Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av väckta motioner . om förhöjning av tullsatserna för vissa varuslag.

1921-02-14 · 12 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 10 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1921:4, Betänkande, i anledning av väckta motioner . om förhöjning av tullsatserna för vissa varuslag.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Män hand* Nr ■/

1.

Nr 4.

Ankom till riksdagens kansli den 14 februari 1921 kl. 6 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckta motioner .

om förhöjning av tullsatserna för vissa varuslag.

Närvarande: herrar Röing, friherre Fleming, Antonsson, Wijk*), Wohlin, Gustaf Nilsson*), Anders *

Örne, Åhlmans Olof Olsson, Eriksson i Grängesberg, Jonsson i Hökhult*), Månsson

i Hagaström, Olsson i Kullenbergstorp, Bärg*), Olsson i Ramsta, Lithander*), Johansson

i Kullersta, P. Albert Bergström, Rune, friherre Barnekow och Winkler*).

*) Icke närvarande vid justeringen av betänkandet

Förslag om förhöjning av ett betydande antal industritullar har fram* Motionerna.

ställts dels av herr V eoner sten in. fl. i en i första kammaren väckt motion,

nr 119, och dels av herr Lindman in. fl. -i en i andra kammaren väckt

motion, nr 181.

1 de båda motionerna, vilka i såväl motivering som hemställan äro med

mindre avvikelser likalydande, har beträffande läget inom vissa industrier

lämnats en del uppgifter, vilka motionärerna ansett vittna om, att en betydande

nedgång inträtt i den industriella produktionen i vårt land samt att

man inom ett flertal industrier nödgades att inom den närmaste framtiden

göra ytterligare driftinskränkningar.

Vidare hava motionärerna uttalat, att, då under nuvarande produktionsförhållanden

våra huvudsakligen efter viktsystemet utgående tullar förlorat

sin effektivitet, det läge närmast till hands att i ökat tullskydd söka det tillfälliga

medel, som kunde hålla stora delar av näringslivet i gång och bereda

det möjlighet att med någon utsikt till framgång på den inhemska marknaden

tävla med utlandets produkter.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 7 samt. 4 käft, (Nr 4.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

BeviUningmlskoftets betänkande Nr 4.

Också hade, anföra motionärerna vidare, olika industriföretag gruppvis

eller vart för sig hos Kungl. Maj:t gjort framställningar om tullsatsernas provisoriska

justering till vad det förändrade läget kunde kräva, och, enligt vad

som förljudits, hade riksdagen att från Kungl. Maj:t motse förslag till vissa

åtgärder, som i särskilda fall kunde visa sig erforderliga för uppehållandet av

det nationella näringslivet. Därefter har i motionerna anförts följande:

»Därför är, enligt vårt förmenande, bl. a. en förbättring av tullskyddet

behövlig. Vad vi åsyfta är, såsom redan av det föregående framgått, en

provisorisk reglering av de efter vikt utgående tullsatserna för sådana varugrupper,

som därav kunna vara i behov. Det har givetvis ej varit oss möjligt

att härutinnan åstadkomma en närmare utredning. Med stöd av de

framställningar, som redan ingivits till Kungl. Maj:t eller tull- och traktat*

kommittén, torde emellertid kunna vinnas god vägledning. I det följande

vilja vi peka på de varuslag, som särskilt synas oss värda beaktande, därvid

vi dock framhålla, att den genom Kungl. Maj:t verkställda utredningen

och av vederbörande riksdagsutskott blivande närmare granskning kunna

komma att visa behövligheten av skyddets utsträckande även till andra

varuslag.»

Vidare har i motionerna införts följande förteckning över varuslag, för

vilka ökat tullskydd blivit av intresserade industrier begärt.

»Tulltaxerubriker

Varuslag

35 .............................................................Cement.

79 a .............................................................Gryn av havre.

139 ".............................................................Margarin.

148 153_154 ................................................ Kex, cacao och choklad.

I99L.208, 214—215, 217—221, 226—229 ............ Hudar och skinn, beredda.

samt tekniska lädervaror,

reseffekter, ävensom pälsvaror.

252, 258—260, 262, 270—273, 276, 242, 248—249 Möbler m. fl. trävaror.

309—314 ........................................... Finpapper, ljuskopie- och foto
grafiskt

papper.

366—371, 411, 468, 533—535, 544—545, 558—560,

471, 542, 415—416 ....................................

373, 412—413, 536—539 .................................

377—388, 393—408 ..........................................

421—424, 426—427, 429—430, 432—444 ............

Band, snören samt hängsle!!

m. m.

Trikåvaror.

Garn och vävnader av ull samt

filt.

Garn av lin, hampa och jute

samt tågvirke.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 4.

3

Tulltaxerubrikor

Varuslag

414, 446—448, 451—466, 469—470, 277—278

477—493, 499—531, 548 ..........................

570—571, 576—577, 583—604 .........................

617—620, 622—623 .........................................

611—612 .....................................................

649—652, 656, 662 .........................................

667—668,673—676 .........................................

682—688, 679—681, 691—699, 702—705 ...........

709, 712—720, 722, 726—736, 742b—766, 770,

776—788. 793—806, 810, 853, 885—896...........

Vävnader av lin, hampa ocli

jute samt kokosmattor.

Garn och vävnader av bomull,

vadd samt impregnade vävnader.

Sömnadsarbeten.

Hattar.

Paraplyer.

Tegel.

Porslinsvaror.

Glas och glasvaror.

Järn, samt järn- och stålmanufaktur.

898—911. 923—924, 927—931, 934—938, 941—

945, 948, 953, 961—962, 969—975, 1304—*807 Metallmanufaktur.

979—991, 993—1001, 1003—1016, 1019—1028,

1035—1046, 1054—1059, 1267—1269 ...............Maskiner och apparater, ej

elektriska.

1060—1071, 1073—1086 ............................... Elektriska maskiner och appa
rater.

1090—1091, 1092—1093, 1095—1096 ..................Velocipeder, motorcyklar,järn
vägs-

och spårvagnar.

1117—1119, 1203, 1249—1250 ........................... Fernissor och oljefärger samt

lim och gelatin.

1122—1123, 1125—1125% .................................Tvål- och tvättmedel.

1170, 1228—1229 ........................................... Kalciumkarbid, karbidkväve

och superfosfat.

1270—1271 ................................................... Pianon och flyglar.»

Under åberopande av den motivering, för vilken utskottet nu i väsentliga

delar redogjort, hava motionärerna hemställt,

i den inom första kammaren väckta motionen, »att riksdagen ville för

ovan uppräknade och eventuellt andra varuslag besluta sådana tullförhöjningar,

som med hänsyn till föreliggande omständigheter kunna befinnas

nödiga eller nyttiga, ävensom att riksdagen ville för sin del besluta, att

ifrågavarande tullförhöjningar skola tillämpas redan under innevarande år

från den tidpunkt Kungl. Maj:t bestämmer»,

samt i motionen i andra kammaren, »att, i den mån gällande handelsavtal

med främmande stater därför icke lägga hinder i vägen, riksdagen ville

för ovan uppräknade och eventuellt andra varuslag besluta sådana tullförhöjningar,

som med hänsyn till föreliggande omständigheter kunna befinnas

nödiga eller nyttiga, ävensom att riksdagen ville'' för sin del besluta, att

opaginerad Kontrollera mot PDF

''4

Bevillningsutskottets betänkande Nr 4.

ifrågavarande tullförhöjningar skola tillämpas redan under innevarande år

från den tidpunkt Kungl. Maj:t bestämmer».

Utskottet. i en vid 1920 års riksdag väckt motion, nr 113 i Andra kammaren, hemA/o<w/i//ui3ställde

herr Lithander m. fl., »att riksdagen måtte besluta ingå till Kungl.

r '' Maj:t med hemställan, att snabba åtgärder måtte vidtagas för en provisorisk

förhöjning av nu gällande tullsatser i erforderlig utsträckning».

Av motiveringen till sistnämnda yrkande framgick, att motionärerna

huvudsakligen haft i sikte industriens behov av effektivt tullskydd. I sådant

hänseende uttalade motionärerna, att det tullskydd, som vid tiden för tullsatsernas

fastställande varit nog så effektivt för den svenska industrien, i

samband med den allmänna prisnivåns höjning blivit fullständigt illusoriskt.

För att styrka detta påstående anförde motionärerna för åtskilliga varuslag

en sammanställning, utvisande marknadspriser 1913 och 1919 samt tullsats

och tullens procentuella förhållande till varuvärdet för vartdera av nämnda år.

I betänkande m’ 11, angående vissa delar av tullbevillningen, anförde

1920 års bevillningsutskott i fråga om sistnämnda motion, efter att hava

omnämnt den i tull- och traktatkommittén pågående utredningen av de

inhemska industriernas behov av tullskydd, bland annat, följande:

»För övrigt finner uttskottet den bevisning, motionärerna anfört, icke

vara hållbar. Om en efter vikt fastställd skyddstull genom varans ökade mark - nadsvärde kommer att motsvara en betydligt lägre procent av varuvärdet

än den ursprungliga, så är därmed icke givet, att tullens skyddsvärde blivit

mindre. Klart torde nämligen vara, att ett tullskydd, för så vitt det är rätt

avvägt, icke bestämts efter varans värde utan i förhållande till de merkostnader,

den inhemska tillverkningen har att bära i jämförelse med konkurrerande

utländsk produktion. Endast i det fall att dessa merkostnader

ökats i samma grad som penningvärdet fallit, blir därför det minskade penningvärdet

ett uttryck för industriens behov av ökat tullskydd.»

Bevillningsutskottets ovannämnda betänkande blev i berörda delar

av riksdagens båda kamrar godkänt.

Fmmetåii- Sedan b östen 1920 hava till finans- och handelsdepartementen samt

"industrien! kommerskollegium inkommit ett stort antal framställningar från fabrikantföreningar

och industriidkare om vidtagande av åtgärder från det allmännas

sida till skydd för den svenska industrien mot utländsk konkurrens.

Kommers- Nämnda framställningar remitterades, allteftersom de inkommo, till

kommerskollegium, som i anledning av desamma den 10 december 1920 av
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottfits betänkande Nr 4. 5

gav underdånigt utlåtande. Efter eu redogörelse för vissa av kollegium

inhåmtade yttranden i ämnet och efter att hava angivit sin ställning

till »frågorna om importförbud och provisoriska tullförhöjningar samt förslag

till riktlinjer för utredning om sådana tullförhöjningar m. in.», hemställde

kollegium i nämnda utlåtande, »dels att de gjorda framställningarna

om importförbud å vissa nödvändighetsvaror ej för närvarande måtte föranleda

någon Kungl. Maj:ts åtgärd, dels att framställningarna om allmän

förhöjning av industritullarna ej måtte vinna bifall, dels ock att Kungl. Maj:t

ville låta verkställa skyndsam utredning i vad mån — med hänsyn till särskilda

industriers ställning i konkurrens med utlandet och med fästat avseende

jämväl på sådana industriers betydelse för landet — provisoriska tullförhöjningar

kunde anses erforderliga samt för 1921 års riksdag framlägga de

förslag, vartill denna utredning kunde föranleda».

1 ett offentliggjort uttalande till statsrådsprotokollet den 19 november

1920 anmälde chefen för finansdepartementet, efter gemensam beredning

med chefen för handelsdepartementet, att till bedömande förelåge ett betydande

antal frågor av stor statsfinansiell och allmänt ekonomisk räckvidd,

delvis sammanhängande med de utomordentliga förhållanden inom näringslivet

samt på penning- och valutamarknaderna, som efter världskriget uppstått.

Härutinnan erinrade föredragande departementschefen, bland annat,

om det komplex av svårlösta frågor, som i anledning av från skilda håll

gjorda framställningar om tulltaxeändringar och andra former för importreglering

trängde till avgörande inom den närmaste framtiden.

Härefter anförde chefen för l''i i ta nsdep art eme nte t: »För ärendenas bedömande

har man självfallet i första hand att lita till den sakkännedom,

som är samlad inom statsförvaltningen och som under normala förhållanden

får anses tillfredsställande. Emellertid synes det mig, som om det i närvarande

läge skulle vara av stort värde för regeringen att äga snabb och omedelbar

tillgång jämväl till den sakkunskap på det ekonomiska livets olika

områden, som är tillfinnandes utom statsförvaltningen. De föreliggande

spörsmålen skulle givetvis härigenom erhålla en mera allsidig belysning än

som eljest vore möjlig. Då det är ytterst angeläget, att tidsutdräkt i ärendenas

behandling i möjligaste mån undvikes, synes behovet av förstärkt

sakkunskap bäst kunna tillgodoses genom tillskapande av ett särskilt

för nuvarande säregna förhållanden avsett organ i form av ett råd av

mera tillfällig art, som förslagsvis torde kunna benämnas ekonomiska rådet.

Rådet, vilket synes böra hava en uteslutande rådgivande karaktär, torde

böra erhålla till uppgift att dels stå till chefens för. finansdepartementet eller

Ekonomiska

rådet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande Nr d.

annan ledamots av statsrådet förfogande för muntlig rådplägning i ekonomiska

frågor av vare sig statsfinansiell eller annan art, som till rådet hänskjutas,

dels ock på anmodan avgiva skriftliga utlåtanden i sådana frågor.

Givetvis bör det stå ledamot av statsrådet fritt att, i händelse han så önskar,

jämväl hänvända sig till enskild eller enskilda ledamöter av rådet.»

På de skäl, som av departementschefen sålunda och i övrigt anförts,

inrättades enligt Kungl. Maj:ts beslut den 19 november 1920 ett särskilt

råd benämt ekonomiska rådet, med den uppgift som av departementschefen

angivits; och förordnade Kungl. Maj:t till ledamöter av ekonomiska

rådet direktören K, J. Beskow, professorn G. Cassel, ordföranden hos fullmäktige

i riksgäldskontoret, vice häradshövdingen E. Kinander, ledamoten

av riksdagen första kammare, riksgäldsfullmäktigen S. H. Kvarnzelius, förste

deputeraden i riksbanken, bankdirektören V. L. Moll, vice ordföranden i

Malmöhus läns hushållningssällskap friherre M. Ramel, generalkonsuln J.

E. Sachs, ledamoten av riksdagens första kammare, universitetskanslern

C. Swartz, ledamoten av riksdagens andra kammare F. V. Thorsson och vice

häradshövdingen M. Wallenberg.

Jämlikt nådigt bemyndigande kallade sedermera chefen för finansdepartementet

den 10 december 1920 ledamoten av riksdagens andra kammare,

grosshandlaren Erik Röing samt ledamoten av första kammaren, direktören

A. Vennersten att vara ledamöter av ekonomiska rådet vid behandling

av frågor, som rörde ifrågasatt förstärkt skydd i form av importförbud

och importtullar för olika näringsgrenar gentemot konkurrensen från utlandet.

Sedan därefter universitetskanslern Swartz anhållit om entledigande

från sitt uppdrag att vara ledamot av ekonomiska rådet, förordnade

departementschefen direktören Vennersten att i stället vara ledamot av rådet.

Ekonomiska rådet sattes i tillfälle att yttra sig rörande ifrågasatt införande

av provisoriska importförbud och tullförhöjningar, och angav rådet

sin ställning till frågorna i ett den 18 december 1920 dagtecknat utlåtande,

däri rådet, i anslutning till vad kommerskollegium i ovan omförmälda utlåtande

anfört, gjorde följande uttalande:

»Rådet avstyrker införandet av importförbud., ävensom en generell tullförhöjning.

Rådet tillstyrker däremot att en skyndsam utredning verkställes, om och i vilken

utsträckning det möjligen kan vara lämpligt att genom provisoriska tullar åstadkomma

ett visst skydd för industrigrenar, som genom nu rådande internationella

konkurrensförhållanden och särskilt på grund av en stark undervärdering av den

främmande valutan i förhållande till dess inre köpkraft råkat i ett även ur det allmännas

synpunkt betänkligt nödläge.

Vid denna utredning böra följande synpunkter särskilt beaktas:

s. 7 Kontrollera mot PDF

BemUmngtutskofM* Iwiänkanrfr Nr 4.

7

1) att extra tullskydd bör ifrågakomma endast för sådan industri, »om det tu
ekonomisk

synpunkt är för landet önskligt att upprätthålla;

2) att man vid bedömandet av nödlidande industris produktionskostnader endast

räknar med sådana kostnader, som bestå även vid den strängaste sparsamhet

i förvaltningen och den mest rationella organisation av produktionen:

ö) att extra tullskydd ej heller beredes för att uppehålla arbetslönerna på eu

nivå, som icke är ekonomiskt möjlig utan eu försämring av den svenska

kronans värde; och att med hänsyn härtill särskilt undersökes, i vilken mån

arbetslönernas stegring bidragit att minska nödlidande industrigrens konkurrenskraft;
4)

att vid bedömandet av kostnaderna för beredande av ett extra tullskydd

hänsyn tages till de kostnader, som en till följd av bristande tullslcydd

uppkommen arbetslöshet skulle förorsaka;

ö) att det extra tullskyddets inverkan på bärigheten av de inhemska näringar,

som kunna följa efter i produktionskedjan, undersökes (t. ex. vilken verkan

ett extra tullskydd för järnindustrien kan komma att få för verkstadsindustrien

eller för jordbruket); samt

ö) att arbetskraftens naturliga och önskvärda övergång till jordbruket och det

husliga arbetet icke direkt försvåras genom beredande av det ifrågasatta ■

extra tullskyddet.»

Enligt vad utskottet inhämtat anmälde herrar Kvarnzelius och Thorsson

eu från majoritetens mening avvikande åsikt.

Herr Kvarnzelius ansåg, att punkt 3 icke bort ingå i rådets yttrande.

Herr Thorsson avgav följande reservation:

»Då jag anser förhållandena inom det internationella varubytet vara, bl. a. med

hänsyn till valutaspörsmålet, så osäkra och föränderliga och ett avvägande av nya

och höjda tullsatser för vissa vamslag kommer att medföra alldeles oberäkneliga

resultat, bär jag icke kunnat biträda det uttalande, som beslutats av ekonomiska

rådet, vars uppfattning om olämpligketen av eu generell tullförhöjning jag delar.

Inom rådet har jag förordat undersökning om.ett tillfälligt vidtagande av importreglering

i den utsträckning och i de former, som kunna befinnas oundgängliga för

att i hela samhällets intresse reglera vårt varuutbyte med främmande länder.»

Med anledning av vad sålunda förekommit hava inom handelsdeparte- utredning

mentet igångsatts särskilda utredningar, beträffande vilka utskottet från

sistnämnda departement inhämtat följande upplysningar.

Utredningarna åsyfta att i görligaste mån klarlägga de för landet betydelsefulla

och av utländsk konkurrens kännbart drabbade industriernas närvarande

läge och förutsättningar i konkurrenshänseende. För att biträda

vid utredningsarbetet har tillkallats en rådgivande delegation, bestående av

ledamöter av tull- och traktatkommittén, ekonomiska rådet och arbetslöshetskommittén.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevfflmngsutekoitete betänkande Nr 4.

Utskottet»

yttrande.

Medlemmar av nämnda delegation äro:

Från tull- och traktatkommittén: generaldirektören K. A. Fryxell,

general tulldirektören H. Themptander, ledamoten av riksdagens törsta

kammare A. Örne, ledamoten av riksdagens första kammare, lantbrukaren

j. Nilsson och bruksdisponenten K. Hvildt; från nämnda kommitté ävensom

från ekonomiska rådet: ledamoten av riksdagens andra kammare, grosshandlaren

E. Röing och ledamoten av riksdagens första kammare, direktören

A. Vennersten; från ekonomiska rådet: direktören K. J. Beskow,

generalkonsuln J. E. Sachs och ledamoten av riksdagens första kammare,

riksgäldsfullmäktigen S. H. Kvarnzelius; samt från arbetslöshetskommittén

f. d. generaldirektören F. V. H. Pegelow.

Följande sammanfattning har meddelats av vad som särskilt är föremål

för undersökning:

>>1) Produktionen och importen av viktigare varuslag åren närmast före och efter

kriget.

2) Driftsinskränkningar och i samband därmed uppkommande arbetslöshet och

dennas omfattning.

3) Arbetslönens höjd nu i jämförelse med tiden före kriget.

-1) Viktigare råvarors och hjälpmaterialiers priser nu och före kriget.

5) Produktionskostnadsundersökningav rörande representativa varuslag.

6) Försäljningspriser å färdigfabrikat.

7) Olikheterna i råvarupriserna för svensk och utländsk industri.

8) Konkurrensen från utlandet.

9) Lagerbeståndet av råvaror och färdigfabrikat.

10) Industrigruppernas ekonomi.

11) Jämförelse mellan det förutvarande och nuvarande tullskyddet i relation till

varuvärdet.»

Över dessa förhållanden ha uppgifter infordrats från producenter tillbörande

de industrigrupper, vilka gjort anhållan om förstärkt tullskydd. Därförutom

inkallas representanter för industrigrupper av större betydelse för

att lämnas tillfälle att redogöra för situationen och för att lämna kompletterande

upplysningar, som kunna vara av värde för utredningen och för bedömande

av de rådande förhållandena. Utredningarna förväntas först om

någon tid bliva slutförda.

De förslag, som innehållas i ovannämnda av herr Lithander rn. fl. vid

1920 års riksdag väckta motion, ävensom de motioner, vilka nu äro föremål

för utskottets yttrande, å ena sidan, samt å andra sidan de riktlinjer, vilka

uppdragits av kommerskollegium och av ekonomiska rådet i deras ovan omförmälda

utlåtanden, beteckna två i grundtanken skilda vägar att lösa den

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 4.

9

fråga, som uppstått i och med de för svensk industri uppkomna svårigheterna

i konkurrensen med utlandet. De först nämnda förslagen syfta till ökat

tullskydd för samtliga de industrier, vilka därav kunna vara i behov, under

det att de senare nämnda riktlinjerna avse, att undersökning måtte verkställas

till utrönande, huruvida och i vilken utsträckning det kan vara lämpligt

att genom provisoriska tullar åstadkomma ett visst skydd för några

ur det allmännas synpunkt betydelsefulla industrier. Här är det sålunda

fråga endast om vissa industrigrenar, vilkas fortsatta produktion under

kristiden kan vara för landet synnerligen värdefull.

En allmän tullförhöjning av den omfattning, som i de föreliggande

motionerna åsyftas, kan utskottet icke finna tillrådlig. En sådan skulle

nämligen, bland annat, i hög grad motverka det prisfall, som även i vårt

land sedan någon tid gör sig gällande. Konsumenterna skulle således icke

komma i åtnjutande av de prisnedsättningar, som redan ägt rum på världsmarknaden;

och den minskning i produktionskostnaderna, som för närvarande

kan förväntas, skulle förhindras eller försvåras, vilket skulle inverka

i hög grad menligt på den inhemska industriens konkurrenskraft.

På sådana grunder anser utskottet, att utredningen i det ifrågavarande

ämnet bör begränsas att avse endast sådana industrier, vilka äro för det

allmänna av särskilt stor betydelse. Utskottet har sålunda icke kunnat biträda

motionärernas förslag, vilket skulle förutsätta en fullständig omläggning

av de inom handelsdepartementet pågående undersökningarna eller

ock medföra, att jämsides med dessa föranstaltades en särskild utredning

av betydande omfattning.

Vid behandlingen inom utskottet av de föreliggande motionerna har

yrkande framställts, att desamma måtte bordläggas för att upptagas till

behandling först antingen i samband med proposition, som med stöd av de

nyss omnämnda pågående utredningarna i ämnet möjligen kunde komma att

av Kungl. Maj:t avgivas, eller ock sedan bevillningsutskottet erhållit kännedom

om att proposition i ämnet icke vore att vid denna riksdag förvänta.

Då utskottet haft att intaga ståndpunkt till den sålunda uppkomna frågan,

har utskottet måst beakta, att, därest riksdagen kommer att stanna i en från

utskottets förut angivna principiella ståndpunkt i frågan avvikande uppfattning,

det lär bliva, på sätt ovan framhållits, nödvändigt att utföra vidlyftiga

utredningar efter helt andra linjer än dem, som följas i den inom handelsdepartementet

pågående undersökningen. Med hänsyn till den tid, sådana

förnyade utredningar skulle kräva, har utskottet ansett riktigt att så skyndsamt

som möjligt avgiva sitt betänkande i anledning av de föreliggande

motionerna; och har utskottet följaktligen icke kunnat medgiva så långt

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 7 samt. 4 höft. (Nr 4.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande Nr 4.

uppskov med ärendets avgörande inom utskottet som i nyssnämnda bordläggningsyrkande

ifrågasatts.

Då utskottet sålunda går att avstyrka bifall till de föreliggande motionerna,

är det utskottet angeläget att framhålla, att denna hemställan endast

avser den principiella ståndpunkt, som, enligt vad ovan utvecklats, i motionerna

intagits. Utskottet vill följaktligen icke i någon mån föregripa resultatet

av den pågående iltredningen i handelsdepartementet, utan förbehåller

sig att framdeles få intaga ståndpunkt till de förslag, som kunna komma att

av Kungl. Maj:t framläggas eller i anledning av en eventuell proposition

i motionsväg väckas, ävensom att härutöver föreslå vad utskottet kan

anse påkallat.

Under åberopande av vad sålunda anförts och med betonande, att utskottets

hemställan har den begränsade innebörd som nu angivits, får utskottet

hemställa,

att de föreliggande motionerna, 1:119 av herr Vennersten

m. fl. och 11:181 av herr Lindman m. fl. om förhöjning

av tullsatserna för vissa varuslag, icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 14 februari 1921.

På bevillningsutskottets vägnar:

ERIK RÖING.

Reservationer:

av herrar friherre Fleming och Anlonsson, vilka anfört:

»Såväl mot sättet för utskottets behandling av nu ifrågavarande motioner

som mot det föreliggande utskottsbetänkandet anse vi det påkallat att

rikta en bestämd gensaga. Då någon realbehandling av motionerna icke förekommit,

måste vi härvid fullständigt bortse ifrån ett bedömande av huruvida

och i hvad mån de framställda önskemålen må anses värda beaktande

eller icke. Den som läst de likalydande motionerna (nr 119 i första kammaren

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 4.

11

av herr Vennersten m. fl. samt nr 181 i andra kammaren av herr Lindman

m. fl.), måste utan tvivel finna att motionernas syfte varit att bereda riksdagen

tillfälle få del av samt fatta ståndpunkt i de frågor, angående vilka

framställningar gjorts från olika industrigrenar och varom utredning pågår

inom handelsdepartementet. Motionärerna säga själva att: »framställningen

åsyftar att för riksdagen framföra industriens för varje dag växande

bekymmer inför det läge, vari den nu är försatt, och dess behov att med

det snaraste erhålla det förbättrade skydd, utan vilket den ser sig till sitt

bestånd hotad genom den nu rådande krisen», och de hänvisa beträffande

storleken av de erforderliga tullförhöjningarna dels till de av de ifrågavarande

industrierna gjorda framställningar, dels ock »till de nu eller senare föreliggande

utredningar i ämnet, som utgöra resultatet av de inom kungl. handelsdepartementet

företagna undersökningar». Därjämte påpekas nödvändigheten

av skyndsamt vidtagande av eventuella åtgärder.

Motionärerna hava sålunda icke med ett ord uttalat sig om några nya

utredningar eller några särskilda linjer för sådana utredningar, utan de hava

tvärtom begärt att deras förslag måtte behandlas just med stöd av det

pågående utredningsarbetet. Detta oaktat påstår utskottet att motionärernas

förslag »skulle förutsätta en fullständig omläggning av de inom handelsdepartementet

pågående undersökningarna eller ock medföra att jämsides

med dessa föranstaltades en särskild utredning av betydande omfattning».

Ett sådant påstående i uppenbar strid mot motionärernas framställning

måste säkerligen betraktas såsom något av de märkligaste som i svenska

riksdagen förekommit, och saken förbättras icke därav att uttalandet

grundar sig icke blott på nu ifrågavarande motioner utan även på en motion

från förra året varom nu alls icke är fråga.

Om sålunda motionärerna icke framfört några särskilda riktlinjer för

utredningsarbetet, har däremot utskottsmajoriteten framfört en egen principiell

ståndpunkt för att få denna godkänd av riksdagen, då i annat fall

utredningar skulle bliva behövliga »efter helt andra linjer än dem, som följas

i den inom handelsdepartementet pågående utredningen». Ett förtroendevotum

på förhand från riksdagens sida till de personer som handhava den

mycket omtalade utredningen skulle sålunda vara syftet med föreliggande

betänkande, ett mål som synes oss väl långsökt då motionärerna aldrig

uttalat något misstroende mot denna utredning.

Utskottets förfaringssätt att i nyssnämnda syfte och utan någon som helst

realbehandling av motionerna nu framkomma med detta betänkande kan leda

däri än att, om utskottets hemställan bifalles, riksdagen betager sig all

möjlighet att ingå i prövning av ifrågavarande för vårt ekonomiska liv så

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets betänkande Nr 4.

viktiga spörsmål. Utskottet har visserligen i slutet av sin motivering en vacker

fras om att det förbehåller sig framtida handlingsfrihet, men denna är

bunden till en eventuell kungl. proposition och i samband därmed väckta

motioner, och utskottsmajoriteten synes, av sitt uttalande att döma,

redan nu vara på det klara med att från dess sida intet vidare initiativ i

hithörande frågor kommer att tagas. Nu lärer emellertid ingen med visshet

kunna veta om en sådan proposition kommer eller icke, och ett bifall till

utskottets betänkande synes oss därför vara en från riksdagens sida synnerligen

betänklig åtgärd. Att riksdagen på sådant sätt eventuellt skulle

kunna komma att frånsåga sig möjligheten, för att icke säga rättigheten,

att pröva de krav, som från industrien kunna ställas på statsmakterna för

att bevara dess fortbestånd, synes oss vara fullständigt uteslutet. Ett sådant

förfarande skulle vara den mest eklatanta inkompetensförklaring från riksdagens

sida som gärna kan tänkas.»

Under sådana förhållanden och då de yrkanden, som i motionerna göras,

förutsätta realbehandling inom utskottet och utan sådan icke kunna av

riksdagen upptagas till prövning, återstår för riksdagen, om den vill bevara

sin handlingsfrihet, icke annat än att till utskottet återremittera motionerna

för att bliva i vederbörlig ordning av utskottet behandlade.

av herrar Wohlin, Åhlmans O. Olsson och Olsson i Kullenbergstorp;

av herr Lithander, som ansett, att motionerna nr 119 av herr Vennersten

m. fl. i första kammaren och nr 181 av herr Lindman m. fl. i andra kammaren

icke bort nu upptagas till avgörande, innan en väntad kungl. proposition

i frågan inkommit, utan att sagda motioner bort sakligt prövas i samband

med en eventuell kungl. proposition i ämnet; samt

av herr Winkler, vilken ansett, att utskottet bort hemställa, att riksdagen

ville besluta att provisoriskt, under ett år eller den kortare tid som kan

bliva en följd av riksdagens senare beslut med anledning av eventuell kungl.

proposition om andra tullsatser, beroende av varje industris särskilda behov

av skyddstull, förhöja tullen å de i motionerna uppräknade taxerubrikerna

med 100 procent.

Victor Pettersons Bokindustri A.-B., Stockholm 1921.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.