301,144

610.1

1901 05..................

2,970

•

6,529

1,888

5,984

•

1,528

322,979

539.7

1906 10..................

4,236

765

7,745

1,944

4,129

*

2,497

508,864

335.1

1911........................

1,577

436

4,755

1,405

2,272

•

1,604

337,238

155.6

2,607,871

1912........................

2,806

812

5,358

2,224

1,523

869,138

1,851

580,238

123.8

4,478,952

1913.......................

2,891

686

5,428

2,431

2,614

802,877

2,014

560,557

196.0

3,427,208

1914.......................

957

344

3,059

1,175

1,845

894,198

1,244

346,940

85.7

3,147,280

1915........................

129

190

1,137

1,340

2,810

1,471,368

515

520,835

13.5

2,341,249

1916........................

27

41

216

1,296

1,690

1,265,700

198

129,663

27.7

1,432,115

1917........................

—

1

101

660

6,624

130

159

548,110

7,147.0

6,404,453

1918........................

9

10

245

382

755

32,949

6,801

192,196

5,182.6

877,388

1919........................

12,965

169

8,151

2,553

26,955

805,524

9,121

1,622,011

6,267.2

5,955,819

1920........................

21,680

616

5,442

3,873

11,385

1,087,458

7,505

2,500,220

7,684.3

10,961,965

1 För åren 1871—85 ingår även margarin.

3 » » 1871—1910 finnas ej särskilda siffror rörande päron och äpplen, färska.

Bevillningsutskottets betänkande Nr 23.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga B.

Export 1871-1920.

Å r

Nöt-

kreatur

st.

Svin,

alla slag

st.

Svin,

alla slag

kg.

Hästar,

alla slag

st.

Fläsk,

alla slag

ton

Ister

kg.

Kött,

alla slag

ton

Ost,

alla slag

kg-

Smör,

naturligt1

ton

Päron o.

äpplen

färska 2

kg-

1871—75 .....................

20,106

Tärde: 883,600 kr.

2,217

233

.

131

176,060

3,154.6

. i

1876—80 .....................

27,530

16,565

1,443,245

1,516

108

125

118,140

4,195.2

•

1881—85 .....................

31,870

32,206

3,413,139

2,664

485

•

174

131,440

8,020.3

•

1886—90 .....................

32,861

*

1,550,067

2,986

4,575

•

210

185,200

14,095.6

.

1891—95 .....................

19,671

•

381,424

2,715

7,206

•

566

160,025

20,024. s

.

1896—00 .....................

10 075

•

535,854

1,717

3,621

•

361

44,571

22,260.3

.

1901—05 .....................

14,575

•

13,826

1,383

2,142

•

1,386

3,862

19,377.5

.

1906—10 .....................

17,383

836

25,977

4,617

2,040

■

1,446

23,506

18,532.4

*

1911 ...........................

46,971

16,253

373,744

6,543

6,665

•

9,614

2,956

22,175.7

100,450

1912 ...........................

34,349

7,188

199,404

j 6,803

11,464

16,990

8,700

5,430

21,236.7

2,844

1913 ...........................

42,254

18,543

463,313

6,837

7,909

12,036

4,918

2,742

19,654.3

6,048;

191-1 ...........................

80,170

26,976

669,463

12,631

14,724

42,825

7,532

31,387

19,024.4

9,517

1915 ...........................

36,492

3,896

111,082

12,725

18,917

120,965

11,693

284,849

18,838.6

94,87o|

1916 ...........................

13,598

2

166

22,357

14,113

304,896

4,981

450

13,019.s

6,8571

1917 ...........................

2,675

206

3,201

11,246

4,766

—

5,761

317

1.4

150

1918 ...........................

5

4

360

16,956

4

4

57

78

1.5

667;

1919 ...........................

27

1

200

391

1,619

45,646

3,348

5,572

34.6

32,044

1920 ...........................

559

93

4,720

2,577

4,542

224,735

3,574

180,071

24.2

15,724

1 För åren 1871—85 ingår även margarin.

2 » * 1871—1910 finnas ej särskilda siffror rörande päron ock äpplen, färska.

Bevillningsutskottets betänkande Nr 23.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga C.

05

Import månadsvis januari 1920—februari 1921.

Nöt- kreatur

Stat. nr 51

st.

Svin

Stat. nr 53

st.

Svin

Stat. nr 53

kg.

Hästar,

alla slag

Stat. nr 49

o. 50

st.

Fläsk,

alla slag

Stat. nr 55

o. 56

kg.

Ister,

Stat. nr 5 7

kg.

Kött,

alla slag

Stat. nr 5 8

o. 59

kg.

Ost,

alla slag

Stat. nr 137

kg.

Smör,

naturligt

Stat. nr 138

kg-

Päron och

äpplen,

färska

Stat. nr 10

D och E7

kg-

1920

Januari ...............

3,995

62

705

281

1,836,940

13,150

1,217,150

224,562

161,076

1,155,778

Februari ..............

4,205

30

300

440

3,002,535

24,526

391,618

379,017

293,128

715,967

Mars ..................

5,393

43

435

508

1,909,599

140,330

236,873

144,706

975,965

657,717

April ..................

3,522

131

1,130

276

547,052

6,685

106,068

237,188

935,546

472,654

Maj.....................

3,807

216

1,765

292

236,245

2,537

717,055

162,535

982,468

153,005

Juni.....................

702

86

701

229

65,740

4,023

175,326

167,054

659,428

419,158

Juli .....................

22

11

134

292

371,747

318,743

593,970

249,734

758,984

187,975

Augusti ...............

14

8

29

261

125,199

61,949

2,198,076

78,706

647,208

639,106

September............

7

6

55

487

398,898

137,245

728,580

188,262

556,223

1,741,002

Oktober ...............

1

18

140

394

732,907

106,184

322,780

177,066

564,045

1,977,275

November ............

7

5

48

308

1,270,223

117,883

469,829

332,636

647,706

2,056,671

December ............

5

—

—

105

888,153

154,203

347,472

168,754

502,560

785,657

1921

Januari ...............

1

2

8

36

328,659

24,580

197,174

23,060

152,817

686,885

Februari...............

3

2

8

47

492,882

32,545

127,386

38,968

434,821

721,104

Bevillningsutskottets betänkande Nr 23.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 7 samt. 19 höft. (Nr 23.)

Bilaga D.

Export månadsvis januari 1920 -februari 1921.

Nöt- kreatur

Stat. nr 51

st.

Svin,

alla slag

Stat. nr 53

st.

Svin,

alla slag

Stat. nr 53

kg-

Hästar,

alla slag

Stat. nr 49

o. 50

st.

Fläsk,

alla slag

Stat. nr 55

o. 56

kg-

Ister

Stat. nr

57

kg.

Kött, av

nötkreatur,

färskt

Stat. nr 59 G

kg.

Kött, alla

andra slag

Stat. nr 58

o. 59

A—F H—N

kg-

Ost

Stat. nr

137

kg-

Smör,

naturligt

Stat. nr

138

kg.

Päron och

äpplen,

färska

Stat. nr

107 H/E

kg-

1920

Januari ...

20

—

—

3

17,212

—

189,305

136,581

—

3,786

4,742

Februari ..

—

—

—

4

130,381

—

1,075,825

235,746

—

766

155

Mars ......

3

—

—

29

50,578

—

180,891

121,233

—

138

75

April ......

11

—

—

25

614,237

—

53,933

155,707

—

273

—

Maj.........

17

—

—

30

373,765

60

76,709

177,589

—

432

35

Juni ......

43

■

—

25

412,761

202,660

492

95,161

22

5,006

K

Juli.........

16

93

4,720

33

1,388,202

8,640

65,843

105,550

—

2,415

171

''Augusti...

56

—

—

199

197,627

8,500

162,961

78,020

485

2,434

• 807

September

35

—

—

1,030

26,994

—

693

113,139

260

1,549

5,131

Oktober...

69

—

—

18

10,099

—

1,320

84,119

—

2,176

2,048

November

144

—

—

79

338,165

3,000

5,964

81,319

25

719

2,030

December

145

—

—

1,102

981,741

1,875

300,642

75,448

19

4,536

524

1921

Januari ...

i

—

—

1,560

564,275

—

1,032,716

90,390

2,338

4,908

48

Februari...

—

—

—

1,390

1,934,379

3,380

1,031,571

141,011

6,871

1,662

CO

«<1

Bevillningsutskottets betänkande Nr 23.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bevillningsutskottets betänkande Nr 23.

Bilaga E.

Hästprisen under tiden 1 jan. 1920—1 mars 1921.

På grundval av vid auktioner, på marknadsplatser och för övrigt i handeln

betalade priser för fullgoda brukshästar.

Januari 1920 till och med maj 1920 hela tiden oförändrat cirka 1,800 kronor.

Från juni 1920 till årets slut: ett ganska jämnt prisfall från 1,800 ned till

1,200 kronor.

Från 1 januari 1921 till 1 mars 1921: ett prisfall från 1,200 till 1,000

kronor.

Bilaga F.

Sammandrag.

Noteringar å nötkreatur irån offentliga marknader i Stockholm, Malmö och Göteborg under

tiden januari 1920—februari 1921. Pris i öre per kg. levande vikt.

Mede

1 t a 1

H

o

Kalvar

l:a kl.

2:a kl.

3:e kl.

l:a kl. ; Sötmjölks- Skum- ma kl. i mjölks-

1920 jan. 1.......................

174

145

113

'' '' ''"!

185

281

208

» april 1 .....................

147

129

98

162 j

275

185

» juli 1.......................

167

137

107

170

172

163

» okt. 1........................

152

132

102

168

228

164

1921 jan. 1........................

129

107

70

145

246

174

» febr. 1 .....................

122

107

80

138 ,

237

162

» mars 1 .....................

108

93

70

119

210

145

Noteringar å svin från offentliga marknader i Stockholm, Malmö och Göteborg under tiden

januari 1920—februari 1921. Pris i öre per kg. i levande vikt.

Medeltal

Lantbruks- sällskapets

notering för

Skåne å

smågrisar

|

Medeltal

Lantbruks- sällskapets

notering för

Skåne å

smågrisar j

. Svin, 80

—100 kg.

Suggor.

feta

Svin, 80

—100 kg.

Suggor,

feta

1920 jan. 1...

326

236

475

1921 jan. 1... 227

146

150

» april 1.

237

174

500

» febr. 1.. 193

122

150

» juli 1 ..

222

152

410

» febr. 28! 187

116

140

» okt. 1..

262

182

200

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 23.

19

Noteringrar å nötkött och fläsk 1 partihandeln från offentliga marknader i Stockholm, Malmö

och Göteborg under tiden januari 1920—februari 1921. Pris 1 öre per kg.

Med

e 1 t a

Med

eltal

Nötkött

Fläsk,

50—75

kg-

Nötkött

Fläsk,

50—75

kg-

l:a kl.

2:a kl.

3:e kl.

l:a kl.

2:a kl.

3:e kl.

1920

jan. 1...

315

277

224

405

1921 jan. 1..

251

222

166

306

»

april 1 ..

256

232

208

309

» febr. 1

237

241

169

253

»

juli 1...

283

259

228

297

T * febr. 28

224

193

154

233

»

okt. 1...

288

259

212

347

Producentnotering för smör; pris i öre per kg. under tiden januari 1920—februari 1921.

(Sv. smörnotering från Malmö.)

1920 1921

jan. 1 april 1 juli 1 okt. 1 jan. 1 febr. 1 mars 1

580 615 465 581 495 420 446

Stockholms saluhalls engrosnoteringar å ost under tiden januari 1920—februari 1921;

pris i öre per kg.

1

—''

Västerb.

kronst.

Herrgårds-,

storpipig,

Vi fet

Sötmjölks- l/i fet

Sötmjölks- s/. fet

800

575

475

425

800

450

350

300

800

450

350

300

800

450

350

300

1921 jan. 1 ..........................................

700

450

350

300

» febr. 1..........................................

613

400

350

300

» mars 1..........................................

500

325

275

200 !

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.