Sök i Ratio Lex

Betänkande, angående beräkning av bevillning ärna för år 1922.

1921-04-14 · 72 sidor, varav 70 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 70 av 72 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1921:63, Betänkande, angående beräkning av bevillning ärna för år 1922.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 63.

1

Nr 68.

Ankom till riksdagens kansli den 15 juni 1921 kl. 2 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, angående beräkning av bevillning

ärna för år 1922.

Närvarande: herrar Rökig, frih. Fleming, Sandler, Wijk, Wohlin, Gustal Nilsson,

Örne, Åhlmans Olof Olsson, Rosén, Jonsson i Hökhult, Månsson i

Hagaström, Jönsson i Boa, Olsson i Kullenbergstorp, Bärg, Olsson i

Ramsta, Johansson i Kullersta, Isak Svensson, Heyman, Sköld och Kant.

Sedan Kungl. Maj:t avgivit förslag dels i årets statsverksproposition

i fråga om bevillningarna för år 1922 och dels i proposition angående

tilläggsstaten för år 1921 beträffande viss bevillning för sistnämnda ar,

har Kungl. Maj:t i en den 6 juni 1921 dagtecknad proposition nr 368, med

återkallande av tidigare gjorda, av riksdagen ännu icke slutbehandlade

förslag, i den mån de streke mot de i sistnämnda proposition framställda,

föreslagit riksdagen, bland annat, vissa förändringar i nyssberörda vid

riksdagens början väckta båda förslag.

Till det vid propositionen nr 368 fogade statsrådsprotokollet har

chefen för finansdepartementet beträffande båda statförslagen — efter att

hava redogjort för de förändringar, vilka statförslagens utgiftssidor

undergått, varav framginge, att tilläggsstaten för det dåvarande företedde

en utgiftsminskning med inalles 3.2 miljoner och riksstaten en

nedsättning i utgifterna med 77.8 miljoner, vadan utgiftsreduceringen å

båda staterna tillhopa uppginge till 81 miljoner kronor — vidare anfört:

»Samtidigt som jag anmärker detta förhållande, nödgas jag emellertid,

såsom jag redan antytt, konstatera, att också högst väsentliga reduktioner

måste vidtagas med avseende å de inkomster, med vilka man i årets

finansplan räknat.

Sålunda tillåter jag mig till en början erinra, att den av dåvarande

chefen för finansdepartementet förutsatta höjningen av kaffeBihang

till riksdagens protokoll 1921. 7 samt. 54 käft. (Nr 63—64.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets betänkande Nr 63.

tullen — vilken höjning i förening med en ifrågasatt skatt å inneliggande

kaffelager beräknades skola inbringa en merinkomst av över

15 miljoner under är 1921 och bortåt 22 miljoner under år 1922 —

blivit av riksdagen avslagen.

Härtill kommer, att det med hänsyn till den allmänna utvecklingen

på det ekonomiska området under tiden efter statsverkspropositionens

utarbetande och framläggande samt på grund av den alltmer tydligt

markerade depressionen måste anses ställt utom tvivel, att åtskilliga

inkomsttitlar komma att lämna en väsentligt lägre avkastning, än man

tidigare trott sig kunna utgå ifrån. Jag har fördenskull ansett det

nödigt att på åtskilliga punkter låta föranstalta om en omräkning av

budgetförslagens inkomstposter.»

För att erhålla material till denna omräkning hade departementschefen

infordrat nya beräkningar från åtskilliga ämbetsverk, nämligen,

såvitt nu är i fråga, från generalpoststyrelsen ej mindre rörande verkets

påräkneliga driftöverskott under såväl år 1921 som år 1922 än även

beträffande stämpelmedlen, från aktiebolaget svenska tobaksmonopolet

rörande tobaksskatt och utdelningen från nämnda bolag samt från kontrollstyrelsen

angående sockerskatt, brännvinstillverkningsskatt, rusdrycksförsäljningsmedel

och maltskatt ävensom omsättningsskatt och utskänknipgsskatt

å spritdrycker, varjämte från ekonomiska rådet begärts ett

uttalande rörande inkomst- och förmögenhetsskattens sannolika avkastning

under år 1922.

Departementschefen bär härpå fortsatt:

»Innan jag närmare ingår på beräkningen av de skilda inkomsttitlarna,

vill jag icke underlåta att understryka, att — även om det

nuvarande läget bör föranleda till stor försiktighet vid kalkylernas utförande

— man å andra sidan ej bör av den rådande depressionen låta

förleda sig till att bedöma utsikterna rörande statsverkets blivande

inkomster mörkare, än som är av omständigheterna påkallat. I detta

sammanhang vill jag ock påpeka, att det skäl, som tidigare ansetts

föreligga att vid inkomstberäkningarna räkna med en viss säkerhetsmarginal,

nämligen att nästföljande års tilläggsstat lämpligen bör

finansieras av överskottet från föregående års statsreglering, från och

med 1922 års statsreglering, varom nu är fråga, förlorar det mesta av

sin betydelse, därest, på sätt Kungl. Maj:t föreslagit, budgetåret omlägges

räknat från den 1 juli 1923. Av nu angivna orsaker, har jagtrott

det vara riktigt, att man i de inkomstberäkningar, som uppgöras,

söker komma så nära verkligheten, som i betraktande av de många

ovissa faktorer, vilka spela in, över huvud är möjligt.»

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 63. 3

Genom eu likaledes den 6 juni 1921 dagtecknad proposition, nr

369, har Kungl. Maj:t för riksdagen framlagt förslag till höjning av

omsättnings- och utskänkningsskatten å spritdrycker.

Med beaktande av jämväl propositionen nr 368 ävensom, i vad

angår omsättnings- och utskänkningsskatten, propositionen nr 369, avgiver

bevillningsutskottet, jämlikt § 40 riksdagsordningen, härmed förslagtill

beräkning av de särskilda bevillningarnas belopp för år 1922 vid

tillämpning av gällande eller vid innevarande riksdag fastställda grunder.

I samband härmed kommer utskottet att yttra sig om en av herr

Sköld inom andra kammaren väckt motion nr 101, i vilken föreslagits,

att riksdagen måtte antaga ett i motionen intaget förslag till särskild

förordning om extra förmögenhetsskatt.

Beträffande sistnämnda förslag och motiveringen för detsamma får

utskottet hänvisa till motionen.

l:o.

Inkomst- och förmögenhetsskatten.

I skrivelse den 13 december 1920" med inkomstberäkning för år

1922, vilken skrivelse finnes bilagd förberörda proposition angående

statsverkets tillstånd och behov, har statskontoret beträffande inkomstoch

förmögenhetsskatten anfört, att denna bevillning, som tillfört statsregleringen

en behållen inkomst år 1919 av 145,127,652 kronor, enligt

från länsstyrelserna inkomna uppgifter för år 1920 uttaxerats med

311,498,914 kronor, motsvarande ett grundbelopp av 207,665,943 kronor.

I fråga om beräkningen av den under förevarande skattetitel för

år 1922 påräkneliga inkomsten har statskontoret anfört följande:

»Sammanställes sistnämnda belopp med de för närmast föregående

år debiterade skattebeloppen, finner man, att skattetiteln utvecklat sig

sålunda:

år

1911 ......................

...................... kronor

34,201,579

»

1912 ......................

..................... »

35,795,907

»

1913 ....................

.................. »

40,786,536

»

1914 ......................

..................... »

44,222,488

1915 .......................

...................... »

43,001,670

»

1916 ....................

...................... »

66,234,782

»

1917 .......................

...................... »

112,567,833

1918 .......................

..................... »

133,071,488

1919 ......................

....................... »

147,226,044

»

1920 .......................

....................... »

207,665,943.

Prop. 369.

Statskontoret.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bevillningsutskottets betänkande Nr 63.

Vid 1919 års riksdag kava väsentliga ändringar beslutats i nådiga

förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt den 28 oktober 1910.

Dessa ändringar, vilka promulgerats genom nådiga förordningen den

31 oktober 1919 (Svensk författningssamling nr 733), innebära bland

annat en förskjutning av skattetrycket från mindre till större inkomster

och i fråga om beskattningen av aktiebolag och solidariska bankbolag

införandet av en skatt å icke utdelad vinst, »B-skatten». En annan

viktig ändring är, att skatten skall utgå med viss av riksdagen för

varje särskilt år bestämd procent av de enligt i förordningen angivna

grunder uträknade grundbelopp. För år 1921 är procenttalet bestämt

till 175, och i riksstaten för samma år upptogs skatten sålunda:

«. Skatt å inkomst och förmögenhet kronor 233,000,000

p. B-skatt å aktiebolag m. fl............ )) 5,000,000 238,000,000.

Det ovan anförda totala skattebelopp, som enligt uppgifter från

länsstyrelserna uttaxerats under innevarande år (1920), och det grundbelopp,

som därav kan beräknas enligt det för året (1920) fastställda

procenttalet 155, fördela sig på olika skatteföremål sålunda:

Uttaxerat. Grundbelopp.

«• Skatt å inkomst och förmögenhet:

Från enskilda ............................................. 162,351,922 108,234,615

A-skatt å aktiebolag m. fl..................... 138,164,910 92,109,940

Säger 300,516,832 200,344,555

p. B-skatt å aktiébolag in. fl..................... 10,982,082 7,321,388

Summa 311,498,914 207,665,943.

• Av »-skatten belöper således 54.024 procent på enskilda och 45.976

procent på bolag. P-skatten utgör 3.6 5 4 procent av a-skatten.

På sista tiden har, såsom bekant, en avgjord vändning till det

sämre inträtt i industri- och affärskonjunkturer, och denna försämring

kan väntas under år 1921 eller en stor del därav fortgå och ytterligare

stegras, så att för stora och för landet viktiga industrigrenar högst

väsentlig nedsättning i den beskattningsbara inkomsten lärer vara att

befara. Om man under sådana förhållanden -vill bland gångna år finna

en motsvarighet till vad man i skattehänseende kan hava att vänta av

år 1922 i fråga om aktiebolag, får man, efter vad statskontoret av

affärsmän i framskjuten ställning inhämtat, gå tillbaka åtminstone så

långt som till år 1917. Vad däremot beträffar enskilda personers beskattningsbara

inkomst, är denna endast delvis beroende på utdelning

från industribolag eller andra affärsföretag, och i de fall, där sådant

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 63. 5

förekommer, avser utdelningen affärsvinsten för ett tidigare år än det,

för vilket bolagens affärsvinst beskattas. Konjunkturförändringars inverkan

i skattehänseende framträder därför senare i fråga om enskilda

personer än i fråga om bolag i den mån de enskildas inkomster utgöras

av utdelning å aktier. Med hänsyn härtill och då det lärer kunna

antagas, att jämväl i övrigt de enskildas inkomster komma att senare

än bolagens röna inflytande av konjunkturförsämringen, torde man, enligt

statskontorets åsikt, kunna välja ett ekonomiskt gynnsammare år, förslagsvis

år 1918, såsom ledning för beräkning av skatten från enskilda.

Antager man nu, att fördelningen av skatten på enskilda och bolag

var densamma under tidigare år som beträffande ».-skatten under innevarande

år — ett antagande som väl får anses approximativt riktigt —

bör den under åren 1917 och 1918 hava varit följande:

1917 1918

Enskilda.............................. 60,813,646 71,890,541

Bolag................................... 51,754,187___ 61,180,947

Summa 112,567,833 133,071,488.

På grund av vad statskontoret nu anfört och under antagande,

att proportionen mellan bolagens A-skatt och B-skatt blir densamma

som för innevarande år (1920), beräknar statskontoret grundbeloppen för

den debiterade inkomst- och förmögenhetsskatten för år 1922 sålunda:

«• Från enskilda............................................ 71,890,541

A-skatt å aktiebolag in. fl................... 51,754,187

Säger 123,644,728

g. B-skatt å aktiebolag m. fl..................... 4,113,229

Summa 127,757,957.

Av den debiterade skatten inflyter emellertid icke hela beloppet

under budgetåret. Den erfarenhet, som i detta hänseende kan hämtas

ur rikshuvudböckerna, framgår av följande tabell:

Debiterad

Behållen

% behållen

inkomst

inkomst

inkomst

år

1914 ...........

.......... 44,222,488

43,136,836

97.55

1915 ...........

.......... 43,001,670

42,282,510

98.33

1916 ...........

.......... 66,234,782

64,670,861

97.64

»

1917 ..........

......... 112,567,833

110,779,892

98.41

1918 .........

......... 133,071,488

127,611,465

95.90

»

1919 ...........

.......... 147,226,044

145,127,652

98.57

medeltal .........

.......... 91,054,051

88,934,869

97.67.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Chefen för

■finansdepartementet.

6 Bevillningsutskottets betänkande Nr 63.

Man synes på grund härav kunna antaga, att den behållna inkomsten

skall komma att utgöra 95 procent av den debiterade. Statskontoret

har därför med någon avrundning beräknat grundbeloppet av

denna skattetitel sålunda:

a. Skatt å inkomst och förmögenhet ........................ kronor 117,500,000

fj. B-skatt å aktiebolag m. fl....................................... » 3,900,000

Summa kronor 121,400,000.

Under förutsättning, att procenttalet kommer att bestämmas lika

för år 1922 som för år 1921, nämligen till 175, bliva de mot ovanstående

beräkning svarande definitiva skattebeloppen:

«. Skatt å inkomst och förmögenhet........................ kronor 205,625,000

p. B-skatt å aktiebolag m. fl..................................... » 6,825,000

Summa kronor 212,450,000.»

Enligt statsrådsprotokollet över finansärenden för den 7 januari

1921 har dåvarande chefen för finansdepartementet i förevarande ämne,

efter erinran om det resultat vartill statskontoret enligt ovan intagna

beräkning kommit, anfört följande:

»Lika med statskontoret anser jag nödigt att vid en beräkning av

inkomst- och förmögenhetsskattens sannolika avkastning för år 1922 taga

hänsyn till den försämring i industri- och affärskonjunkturer, som på

senare tid inträtt, och som av allt att döma kommer — troligen i ännu

högre grad — att göra sig gällande jämväl under fortsättningen av

innevarande år, vars förhållanden som bekant utgöra grundvalen för

1922 års inkomst- och förmögenhetsskatt.

Däremot kan jag ”icke godkänna det av statskontoret använda beräkningssättet,

varigenom till grund för uppskattningen lagts inkomstoch

förmögenhetsskattens avkastning under åren 1917 och 1918 eller

med andra ord inkomst- och förmögenhetsförhållandena under åren 1916

och 1917. Efter sistnämnda år har prisnivån undergått eu stegring —

som siffermässigt tagit sig uttryck däri, att, medan indextalet sagda

båda år i medeltal utgjorde respektive 185 och 244, detsamma år 1920

stigit till omkring 350 — och således ett betydande fall i penningvärdet

inträffat, vilket, förutom andra konsekvenser, medfört en mycket avsevärd

stegring beträffande de nominalbelopp, som utgå i form av bolagsvinster,

bolagsutdelningar samt löne- och andra inkomster av olika slag. I vad

mån ur skattedebiteringens synpunkt denna nedgång i penningvärdet

motväges av den försämring av konjunkturerna, som kan förutses, torde

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Bevillningsutskottets betänkande Nr 63.

vara hart när omöjligt att bedöma. Härtill kommer, att under tiden

efter år 1918 högst väsentliga ändringar beslutats i vederbörande skatteförordning,

vilka ingalunda äro utan betydelse för frågan om storleken

av de skattebelopp, som inkomst- och förmögenhetsskatten inbringar.

Aven på grund härav måste det av statskontoret använda beräkningssättet

leda till missvisande resultat.

Riktigare synes mig då vara att till grund för beräkningarna

lägga senast tillgängliga skattetaxering, nämligen taxeringen för år 1920,

vilken baserar sig på inkomst- och förmögenhetsläget under år 1919

och vilken utgått från de nya skatteprinciperna, samt att därefter vidtaga

den reduktion, som den ekonomiska depressionen och andra förhållanden

kunna anses påkalla. Åven om icke heller ett dylikt beräkningssätt

lämnar så tillförlitliga resultat, som önskvärt vore, torde detsamma

dock i varje fall giva säkrare utgångspunkter för uppskattningen

än den av statskontoret begagnade metoden.

Enligt den i statskontorets skrivelse lämnade uppgift fördelar sig

det förut berörda, för år 1920 uttaxerade totala skattebeloppet 311,498,914

kronor på olika skatteförémål sålunda:

U ttclX61’&t

u Skatt å inkomst och förmögenhet:

Från enskilda.................................................................. kronor 162,351,922

A-skatt å aktiebolag m. fl.................................... 138,164,910

Säger kronor 300,516,832

a B-skatt å aktiebolag in. fl..................................... » 10,982,082

Summa kronor 311,498,914.

Det för år 1920 gällande procenttalet å det enligt förordningens bestämmelser

uträknade grundbeloppet utgjorde 155. Om i stället skulle

hava använts procenttalet 175, som fastställts för innevarande år, och

som enligt mitt förut framförda förslag bör läggas till grund järn välför

år 1922, skulle uttaxeringen för år 1920 hava givit till resultat

följande belopp:

a Skatt å inkomst och förmögenhet:

Från enskilda .................................................................. kronor 183,300,556

A-skatt å aktiebolag m. fl.......................................... » 155,992,641

Säger kronor 339,293,197

P B-skatt å aktiebolag m. fl........................................... » 12,399,125

Summa kronor 351,692,322.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande Nr 63.

Det ligger i öppen dag, att, när det blir fråga om att förslagsvis

uppskatta den minskning i skatteintäkter, som är sannolik för år 1922

i jämförelse med år 1920, man har att röra sig på ytterst osäker mark,

där inga fasta hållpunkter givas. Spörsmålet gäller en jämförelse mellan

1921 års och 1919 års inkomst- och förmögenhetsförhållanden. Frågan

kompliceras ytterligare därigenom, att, såsom jag förut haft tillfälle påvisa,

vårt penningvärde ännu ej stabiliserats. Givetvis kommer här

mycket an på den valutapolitik, som i vart land kommer att föras.

Åven under förutsättning av någon höjning av penningvärdet under år

1921 synes det mig emellertid, att nödig försiktighet iakttages, därest

man med avseende å inkomst- och förmögenhetsskatten för år 1922

räknar med en minskning i skattens totalbelopp av 40 procent för aktiebolag

och 15 procent för enskilda.

De debiterade skattebelopp, som, med nu nämnda utgångspunkt,

skulle vara att under år 1922 påräkna, framgå av följande uppställning:

a. Skatt å inkomst och förmögenhet:

Från enskilda ...........................

A-skatt å aktiebolag ro. fl...........

y B-skatt å aktiebolag m. fl...........

Enligt

procenttal

175

Minskning

Återstod

i %

i kronor

183,300,556

15

27,495,083

155,805,473

155,992,641

40

62,397,056

93,595,585

12,399,125

40

4,959,650

7,439,475

• Summa

256,840,533

Det sålunda uträknade totalbeloppet, 256,840,533 kronor,. understiger

med omkring 95 miljoner kronor den summa av 351,692,322 kronor,

som, enligt vad jag förut påpekat, borde hava kunnat påräknas i debiterad

inkomst- och förmögenhetsskatt under år 1920, därest procenttalet

då utgjort det för år 1922 nu föreslagna eller 175.

Såsom statskontoret framhåller, kan emellertid av den debiterade

skatten icke hela beloppet väntas inflyta under budgetåret. Statskontoret

har för sin del antagit, att den behållna inkomsten skall komma att

utgöra 95 procent av den debiterade. Om nu denna reduktion —. som

jag, ehuru densamma förefaller högt tilltagen, dock med hänsyn till de

osäkra konjunkturutsikterna anser mig böra godtaga — tillämpas å de

av mig nyss angivna för år 1922 beräknade debiterade skattebeloppen

blir resultatet, att under nämnda förutsättning man för år 1922 skulle

hava att räkna med en behållen inkomst av

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 63. 9

%

«. Skatt å inkomst och förmögenhet:

Från enskilda................................................................. kronor 148,015,199

A-skatt å aktiebolag in. fl.......................................... » 88,915,806

Säger kronor 236,931,005

3- B-skatt å aktiebolag m. fl........................................ » 7,067,501

Summa kronor 243,998,506.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört föreslår jag, att berörda

belopp, avrundat till 244 miljoner, upptages i riksstaten, samt att

beloppet fördelas på följande sätt:

«• Skatt å inkomst och förmögenhet ........................ kronor 237,000,000

(t. B-skatt å aktiebolag m. fl...................................... » 7,000,000.»

I anslutning till vad departementschefen sålunda anfört har Kungl.

Maj:t dels föreslagit riksdagen att besluta, att inkomst- och förmögenhetsskatt

för år 1922 skulle utgå med 175 procent av de i 19 § förordningen

om inkomst- och förmögenhetsskatt stadgade grundbelopp,

dels ock *ned nyss angivna belopp, 244,000,000 kronor, upptagit ifrågavarande

inkomsttitel i det i statsverkspropositionen intagna förslaget

till riksstat.

Till det vid ovannämnda proposition nr 368 fogade statsrådsprotokollet

har chefen för finansdepartementet rörande denna inkomsttitel till

en början anfört följande.

»I statsverkspropositionen beräknades inkomst- och förmögenhetsskatten

under år 1922 komma att utgå enligt procenttalet 175, d. v. s.

samma procenttal, som fastställts för år 1921, och uppskattades den

ifrågavarande skattens avkastning till 244 miljoner, därav 237 miljoner

i skatt å inkomst och förmögenhet samt 7 miljoner i B-skatt å aktiebolag

m. fl.

Vad först angår frågan om skatteprocenten anser jag i likhet med

min företrädare i ämbetet, att en höjning av densamma måste betraktas

såsom utesluten. Åven jag har sålunda räknat med procenttalet 175.

Vidkommande därefter skattens sannolika avkastning under år 1922

synes mig numera tvekan ej kunna råda därom, att, för att icke verkligheten

skall komma att gäcka de utförda uppskattningarna, det i statsverkspropositionen

upptagna beloppet av 244 miljoner måste avsevärt

reduceras.»

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 7 sand. 54 käft. (Nr 63.)

Statsverks
propositionen.

Prop. nr 368.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande Nr 63.

•

Härefter har departementschefen redogjort för den från ekonomiska

rådet infordrade utredningen, vilken innefattas dels i följande å rådets

vägnar undertecknade, till departementschefen ställda skrift, dagtecknad

den 30 maj 1921, dels ock i en därvid fogad promemoria, som ävenledes

här nedan intages.

»I anledning av herr statsrådets anhållan om ekonomiska rådets uttalande

rörande inkomst- och förmögenhetsskattens sannolika avkastning under år 1922, får

rådet anföra följande:

I likhet med vad dåvarande statsrådet och chefen för finansdepartementet

anfört till statsrådsprotokollet den 7 sistlidne januari vid behandling av frågan om

finansplanen, har rådet ansett riktigast att till- grund för ifrågavarande beräkningar

lägga senast tillgängliga skattetaxering, nämligen taxeringen för år 1920, vilken

baserar sig på inkomst- och förmögenhetsläget under år 1919, samt att därefter

vidtaga den reduktion, som den ekonomiska depressionen och andra förhållanden

kunna anses påkalla. Med anläggande av detta betraktelsesätt har inom rådet i

ämnet utarbetats bifogade, den 14 sistlidne april dagtecknade promemoria.

Den jämförelse mellan 1921 års och 1919 års inkomst- och förmögenhetsförhållanden,

som måst anställas för en uppskattning enligt denna metod av 1922

års inkomst- och förmögenhetsskatt, innehåller givetvis osäkerhetsmoment, som

göra varje siffermässig precisering vansklig, särskilt då man för denna jämförelse

har vägledning av endast några månaders erfarenhet av konjunkturutvecklingen

Under år 1921. Under framhållande härav och i anslutning till ovannämnda promemoria

anser rådet, att den sannolika intäkten av 1922 års inkomst- och förmögenhetsskatt,

bör kunna uppskattas till i runt tal 185 miljoner kronor.»

»V. P. M.

Försök till uppskattning av inkomst- och förmögenhetsskattens sannolika avkastning

för år 1922.

Bestämmande för denna avkastning är enskildas och aktiebolags (inklusive

solidariska bankbolags) inkomst under 1921.

A. Enskildas inkomst 1921. För bedömande av vad denna inkomst kommer

att uppgå till är det nyttigt att överskåda utvecklingen sedan krigets början

med särskild hänsyn till olika inkomstarter. Material härtill ger generalsammandraget

över bevillningen. De där upptagna inkomstsiffrorna hänföras i nedanstående

tabell till föregående år, som ju är det år, under vilket den taxerade inkomsten

förvärvats. Siffrorna ha också återgivits omräknade i procent av 1913 års siffror,

varigenom indextal erhållits, som bättre åskådliggöra utvecklingen. Slutligen ha

dessa indextal reducerats till oförändrat penningvärde, vilket skett därigenom att

siffrorna för varje år dividerats med årets genomsnittliga indextal för sedelcirkulationen

(enligt professor Cassels beräkningar, se »Sociala meddelanden»). Det bör

härvid anmärkas, att cirkulationsindex visserligen ger en riktig karaktäristik av

det allmänna penningvärdets förändringar, men icke är ett uttryck för levnadskostnadernas

stegring. Till klargörande härav ha i sista kolumnen årsgenomsnitten

för socialstyrelsens levnadskostnadsindex upptagits.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 63. It

Inkomst av arbete

Inkomst av rörelse

Relativ

sedel-

cirkula-

tion

Inkomst av ar- bete, om korri- gering göres för

penningvärdets

fall (1913 = 100)

Inkomst av rö- relse, om korri- gering göres för

penningvärdets

fall (1913 = 100)

Social-

styrelsens

levnads-

kostnads-

index

absolut

indextal

absolut

indextal

miljoner

kronor

miljoner

kronor

1913.........

1,065

100

600

100

100

100

100

1914.........

1,095

102.7

587

97.8

100

1915.........

1,209

113.4

952

158.7

132.2

85.8

120. o

1916.........

1,453

136.3

1,618

269.7

154.9

88.0

174.1

1917.........

1,881

176.4

1,807

301.2

207.3

85.1

145.3

159

1918.........

2,733

260.1

1,906

317.7

298.0

87.3

106. s

214

1919.........

3,825

358.8

1,881

313.5

323.7

110.8

96.s

262

Det framgår av tabellen att inflationen under de första åren medfört en stark

stegring av inkomst av rörelse. Det till oförändrat penningvärde reducerade indextalet

för denna inkomst når redan 1916 ett maximum av 174.1. Sedermera inträder

en lika stark nedgång, så att indextalet för 1919 till. och med ligger under

det för 1913. Motsvarande indextal för inkomst av arbete visar däremot under

krigsåren en nedgång, för att först 1919 stiga ungefär 11 procent över utgångsnivån.

Förklaringen till dessa rörelser är tydlig nog. Inflationen medför till en

början mycket stora företagarvinster och en viss nedsättning av de avlönades realinkomst.

Sedermera försvinna de extraordinära vinsterna, medan lönerna stiga upp

i nivå med inflationen eller t. o. m. därutöver. En deflation måste i analogi härmed

närmast medföra stora förluster för företagarna och först småningom en sänkning

av löneinkomsterna.

Man torde härav kunna draga den allmänna slutsatsen, att inkomsten av

rörelse under nu påbörjade deflationsperiod kommer att visa en mycket stark tillbakagång,

medan inkomst av arbete till en början knappast kommer att sänkas i

förhållande till 1919 års siffra i annan mån än arbetslösheten föranleder.

Under 1920 har arbetsinkomsten efter all sannolikhet stigit rätt betydligt

även över 1919 års höga siffra. Härpå tyder bland annat den omständigheten, att

statens dyrtidstillägg efter approximativa beräkningar uppgått till 225.7 miljoner

kronor 1919, men till 331.i miljoner kronor 1920, vilket innebär en ökning av dyrtidstilläggen

med ungefär 50 procent.

I förhållande till 1920 kommer 1921 otvivelaktigt att medföra nedsättning

av arbetslönerna. Men man kan antaga, att den samlade arbetsinkomsten för 1921

ändå skulle bli densamma som för 1919, så framt icke arbetslösheten, respektive inskränkningen

av arbetstiden spelade in. Då vissa industrier redan måste läggas

ned, och stora grenar av industrien måste inskränka sin drift till omkring hälften,

men å andra sidan en mängd arbete både i enskild och allmän tjänst blir oförändrad,

torde den av arbetslösheten föranledda nedsättningen av arbetsinkomsten i jämförelse

med 1919 kanske närmast kunna sättas till 20 procent.

Inkomsten av arbete skulle då för 1921 bli 3,060 miljoner kronor.

Inkomst av kapital utgör enligt generalsammandraget:

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Bevillningsutskottets betänkande Nr 63.

1917 ............................................................... 145 miljoner kronor

1918 ................................................................ 193 » »

1919 ................................................................ 504 » »

Stegringen för 1919 beror i huvudsak på att utdelning å aktier nu taxerats

som inkomst av kapital. Tänker man sig att den egentliga inkomsten av kapital

stigit lika mycket från 1918 till 1919 som från 1917 till 1918 alltså med 48 miljoner

kronor, så skulle man ha en inkomst av kapital (i den gamla meningen) för

1919 av 241 miljoner kronor och alltså en utdelning å aktier av 263 miljoner

kronor. Den förstnämnda inkomsten torde kunna antas bli oförändrad för 1921.

Utdelningen å aktier kommer däremot med säkerhet att nedgå, låt oss säga till

60 procent av vad den var 1919, alltså till 158 miljoner kronor. Den sammanlagda

inkomsten av kapital för 1921 skulle då bli 399 miljoner kronor eller i runt

tal 400 miljoner kronor.

Inkomst av rörelse för 1919 utgör enligt bevillningstaxeringen 1,881 miljoner

kronor. Om härifrån dragés aktiebolagens inkomst enligt inkomstskattetaxeringen

1,120 miljoner kronor, så återstå för enskildas inkomst av rörelse ett belopp av

760 miljoner kronor. (Denna beräkningsmetod är naturligtvis ej riktig, men det

fel som begås torde knappast väsentligt inverka på slutresultatet av föreliggande

beräkning). Inkomst av rörelse måste emellertid under 1921 komma att beskäras

mycket kraftigt. Det skall här förutsättas att den nedgår till 40 procent av vad

den var 1919 alltså till 304 miljoner kronor eller i runt tal 300 miljoner kronor.

Sammanfattning: Inkomst av arbete ................ 3,060 miljoner kronor

» » kapital ................ 400 » »

» » rörelse ................ 300 » »

Summa enskild inkomst 3,760 miljoner kronor.

Samma inkomst uppgick enligt ovan angiven beräkningsgrund för 1919 till

5,090 miljoner kronor. Nedsättningen i denna inkomst skulle alltså belöpa sig till

26 procent.

Räknar man nu med samma nedsättning i inkomst- och förmögenhetsskattens

avkastning, så skulle den komma att nedgå från 163.8 miljoner kronor till 121.0

miljoner kronor. Emellertid måste avkastningen av en progressiv skatt nedgå mera

än den inkomst den vilar på. Därför måste ytterligare en reduktion göras, förslagsvis

med 10 procent. Skatten skulle då uppgå till 109 miljoner kronor. Därvid är

räknat med en utdebitering efter ett grundtal av 155. Detta grundtal skall nu

höjas till 175. Inkomst- och förmögenhetsskatten av enskilda skulle då för 1922 ge

en avkastning av 123 miljoner kronor.

I fråga om aktiebolagens A-skatt torde en nedsättning i jämförelse med 1920

med 60 procent vara att räkna med. Tar man även här höjningen i grundtalet i

betraktande, så kommer man (se statsverkspropositionen, inkomsterna sid. 33) till

ett skattebelopp av 62.4 miljoner kronor. (I statsverkspropositionen räknades med

en nedsättning av 40 procent, men numera föreliggande fakta ge vid handen, att

nedsättningen sannolikt måste bli avsevärt större.)

I fråga om bolagens B-skatt torde däremot statsverkspropositionens uppskattning

kunna bibehållas och skatten alltså upptagas till 7.4 miljoner kronor.

Sammanfattning av inkomst- och förmögenhetsskattens beräknade avkastning

för år 1922.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 63. 13

Enskilda .................................................... 123 miljoner kronor

Bolagens A-skatt ................................... 62.4 » »

Bolagens B-skatt .................................... 7.4 » »

Summa 192.8 miljoner kronor.

Avgår för restantier 5 procent eller 9.6 miljoner kronor.

Återstår influtet skattebelopp: 183.a miljoner kronor, vilket belopp torde kunna

avrundas till 185 miljoner kronor.

En på ekonomiska rådets uppdrag företagen beräkning av enskildas inkomstskatt

efter i huvudsak samma grunder, som här angivits, men med noggrannare

aktgivande på enskildheterna, har lett till det resultat, att skatten av enskilda

skulle uppgå till 121.3 miljoner kronor i stället för såsom här angivits 123 miljoner

kronor. Skillnaden är obetydlig och ligger i varje fall innanför felgränserna vid

dylika beräkningar.

Stockholm den 14 april 1921.»

Vidare har chefen för finansdepartementet anfört:

»Då ekonomiska rådets beräkningar synas mig vara utförda med

all tillbörlig försiktighet, och då i varje fall anledning ej torde föreligga

att sänka det belopp, i vilket de gjorda uppskattningarna resulterat, får

jag föreslå, att inkomst- och förmögenhetsskatten i riksstatförslaget upptages

till 185 miljoner, därav 178 miljoner i skatt å inkomst och förmögenhet

och 7 miljoner i B-skatt å aktiebolag m. fl. I förhållande till

årets statsverksproposition betecknar denna beräkning en nedskrivning

med ej mindre än 59 miljoner.»

Beträffande inkomst- och förmögenhetsskatten för år 1920 har bevillningsutskottet

från riksräkenskapsverket erhållit följande uppgifter:

«• Skatt å inkomst och förmögenhet.

Influtet................................................................. kronor 289,100,554: 8 9

Utgifter för inkomsttiteln ............................. » 280,066: 6 5

Behållen inkomst ........................................ kronor 288,820,488: 2 4

P- B-skatt å aktiebolag m. fl.

Influtet............................................................... kronor 10,622,801:24

Utgifter för inkomsttiteln .............................. » — —

Behållen inkomst............................................. kronor 10,622,801: 2 4.

Utskottet.

Innan utskottet går att angiva sin ställning till vad Kungl. Maj:t

föreslagit under denna inkomsttitel, har utskottet velat upptaga det

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets betänkande Nr 63.

av herr Sköld i ovannämnda motion väckta förslaget om en extra förmögenhetsskatt.

Med hänsyn till de väsentliga nedsättningar, riksdagen

vidtagit uti de av Kungl. Maj:t äskade anslagen under fjärde huvudtiteln,

kan den av motionären angivna förutsättningen för förslaget

numera anses icke vara förhanden. Vid sådant förhållande torde

det icke vara påkallat att utskottet vidare yttrar sig i anledning av

motionen.

Bevillningsutskottet har att under den nu ifrågavarande inkomsttiteln

dels föreslå den procentsats av grundbeloppen, vid vars tillämpning

inkomst- och förmögenhetsskatten kan antagas giva det belopp, som

utöver övriga statsverkets för år 1922 beräknade inkomster erfordras

för att täcka utgifternas slutsumma, dels ock angiva det belopp, vartill

inkomsten under förevarande inkomsttitel för år 1922 sålunda bör beräknas.

Det förslag i fråga om övriga av Kungl. Maj:t föreslagna bevillningar,

som utskottet här nedan framlägger, avviker från de i propositionen

nr 368 gjorda beräkningarna endast därutinnan, att postverkets

beräknade bruttoinkomster sänkts med 5,000,000 kronor. Då, enligt

vad bevillningsutskottet inhämtat, statsutskottet icke ifrågasätter ändring

i Kungl. Maj:ts beräkning av postverkets driftkostnader, kommer postverkets

nettoinkomst, vid bifall till bevillningsutskottets hemställan i

denna del, att med nämnda belopp, 5,000,000 kronor, understiga motsvarande

siffra i Kungl. Maj:ts förslag. Av statsutskottet meddelade

uppgifter utvisa emellertid eu sådan budgetställning, att det icke ankommer

på bevillningsutskottet att föreslå täckning av nämnda beräknade

inkomstminskning.

I anslutning till vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A) att motionen II: 101, av herr Sköld, icke

måtte föranleda någon riksdagens åtgärd;

B) att riksdagen måtte besluta, att inkomst- och

förmögenhetsskatten skall för år 1922 utgå med 175

procent av de i 19 § förordningen om inkomst- och

förmögenhetsskatt stadgade grundbelopp; samt

C) att inkomst- och förmögenhetsskatten måtte

för år 1922 beräknas på följande sätt:

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 63.

15

Inkomst- och förmögenhetsskatt:

«• Skatt å inkomst

och förmögenhet kr. 178,000,000

§• B-skatt å aktiebolag

m. fl....... »

7,000,000 kr. 185,000,000.

2:o.

Bevillning av fast egendom samt av inkomst.

Statskontoret har anfört, att denna bevillning — vilken i riksstaten statskontoret.

för år 1921 var upptagen till 4,600,000 kronor — enligt från länsstyrelserna

inkomna uppgifter i taxeringslängderna för år 1920 debiterats med

6,268,362 kronor. Med hänsyn till de under rubriken »inkomst- och

förmögenhetsskatt» framhållna omständigheter har statskontoret föreslagit,

att ifrågavarande titel liksom i 1921 års riksstat måtte upptagas

till 4,600,000 kronor, till vilket belopp i sådant fall även det å sjunde

huvudtiteln anvisade extra anslaget »Bidrag till landsting och städer,

som icke deltaga i landsting», borde upptagas.

I överensstämmelse härmed har denna inkomsttitel i Kungl. Maj:ts statsverk»- förslag till riksstat upptagits till 4,600,000 kronor. propositionen.

Av riksräkenskapsverket har utskottet beträffande denna inkomst- utskottet.

titel för år 1920 erhållit följande uppgifter:

Influtet............................................................................... kronor 5,692,064: 2 7

Utgifter för inkomsttiteln........................................... » 22,203: 14

Behållen inkomst............................................................... kronor 5,669,861:13.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag får utskottet hemställa,

att bevillning av fast egendom samt av inkomst

måtte för år 1922 beräknas till...... kronor 4,600,000.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bevillningsutskottets betänkande Nr 63.

Statskontoret.

Statsverks
propositionen.

Utskottet.

3:o.

Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter.

Statskontoret har härom anfört:

»Under denna titel sammanfattas de särskilda avgifter, som enligt

förordningen den 23 oktober 1908 erläggas av vissa handlande och

handelsexpediter, samt för vissa offentliga föreställningar, varförutom

hit även föras avgifter för rättighet till skogsfång och kolningsfrihet

på allmänningar. Den behållna inkomsten av dessa avgifter har enligt

rikshuvndboken uppgått

år 1913 till ............................................... kronor 341,512

» 1914 » ............................................... » 275,963

» 1915 » ............................................. » 212,620

» 1916 » ............................................... » 214,481

» 1917 » ............................................... » 176,633

» 1918 » .............................................. » 154,727

» 1919 » ............................................... » 283,240.

Med hänsyn till nu rådande lågkonjunktur anser statskontoret

försiktigheten bjuda att upptaga titeln, vilken i 1921 års riksstat beräknats

till 200,000 kronor, med oförändrat belopp.»

Med detta belopp, 200,000 kronor, har denna inkomsttitel också

ingått i förevarande förslag till riksstat.

Bevillningsutskottet har från riksräkenskapsverket inhämtat, att

denna inkomsttitel för år 1920 utvisar följande ställning:

Influtet................................................................................ kronor 392,724: 2 9

Utgifter för inkomsttiteln .................................... »___189: 95

Behållen inkomst ............................................................. kronor 392,534: 3 4.

I likhet med vad Kungl. Maj:t föreslagit får utskottet hemställa,

att bevillningsavgifterna för särskilda förmåner

och rättigheter måtte för år 1922 beräknas

till.................................................. kronor 200,000.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 63.

17

4:o.

Stämpelmedel.

Stämpelmedlen, inberäknat arvsskatt och skatt för gåva, utgjorde:

år 1915................................................. kronor 16,211,787

» 1916............... >. 25,106,655

» 1917.................................................. » 52,653,656

» 1918.................................................. » 74,026,999

» 1919.................................................. » 66,900,369

eller i medeltal för dessa fem år 46,979,893 kronor.

Enligt i statistiska centralbyrån utarbetade uppgifter å beloppet

av de stämplar, som använts till nedannämnda handlingar, utgjorde

detta belopp under åren 1916—1919: ''

1916

1917

1918

1919

Handlingar till lagfartsprotokollet ...............

4,333,951

9,812,823

16,545,033

13,633,244

Handlingar till intecknings- och tomträtts-

protokollen.........................................

680,702

1,028,598

1,483,696

2,132,093

Handlingar till äktenskapsförordsprotokoll ...

10,280

9,620

10,000

10,125

Handlingar till bouppteckningsprotokoll:

Bouppteckningar ..............................

6,991,251

10,420,376

11,939,850

16,638,142

Testamenten, till vilka hänsyn ej tagits vid

bouppteckningens stämpelbeläggning......

596

902

1,673

210

Morgongåvobrev ....................................

7

'' 35

—

535

Avhandlingar om lösöreköp....................

9,833

7,907

14,827

28,252

Summa

12,026,620

21,280,261

29,995,079

32,442,601

Efter att hava erinrat om ovan meddelade siffror har statskontoret

beträffande stämpelmedlen i sin ovannämnda skrivelse den 13 december

1920 vidare anfört följande:

»Rörande arvsskatt och skatt för gåva utfärdades den 19 november

1914 nådig förordning (Svensk författningssamling nr 381), vilken trätt

i kraft den 1 januari 1915. Till dessa skatter äro av de i förestående

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 7 sand. 54 höft. (Nr 63.) 3

Statskontoret.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Bevillningsutskottets betänkande Nr 63,

statistik upptagna avgifter hänförliga, utom avgifterna för bouppteckningar

och testamenten, även de i beloppen för rubriken »handlingar

till lagfartsprotokollet» ingående stämpelavgifterna för gåvobrev och

fideikommissbrev rörande fast egendom, vartill komma vissa avgifter

för gåva av los egendom, rörande vilka någon beräkning icke är möjlig,

men vilka icke torde kunna antagas uppgå till något mera avsevärt

belopp. Sammanlagt hava ifrågavarande skatter belöpt sig

år 1915 till ....................................... kronor 5,947,762

» 1916 » » 7,030,682

» 1917 » » 10,842,565

» 1918 » » 12,354,364

» 1919 » .................................. » 16,783,511

Vid bedömandet av dessa siffror bör erinras, att från och med

den 1 januari 1918 skattetariffen blivit ändrad genom nådiga förordningen

den 19 juni 1917 (Svensk författningssamling nr 325). Vid

framläggande av förslag härom ansåg föredragande departementschefen

åtskilliga skäl tala för, att en ökning av arvsskattens avkastning kunde

vara att förvänta såsom i hög gråd sannolik. Så torde man med fullt

skäl kunna antaga för visst, att genom penningvärdets påtagliga nedgång

och därigenom uppkommen höjning av värdet å alla andra tillgångar

behållningarna i bouppteckningarna komme att förete en avsevärd

stegring redan på denna grund. Men även av andra orsaker borde

man kunna beräkna en höjning av bouppteckningssummorna. De på

många områden gynnsamma konjunkturerna för handel och industri

samt även för jordbruket hade bidragit till skapandet av nya och ökning

av redan befintliga förmögenheter, och denna förmögenhetstillväxt torde,

enligt vad erfarenheten syntes bestyrka, hava orsakat en förskjutning

med avseende å förmögenheternas fördelning i sådan riktning, ätt de

större förmögenheterna ökats till antalet och även till sitt belopp. Då

nu den föreslagna höjningen av arvsskatten vore avsedd att träffa de

större förmögenheterna, syntes det naturligt, att den inträdda förmögenhetstillväxten

i förening med skatteförhöjningen skulle leda till en vida

större årlig avkastning av arvsskatten än tidigare kunnat beräknas.

Huru stor denna ökning kunde förväntas bliva, kunde naturligtvis icke

exakt angivas. Många tecken, särskilt den erfarenhet, som vunnits

genom den senaste tidens taxeringsresultat, tydde dock på att densamma

bleve betydande. För sin del ansåg departementschefen, att

förmögenhetstillväxten och den föreslagna skatteförhöjningen borde kunna

tillsammans åstadkomma en höjning av arvsskattens för år 1918 till

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Bevillningsutskottets betänkande Nr 63.

6,000,000 kronor beräknade belopp med åtminstone 25 procent eller

sålunda med minst 1,500,000 kronor.

Sedermera har skattetariffen ånyo ändrats genom nådiga förordningen

den 16 juli 1919 (Svensk författningssamling nr 422). Genom

denna förordning, som trädde i kraft den 1 januari 1920, hava de för

skattens beräknande uppgjorda tarifferna i medeltal höjts med 25 procent.

I riksstaten> för år 1920 beräknades med hänsyn till denna höjning

inkomsten av arvs- och gåvoskatten till 15,000,000 kronor.

Vid sin inkomstberäkning för år 1921 anförde statskontoret, att

många tecken tydde på att de förhoppningar, som ännu förra året (1919)

icke saknade berättigande, måste vid nedgående konjunkturer reduceras.

Särskilt gällde detta värdet av förmögenheter, som placerats i aktier eller

obligationer. I fråga om sådana värden måste man till följd av kursfallen

å fondmarknaden räkna med en nedgång av minst 30 å 40 procent,

och i fråga om arvsskatten för dylik förmögenhet bleve nedgången,

på grund av skattetariffens progressivitet, ännu starkare. Med hänsyn

härtill torde försiktigheten bjuda någon nedsättning av beräkningen av

»arvsskatt och skatt för gåva». Statskontoret föreslog, att i riksstatei}

för år 1921 nämnda i stämpelavgiften ingående särskilda skattetitel

skulle upptagas till 13,000,000 kronor.

De av statskontoret sålunda anförda skälen till försiktighet vid

beräkningen av arvsskatten hava under det gångna året (1920) vunnit i

styrka. För år 1922 anser sig statskontoret icke kunna beräkna denna

skatt högre än till 10,000,000 kronor.

Enligt nådiga förordningen den 15 augusti 1913 (Svensk författningssamling

nr 191) har från och med den 1 september 1913 en ändring

i gällande förordning angående en särskild stämpelavgift vid köp och byte

av fondpapper trätt i kraft, varigenom nämnda avgift vid köp av aktier

och banklotter höjts med 50 procent. Försäljningsbeloppet för ifrågavarande

slag av stämplar har utgjort:

år

1913 ......................

........................ kronor

1,177,093

»

1914 .......................

........................ »

590,480

»

1915 ........................

........................ »

734,527

»

1916 .......................

........................ »

4,264,031

»

1917 ........................

....................... »

11,911,452

»

1918 ........................

...................... »

14,144,368

»

1919 ........................

........................ »

8,301,894.

Influtna beloppet för under januari—september innevarande år (1920)

försålda överlåtelsestämplar uppgår enligt statskontoret tillhandakommen

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Bevillningsutskottets betänkande Nr 63.

uppgift till 4,583,415 kronor, och under förutsättning att inkomsten för

sista kvartalet kommer att hava en häremot proportionell storlek och

således inflyta med 1,527,805 kronor, skulle årets (1920) inkomst uppgå

till 6,111,220 kronor.

För att kunna använda nyss anförda statistik måste man taga

hänsyn till de ändringar, som dels genom nådiga förordningarna den

30 mars 1917 (Svensk författningssamling nr 191) och den 12 mars

1918 (Svensk författningssamling nr 123) dels genom nådiga förordningarna

den 29 november 1918 (Svensk författningssamling nr 911),

den 26 mars 1919 (Svensk författningssamling nr 120) och den 21 maj

1920 (Svensk författningssamling nr 223) vidtagits i lydelsen av 3 § 1

mom. i förordningen den 6 november 1908 angående en särskild stämpelavgift

vid köp och byte av fondpapper, ändringar som innebära, att

stämpelsatserna från och med den 1 april 1917 fördubblats och sedermera

från och med den 1 december 1918 till och med den 30 juni

1921 ännu en gång fördubblats.

Reducerar man försäljningsbeloppen för åren 1917, 1918, 1919 och

1920 till vad de skulle varit, om nyssberörda förordningar icke utfärdats,

och bortser man därvid från den — sannolikt obetydliga — dämpande

inverkan, som stämpelsatsernas höjning kan hava utövat på omsättningen

av fondpapper, får man följande statistik över försäljningsbeloppen för

överlåtelsestämplar:

år 1913 .................................... kronor 1,177,093

» 1914 .................................................. » 590,480

» 1915 .............................................. » 734,527

» 1916 .................................................. » 4,264,031

» 1917 ................................................ » 6,806,544

» 1918 ............................................... » 6,740,905

» 1919 ................................. » 2,075,474

» 1920 .................................................. » 1,527,805.

Denna statistik visar en betydligt ökad livlighet på fondmarknadeu

under de tre åren 1916—1918, efterföljd av en högst avsevärd nedgång.

Då det torde vara ovisst, om förbättrade förhållanden på detta område

kunna komma att inträda till år 1922, har statskontoret för sistnämnda

år på följande sätt beräknat ifrågavarande del av stämpeluppbörden

under förutsättning av:

a) återgång till 1908 års stämpelsatser....... kronor 1,500,000,

b) 1917 års fördubblade stämpelsatser.......... » 3,000,000,

c) 1918 års fyrdubblade stämpelsatser............ » 6,000,000.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Bevillning stil skottets betänkande Nr 63.

I sin slutliga sammanställning av skatteresultatet utgår statskontoret

från, att do nu gällande höga stämpelsatserna bibehållas även

under år 1922.

Den skatt, som erlägges för stämpling av aktiebrev m. m.t har

under de senaste åren uppgått till betydliga belopp. Den har enligt

rikshuvudböckerna utgjort:

år 1913 ............................................. kronor 451,184

» 1914 ............................................ » 528,766

» 1915 .......... » 1,285,067

» 1916 .............................................. » 3,417,172

» 1917 ............................................... » 10,975,475

» 1918 ................................................ » 15,816,891

» 1919 ................................................ » 10,284,426.

För innevarande års (1920) nio första månader har influtit 6,597,634

kronor, så att, om proportionsvis lika stor uppbörd finge beräknas för

oktober—december, skatten för hela år 1920 skulle uppgå till 8,796,845

kronor. Det är emellertid eu känd sak, vilken även bekräftas av här

ovan anförda siffror för åren 1919 och 1920, att nyemissionen, som

under kristiden tagit ett starkt uppsving, nu håller på att avstanna.

För år 1922 torde försiktigheten kräva, att man räknar med förhållanden

likartade med dem, som rådde vid tiden för världskrigets början,

endast med den modifikation att vid aktieteckning för ett visst företag

numera på grund av penningevärdets fäll erfordras ett tredubbelt så

stort kapital som under tiden före kriget. Med hänsyn härtill synes

man kunna beräkna ifrågavarande del av stämpelskatten för år 1922

till 2,500,000 kronor.

Enligt nådiga förordningen den 11 juli 1919 (Svensk författningssamling

nr 401) har från och med den 1 september 1919 införts en

särskild stämpelavgift i vissa fäll vid köp, byte eller införsel till riket

av pärlor m. fl. lyxvaror. Det på grund härav influtna skattebeloppet

har enligt uppgift från generalpoststyrelsen för tiden 1 januari—30

september 1920 uppgått till 171,155 kronor och kan således för helt

år beräknas i runt tal till 220,000 kronor.

Beträffande övriga delar av stämpelbeskattningen är att uppmärksamma,

att från och med den 1 juli 1917 genom nådiga förordningen

den 19 juni 1917 (Svensk författningssamling nr 329) vidtagits en höjning

av lagfartsstämpeln, aktiestämpeln och obligationsstämpeln samt

införts ränte- och lottsedelstämplar, vilka åtgärder beräknats medföra en

ökning i stämpeluppbörden av 4,300,000 kronor.

s. 22 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

22 Bevillningsutskottets betänkande Nr 63.

Genom att från totalbeloppet av den behållna inkomsten av stämpeluppbörden

draga beloppen för arvsskatt och skatt för gåva ävensom

överlåtelsestämplar och aktiestämpling samt för åren 1917, 1918 och

1919 även den ökning i stämpeluppbörden, som härrör från nyssnämnda

nådiga förordningar den 11 juli 1919 och den 19 juni 1917, finner

man för övriga stämpelmedel följande belopp:

år 1913 .............................................. kronor 10,675,902

» 1914 » '' 9,951,441

>» 1915 » 8,244,431

» 1916 » 10,394,770

» 1917 ).» 16,774,164

» 1918 » 27,411,376

» 1919 » 27,108,033

eller i årligt medeltal för de två sista åren, under vilka det starkt

sjunkande penningvärdet måste antagas hava i särskilt hög grad åstadkommit

stegring i denna inkomst, 27,259,705 kronor.

Då motsvarande uppbörd för innevarande år (1920), efter en ungefärlig

beräkning på grund av från generalpoststyrelsen erhållna uppgifter,

icke synes komma att understiga nyssnämnda belopp, torde detta kunna

läggas till grund för den beräkning, som avser år 1922. Tillägges nu

den inkomstökning, som härrör från ovanberörda förordningar den 11

juli 1919 och den 19 juni 1917, eller 220,000 -}- 4,300,000 kronor, erhålles

ett belopp av 31,779,705 kronor eller i runt tal 31,800,000 kronor.

Stämpeluppbörden i sin helhet skulle då för år 1922 beräknas

sålunda:

Arvsskatt och skatt för gåva ......... kronor 10,000,000

Överlåtelsestämplar.............................. » 6,000,000

Stämpling av aktier m. m............... » 2,500,000

Övriga stämplar................................. » 31,800,000

Summa kronor 50,300,000.

Statskontoret föreslår således, att i riksstaten för år 1922 upptagas

stämpelmedel med 50,300,000 kronor.»

Enligt statsrådsprotokollet över finansärenden den 7 januari 1921

har dåvarande chefen för finansdepartementet yttrat, bland annat, följande:

»Stämpelmedlen förordar jag till uppförande med av statskontoret

föreslaget belopp.

Vad fondstämpeln angår må påpekas, att statskontoret förutsätter,

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Bevillningsutskottets betänkande Nr Hd.

att bestämmelserna i förordningen don 21 maj 1920 (nr 223) om höjd

dylik stämpel komma att gälla även under år 1922. Till frågan härom

torde jag sedermera få återkomma.»

Beträffande den från och med den 1 september 1919 till utgången

av år 1921 gällande stämpelavgiften i vissa fall vid köp, byte eller

införsel till riket av pärlor m. II. lyxvaror bär departementschefen meddelat,

att densamma av statskontoret beräknats för år 1920 till i runt

tal 200,000 kronor. På anförda skäl har departementschefen förklarat

sig anse skäl icke förefinnas att vidare bibehålla sistnämnda skatteform.

Vidare har departementschefen anfört följande:

»Bland stämpelmedlen ingår såsom en av de största posterna arvsskatt

och skatt för gåva. Rörande dispositionen av denna skatteintäkt

får jag erinra om att till 1919 års lagtima riksdag avläts proposition

om avsättning av, bland annat, arvsskattemedlen till en statsverkets

kapitalökningsfond. Riksdagen, som ansåg ytterligare utredning i vissa

angivna hänseenden behövlig, avslog propositionen. Årendet har sedermera

gjorts till föremål för ytterligare utredning. Utan att i övrigt ingå

på förevarande spörsmål får jag såsom min mening uttala, att den

finansiella ställningen för närvarande är sådan, att med den ifrågasatta

avsättningens eventuella förverkligande bör tillsvidare anstå.»

Stämpelmedlen äro följaktligen i statsverkspropositionen upptagna statsverksmed

50,300,000 kronor. '' propositionen.

Genom en den 25 februari 1921 dagteeknad proposition, nr 149, ProP■ U9- har Kungl. Maj:t föreslagit förlängd giltighet för de nu gällande förhöjda

stämpelavgifterna vid köp och byte av fondpapper. Detta förslag

har av riksdagen numera bifallits.

1 en i första kammaren väckt motion nr 53 har herr Rosén hem- Motion 7:53.

ställt, att ovannämnda förordning om en särskild stämpelavgift vid köp,

byte eller införsel till riket av vissa lyxvaror skulle äga fortsatt tilllämpning

till utgången av år 1922. Denna motion har numera av riksdagen

bifallits.

Vid propositionen nr 368 finnes fogad en av generalpoststyrelsen FroP■ 36Savgiven,

den 14 maj 1921 dagteeknad inkomstberäkning rörande stämpelmedlen,

däri anförts:

»I riksstaten beräknad inkomst av stämpelmedlen och verkliga inkomsten

därav under åren 1917—1920 framgå av nedanstående tablå.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillning sutskottets betänkande Nr

63.

År

I riksstaten be- räknat belopp.

Verkligen influt- na stämpelmedel.

1917 ....

1918 ....

........................................ 18.6 miljoner

........................................ 26.5 »

52.6 5 miljoner

74.03 »

1919 ....

......................................’. 40. o »

66.9 »

1920 ....

........................................ 52.o »

69.25 »

För samtliga ovan upptagna år har således den verkliga inkomsten väsentligt

överstigit den i riksstaten beräknade.

Stämpelmedlen äro i riksstaten upptagna för år 1921 till 55.o miljoner och

1922 till 50.3 miljoner.

Vad stämpelintäkterna för de fyra första månaderna år 1921 beträffar hava

dessa, enligt postverkets räkenskaper, belöpt sig till

för januari........................ 6,680,080 kronor

» februari........................ 5,040,367 »

» mars........................... 5,046,984 »

''» april............................ 5,679,678 » 22,447,109 kronor.

Beloppen för motsvarande månader år 1920 hava, likaledes enligt postverkets

räkenskaper, utgjort:

för januari

» februari

» mars.....

» april.....

8,708,875 kronor

5,370,372 »

5,982,466 »

7,164,020 > 27,225,733 kronor.

Stämpelmedlen visa således en minskning under första

tredjedelen av år 1921 av ................................................................ 4,778,624 kronor.

Om man antager, att stämpelmedlen skulle uppgå till lika stora belopp under

vart och ett av årets tertial, skulle årssumman för år 1921 belöpa sig till 67,341,327

kronor. Jämför man emellertid från år 1915, då postverket övertog stämpelväsendets

handhavande, influtna stämpelmedel under de fyra första månaderna av varje

år med vad som i stämpelmedel inkommit under andra och tredje tredjedelen, a v

samma år, visar det sig, att till och med år 1917 stämpelintäkterna varit högre

under de två senare tertialen än under det första, att under år 1918 intäkterna

under andra tertialet varit mindre och under tredje tertialet större än under det

första, samt att från och med år 1919, då en omsvängning ägde rum, stämpeluppbörden

varit störst under första tertialet. Minskningen under påföljande fyramånadersperioder

i förhållande till årets första tertial har, uttryckt i procent, utgjort:

andra tertialet 1919.................................................. 29.2 procent

tredje » » 24.o »

andra » 1920.................................................... 20.5 »

tredje » - » .................................................... 26.0 »

Under antagande att stämpelinkomsterna under återstoden av innevarande

år skulle ställa sig proportionsvis lika som under år 1920, skulle man vid kalkylerandet

av beloppet utav stämpel med] en för hela innevarande år erhålla följande

siffror:

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Bevillningsutskottets betänkande Nr 63.

influtna stämpelmedel under första tertialet .... 22,447,109 kronor

beräknade » » andra » , ....

minskning 20.5 procent å 22,447,109 kronor 17,845,452 »

beräknade stämpelmedel under tredje tertialet,

minskning 26.o procent å 22,447,109 kronor 16,610,861 »

Summa 56,903,422 kronor,

eller avrundat 57,000,000 kronor.

Erfarenheterna från föregående år i fråga om de verkliga stämpelintäkternas

förhållande till de i riksstaten beräknade kunde möjligen giva anledning att räkna

med något större siffra än 57,000,000 kronor. På grund av den rådande ekonomiska

depressionen synes detta dock knappast vara tillrådligt.

Vad särskilt beträffar de i stämpelmedlen ingående belopp, som hänföra sig

till stämpel å aktiebrev m. in., hava följande upplysningar ansetts böra lämnas.

Ifrågavarande belopp hava utgjort:

år 1916

» 1917

» 1918

» 1919

» 1920

3,417,172 kronor

10,975,475 »

15,816,891 »

10,284,426 »

9,140,542 »

Fördelningen på kvartal av beloppet för år 1920 ställer sig sålunda:

l:a kvartalet ............................................ cirka 3,106,000 kronor

2:a » » 2,040,000 »

3:e » » 1,708,000 »

4:e » » 2,284,000 »

Under år 1921 hava de nu ifrågavarande inkomsterna belöpt sig till:

för l:a kvartalet ......... cirka 1,561,000 kronor

» april månad................................ » 574,000 » och

» tiden 1—12 maj endast........... » 60,000 »

De influtna medlen för stämpelbeläggning av aktiebrev m. m. visa således

en stark nedgång i förhållande till föregående år, och på grund av den rådande

ekonomiska depressionen kan något uppsving under återstoden av året knappast

vara att förmoda. Emellertid visa de ovan angivna siffrorna, att den ifrågavarande

delen av stämpelinkomsterna redan under den gångna delen av året väsentligt överstigit

det belopp av 1,500,000 kronor, som statskontoret upptagit uti sin inkomstberäkning

för hela året.

Yad beträffar stämpelmedlen för år 1922 skulle man, under antagande att

man icke behövde räkna med större depression än under år 1921, möjligen kunna

höja det i riksstaten för år 1922 upptagna beloppet, 50,300,000 kronor, till samma

belopp, som, enligt vad ovan sagts, numera ansetts kunna beräknas inflyta under

år 1921, eller 57,000,000 kronor. Försiktigheten lärer emellertid få anses bjuda

att icke upptaga så högt belopp. Vilken summa man skall kunna räkna med är

givetvis mycket vanskligt att avgöra. Såvitt emellertid nu kan bedömas, torde åtBihang

till riksdagens protokoll 1921. 7 saml. 54 höft. (Nr 63.) 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

Utskottets

yttrande.

Statskontoret.

26 Bevillningsutskottets betänkande Nr 63.

skilliga skäl tala för att ett belopp av 54,000,000 kronor skall komma verkligheten

så nära som det över huvud taget, med ledning av nuvarande förhållanden, må

vara möjligt att förutse.»

För egen del har departementschefen anfört, att, då denna beräkning

syntes vara verkställd med nödig försiktighet, departementschefen

ansåge betänklighet ej möta att tillstyrka, att stämpelmedlen i förslaget

upptoges till 54 miljoner, vilket alltså innebure en ökning i förhållande

till statsverkspropositionen med 3.7 miljoner kronor.

* I det i propositionen nr 368 ingående förslaget till ändringar i

inkomstberäkningen har ock förevarande inkomsttitel upptagits till

54,000,000 kronor.

Av den ovan lämnade redogörelsen torde framgå, att den av departementschefen

föreslagna beräkningen av denna inkomsttitel utgår från

förutsättningen, att d.en nu gällande höjda fondstämpeln skall äga tilllämpning

jämväl under år 1922. Den inkomstökning, som kan förväntas

på grund av riksdagens beslut, att förordningen om en särskild

stämpelavgift vid köp, byte eller införsel till riket av vissa lyxvaror skall

äga giltighet under år 1922, har utskottet icke ansett vara av den betydenhet

i förhållande till ifrågavarande inkomsttitels slutsumma, att den

bör föranleda någon höjning av inkomsttitelns beräknade belopp.

Icke heller i övrigt har utskottet funnit anledning att ifrågasätta

ändring av vad Kung]. Maj:t vid denna punkt föreslagit.

Utskottet hemställer alltså,

att stämpelmedlen måtte för år 1922 beräknas

till........................................................ kronor 54,000,000.

5:o.

Lastpenningarna.

Beträffande lastpenningarna, som i årets riksstat upptagits till

500,000 kronor, har statskontoret meddelat, att desamma utgjort:

år 1913 ...................................................... kronor 815,354

» 1914 » 761,392

» 1915 » 813,831

» 1916 » 791,161

» 1917 » 453,892

» 1918 ................................:.................... » 451,693

» 1919 » 580,592.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 6!i. 27

Statskontoret har vidare anfört:

»De här ovan anförda inkomstbeloppen böra minskas med beloppet

av restitutioner, vilket belopp dock för år 1919 endast uppgått till

1,204 kronor.

Då den ekonomiska situationen under det sist förflutna året utvecklat

sig i sådan riktning, att man icke kan antaga, att normala

förhållanden i avseende å skeppsfarten skola hava återinträtt år 1922,

har statskontoret på grund av förestående statistiska data upptagit lastpenningarna

för sistnämnda år till 500,000 kronor.

Statskontoret anser sig böra i detta sammanhang erinra, att statskontoret

och kommerskollegium i gemensamt utlåtande den 13 sistlidne

mars (1920) påyrkat lastpenningarnas avskaffande.»

Chefen för finansdepartementet har i ämnet anfört: Departements

»I statskontorets inkomstberäkning äro lastpenningarna för år 1922 chefen‘

upptagna till ett belopp av 500,000 kronor.

I sitt yttrande rörande inkomstberäkningen i samband med framläggandet

av statsverkspropositionen för 1920 års riksdag meddelade

dåvarande chefen för finansdepartementet, att frågan, huruvida lastpenningarna

borde bibehållas eller ej, vore föremål för utredning inom

generaltullstyrelsen. Utredningen ifråga avsåge även spörsmålet om en

eventuell omreglering av fyr- och båkmedlen.

Uti sitt i ämnet avgivna den 22 januari 1920 till finansdepartementet

inkomna utlåtande har generaltullstyrelsen dels funnit sig böra

ifrågasätta lastpenningarnas avskaffande och att för detta ändamål åtgärder

måtte vidtagas för upphävande av § 14 tulltaxeförordningen, dels

ock förklarat sig anse, att frågan om fyr- och båkavgiftens omläggning

borde hänskjutas till särskild utredning. 1 ett den 13 mars 1920

gemensamt avgivet utlåtande hava sedermera kommerskollegium och

statskontoret anslutit sig till den av generaltullstyrelsen uttalade uppfattningen,

att lastpenningarna böra avskaffas. Beträffande'' frågan om

fyr- och båkavgiften anmälde kommerskollegium i samma utlåtande, att

kollegium senare komme att avgiva yttrande i ärendet.

Under dessa omständigheter har jag ansett det böra tagas under

allvarligt övervägande, huruvida lastpenningarna alltjämt böra bibehållas.

Då emellertid kommerskollegium sedermera i ett den 6 december 1920

avgivet yttrande rörande spörsmålet om ändrad grund för fyr- och båkavgiftens

utgående m. m. hemställt, att det måtte uppdragas åt särskilda

sakkunniga att verkställa en allsidig utredning angående möjligheten

och lämpligheten av en ändring av nuvarande system för beräknandet

s. 28 Kontrollera mot PDF

Statsverks
propositionen.

Utskottet.

Statskontoret.

28 Bevillningsutskottets betänkande Nr 63.

och uppbörden av allmänna sjöfartsavgifter med undantag av lotsavgifter,

har jag funnit övervägande skäl tala för att icke för närvarande upptaga

frågan om lastpenningarna till avgörande utan att låta densamma

bliva föremål för fortsatt bedömande i samband med spörsmålet om sjöfartsavgifterna

i övrigt.

På grund härav har jäg bibehållit lastpenningarna i staten och

där föreslagit dem till uppförande med det av statskontoret angivna

belopp.»

I statsverkspropositionen hava lastpenningarna upptagits till 500,000

kronor.

Enligt meddelande från generaltullstyrelsen debiterades lastpenningarna

för år 1920 med 867,130 kronor 46 öre och utgjorde:

År 1919

kronor

År 1920

kronor

År 1921

kronor

Under januari..............................

36,705

76

72,828

18

53,883

54

» februari ..........................

27,595

19

59,837

15

41,475

54

» mars.................................

25,475

26

55,840

06

37,332

79

» april.................................

37,781

24

55,561

86

33,490

69

Summa

127,557

45

244,067

25

166,182

56

Utskottet hemställer,

att lastpenningarna måtte för år 1922 beräknas

till ............................................................. kronor 500,000.

6:o.

Byggnadsskatt.

Statskontoret anför härom:

»Under denna titel skall, enligt en av riksdagen den 18 juni 1920

(skrivelse nr 469) antagen förordning om byggnadsskatt, under vartdera

av åren 1921 och 1922 i städer, köpingar och andra samhällen, där

byggnadsstadgan för rikets städer är gällande, till staten utgöras en

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 63. 29

särskild skatt för beredande av medel till främjande av bostadsproduktionen.

Skatten är i riksstaten för år 1921 upptagen med ett belopp av

6.500.000 kronor och motsvaras å utgiftssidan av ett reservationsanslag

å samma belopp (1921: V F 1) till understöd åt kommuner m. fl. för

uppförande av vissa bostadsbyggnader att av byggnadsskatt direkt utgå.

Statskontoret saknar anledning att föreslå någon ändring i beräkningen

av skattebeloppet.»

Enligt meranämnda, vid statsverkspropositionen fogade statsrådsprotokoll

över finansärenden yttrade dåvarande chefen för finansdepartementet

i denna del:

»I statskontorets inkomstberäkning är såsom byggnadsskatt upptaget

ett belopp av 6.5 miljoner. Då, enligt vad chefen för socialdepartementet

meddelat mig, motsvarande reservationsanslag å utgiftssidan

uppförts med allenast 5.5 miljoner, har jag till sistnämnda belopp

nedsatt förevarande inkomsttitel.»

I statsverkspropositionen har byggnadsskatten i enlighet med

dåvarande departementschefens förestående yttrande upptagits med

5.500.000 kronor.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag får utskottet hemställa,

att byggnadsskatten måtte för år 1922 beräknas

till ........................................................... kronor 5,500,000.

7:o.

Tullmedlen.

Tullmedlen hava influtit med:

år 1915 ............................................... kronor 54,850,960

» 1916 .............................................. » 60,956,020

» 1917 .....,........................................ » 42,535,692

» 1918 ............................................... » 36,479,355

» 1919 ............ » 99,952,782.

I ovanstående tabell är avdrag gjort för avkortningar och restitutioner.

I riksstaten för år 1921 äro tullmedel upptagna till ett belopp av

110,000,000 kronor.

Departements
chefen.

Statsverks

propositionen.

Utskottet.

Statskontoret.

s. 30 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

30 Bevillningsutskottets betänkande Nr 63.

Enligt uppgift från generaltullstyrelsen hava tullmedel under

januari—november månader år 1920 debiterats med 137,371,219 kronor.

Efter att hava meddelat ovanstående uppgifter har statskontoret

beträffande denna inkomsttitel anfört följande:

»Om tulluppbörden under december 1920 kommer att uppgå till

samma belopp som i medeltal under årets föregående månader eller

12,488,293 kronor, blir hela uppbörden för innevarande år 149,859,512

kronor.

Beräknar man avkortningar och restitutioner till proportionsvis

samma belopp som år 1919 eller |qq 399 715 x 946,934 — 1,406,41.

kronor, erhåller man för den behållna inkomsten ett belopp av 148,453,095

kronor.

Enligt beslut vid innevarande års riksdag kommer punschskatten,

som hittills utgått såsom stämpelskatt, att upphöra och ersättas med

förhöjd tull å arrak m. fl. importerade spritvaror. Tulluppbörden kommer

således att ökas med ett belopp ungefär motsvarande punschskatteuppbörden,

vilken av kontrollstyrelsen för innevarande år (1920) beräknas

uppgå till 2,100,000 kronor.-

Yad här ovan anförts pekar på en ganska stark stegring av denna

inkomsttitel. Å andra sidan måste givetvis lågkonjunkturen och den

stagnation i affärslivet, den kan väntas föra med sig, mana till försiktighet

vid framtidsberäkningar. Statskontoret föreställer sig dock, att

tulluppbörden för år 1922 bör kunna beräknas till samma belopp som

i riksstaten för år 1921 och har därför i bil. — infört denna inkomsttitel

med oförändrat belopp, 110,000,000 kronor.»

Förutvarande chefen för finansdepartementet har gjort följande

uttalande i ämnet:

»Enligt statskontorets uppskattning har den behållna inkomsten av

tullmedel under år 1920 uppgått till bortåt 148.5 miljoner. Ämbetsverket,

som framhåller, att lågkonjunkturen och den stagnation i affärslivet,

den kan väntas föra med sig, mana till försiktighet vid framtidsberäkningar,

anser sig böra beräkna tulluppbörden för år 1922 till samma

belopp som i riksstaten för år 1921 och har därför uppfört ifrågavarande

inkomsttitel med oförändrat belopp, 110 miljoner kronor.

För min del ansluter jag mig till statskontorets mening, att försiktighet

bör iakttagas vid uppskattningen av den avkastning, som

under år 1922 kan förväntas från förevarande skattekälla. Emellertid vill

jag såsom på frågan inverkande omständighet påpeka, att tullarna å

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 63. 31

åtskilliga, animala livsmedel, bland annat å smör, kött och fläsk, vilka

tullar under de senare åren varit suspenderade, från och med den 1

december 1920 åter trätt i verksamhet. Enligt utförda beräkningar

skulle dessa tullar, därest de varit i kraft hela sistnämnda år, därunder

illbragd bortåt 5 miljoner kronor. Härtill kommer ytterligare, att det

av 1919 års urtima riksdag beslutade provisoriska systemet med glidtullar

å importerad spannmål visserligen på grund av prisförhållandena

på världsmarknaden hittills icke trätt i funktion, men att efter den

senaste tidens prisfall det icke är uteslutet, att så inom kort kommer

att bliva händelsen. Under förutsättning av en utveckling i denna riktning

komma _ uppbarligen ifrågavarande glidtullar att bidraga till en

ökning i de inflytande tullmedlen. Uppmärksammas må emellertid, att

gällande reglering allenast avser tiden till och med maj 1922.

Med hänsynstagande bland annat till nu nämnda omständigheter

synes det mig, att statskontorets beräkning av tullmedlen bör kunna

höjas med 5 miljoner kronor till 115 miljoner.

I detta belopp av 115 miljoner har jag medräknat jämväl vad

som kan komma att i ökade tullmedel inflyta i anledning av den av

1920 års riksdag beslutade förhöjningen i tullarna å arrak m. fl. importerade

spritvaror, vilken förhöjning av statskontoret beräknats inbringa

ungefär 2.1 miljoner kronor. Enligt vad riksdagen nämnda år

i sin skrivelse nr 320 meddelat, har riksdagen tänkt sig, att en anordning

borde kunna träffas, genom vilken den uppkommande merinkomsten

av ifrågavarande tullar skulle kunna tillföras rusdrycksmedelsfonden såsom

ersättning för de skattebelopp, som fonden mister genom den förutvarande

särskilda punschbeskattningens bortfallande, och har riksdagen

förklarat sig förvänta, att Kungl. Maj:t till nu sammanträdande ^riksmöte

inkommer med förslag i sådant syfte. Till frågan härom torde

jag framdeles, när den pågående utredningen i ämnet är slutförd, få

tillfälle återkomma, och vill jag här endast meddela, att jag tillsvidare

räknat med att av de under år 1922 inflytande tullmedlen 2.1 miljoner

skola avsättas till rusdrycksmedelsfonden.

Till förutberörda belopp av för år 1922 påräkneliga tullintäkter,

115 miljoner, skulle ytterligare komma det belopp om 35 miljoner,

som skulle tillföras statskassan, därest enligt det av mig förut i dag

framförda förslaget en förhöjning av vissa finanstullar kommer till stånd.

I detta sammanhang vill jag icke underlåta att fästa uppmärksamheten

på att utredning pågår inom handelsdepartementet rörande

frågan om ändringar i tulltaxan med avseende å vissa tullar av skyddskaraktär.

Med hänsyn till denna frågas nuvarande läge har jag ansett

s. 32 Kontrollera mot PDF

Statsverks
propositionen.

Trop, 368.

32 Bevillningsutskottets betänkande Nr 63.

mig för närvarande icke böra taga hänsyn härtill vid inkomstberäkningarna

för år 1922.

I enlighet med de synpunkter, jag i det föregående anfört, har

jag låtit i 1922 års riksstat upptaga tullmedlen till 150 miljoner kronor.»

Tullmedlen hava alltså i statsverkspropositionen upptagits till

150,000,000 kronor.

Chefen för finansdepartementet har sedermera vid motiveringen av

propositionen nr 368 gjort följande uttalande till statsrådsprotokollet:

»Tullmedlen under år 1922 bava i statsverkspropositionen uppskattats

till 150 miljoner. Föredragande departementschefen, som i sitt anförande

till statsrådsprotokollet förklarade sig dela statskontorets mening, att

försiktighet borde iakttagas vid uppskattningen av den avkastning, som

kunde förväntas från förevarande skattekälla, räknade med att då gällande

tullar skulle lämna 115 miljoner, och att den ifrågasatta höjningen av

vissa finanstullar, särskilt av kaffetullen, skulle inbringa återstoden eller

35 miljoner.

Under tiden efter statsverkspropositionens framläggande har på

grund av den stagnation, som inträtt på näringslivets olika områden och

bland annat även med avseende å importen, nödvändigheten av varsamhet

vid tullmedlens beräknande framträtt med ökad styrka. Medan

tulluppbörden under år 1920 belöpte sig till omkring 145 miljoner, har

samma uppbörd under de fyra första månaderna av innevarande år

stannat vid allenast 30.5 miljoner. Under förutsättning att ungefär

enahanda belopp komme att inflyta under envar av årets två återstående

perioder om fyra månader, skulle årets totala tulluppbörd ej komma att

stiga högre än till 91.5 miljoner. Härvid är dock att märka, att under

årets fyra första månader de s. k. spannmålstullarna praktiskt taget

icke varit i verksamhet och alltså icke heller givit någon avkastning.

Under tiden före kriget beräknades dessa tullar inbringa per år omkring

12 miljoner, varav minst två tredjedelar plägade falla å årets åtta sista

månader. Då nu spannmålstullarna under senare delen av sistlidne april

månad åter trätt i funktion, och då härtill kommer, att tullarna ifråga,

till följd av det nyinförda systemet med glidtullar utan maxim ibegränsning,

åtminstone för närvarande utgå med väsentligt högre belopp än

vad fallet var före kriget, torde man hava rätt antaga, att tulluppbörden

under återstående delen av innevarande år skall röna en betydande

påverkan av sagda tullar. Med hänsyn till nu nämnda omständigheter

skulle man måhända våga räkna med att hittillsvarande tullar under

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 63. 33

innevarande år komma att inbringa omkring 100 miljoner. Jag hav

dock icke ansett mig böra förutsätta fullt detta belopp, utan har i mina

kalkyler xitgått från 97 miljoner.

Vad angår samma tullars avkastning under nästa år har jag, i brist

på säkrare hållpunkter, funnit mig böra uppskatta densamma till enahanda

belopp som det av mig för år 1921 beräknade, d. v. s. till 97 miljoner.

Härtill bör emellertid läggas det belopp å 13 miljoner, som den beslutade

förhöjningen av vissa finanstullar beräknas inbringa.

Jag tillåter mig i detta sammanhang erinra om, att Kungl. Maj:t

genom proposition nr 356 på föredragning av chefen för handelsdepartementet

föreslagit riksdagen provisorisk förhöjning av tullsatserna för

vissa industriprodukter. I de ekonomiska kalkyler, som återfinnas i föredragande

departementschefens yttrande, beräknades dessa föreslagna

tilläggstullar komma att tillföra statsverket en inkomst, för helt år räknat,

av omkring 20 miljoner. Då emellertid tullförhöjningarna icke vunnit

riksdagens bifall, har hänsyn till desamma ej kunnat tagas i nu ifrågavarande

beräkningar.

Av nu anförda skäl har jag funnit mig böra i riksstatförslaget

upptaga tullmedlen med tillhopa 110 miljoner, vilket i förhållande till

statsverkspropositionen innebär en minskning på denna inkomsttitel med

40 miljoner.»

Debiterade tullmedel för tiden januari—april 1921 utgjorde 30,542,070

kronor 74 öre.

Utskottet, som funnit sig kunna godtaga departementschefens beräkning

rörande förevarande inkomsttitel, hemställer alltså,

att tullmedlen måtte för år

1922 beräknas till ........................... kronor 110,000,000.

8:o.

Sockerskatten.

Statskontoret har angående sockerskatten i sin förutnämnda skrivelse

den 13 december 1920 anfört följande: .

»Enligt den av 1905 års lagtima riksdag antagna beskattningen

av socker skulle för allt socker, som efter den 1 september 1906 inom

riket tillverkades eller dit infördes, vid sockrets utlämnande till fritt

bihang till riksdagens protokoll 1921. 7 samt. 54 käft. (Nr 63.) 5

Utskottet.

Statskontoret.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34 Bevillningsutskottets betänkande Nr 63.

bruk erläggas eu skatt med 13 öre för kilogram. För socker, som till

riket infördes, skulle därjämte erläggas tull enligt tulltaxan. 1908 års

riksdag höjde emellertid skattesatsen för åren 1909—1911 till 15 öre,

för år 1912 till 1572 öre och för tiden därefter till 16 öre för kilogram.

Från denna höjning undantogs dock det socker, som tillverkades vid de

redan anlagda råsockerfabrikerna i Östergötland och Västergötland samt

vid den under anläggning varande råsockerfabriken på Öland, för vilket

sockerskatten fortfarande intill 1913 års utgång skulle utgå med det

gamla beloppet eller 13 öre per kilogram. 1913 års riksdag medgav

de förenämnda råsockerfabrikerna ytterligare lindring i sockerskatten och

fastställde skattebeloppet för socker från dessa fabriker för tiden intill

1918 års utgång till 12 öre för kilogram. För det socker, som vid

mellersta Sveriges sockerfabriksaktiebolags råsockerfabriker i Östergötland

och Västergötland samt på Öland tillverkas av betor, odlade annorstädes

än i Skåne, Halland och Blekinge samt på Gottland, och utlämnas

till fritt bruk antingen omedelbart från samma fabriker eller från

raffinaderiet i Lidköping efter där verkställd raffinering, utgår skatten

under tiden till 1921 års utgång med 12 öre för varje kilogram enligt

kungl. förordningen den 16 maj 1918 (Svensk författningssamling

nr 362).»

Från kontrollstyrelsen hade statskontoret erhållit följande den 26

november 1920 dagtecknade promemoria rörande den sockerskatt, som

kunde beräknas för vartdera av åren 1920, 1921 och 1922:

»Intill den 1 november 1920 har sockerskatt blivit debiterad med

22,258,376 kronor 60 öre. Enär man för november och december månader

innevarande år med sannolikhet kan räkna, med en konsumtion,

som giver minst 6,000,000 kronor i sockerskatt, skulle alltså skatten

för år 1920 sammanlagt komma att uppgå till minst 28,000,000 kronor.

Under erinran om, att i riksstaten för år 1920 sockerskatten beräknats

giva 15,600,000 kronor ävensom att i kontrollstyrelsens P. M. av 5

december 1919 den totala konsumtionen av inhemskt socker beräknades

för år 1920 giva staten en skatteintäkt av 16,000,000 kronor, må här framhållas,

att anledningen till att den verkliga skatteintäkten så betydligt

överskridit den beräknade är den ökade konsumtionen och i samband

därmed stående betydande importen av socker under år 1920. På grund

av skilda orsaker — i främsta rummet den allmänna höjningen av levnadsstandarden

bland vidsträckta lager av vårt folk, men även illojal

förbrukning (smuggling och lönnbränning) — har nämligen efterfrågan varit

så stor, att denna måst täckas genom import. Det inhemska lagret den

1 januari 1920 var ej större än 103,000,000 kilogram. Den därå belö
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Bevillningsutskottets betänkande Nr 63.

pande skatten skulle hava tillfört statsverket omkring 15,000,000 kronor.

Skillnaden mellan detta belopp och det ovan angivna, med sannolikhet

under år 1920 influtna beloppet (28,000,000 kronor) har därför erhållits

genom beskattningen av det importerade, till fabrikerna direkt förpassade

sockret. Enligt rapporter från fabrikerna i Göteborg och Landskrona

har den ifrågavarande sockerimporten intill den 1 november innevarande

år uppgått till något över 50,000,000 kilogram, vilket motsvarar en skatt

av 8,000,000 kronor.

I riksstaten för år 1921 har sockerskatten beräknats giva en inkomst

av 19,000,000 kronor. Ifrågavarande beräknade belopp torde

emellertid i verkligheten komma att väsentligen överskridas såsom här

nedan skall närmare angivas.

Den 1 november 1920 uppgick det vid fabrikerna inneliggande

lagret av socker, beräknat som råsocker, till 35,500,000 kilogram. Enligt

erhållna upplysningar beräknas för återstående delen av kampanjen ett

produktionstillskott av 129,000,000 kilogram. Under antagande att förbrukningen

under november och december år 1920 blir sammanlagt

36,000,000 kilogram, kan sålunda lagerbehållningen den. 1 januari 1921

beräknas till 128,500,000 kilogram. Avdragas härifrån 6,000,000 kilogram

för inhemsk sirapstillverkning, återstår disponibelt för konsumtionen

intill den nya sockerkampanjens början 1921 122,500,000 kilogram inhemskt

socker. Under förutsättning att av den inhemska sockertillverkningen

samma mängd socker förbrukas under november och december

månader 1921 som under motsvarande månader år 1920 (se ovan) eller

36,000,000 kilogram, skulle alltså den totala konsumtionen av inh.emskt

socker under år 1921 bliva 158,500,000 kilogram. Härav inbringa

142.700.000 kilogram (å 16 öre .................................u 22,832,000 kronor

15,800,000 » (å 12 öre) ................................. 1,896,000 »

158.500.000 kilogram. 24,728,000 kronor

Skulle sockerkonsumtionen endast omfatta inhemskt socker, skulle

man alltså kunna räkna med en sockerskatt för år 1921 av i, runt tal

24,700,000 kronor. Emellertid torde man, såsom framgår av förhållanden

under år 1920, kunna räkna med möjligheten, att efterfrågan å socker

blir större än den inhemska sockertillgången. Till belysning härav må

erinras om den under det sista året iakttagna stegringen av sockerförbrukningen

beräknad per år och invånare. Förbrukningssiffran, som

år 1908 var 30.7 kilogram, nedgick betydligt under det följande året

och rörde sig under åren 1910 —1914 mellan omkring 25 och 29 kilogram

per invånare. 1915 ökades konsumtionen till 31.4 kilogram men

s. 36 Kontrollera mot PDF

Statsverks
propositionen.

36 Bevillning sid skottets betänkande Nr 63.

nedgick under de följande åren till följd av sockerransoneringens införande.

För år 1919 steg emellertid konsumtionen till 32 kilogram

och kan för år 1920 beräknas komma att uppgå till 34 å 35 kilogram

per invånare. Orsakerna till sagda stegring ha redan i det föregående

blivit berörda, men tidigare iakttagna jämförelsevis skarpa svängningar

i konsumtionen synas mana till en viss försiktighet vid bedömandet av

konsumtionen under det nästkommande året. Efter kristidens gynnsamma

ekonomiska förhållanden har ju onekligen en lågkonjunktur inträtt,

vilken under de sista månaderna synes hava blivit alltmer utpräglad

och vilken otvivelaktigt kommer att hava till följd en minskad konsumtion

på olika områden. Det synes icke antagligt, att sockerkonsumtionen

skulle komma att utgöra något undantag från den väntade konsumtionsminskningen

i allmänhet, och därför synes försiktigheten bjuda, att man

icke räknar med en högre konsumtionssiffra per invånare än c:a 30

kilogram. Då folkmängden den 1 januari 1920 uppgick till i runt tal

5,850,000, torde man under år 1921 kunna räkna med en medelfolkmängd

av 5,900,000. Efter en förbrukning av 30 kilogram per invånare

skulle förbrukningen under år 1921 uppgå till 177,000,000 kilogram

socker (inhemskt och importerat). Då, enligt vad ovan antagits,

förbrukningen av inhemskt socker skulle uppgå till 158,500,000 kilogram,

skulle alltså importen komma att utgöra 18,500,000 kilogram.

Under förutsättning att ifrågavarande import äger rum direkt till fabrikerna

genom förpassning och skatten sålunda därstädes upptages, skulle

skatteintäkten härav efter 16 öre per kilogram uppgå till i runt tal

2.960.000 kronor. Sammanlägges sistnämnda skattebelopp med det

förut beräknade, å den inhemska sockerkonsumtionen utgående beloppet

24.728.000 kronor, skulle den sammanlagda sockerskatten under år 1921

uppgå till i runt tal 27,700,000 kronor.

Det synes icke för närvarande föreligga anledning att antaga någon

förändring i sockerkonsumtionen under 1922 i jämförelse med år 1921.

Då emellertid den medgivna lindringen i skatten å socker, som framställts

av Mellersta Sveriges sockerfabriker, kan antagas upphöra med år 1921,

bör skatten för 1922 kunna beräknas till omkring 500,000 kronor högre

belopp, på grund varav sockerskatten under 1922 skulle komma att inbringa

28,200,000 kronor.»

I enlighet med kontrollstyrelsens av statskontoret biträdda förslag

har sockerskatten i statsverkspropositionen upptagits med 28,200,000

kronor.

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Bevillningsutskottets betänkande Nr 63.

I motiveringen för propositionen nr 368 har chefen för finans- Prop. ses.

departementet åberopat följande, från kontrollstyrelsen erhållna reviderade

beräkningar angående sockerskatten:

»Beträffande sockerskatten för 1921, som enligt kontrollstyrelsens P. M. den

26 november 1920 beräknats till 27,700,000 kronor, är att märka att den skatt,

som debiterats under första kvartalet 1921, uppgår till 3,200,000 kronor mot

6,400,000 kronor under samma tid 1920 och 3,400,000 kronor 1919.

De kvantiteter socker, som utlämnats under samma kvartal, utgjorde

1919 21.6 miljoner kilogram raffinad

1920 40.7 » » »

1921 20.8 » » »

Denna tillbakagång i konsumtionen torde väl närmast få tillskrivas den

rådande ekonomiska depressionen. För de fyra första månaderna utgjorde konsumtionen
1919

30.8 miljoner kilogram raffinad

1920 58.3 » » »

1921 31.3 » » »

Konsumtionen under de 4 första månaderna år 1921 är således fortfarande

ungefär densamma som 1919, varför man, om de ekonomiska förhållandena ej ytterligare

försämras, bör kunna antaga, att konsumtionen 1921 blir ungefär densamma

som 1919, då den uppgick till 153 miljoner kilogram raffinad. På grund av under

1919 vidtagna nedsättningar i skatten belöpte sig denna för året till endast 19

miljoner kronor. Hade inga skattenedsättningar ägt rum, skulle skatten för året

hava uppgått till 24 miljoner kronor; rubbas ej skattesatserna under innevarande

år, bör man således för 1921 kunna beräkna 24 miljoner kronor.

För 1922 kan tillgången av socker beräknas bliva riklig. För kommande

kampanj äro tillsammans anmälda 47,578 hektar mot 35,500 hektar under tillverkningsåret

1919—1920.

Utbytet av råsocker, beräknat som l:a produkt, uppgick till

4 ton per hektar 1919—1920

4.09 » » » 1918—1919

4.oi » » » 1917—1918.

På grund härav kan man ju för kommande kampanj räkna med ett utbyte

av 4 ton per hektar eller 190,312,000 kilogram råsocker eller jämt så mycket som

utlämnades till fritt bruk från sockerfabrikerna under 1920. Utlämningen till fritt

bruk 1920 uppgick till 171,598,000 kilogram raffinad, motsvarande 190,664,000

kilogram råsocker. Skatten för samma år belöpte sig till 26,974,000 kronor. Då

skattelindringen för Mellersta Sveriges aktiebolag upphör med 1921, skulle, om

konsumtionen 1922 stiger till samma höjd som 1920, skatten för 1922 bliva

16 x 171,598,000 = 27,455,000 kronor.

En del av det socker, som produceras under instundande kampanj, kommer

visserligen att konsumeras under november och december 1921, men detta kompenseras

av det socker, som erhålles under nästa kampanj (1922) och kommer i markna
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

Statskontoret.

38 Bevillningsutskottets betänkande Nr 63.

den under november och december 1922. För 1922 bör man sålunda hava att räkna

med ovannämnda 171,598,000 kilogram inhemskt socker för täckande av konsumtionen

samma år. Blir det någon lättnad i den ekonomiska depressionen finnes

anledning antaga att det kommer att förbrukas och kan skatten under dessa förutsättningar

beräknas till 27 miljoner kronor för 1922.»

I enlighet med dessa beräkningar har chefen för finansdepartementet

föreslagit, att det belopp, vartill skattetiteln upptagits i statsverkspropositionen,

måtte reduceras med 1.2 miljoner, och titeln alltså

uppföras med 27 miljoner kronor.

Bevillningsutskottet har inhämtat, att sockerskatt under år 1920

debiterats med 26,974,445 kronor 81 öre och influtit med 26,221,510

kronor 27 öre, under januari—april månader 1921 debiterats med 4,836,855

kronor 78 öre och inbetalts med 8,222,451 kronor 86 öre samt under

samma tid 1920 debiterats med 9,185,031 kronor 71 öre och inbetalts

med 8,957,637 kronor 45 öre.

Utskottet får hemställa,

att sockerskatten måtte för år

1922 beräknas till............................ kronor 27,000,000.

9:o.

Tobaksskatten.

Tobaksskatten är i 1921 års riksstat upptagen till 40,000,000 kronor.

För månaderna november och december 1919 samt januari—oktober

1920 har nu ifrågavarande skatt influtit med ett belopp av 45,950,646

kronor, fördelat på olika varor på sätt som följer:

s. 39 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 63,

39

1919:

November

December

1920:

Januari ...

Februari ...

Mars ......

April ......

Mai.........

juni.::..::.:

Juli .........

Augusti ...

September .

Oktober ....

Säger

Försålda

tobaksvaror

av egen

tillverkning

Försålda

tobaksvaror

av egen

import

2,842,3531—1

3,183,273; 341

2,910,439;cij

2,662,048''5 7

2,988,43849

2,942,353''4 3

2,926,772''10

3,286,401 5«

3,489,663|oi

3,354,643(15

''57

76

3,313,729

3,071,416

Av tobaks- I

S handlare

; importerade

tobaksvaror, j

för vilka licensj

| erlagts |

Summa

159,150

122,595

82,068

112,574

117,201

103,528

104,543

115,193

754,791

449,833

3,756,294 7»

3,755,702 47

118,013 93

133,043

119,338

100,829

492,231

663,449

686,233

770,378

523,033

699,296

697,968

642,757 18

638,266 66

572,792)04

3,484,740)2 4

3,438,072)09

39

72

11

32

92

62

58

SS

3,791,873

3,816,260

3,554,349

4.100,891

4,305,645

4,130,443

4,071,334

3,745,037

36,971,532 59| 1,388,080 20] 7,691,033|s4| 45,950,646 13

Skattebeloppen för de försålda tobaksvarorna av egen tillverkning

(första kolumnen härovan) fördela sig på följande sätt:

Cigarrer

och cigarr- cigaretter

Cigaretter

Karvad

tobak

Spinn-,

press- och

rulltobak

Snus

Summa

1919:

November ............

459,841

45

1,343,440

85

238,656

126,055

35

674,359

35

2,842,358

'' December ............

637,742

49

1,539,664

20

226,818

—

124,218

74

654,829

91

3,183,273

34

1920:

Januari ...............

446,828

65

1,420,964

217,622

88

115,252

09

709,771

99

2,910,439

61

Februari...............

408,447

82

1,268,665

50

210,146

38

102,916

61

671,872

720,451

76

2,662,048

57

Mars ..................

479,145

09

1,467,735

80

214,331

206,698

93

106,774

26

41

2,988,438

49

April .................

Maj.....................

437,191

96

1,478,832

90

45

113,266

21

706,363

91

2,942,353

43

426,548

99

1,520,425

1,779,047

02

195,132

13

102,449

06

682,216

90

2,926,772

3,286,401

10

Juni.....................

469,263

48

70

209,638

77

105,277

60

723,174

01

56

Juli.....................

453,101

96

1,945,725

63

213,380

58

121,394

79

756,060

10

3,489,663

01

Augusti...............

455,788

77

1,746,639

02

229,453

33

114,622

87

808,139

783 607

66

3,354,643

15

September............

440,614

66

1,733,058

83

247,040

229,237

68

109,407

94

46

3,313,729

57

Oktober...............

423,207

86

1,573,195

53

55

104,916

04

740,859

78

3,071,416

76

Säger

5,537,722 68

18,817,394

98

2,638,156 68

1,346,551 06

8,631,707 24 36,971,532 59

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Bevillningsutskottets betänkande Nr 63.

Skattebeloppen för de försålda tobaksvarorna av monopolets egen

import (andra kolumnen i den första tabellen) fördela sig på följande sätt:

•

•

Cigarrer

och cigarr- cigaretter

Cigaretter

Karvad

tobak

Spinn-,

press- och

rulltobak

Snus

Summa

1919:

November ............

5,939

50

144,856

58

8,354

44

—

-

—

—

159,150

52

December ............

16,409

97

95,423

54

10,761

85

—

—

—

—

122,595 36

1920:

Januari ...............

7,579

69

67,655

45

6,831

98

1

60

—

—

82,068

72

Februari...............

46,723

65

56,106

15

9,744

26

—

—

—

—

112,574

06

Mars ..................

36,480

68

66,401 28

14,319

69

—

_

—

—

117,201

65

April ..................

29,095

43

60,812

93

13,620

29

—

—

—

—

103,528

65

Maj.....................

28,500

96

57,594 68

18,447

3 9

—

—

_

—

104,543 os

Juni.....................

26,919

38

76,430''2 7

11,843

S5

—

—

—

115,193 so

Juli.....................

25,198

11

78,382

97

14,432

8 5

—

—

—

—

118,013)93

Augusti ...............

20,198 2 6

92,048

28

20,796

81

—

—

—

—

133,043 31

September............

19,746

55

77,304

02

22,287

79

—

—

—

—

119,338)86

Oktober .. .u...........

17,642:68

64,227

98

18,958

47

—

—

—

—

100,829 os

Säger

280,434! 80

937,244

13

170,399

67

ljco

—

—

1,388,080^2 0

Skattebeloppen för de av tobakshandlare importerade tobaksvaror,

för vilka licens erlagts (tredje kolumnen i den första tabellen) fördela

sig på följande sätt:

Cigarrer

och cigarr- cigaretter

Cigaretter

Karvad

tobak

Spinn-,

press- och

rulltobak

Snus

Summa

1919:

November ............

161,724

69

168,924

93

422,627

60

1,513

45

.

60

754,791

27

December ............

128,046

47

97,641

06

217,429

C9

6,716

55

—

449,833

77

1920:

Januari ...............

148,050

21

168,525

68

173,788

20

1,771

19

96

*

63

492,231

91

Februari..............

150,306

01

186,076

77

322,513

47

3,741

7 7

81i;44

663,449

46

Mars ..................

189,052

11

278,105

259,291

91

217,927

01

909

48

238 74

686,233

25

April ..................

Maj.....................

196,020

—

25

313,850

94

765

62

450,88

770,378

64

171,309

31

202,227

55

148,865

55

627

89

3 68

523,033

98

Juni.....................

226,371

83

225,832

82

245,473

06

1,618

55

—

699,296

26

Juli....................

211,177

13

282,510

38

203,344

73

609

44

327

35

697,968

98

Augusti..............

193,244

54

192,218

06

256,691

43

351

15

251

95

642,757

13

September............

182,212

20

230,372

69

223,206

85

1,0.7

41

1,457

50

638,266

651

Oktober...............

172,722

95

230,679

81

168,524

51

631

52

233

25

572,792

041

Säger

2,130,237

45

2,522,406 so

2,914,243 04

20,274|o2

3,871 97

7,591,033

84;

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Bevillningsutskottets betänkande Nr 63.

Rörande statens inkomst av tobaksmonopolet för år 1922 bär statskontoret

åberopat en till statskontoret från aktiebolaget svenska tobaksmonopolet

överlämnad promemoria, i vilken anförts:

»Den totala omsättning av tobaksvaror inom landet, varå skatt till

staten utgår, jämte å detta omsättningsbelopp utgående tobaksskatt

hava under de föregående åren av tobaksmonopolets verksamhet utgjort:

Totalomsättningsbelopp

i priskurantpris räknat

År 1916 ...... kronor 67,000,000

» 1917 ...... » 84,000,000

» 1918 ..... » 136,000,000

» 1919 ...... » 191,000,000

Till statsverket inlevererade

skattebelopp

kronor 15,290,000

» 18,875,000

» 28,716,000

» 43,496,000

För innevarande år torde motsvarande belopp komma att uppgå

till respektive 194,500,000 och 45,500,000 kronor.

Såsom härav framgår, har omsättningen av tobaksvaror inom landet,

i priskurantpris räknat, i det närmaste tredubblats under dessa år.

Denna avsevärda ökning beror proportionsvis i något mindre grad på

ökad kvantitativ omsättning än på de prisstegringar, som kristiden

framkallat.

Den nedgång i omsättningen, som tobaksmonopolet ansåg sig

kunna förutsäga i sin promemoria till kungl. statskontoret rörande statens

inkomst av tobakshanteringen för år 1921, har under innevarande

års senaste månader redan börjat göra sig gällande och torde ytterligare

nedgång vara att förvänta under 1921. I vad mån denna nedgång kan

komma att fortsätta även under år 1922 beror ytterst på då rådande

konjunkturer. Vid uppskattning av statens inkomst av tobakshanteringen

för sistnämnda år torde man emellertid icke böra räkna med nämnvärt

högre omsättning än för år 1918. Inkomsten av tobaksskatten skulle

följaktligen kunna uppskattas till i genomsnitt cirka 2,500,000 kronor

per månad eller 30,000,000 kronor under år 1922.

Under enahanda förutsättning skulle tullen å tobak kunna uppskattas

till:

för oarbetad tobak .............................. c:a kronor 4,800,000

» arbetad tobak ............................... » » 2,000,000

Summa kronor 6,800,000

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 7 samt. 54 käft. (Nr 63.)

6

s. 42 Kontrollera mot PDF

Statsverks
propositionen.

Prop. 368.

42 Bevillningsutskottets betänkande Nr 63.

Utdelningen å bolagets stamaktiekapital torde kunna beräknas förbliva

oförändrad.

Utgående härifrån skulle statens inkomst av tobakshanteringen

för år 1922 kunna uppskattas till:

Tobaksskatt................................................... kronor 30,000,000

Tull................................................................. » 6,800,000

Utdelning .................................................... » 7,685,000

Summa kronor 44,485,000

Härtill skulle komma ett obetydligt belopp i tullavgifter för resandes

import av färdiga tobaksvaror.»

I enlighet med förestående uppskattning har statskontoret i förslagstabellen

upptagit tobaksskatten till 30,000,000 kronor.

Med enahanda belopp, 30,000,000 kronor, ingår titeln jämväl i

statsverkspropositionens förslag till riksstat för år 1922.

I sitt anförande till ovannämnda, vid propositionen nr 368 fogade

statsrådsprotokoll har chefen för finansdepartementet åberopat en från

aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet införskaffad, den 28 maj 1921

dagtecknad promemoria av följande lydelse:

»Den 19 november 1920 inlämnade aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet till

kungl. statskontorets riksbokslutbyrå en beräkning rörande de belopp tobaksmonopolet

kunde antagas komma att inleverera till statskontoret under år 1922, och

uppskattades dessa belopp då till:

tobaksskatt........................................................ kronor 30,000,000

utdelning ........................................................ » 7,685,000

Summa kronor 37,685,000

Denna uppskattning var grundad därpå, att man vid den tidpunkten ansåg

sig ej böra beräkna högre omsättningsbelopp för tobaksvaror under år 1922 än för

år 1918. Uppskattning av förhållanden, som till den grad är beroende på rådande

konjunkturer: allmänhetens köpkraft och köpvilja, tobaksvarornas utförsäljningspris,

försäljningsrabatter etc., är under alla förhållanden svår och i synnerhet då det

gäller att bedöma förhållanden, som ligga två år framåt i tiden. De nu förekommande

snabba konjunkturväxlingarna öka givetvis svårigheterna.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottetx betänkande Nr ds. 43

Under tobaksmonopolets hittillsvarande verksamhet inträftade högsta månatliga

omsättningsbeloppen under sommarmånaderna 1920. Mot hösten sjönk omsättningen

i samband med arbetslösheten. Som tobaksmonopolet vid en nu företagen

uppskattning även kunnat bygga på erfarenhet rörande förändringen i omsättningen

under de senast sex förflutna månaderna och omsättningen, som härvid visserligen

undergått avsevärd minskning, likväl ej nedgått i fullt så stor utsträckning, som

vid den i november 1920 verkställda uppskattningen kunde befaras, torde det kunna

vara berättigat att nu hava en något mera optimistisk syn på läget och beräkna

skatteinkomsterna på tobaksvaror för 1922 till 35,000,000 kronor i stället för

30,000,000 kronor. Vidare torde man kunna beräkna utdelningen å statens stamaktier

för verksamhetsåret 1921 till samma belopp som för år 1920 eller till

8,990,000 kronor.

Statsverkets inkomst från tobaksmonopolet under 1922 torde följaktligen,

ehuru med viss tvekan, kunna uppskattas till:

tobaksskatt ........................................................ kronor 35,000,000

utdelning ........................................................... • » 8,990,000

eller i runt tal kronor 44,000,000

Därtill kommer, att staten har en inkomst å tobak i form av tull å oarbetad

och arbetad tobak, som torde komma att för år 1922 uppgå till närmare 8,000,000

kronor.»

I enlighet härmed och med någon avrundning uppåt av beloppet

har i riksstatförslaget titeln tobaksskatt upptagits med 35 miljoner kronor

i stället för i statsverkspropositionen upptagna 30 miljoner kronor.

Av styrelse- och revisionsberättelsen över aktiebolaget svenska

tobaksmonopolets verksamhet år 1920 framgår, att det för samma år

belöpande skattebeloppet utgjort 45,953,627 kronor 13 öre samt att till

statskontoret under år 1920 inbetalts:

för december 1919 ..................... kronor 3,755,702: 47

» januari—november 1920 ... )) 42,131,781: 09

Enligt vad utskottet därjämte inhämtat från aktiebolaget svenska

tobaksmonopolet har tobaksskatten under tiden januari—april 1921 utgjort:
-

januari ......................,.........................

februari.......................................................

mars...............................................................

april............................................................

kronor 3,286,171: 5 8

» 3,068,653: 03

» 3,436,842: 5 9

» 3,613,675: 40

Utskottet.

s. 44 Kontrollera mot PDF

Siattkonioret.

44 Bevillningsutskottets betänkande Nr 63.

Följande tabell utvisar hela -den upplupna skatten för åren 1919

och 1920, fördelad på de olika månaderna:

Januari.........................

................... kronor

1919

3,203,622: 08

Februari ........................

................... B

3,094,153: 7 9

3,117,105: 25

Mars ...............................

................... B

April...............:..............

.................... B

3,201,951: 26

Maj.................................

................... B

3,311,797: 12

Juni ..............................

................... B

3,617,368: 34

Juli................................

.................. B

4,163,366: 76

Augusti ........................

.................. B

4,153,778: 95

September...................

................... B

4,551,616: 56

Oktober .....................

4,153,954: 43

November......................

................... B

3,756,294: 7 9

December ......................

.................. B

3,755,702: 47

Summa kronor 44,080,711: 80

1920

3,484,740: 2 4

3,438,072: 0 9

3,791,873: 39

3,816,260: 72

3,554,349: n

4,100,891: 32

4,305,645: 9 2

4,130,443: 6 2

4,071,334: 58

3,745,037: 8 8

3,693,132: 22

3,821,846: 04

45,953,627: 13

Bevillningsutskottet ansluter sig till vad Kungl. Maj:t under denna

inkomsttitel föreslagit och hemställer förty,

att tobaksskatten måtte för år 1922 beräknas

till ........................................................ kronor 35,000,000.

10:o.

Bränn vinstillverkningsskatt.

I sin ovanberörda skrivelse den 13 december 1920 åberopar statskontoret

en från kontrollstyrelsen statskontoret tillhandakommen promemoria

av den 22 november 1920 angående statsverkets inkomster av

denna skatt under åren 1920—1922, däri anföres följande:

s. 45 Kontrollera mot PDF

Bevillninysutskottets betänkande Nr 63. 45

»Under det att statsverket under år 1915 hade en behållen inkomst

av brännvinstillverkningsskatten med 22,166,743 kronor, nedgingo intäkterna

av denna skatt under de följande åren så, att den år 1917 allenast

gav 3,111,219 kronor, år 1918 3,281,102 kronor samt år 1919 6,479,309

kronor. Sedan med ingången av tillverkningsåret 1919 — 20 brännvinstillverkningen

åter igångsatts, om ock i begränsad omfattning, och,

sedan sulfitspriten i renad form fått användas för förtäringsändamål

hava intäkterna av brännvinstillverkningsskatten ånyo ökats.

Under hittills förflutna månader av år 1920, från januari till och

med oktober, har brännvinstillverkningsskatten blivit inbetald med

15,381,684 kronor eller i medeltal per månad 1,538,170 kronor. På

grundval av detta medeltal kan beräknas, att under hela år 1920 brännvinstillverkningsskatten

kommer att inbetalas med i runt tal 18,500,000

kronor. För att erhålla statsverkets behållna inkomst av denna skattetitel

måste emellertid från det inbetalda skattebeloppet dragas de till

aktiebolaget Skattefri Sprit jämlikt 12 § 4 mom. b) i brännvinstillverkningsförordningen

restituerade beloppen. Sagda restitution har för de

första nio månaderna av år 1920, enligt uppgift från aktiebolaget Skattefri

Sprit, uppgått till 1,533,819 kronor och torde på grundval härav den

sammanlagda restitutionen för hela året kunna beräknas uppgå till ungefär

2.100.000 kronor. Statsverkets behållna inkomst av brännvinstillverkningsskatten

för hela år 1920 skulle alltså komma att uppgå till omkring

16.500.000 kronor.

I riksstaterna för åren 1920 och 1921 har brännvinstillverkningsskatten

beräknats till respektive 8,000,000 och 15,000,000 kronor.

Enligt kontrollstyrelsens mening torde för framtiden den på sätt

ovan angivits beräknade inkomsten av brännvinstillverkningsskatten under

år 1920 kunna läggas till grund. ''Till stöd för denna uppfattning må

anföras följande. Under år 1920 hava de under kristiden rådande restriktionerna

å försäljningen av rusdrycker upphört att gälla. Försäljningen

har emellertid på många orter erhållit en sådan omfattning och utövats

på sådant sätt, att rusdrycksförsäljningsförordningens syfte ej kan anses

hava blivit tillgodosett. Från kontrollstyrelsens och rusdrycksförsäljningsbolagens

sida hava därför åtgärder vidtagits att nedbringa försäljningen.

Resultatet av dessa åtgärder torde komma att framträda i 1921

års försäljningssiffror. Det kan sålunda antagas, att rusdrycksförsäljningen

i sin helhet kommer att nedgå, och härtill torde jämväl den nu

rådande lågkonjunkturen i sin mån bidraga. Å andra sidan förtjänar

s. 46 Kontrollera mot PDF

Statsverks
propositionen.

Prop. 368.

46 Bevillningsutskottets betänkande Nr 63.

att erinras därom, att på grund av den ringa tillgången å potatissprit

rusdrycksförsäljningsbolagen vid försäljning av renat brännvin ävensom

andra slags egentligt brännvin av svenskt ursprung varit hänvisade till

att försälja dylikt brännvin, framställt ur sulfitsprit. På grund av allmänhetens

motvilja mot att inköpa dylikt brännvin, har förbrukningen

av svenskt brännvin ansenligt nedgått och konsumtionen i stället inriktats

på utländska brännvinssorter. Därest tillverkning av potatissprit skall

komma att äga rum i större omfattning — och detta kan sägas hava

ägt rum redan från ingången av innevarande tillverkningsår — torde

man hava att räkna med en större omsättning av sprit framställd ur

svensk råvara i förhållande till utländska spritsorter än vad förhållandet

varit under innevarande år. Med hänsyn härtill kan det därför antagas,

att den ovannämnda under år 1921 minskade totalomsättningen icke

skulle komma att. hava någon egentlig verkan i fråga om omsättningen

av svenskt brännvin. Då förhållandena under 1922 såvitt

nu kan bedömas komma att gestalta sig på i huvudsak samma sätt

som under 1921, anser kontrollstyrelsen att inkomsten av brännvinst

illverkningsskatten under år 1922 bör beräknas till 16,500,000

kronor.»

Statskontoret har med sist angivna belopp inföi''t denna skattetitel

i sitt förslag.

Med sistnämnda, av statskontoret sålunda föreslagna belopp,

16,500,000 kronor, har denna skattetitel ingått i förslaget till riksstat

för år 1922.

I sitt anförande till det vid propositionen nr 368 fogade statsrådsprotokollet

har chefen för finansdepartementet åberopat en från

kontrollstyrelsen mottagen, den 14 maj 1921 dagtecknad promemoria

angående beräkning av rusdrycksmedlen, däri anförts:

»Då kontrollstyrelsen i slutet av november månad 1920 uppgjorde beräkningarna

beträffande inkomsterna av rusdrycksmedlen under år 1922, hade den

ekonomiska depression, som nu råder, ännu icke på något mera påfallande sätt

framträtt. Numera föreligga sådana erfarenheter beträffande denna depressions

verkan i fråga om rusdrycksförsälj ningen, att man säkrare kan bedöma, huruledes

den kommer att påverka det finansiella resultatet av sagda försäljning.

I jämförelse med försäljningen under första kvartalet av år 1920 — försäljningen

under detta kvartal kan måhända anses hög, enär under detta kvartal

för första gången på flera år fri försäljning rådde — utvisar försäljningen under

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Bevillningsutskottets betänkande Nr Hd.

första kvartalet av år 1921 en nedgång av 10 procent i fråga om utminuteringen

och 30 procent i fråga om utskänkningen. Depressionen tiar sålunda haft större

inverkan beträffande det senare slaget av rörelse. Detta torde i finansiellt hänseende

innebära dels att bolagens vinst av detta slags rörelse kommer att minskas,

dels att utskänkningsskatten kommer att proportionsvis kraftigare nedgå, dels ock

att, då försäljningen ntskänkningsvis proportionsvis omfattar flera finare och därmed

dyrare varuslag än utminuteringen, försäljningen av de mera vinstgivande varorna

kommer att proportionsvis starkare minskas än försäljningen av mindre vinstgivande

varor. Detta sistnämnda förhållande kommer att vara av betydelse för omsättningsskatten,

vilken, som bekant, utgår efter varornas värde. 1 fråga om utminuteringen

torde även förmärkas den inverkan av krisen, att en övergång från dyrare

till billigare varor äger rum, vilket i sin tur påverkar resultatet av omsättningsskattens

beräknande.

Brännvinstillverkning sskatten röner mindre inflytande av krisen. I 1921 års

riksstat har den beräknats till 15,000,000 kronor och i 1922 års riksstatförslag

till 16,500,000 kronor. Under år 1920 inflöt den med i runt tal 17,700,000 kronor.

Man synes vara på den säkra sidan, om man beräknar sagda skatt till 17,000,000

kronor under såväl 1921 som 1922.

Maltskatten torde under åren 1921 och 1922 giva en inkomst av 4,400,000

kronor.

Rusdrycksförsälj ning sm edlen, som innevarande år givit 37,363,613 kronor,

kan, lika med vad kontrollstyrelsen tidigare föreslagit, beräknas för år 1922 giva

en inkomst av 30,000,000 kronor. Sagda beräkning giver i förhållande till 1920

års vinstresultat en tämligen stor säkerhetsmarginal.

Omsättnings- och utskänkningsskatten torde däremot icke komma att giva vad

som i riksstatsförslaget beräknats. För såväl 1921 som 1922 har den beräknats

till 41,000,000 kronor. Under de tre första månaderna av innevarande år har den

inbetalts med i runt tal 8,900,000 kronor. Under förutsättning att under de följande

kvartalen inbetalades lika mycket, skulle skatten under året giva en inkomst av

35,600.000 kronor. Emellertid torde man för att vara på den säkra sidan få räkna

med en något lägre avkastning. Därest icke den nu rådande depressionen skulle

komma att mera avsevärt skärpas, anser styrelsen, att man bör kunna räkna med

en säker inkomst av 32,000,000 kronor under innevarande år. Under förutsättning

att förhållandena icke alltför mycket förändras, torde man för år 1922 hava att

påräkna en lika stor avkastning av skatten.»

Vid sistnämnda promemoria fanns fogad följande sammanställning

:

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Bevillningsutskottets betänkande Nr 63.

Utskottet.

Skattetitel

1920

1921

1922

Brännvinstillverkningsskatten:

beräknad i riksstat................................................

8,000,000

15,000,000

16,500,000

influten med.........................................................

17,717,536

—

— •

efter omräkning beräknad ....................................

—

17,000,000

17,000,000

Maltskatten:

beräknad i riksstat................................................

1,800,000

6,000,000

4,400,000

influten med........................................................

4,353,222

—

—

efter omräkning beräknad ...................................

—

4,400,000

4,400,000

Busdrycksförsäljningsmedlen:

beräknade i riksstat ............................................

12,000,000

20,000,000

30,000,000

influtna med.........................................................

28,942,701

37,363,613

—

efter omräkning beräknade ....................................

—

—

30,000,000

Omsättnings- och utskänkningsskatten:

beräknad i riksstat................................................

l) 20,000,000

41,000,000

41,000,000

influten med......................................................

2) 21,003,451

—

—

efter omräkning beräknad ....................................

—

32,000,000

32,000,000

x) Halva året.

2) Avser vad som influtit, icke vad som till statsverket inbetalts under 1920.

Under hänvisning till ovanintagna promemoria har departementschefen

föreslagit, att brännvinstillverkningsskattens avkastning i riksstatförslaget

måtte höjas från 16.5 miljoner kronor med 0.5 miljoner kronor

till 17 miljoner kronor. Därvid har departementschefen påpekat, att

avsättningen till rusdrycksmedelsfonden ökas med motsvarande belopp.

Enligt vad utskottet från kontrollstyrelsen inhämtat har brännvinstillverkningen

uppgått till under år 1920 41,932,627.6 liter samt under

januari—april 1920 19,982,082.8 liter.

Enligt av utskottet likaledes från kontrollstyrelsen inhämtade upplysningar

har brännvinstillverkningsskatten tillfört statsverket netto under

år 1920 17,757,892 kronor 69 öre och under månaderna januari—april

1921 brutto 3,516,920 kronor 63 öre. För samma månader 1920 utgjorde

brännvinstillverkningsskatten brutto 6,329,610 kronor 98 öre.

Utskottet hemställer,

att brännvinstillverkningsskatten måtte för år

1922 beräknas till......................... kronor 17,000,000.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 63.

49

11 ro.

Rusdrycksförsäljningsmedel.

Statskontoret har i sin meranämnda skrivelse den 13 december statskontoret.

1920 återgivit en den 3 december 1920 dagtecknad promemoria, däri

kontrollstyrelsen anfört:

»I en den 22 sistlidne november dagtecknad promemoiäa har

kontrollstyrelsen beräknat, att vinsten av rusdrycksförsäljningsbolagens

rörelse under år 1920 skulle uppgå till 50,000,000 kronor. Denna

beräkning grundade sig på de uppgifter, som vid tidpunkten för promemorians

avgivande från 35 bolag kommit styrelsen tillhanda, beträffande

avkastningen av verksamheten under år 1920 och ägde rum under

förutsättning, att ökningen av vinsten för övriga bolag skulle bliva

likformig med vinstökningen hos de bolag, som vid promemorians avgivande

hade meddelat uppgifter.

Numera föreligga uppgifter från alla bolag utom fyra. Dessa

llPPgifter giva vid handen, att, sedan reservationer ägt rum för skatter,

vinsten å rusdrycksförsäljningsbolagens rörelse under år 1920, vilken

vinst kommer att till statsverket inlevereras under år 1921, torde komma

att uppgå till omkring 37,600,000 kronor.

Anledningen till att det ursprungligen beräknade vinstbeloppet så

avsevärt skiljer sig från den nu erhållna vinstsiffran beror särskilt

därpå, att många bolag drabbas av synnerligen stora direkta skatter.

Bolagens vinst, innan reservationer till skatt ägt rum, är sålunda betydligt

större. Huruvida emellertid samtliga bolag vid beräknandet av

nettovinsten tagit hänsyn till verkningarna av de numera väsentligt

höjda skatterna låter sig icke på grund av det föreliggande materialet

avgöras. I vad omfattning bolagens vinst inflyter till statsverket i form

av direkta skatter och såsom vinstmedel är en fråga, som inom kontrollstyrelsen

för närvarande gjorts till föremål för utredning.

På grund av nu föreliggande uppgifter anser kontrollstyrelsen,

att rusdrycksforsäljningsmedlen, som av kontrollstyrelsen i promemorian

av den 22 sistlidne november beräknades för år 1922 giva en inkomst

av 40,000,000 kronor, icke böra i sagda års riksstat upptagas till mera

än 30,000,000 kronor.»

Bihang till riksdagens ''protokoll 1921. 7 samt. 54 höft. (Nr 63.) 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

Statsverks
propositionen.

TJtskottet.

Statskontoret.

50 Bevillningsutskottets betänkande Nr 63.

I överensstämmelse med vad kontroll styrelsen sålunda föreslagit,

vartill statskontoret uttalat sin anslutning, hava rusdrycksförsäljningsmedlen

upptagits i förslaget till riksstat för år *1922 till 30,000,000

kronor.

Enligt vad utskottet från kontrollstyrelsen inhämtat hava rusdrycksförsäljningsmedlen

uppgått till

för år 1920.................................. kronor 37,363,612:69

» » 1919.................................... » 28,942,700: 8 6.

Utskottet hemställer,

att rusdrycksförsäljningsmedlen måtte för år 1922

beräknas till ...................................... kronor 30,000,000.

12:o.

Maltskatten.

I sin berörda skrivelse den 13 december 1920 återger statskontoret

följande uttalande av kontrollstyrelsen angående denna skatt:

»Maltskatten gav år 1916 statsverket en behållen inkomst av

5,843,562 kronor. Under de följande åren sjönk inkomsten av maltskatten

högst väsentligt och gav denna skatt år 1917 3,086,185 kronor,

år 1918 747,079 kronor och år 1919 2,616,204 kronor.

Under hittills förflutna månader av år 1920 (januari till och med

oktober) har maltskatten blivit debiterad med sammanlagt 3,928,359

kronor eller i medeltal per månad med 390,000 kronor. På grundval

härav kan beräknas, att under hela året skall komma att debiteras i

runt tal 4,700,000 kronor, varifrån torde böra dragas, för att erhålla

statsverkets nettoinkomst, restitution för malt, som omedelbart använts

till svagdricka. Med hänsyn till de restituerade belopp, som under

tidigare år förekommit, torde statsverkets nettoinkomst under år 1920

få beräknas till 4,400,000 kronor.

Enligt riksstaterna för åren 1920 och 1921 har''maltskatten beräknats

till respektive 1,800,000 och 6,000,000 kronor.

Det synes vara ganska sannolikt, att under de närmaste åren

någon tillverkning av maltdrycker av klass III icke kommer att påbörjas.

Med hänsyn härtill och då för tillverkning av maltdrycker av

s. 51 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 63. 51

klass III åtgår större mängd malt än för tillverkning av samma kvantitet

andra maltdrycker, kan det antagas, att av denna orsak någon väsentligare

höjning av maltskattens influtna belopp icke kommer att ske.

Å andra sidan kan det antagas, att maltskatten för framtiden icke

kommer att vara underkastad någon — i varje fall mera avsevärd —

sänkning, enär, enligt var erfarenheterna under år 1920 giva vid handen,

allmänheten i stor utsträckning övergått till att förtära maltdrycker av

klass II — de enda skattepliktiga maltdrycker, som för närvarande tillverkas,

och denna förbrukning torde icke komma att i någon mera

märkbar grad minskas.

På grund av nu angivna omständigheter synes man med största

sannolikhet kunna räkna med att maltskatten under åren 1921 och 1922

kommer att inflyta med ungefär samma belopp som under innevarande

år (1920) eller omkring 4,400,000 kronor.»

I överensstämmelse med vad kontrollstyrelsen sålunda beräknat har statsverksi

enlighet med statskontorets förslag denna titel av Kungl. Maj:t i för- Pr°Pt,ttu,r,enslaget

till riksstat för år 1922 uppförts med 4,400,000 kronor.

Utskottet har inhämtat, att maltskatten inbragt netto under år 1920 uukottet.

4,353,222 kronor 10 öre och under januari—april 1921 brutto 1,499,746

kronor 30 öre.

Utskottet hemställer,

att maltskatten måtte för år

1922 beräknas till................................ kronor 4,400,000.

13:o.

Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker.

För att täcka den brist, som beräknades komma att uppstå i 1921

års riksstat, föreslog bevillningsutskottet vid 1920 års riksdag upptagande

av omsättningsskatt och utskänkningsskatt å spritdrycker.

Sedan förslaget bifallits av riksdagen och godkänts av Kungl. Maj:t,

utfärdades den 22 juni 1920 förordning i ämnet (Svensk författningssamling

nr 330).

Enligt denna förordning utgår omsättningsskatten, som skall erläggas

för spritdrycker, som här i riket försäljas, och som enligt när
-

s. 52 Kontrollera mot PDF

Statskontoret.

52 Bevillningsutskottets betänkande Nr 63.

mare angivna bestämmelser upptages vid rusdrycksförsäljningsbolagens

inköp av spritdrycker, med 25 procent av det belopp, för vilket bolagen

inköpa sådana drycker. Utskänkningsskatten åter, som erlägges för

spritdrycker, vilka utskänkas, utgår med 2 kronor för varje liter och

upptages vid utskänkningen, dock att, där rusdrycksförsäljningsbolag

till annan överlåtit rättighet till utskänkning, skatten skall betalas vid

dennes inköp av spritdrycker för rörelsen, såsom om utskänkningen då

ägde rum. Förordningen trädde i kraft den 1 juli 1920 samt gäller

intill utgången av år 1921.

Rörande denna inkomsttitel har statskontoret från kontrollstyrelsen

erhållit följande uttalande:

»Omsättnings- och utskänkningsskatten å spritdrycker, som skall

upptagas från och med den 1 juli 1920 till och med utgången av år

1921, har beräknats inbringa under

år 1920 ............................................. kronor 20,000,000

» 1921 ................................................ » 41,000,000.

Enligt kontrollstyrelsen tillhandakomna uppgifter har denna skatt

under nedan angivna månader av innevarande år (1920) givit följande

belopp nämligen:

under juli månad .................... kronor 3,534,453

» augusti » » 3,481,895

» september » » 3,649,114

eller sammanlagt för årets tredje kvartal 10,665,462 kronor. Åven om

en viss tendens redan börjat framträda till minskning av spritdryckskonsumtionen,

torde man emellertid, enär under december månad i

allmänhet större kvantiteter pläga inköpas än under någon av årets

övriga månader, kunna beräkna, att omsättnings- och utskänkningsskatten

under årets sista kvartal kommer att upptagas till ungefär samma

belopp, som under tredje kvartalet. Omsättnings- och utskänkningsskatten

skulle därför under år 1920 komma att upptagas med omkring

21,800,000 kronor. Då emellertid skatten inbetalas till statsverket

månaden efter den, under vilken den upptagits, (under juli månad

upptagen skatt inbetalas under augusti o. s. v samt under december

månad 1920 upptagen skatt inbetalas under januari månad 1921) måste

man för att erhålla den inbetalda skattens belopp frånräkna vad som

upptages under december månad. På grund härav kan omsättningsoch

utskänkningsskatten beräknas komma att under år 1920 inbetalas

till statsverket med allenast omkring 17,500,000 kronor.

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

.Bevillningsutskottets betänkande. Nr dä.

V ad därefter inkomsterna av omsättnings- och utskänkningsskatten

under år 1921 beträffar, föreligger ännu enligt kontrollstyrelsens mening

icke någon anledning att rubba den beräkning, som bevillningsutskottet

vid 1920 års riksdag uppgjorde; i varje fall saknas ännu utgångspunkter

för att revidera ifrågavarande beräkning. Såsom erinrats i

P. M. angående statsverkets inkomster av bränuvinstillverkningsskatten

torde eu nedgång av rusdrycksförsäljningen vara sannolik, varvid nedgången

särskilt skulle komma att drabba de dyrare spritdryckerna, enär

den konsumerande allmänheten på grund av den inträdda lågkonjunkturen

sannolikt skulle övergå till billigare spritdrycker. Då emellertid omsättningsskatten

utgår med 25 procent å varornas pris, är det tydligt,

att, om varornas värde minskas, därmed också skatten kommer att

nedgå. Några som helst beräkningar kunna emellertid icke för närvarande

göras beträffande de sannolika belopp, med vilka ifrågavarande

skatt kommer att inflyta.

För år 1922 har upptagande av omsättnings- och utskänkningsskatt

icke beslutats. Emellertid kommer att under januari månad 1922

inflyta den skatt, som upptages under december månad 1921. Beloppet

härav kan beräknas till 3,500,000 kronor.» ''

Efter återgivande av detta uttalande har statskontoret för egen del

förklarat sig icke kunna i sin förslagsberäkning medtaga denna skattetitel,

då frågan om dess upptagande jämväl under år 1922 först under

1921 års riksdag komme att avgöras.

I sitt yttrande till statsrådsprotokollet den 7 januari 1921 anför Departementsehefen

för finansdepartementet härom bland annat följande: chefen.

»Vid det sökande efter ökade skattekällor, som varit nödigt, har

det legat nära till hands att beakta den omsättnings- och utskänkningsskatt

å spritdrycker, som enligt beslut av 1920 års riksdag utgår från

och med den 1 juli 1920 till och med slutet av år 1921. Eu liknande

skatt torde böra beräknas också för år 1922, och anser jag, att intäkterna

av densamma böra kunna uppskattas till samma belopp som för år 1921

eller till 41 miljoner.»

I förslaget till riksstat för år 1922 har denna skatt i enlighet statsverksmed

departementschefens ovan intagna anförande upptagits med berörda propositionen.

belopp, 41,000,000 kronor.

I sitt anförande till det vid propositionen nr 368 fogade statsråds- Prop. 368.

protokollet har chefen för finansdepartementet, efter erinran att i den

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Bevillningsutskottet» betänkande Nr 63.

promemoria, som här ovan under 10:o intagits, lämnats den upplysningen

att förevarande skatt under de tre första månaderna av år 1921 inbetalts

med i runt tal 8.9 miljoner, vadan skattetiteln, under förutsättning att

under de följande kvartalen inbetaltes lika mycket, under året skulle

giva en inkomst av 35.6 miljoner, vidare anfört:

»Emellertid torde man, enligt vad i promemorian göres gällande,

för att vara på den säkra sidan få räkna med en något lägre avkastning.

Därest icke den nu rådande depressionen skulle komma att mer

avsevärt skärpas, borde man kunna räkna med en säker inkomst av 32

miljoner under innevarande år, vilket belopp, under förutsättning att

förhållandena icke alltför mycket förändrades, borde kunna påräknas

även under år 1922.

Ehuru, om man utgår från omsättningsskattens och utskänkningsskattens

avkastning under första kvartalet av innevarande år, de verkställda

beräkningarna synas hava uppgjorts med måhända väl långt driven

varsamhet, vill jag dock icke frångå desamma, utan anser mig böra

räkna med en från 41 miljoner till 32 miljoner minskad avkastning å

skatten i fråga. Emellertid anhåller jag att senare få återkomma till

denna skattetitel.»

Sedermera konstaterade emellertid departementschefen, att i riksstatförslaget

en brist förelåge på inalles omkring 30 miljoner kronor, och anförde

departementschefen, att han vid vägande av olika möjligheter för

uppbringande av medel till bristens täckande, stannat för att förorda en

höjning av omsättnings- och utskänkningsskatten å spritdrycker; och

anmärkte departementschefen, att en höjning av omsättningsskatten, som

för närvarande utginge med 25 procent av det belopp, för vilket rusdrycksförsäljningsbolag

inköper spritdrycker, till 50 procent och av utskänkningsskatten

från 2 kronor till 4 kronor för varje liter skulle tillföra

statskassan ungefär det för budgettäckningen behövliga fyllnadsbeloppet.

I sitt anförande till det vid ovan omförmälda proposition nr 369

fogade statsrådsprotokollet har chefen för finansdepartementet, efter erinran

om frågans behandling vid 1920 års riksdag och innehållet i

gällande förordning ävensom om vad han i sitt berörda anförande till

det vid propositionen nr 368 fogade statsrådsprotokollet härom vidare

anfört:

»Till ytterligare motivering för min beräkning, att den ifrågasatta

skatteförhöjningen under år 1922 skall komma att inbringa 30 miljoner

kronor, ber jag att här få tillägga följande. Jämlikt de inom kontrollstyrelsen

utförda reviderade uppskattningar, som jag förut omförmält och

s. 55 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 63. 55

till vilka jag anslutit mig, skulle omsättnings- och utskänkningsskatten

enligt nu gällande grunder komma att under år 1922 lämna eu avkastning

av 32 miljoner kronor. Då mitt förslag innebär en fördubbling

av skattesatsen, borde rent matematiskt förhöjningen tillföra statsverket

eu merinkomst av samma belopp. Att jag dock stannat vid allenast 30

miljoner kronor, har berott på att jag ansett mig böra räkna med att den

prisfördyring, som måste bliva följden av skatteförhöjningen, kommer

att medföra någon minskning i konsumtionen. Å andra sidan förefaller

mig den av mig kalkylerade reduktionen av 2 miljoner kronor vara uppskattad

med nödig försiktighet, helst som, på sätt jag förut påpekat,

de inom kontrollstyrelsen utförda, till grund för ifrågavarande kalkyler

liggande beräkningarna, enligt vilka skatten under förutsättning av de

nuvarande grundernas bibehållande skulle lämna en från 41 miljoner

till 32 miljoner kronor minskad avkastning, synas verkställda med stor

varsamhet.

Jag har redan angivit, att jag tänkt mig, att den ifrågasatta

höjningen av omsättningsskatten och utskänkningsskatten skall träda i

kraft redan den 1 juli 1921. Enligt de av mig i det föregående tillämpade

beräkningsgrunderna skulle under nämnda förutsättning skatten för innevarande

år komma att inbringa, under första halvåret 16 miljoner kronor

och under det senare halvåret 31 miljoner kronor eller sålunda under

hela året 47 miljoner kronor.

I detta sammanhang torde böra påpekas, att en ökning av omsättningsskatten,

på sätt av mig föreslagits, synes komma att under

förutsättning av nu gällande partipris och grunder för detaljprisberäkningen

innebära följande höjningar i detaljprisen å här angivna varor:

Varuslag

A. B. Stock- holmssyste- mets nu- varande pris

kr. per liter

Pris under

förutsättning

av 50 %

omsättnings- skatt

kr. per liter

Ökning

kr. per liter

Renat potatisbrännvin..................

3.60

4.15

0.5 5

Akvavit..........................................

4.8 0

5.60

0.8 0

Eau de vie °...................................

5.70

6.65

''0.9 5

» » » 000 .................................

8.70

10.15

1.45

Cederlunds punsch, söt ...............

6.—

7.—

1.-—

Grönstedts » , blå...............

7.40

8.60

1.20

s. 56 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

56 Bevillningsutskottets betänkande Nr 63.

_ Vad angår detalj bestämmelserna i nu gällande förordning rörande omsättningsskatten

och utskänkningsskatten hava så vitt mig bekant några

erinringar mot desamma ej förekommit. Den nya förordningen i ämnet

torde följaktligen, med iakttagande av de ändringar, som föranledas av

de förhöjda skattesatserna, och av en i samband därmed vidtagen jämkning

beträffande de belopp, som enligt 11 § 2 mom. må i vissa fall

utmätas, kunna avfattas i huvudsaklig överensstämmelse med den föregående

förordningen. Genom en särskild övergångsbestämmelse torde

böra sörjas för att den, till vilken rusdrycksförsäljningsbolag överlåtit

rättighet till utskänkning av spritdrycker, förpliktas att erlägga utskänkningsskatt

för sitt lager av dylika drycker vid tiden för förordningens

ikraftträdande, dock med rätt för honom att därvid avräkna vad han

med tillämpning av förut gällande bestämmelser i sådan skatt erlagt

för samma lager.

Då riksdagen år 1920 biföll förslaget om omsättningsskatt och utskänkningsskatt

å spritdrycker, beslöts tillika, att, utan hinder av stadgandet

i sista stycket av 1 § i gällande förordning angående statsverkets fond

av rusdrycksmedel, de genom de beslutade skatterna inflytande medlen

icke skulle läggas till nämnda fond. Genom proposition nr 59 till den nu

församlade riksdagen har Kungl. Maj:t föreslagit, bland annat, den ändring

av förordningen angående statsverkets fond av rusdrycksmedel, att sista

stycket av 1 § måtte bortfalla. I händelse av riksdagens bifall härtill

erfordras i år icke något beslut av innehåll, att avkastningen av omsättningsskatten

och utskänkningsskatten å spritdrycker icke skall tillföras

ifrågavarande fond.»

Dtskottet, som funnit sig böra biträda föredragande departementschetens

uppfattning, att den beräknade budgetbristen bör täckas genom

en fördubbling av omsättnings- och utskänkningsskatten, hemställer

alltså

A) att riksdagen måtte, med bifall till Kungl.

Maj:ts proposition nr 369 med förslag till förordning

angående dels en omsättnings- dels en utskänknings,

skatt å spritdrycker, antaga följande förslag till

s. 57 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 63.

57

Förordning

angående dels en omsättnings- dels eu utskänkningsskatt

å spritdrycker.

Härigenom förordnas som följer:

Omsättningsskatt.

1 §■

För spritdrycker, som försäljas här i riket, skall,

i den utsträckning här nedan sägs, till staten erläggas

en avgift, benämnd omsättningsskatt.

2 §•

Omsättningsskatten upptages vid rusdrycksförsäljningsbolagens

inköp av spritdrycker och utgår med

50 procent av det belopp, för vilket bolagen inköpa

sådana drycker.

Rusdrycksförsäljningsbolagen äga att efter grunder,

som av kontrollstyrelsen fastställas, vid försäljningen

av spritdryckerna göra sig betäckta för omsättningsskatten.

3 §. •%-

I fråga om omsättningsskattens inlevererande till

statsverket skall följande gälla:

Då rusdrycksförsäljningsbolags inköp av spritdrycker

sker genom den av kontrollstyrelsen tillsatta

pris- och inköpsnämnden, skall bolaget vid spritdryckernas

likviderande till om förmälda nämnd erlägga

å köpeskillingen belöpande omsättningsskatt.

Vid inköp av spritdrycker annorledes än genom

berörda nämnd skall rusdrycksförsäljningsbolag senast

den femtonde dagen i månaden näst efter den, under

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 7 sand. 54 käft. (Nr 63). 8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Bevillningsutskottets betänkande Nr 63.

vilken inköpet ägt rum, till nämnden avlämna av bolagets

styrelse på heder och samvete bestyrkt uppgift

rörande köpeskillingen, däri inberäknad tull- och

fraktkostnad, ävensom erlägga därå belöpande omsättningsskatt.

Pris- och inköpsnämnden åligger att senast den

femtonde dagen i varje månad å statsverkets giroräkning

i riksbanken insätta under nästföregående

månad influtna omsättningsskattebelopp.

Utskänkningsskatt.

4 §-

För spritdrycker, vilka utskänkas, skall upptagas

en särskild avgift, benämnd utskänkningsskatt.

5 §*

Utskänkningsskatt utgår med 4 kronor för varje

liter.

6 §■

Utskänkningsskatten upptages vid utskänkningen,

dock att, där rusdrycksförsäljningsbolag till annan överlåtit

rättighet till utskänkning, skatten skall erläggas

vid dennes inköp av spritdrycker för rörelsen, såsom

om utskänkningen då ägde rum.

7 §•

För utskänkningsskatt ansvarar vederbörande rusdryckförsäljningsbolag.

8 §.

Rusdrycksförsälj ningsbolag åligger

dels att senast den femtonde dagen i varje månad

å statsverkets giroräkning i riksbanken insätta

utskänkningsskatt för den myckenhet spritdrycker, som

från bolaget under nästföregående månad utskänkts

eller försålts till den, till vilken bolaget upplåtit utskänkningsrättighet,

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Bevillningsutskottets betänkande Nr 63.

dels ock att senast den tjugonde dagen i varje

månad till kontrollstyrelsen avlämna — jämte bevis

om berörda insättning — av bolagets styrelse på heder

och samvete bestyrkt, specificerad uppgift rörande

omfattningen av berörda utskänkning och försäljning.

9 §•

Kontrollstyrelsen äger meddela närmare föreskrifter

och anvisningar rörande sättet för utskänkningsskattens

uppbärande och redovisande.

Gemensamma bestämmelser.

10 §.

Kontroll styrel sen åligger att före utgången av

varje månad till statskontoret avlämna uppgift å de

under nästföregående månad influtna omsättnings- och

utskänkningsskattemedel.

ii §■

1 mom. Den, som i uppgift, varom i 3 § sägs,

upptager lägre köpeskilling än den verkliga, så ock

den, som i uppgift, varom i 8 § förmäles, upptager

mindre myckenhet än som försålts, straffes med böter

från och med ettusen till och med tiotusen kronor

eller med fängelse. Den skyldige vare tillika pliktig

att erlägga felande omsättnings- eller utskänkningsskatt.

2 mom. Underlåter någon att inom föreskriven

tid avlämna sådan uppgift, som i 3 § omförmäles, eller

avlämna sådan uppgift eller sådant bevis, varom i 8 §

sägs, böte tio kronor för varje dag, uppgiften eller

beviset utebliver; och äger kontrollstyrelsen därjämte

genom lämpliga viten tillhålla den försumlige att uppfylla

sin skyldighet. Där omsättningsskatt ej inom

stadgad tid av rusdrycksförsäljningsbolag inbetalas,

må sådan skatt utmätas med 50 procent av det belopp,

varå kontrollstyrelsen på grund av verkställd

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Bevillningsutskottets betänkande Nr 63.

undersökning fastställer skatt hava bort erläggas. Likaledes

må, där stadgad insättning av utskänkningsskatt

ej skett före utgången av månaden näst efter

den, under vilken den myckenhet, för vilken skatten

utgått, blivit försåld, sådan skatt utmätas till ett belopp

motsvarande 4 kronor för varje liter av den

myckenhet spritdrycker, som kontrollstyrelsen efter

verkställd undersökning fastställer hava försålts.

12 §.

Förseelse mot föreskrifterna i denna förordning

åtalas vid allmän domstol.

Böter och viten, som enligt denna förordning

ådömas, tillfalla kronan.

Saknas tillgång till deras fulla gäldande, skola

de förvandlas enligt allmän strafflag.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1921,

från och med vilken dag förordningen den 22 juni

1920 (nr 330) angående dels en omsättnings- dels en

utskänkningsskatt å spritdrycker skall upphöra att

äga giltighet, samt gäller intill utgången av år 1922.

Härvid skall dock iakttagas:

Den, till vilken rusdrycksförsäljningsbolag överlåtit

rättighet till utskänkning av spritdrycker, är

skyldig att erlägga utskänkningsskatt för sitt lager

av dylika drycker vid tiden för förordningens ikraftträdande,

dock med rätt för honom att därvid avräkna

vad han med tillämpning av förut gällande bestämmelser

i sådan skatt erlagt för samma lager; och åligger

det honom att dels samma dag förordningen träder

i kraft till vederbörande rusdrycksförsäljningsbolag

avlämna på heder och samvete avgiven, specificerad

uppgift angående berörda lager, dels ock före

den 15 juli 1921 erlägga därå belöpande, ännu ej

erlagd utskänkningsskatt till bolaget, som har att senast

den 15 i nästpåföljande månad uti den i 8 § an
-

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Bevillningsutskottets betänkande Nr 63.

givna ordning inleverera beloppet till statsverket. Upptager

någon mot bättre vetande i uppgift, varom nu

är sagt, mindre myckenhet än lian vid tiden för förordningens

ikraftträdande innehar, eller underlåter

någon att inom föreskriven tid avlämna sådan uppgift

eller erlägga stadgad utskänkningsskatt för sitt lager

av spritdrycker vid tiden för förordningens ikraftträdande,

vare i tillämpliga delar lag som i 11 § för

motsvarande fall sägs.

Här avsedd innehavare av utskänkningsrättighet,

vilken vid utgången av förordningens giltighetstid

innehar lager av spritdrycker, äger, därest han nästa

helgfria dag till vederbörande rusdrycksförsäljningsbolag

angående berörda lager avlämnar sådan uppgift,

varom ovan sagts, att återbekomma därför erlagd utskänkningsskatt.

Upptager någon mot bättre vetande

i omlörmälda uppgift större myckenhet, än han vid

tiden för utgången av förordningens giltighetstid innehade,

straffes som i 11 § 1 mom. första punkten sägs.

B) att riksdagen måtte bland inkomsterna å 1922

års riksstat uppföra omsättningsskatt och utskänkningsskatt

å spritdrycker med .................. kronor 62,000,000.

I Kungl. Maj:ts förslag till riksstat för år 1922 liksom i propositionen

nr 368 äro bevillningarna — utom postbevillningen — tillika

med mantalspenningar och prästerskapets till statsverket indragna tionde

uppförda under rubrikerna »A. Egentliga statsinkomster. I. Skatter.»

Under förutsättning ej mindre att riksdagen godkänner bevillningsutskottets

här ovan intagna förslag än även att mantalspenningar och

prästerskapets tionde i riksstaten uppföras med av Kungl. Maj:t föreslagna

belopp, respektive 900;000 och 2,426,100 kronor, komma inkomsttitlarna

under nämnda rubrik »Skatter» i den av riksdagen beslutade

riksstaten att uppföras med följande belopp:

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Bevillningsutskottets betänkande Nr 63.

Kronor.

A. Egentliga statsinkomster.

I. Skatter:

1. Mantalspenningar ...................................................... 900,000

2. Prästerskapets Ull statsverket indragna tionde ............ 2,426,100

3. Skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse:

a. Inkomst- och förmögenhetsskatt, bevillning:

a. Skatt å inkomst och förmögenhet.

............................... 178,000,000

|3. B-skatt å aktiebolag m. fl.... 7,000,000 185,000,000

b. Bevillning av fast egendom samt av in
komst,

bevillning................................. 4,600,000

e. Bevillningsavgifter för särskilda förmåner

och rättigheter, bevillning .................. 200,000

d. Stämpelmedel, bevillning........................ 54,000,000

e. Lastpenningar, bevillning........................ 500,000

f. Byggnadsskatt, bevillning....................... 5,500,000 249,800,000

4. Tullar och acciser :

a. Tullmedel, bevillning.............................. 110,000,000

b. Sockerskatt, bevillning ........................... 27,000,000

c. Tobaksskatt, bevillning........................... 35,000,000

d. Brännvinstillverkningsskatt,

bevillning .......................... 17,000,000

e. Rusdrycksförsäljningsmedel,

bevillning ...^..................... 30,000,000

f. Maltskatt, bevillning .............. 4,400,000 51,400,000

g. Omsättningsskatt och utskänkningsskatt å

spritdrycker, bevillning ........................ 62,000,000 285,400,000

538,526,100

s. 63 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 63.

63

14: o.

Postmedlen.

I sin meranämnda skrivelse den 13 december 1920 har statskontoret statskontoret.

till en början återgivit följande av vad generalpoststyrelsen i skrivelse

den 13 november 1920 med förslag till beräkning av påräkneligt överskott

av postverkets rörelse för år 1922 anfört:

»Den ''normala’ frankoteckensuppbörden för år 1919 — d. v. s. det

belopp, som återstår, sedan från det influtna totalbeloppet avdragits den

summa, som beräknats hänföra sig till portoförhöjningen — har beräknats

till 39,000,000 kronor mot 41,200,000 kronor för år 1918. Det

reducerade beloppet för år 1920 kan, enligt verkställd överslagsberäkning,

antagas komma att uppgå till endast cirka 34,500,000 kronor.

Detta tyder på att, i överensstämmelse med den åsikt, som generalpoststyrelsen

uttalat i sin skrivelse den 9 mars 1920, man numera

med hänsyn till den lågkonjunktur, som efter alla tecken att döma

inträtt, vid beräknandet av postverkets inkomster måst bortse från

den abnormt stora ökning, som frankoteckensuppbörden utvisat under

åren 1915—1918, och utgå från antagandet, att ökningskurvan så att

säga kommer att återgå i sitt normala spår, eller, med andra ord, att

uppbörden — givetvis alltjämt med bortseende från de belopp, som inflyta

på grund av portoförhöjningar — så småningom skall sjunka till

den punkt, dit man kommer, om man räknar med en kontinuerlig ökning

av frankoteckensuppbörden sedan några år tillbaka. I anslutning

härtill utgår sålunda generalpoststyrelsen vid beräknandet av frankoteckensuppbörden

för år 1921 från, att den normala frankoteckensuppbörden

skulle uppgå till ungefär det belopp, vartill ifrågavarande uppbörd

skulle hava stigit, därest densamma kontinuerligt ökats med 5

procent från och med år 1911.»

»Vidkommande år 1922 synes det generalpoststyrelsen omöjligt

att bedöma, i vilken mån den nuvarande lågkonjunkturen då kan komma

att fortsätta. Generalpoststyrelsen anser tillrådligt att i detta hänseende

inskränka sina förhoppningar därtill att ytterligare nedgång i poströrelsen

utöver den, som beräknats för år 1921, icke skall förekomma.»

Härefter har statskontoret anfört:

»Från denna utgångspunkt beräknar generalpoststyrelsen sammanlagda

inkomsten för år 1922 till 76,100,000 kronor.

Beträffande de beräknade utgifterna anför generalpoststyrelsen

följande jämförelsetablå för åren 1920, 1921 och 1922.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Bevillningsutskottets betänkande Nr 63.

Departements
chefen.

Nu beräk- nade ut- gifter för

år 1920

Er.

Utgifter för

är 1921

enligt för- slag till

utgiftsstat

Er.

Ökning

Er.

Approxi- mativt be- räknade

utgifter för

år 1922

Er.

Ökning

Er.

A.

Avlöningar m. in.........................

24 798 000

29 100 000

4 302 000

29 700 000

600 000

B.

Pensioner m. m............................

668 000

775 000

107 000

830 000

55 000

C.

Omkostnader:

1) Postbefordran...........................

17 048 000

18 875 000

1 827 000

18 900 000

25 000

2) Övriga omkostnader..................

7 203 000

7 240 000

37 000

7 370 000

130 000

D.

Avsättning till förnyelsefond .........

600 000

810 000

210 000

900 000

90 000

E.

Dyrtidstillägg ..............................

18 400 000

21 000 000

2 600 000

21 000 000

—

Summa

68 717 000

77 800 000

9 083 000

78 700 000

900000

Enligt generalpoststyrelsens beräkningar skulle således driftresultatet

för år 1922 ställa sig på följande sätt:

Utgifter................................................. kronor 78,700,000

Inkomster ............................................. » 76,100,000

Brist kronor 2,600,000.

Generalpoststyrelsen anför även, att någon höjning av taxorna

torde bliva nödvändig, då, enligt vad generalpoststyrelsen nu kan se,

någon minskning av utgifterna under vad ovan beräknas icke kan ske.

I anledning av detta uttalande vill statskontoret emellertid sätta i fråga,

huruvida icke, med hänsyn till postverkets egenskap av affärsdrivande

verk, den redan inträffade och för den närmaste framtiden motsedda

lågkonjunkturen bör betinga icke blott, såsom i generalpoststyrelsens

skrivelse framhållits, eu minskning av inkomsterna utan även en begränsning

av utgifterna. Om också .en sådan utgiftsminskning ej kan antagas

leda därtill att, i stället för den av generalpoststyrelsen motsedda bristen

för år 1922, ett överskott skulle komma att uppstå, lärer den dock åtminstone

böra kunna beräknas så stor, att postverkets rörelse under

år 1922, även utan ytterligare höjning av taxorna, kan antagas gå

jämnt ihop.»

Statskontoret har fördenskull i sitt förslag upptagit såväl utgifter

som inkomster till 76,100,000 kronor.

I sitt anförande till statsrådsprotokollet för finansärenden den 7 januari

1921 har departementschefen härom anfört:

s. 65 Kontrollera mot PDF

bevillningsutskottets betänkande Nr 63. 65

»I statskontorets inkomstberäkning hava postverkets såväl utgifter

som inkomster upptagits till 70. i miljoner. Enligt generalpoststyrelsens

beräkning däremot skulle, med bibehållande av nu gällande'' postavgifter,

utgifterna, som uppskattats till 78.7 miljoner, med 2.6 miljoner

komma att överstiga inkomsterna.

Enär den utgiftsminskning, som kan för postverket påräknas såsom

en följd av den ifrågasatta förändringen med avseende å beräkningen

av dyrtidstilläggen, torde kunna uppskattas till 1.5 miljoner,

och med hänsyn till den numera beslutade förhöjningen av postavgifterna

för utrikes försändelser anser jag betänklighet ej möta att bibehålla

statskontorets beräkning, helst i någon mån ökade inkomster

måhända kunna tillföras postverket genom vissa jämkningar beträffande

de inrikes postavgifterna, varom pågående utredning emellertid än ej

blivit slutförd.»

I statsverkspropositionen hava postverkets bruttoinkomster upptagits

till 76,100,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t genom en den 11 mars 1921 dagtecknad

proposition, nr 186, föreslagit riksdagen förhöjning av vissa

postavgifter, vilka höjningar beräknats tillföra postverket en ökning i

inkomsterna av 4,700,000 kronor per år.

Denna proposition har numera i enlighet med bevillningsutskottets

hemställan av riksdagen avslagits.

I sitt anförande till det vid propositionen nr 368 fogade statsrådsprotokollet

åberopar chefen för finansdepartementet följande vid propositionen

fogade, av generalpostdirektören den 14 maj i 921 avlåtna skrivelse

med reviderad inkomstberäkning rörande postverket:

»Med anledning av herr statsrådets skrivelse den 10 innevarande maj med

anmodan inkomma med kortfattad ny beräkning rörande de påräkneliga driftöverskotten

vid postverket under åren 1921 och 1922 får jag vördsamt meddela

följande.

Beträffande år 1921.

I skrivelse den 25 februari 1921 i fråga om tillfällig höjning av vissa postavgifter

upptog generalpoststyrelsen postverkets inkomster med bibehållande av nu

gällande posttaxor till cirka 73 miljoner. Därest Kungl. Maj:ts proposition till

innevarande års riksdag, nr 186, angående de förenämnda taxeförhöjningarna vinner

riksdagens bifall, beräknas postverket tillföras en på år 1921 belöpande merinkomst

av cirka^ 2.3 miljoner, vadan således postverkets inkomster för året skulle komma

att uppgå till omkring 75.3 miljoner. De under tiden efter berörda skrivelses avBihang

till riksdagens protokoll 1921. 7 samt. 54 höft. (Nr 63.) 9

Statsverks
propositionen.

Prop. 368.

s. 66 Kontrollera mot PDF

66 Bevillningsutskottets betänkande Nr 63.

låtande inträdda förhållanden hava icke givit anledning till ändring av denna beräkning.

Uti samma skrivelse upptogos postverkets utgifter till omkring 75.3 miljoner.

Under förutsättning att de i Kungl. Maj:ts proposition nr 326 föreslagna förändrade

grunder för dyrtidstilläggens beräknande komma att tillämpas, skulle, enligt verkställda

överslagsberäkningar, postverkets utgifter för dyrtidstillägg bliva minskade

med cirka 2.6 miljoner vid en genomsnittlig prisstegringsindex under senare halvåret

av 240 och omkring 2.9 miljoner vid ett indextal under samma tid av 235.

Utgifterna under året skulle, efter denna reduktion, men i övrigt beräknade på

samma sätt som i generalpoststyrelsens förberörda skrivelse av den 25 februari

1921, belöpa sig till 72.7 miljoner respektive 72.4 miljoner. Med denna beräkningsgrund

skulle uppstå ett driftöverskott av:

därest de ifrågasatta taxeförhöjningarna icke vidtagas, cirka 0.3 respektive

0.6 miljoner, men,

om taxeförhöjningarna komma till stånd, cirka 2.6 respektive 2.9 miljoner.

Förutom kostnaderna för dyrtidstillägg visa även utgifterna i övrigt någon

tendens till nedgång under vad förut beräknats, och uppskattas de besparingar,

som möjligen kunna påräknas å övriga anslag, till 1.2 å 1.5 miljoner. Under nuvarande

ovissa förhållanden måste man emellertid, å andra sidan, taga i betraktande

möjligheten av att, om depressionen i landets näringsliv fortfar och kanske

än ytterligare förvärras, därav givetvis följer, att postverkets inkomster kunna

komma att tilläventyrs nog så avsevärt understiga det beräknade beloppet. Jag

anser därför försiktigheten bjuda att icke för närvarande taga hänsyn till dessa

sistnämnda, eventuella besparingar, utan betrakta desamma såsom en nödvändig

marginal mot oförutsedda inkomstminskningar.

Beträffande år 1922.

I fråga om inkomsterna för detta år har jag ansett mig böra utgå ifrån, att

tillräcklig anledning icke för närvarande förefinnes att göra ändring uti de i

skrivelsen den 25 februari 1921 framlagda kalkyler, enligt vilka inkomsterna beräknades

till omkring 73 miljoner, om de under år 1920 vidtagna portoförhöjningarna

oförändrade tillämpades även under år 1922, och till 77.7 miljoner, därest

därutöver de ifrågasatta jämkningarna i vissa postavgifter genomfördes. Det må

dock påpekas, att, ehuruväl inkomsterna för åren 1921 och 1922 — bortsett från

de sistnämnda portoändringarna — äro upptagna till lika höga belopp, 1922 års

inkomstsumma likväl innebär en beräknad ökning av posttrafiken under sistnämnda

år. I 1921 års inkomstsumma ingå nämligen omkring 3 miljoner utgörande ersättning

från utlandet för transitbefordran av post under krigsåren. Någon motsvarande

summa är icke att påräkna för år 1922. Skulle vidare depressionen utsträckas

över år 1922 och kanske därunder än ytterligare förvärras, torde man

hava att räkna med nog så avsevärda reduktioner av de beräknade inkomsterna.

Vad utgifterna för år 1922 beträffar äro dessa i riksstaten upptagna till

76.i miljoner och uti generalpoststyrelsens meranämnda skrivelse den 25 februari

till 75.5 miljoner. Dyrtidstilläggets sänkning enligt ovan angivna grunder beräknas

innebära en besparing i de sist kalkylerade utgifterna med 5.8 miljoner vid en

genomsnittlig prisstegringsindex under året av 230 och 6.8 miljoner, om indextalet

utgör 220. Härvid anser jag mig böra framhålla, att de här ovan framlagda beräkningarna

rörande utgifter för dyrtidstillägg icke kunnat på den korta tid, som

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Bevillningsutskottets betänkande Nr 63.

för ändamålet stått till buds, utföras genom detaljerade beräkningar, utan äro beloppen

approximorade med oförändrad personalstyrka som utgångspunkt. Utgifterna

antagas alltså komma att uppgå till 69.7 miljoner med ett indextal av 230 och

68.7 miljoner mod en prisstegringsindex av 220.

Aven för år 1922 torde besparing i andra utgifter än för dyrtidstillägg möjligen

kunna beräknas äga rum med ungefärligen lika höga belopp, som nyss angivits

för år 1921 eller 1.2 ä 1.5 miljoner, men av skål, som ovan angivits, är

beträffande år 1922 sannolikheten av att de uppgjorda inkomstberäkningarna skola

visa sig tillförlitliga än svårare att förutse än för år 1921. Härtill kommer att

utgifterna för år 1922 givetvis också äro svårare att överblicka än för år 1921.

Med utgångspunkt från de ovan angivna besparingarna å utgifterna för dyrtidstillägg

och under antagande vidare att de kalkyler, som uppgjorts rörande inkomsterna

och utgifterna i övrigt, komma att i verkligheten visa sig, i stort sett,

hålla streck, skulle man för år 1922 hava att räkna med följande överskott å postverkets

rörelse, nämligen:

om taxeförhöjningarna icke vidtagas, cirka 3.3 respektive 4.3 miljoner, men,

om taxeförhöjningarna komma till stånd, cirka 8 respektive 9 miljoner.

Jag tillåter mig slutligen ännu en gång betona vanskligheten av att under

nu rådande ovissa förhållanden uppgöra fullt tillförlitliga kalkyler. Enligt min

mening torde man hava anledning ställa sig synnerligen tveksam, huruvida så stora

inkomstbelopp som de, med vilka man kalkylerat, verkligen äro möjliga att uppnå.»

Chefen för finansdepartementet har härom för egen del anfört:

»Postverkets såväl utgifter som inkomster under år 1922 hava i

statsverkspropositionen uppförts med 76.1 miljoner.

I den skrivelse från generalpoststyrelsen med reviderade inkomstberäkningar,

som jag emottaga — — — uppskattas inkomsterna för

nämnda år till omkring 73 miljoner, förutsatt att de under år 1920

vidtagna porto förhöjningarna oförändrade tillämpas under år 1922, och

till 77.7 miljoner, därest därutöver de i proposition nr 186 till nu

pågående riksdag föreslagna jämkningarna i vissa postavgifter bliva

genomförda. Utgifterna åter antagas komma att uppgå till 69.7 miljoner,

om vid dyrtidstilläggens beräknande ett indextal av 230 lägges

till grund, samt till 68.7 miljoner i händelse av en index av 220, i båda

fallen under förutsättning att man utgår från de av Kungl. Maj:t föreslagna

grunderna för dyrtidstilläggen.

Vid mina kalkyler har jag räknat med att de genom nyssnämnda

proposition nr 186 föreslagna förhöjningarna i vissa postavgifter bliva

gällande under år 1922. Då jag tillika i anslutning till beräkningarna

i proposition nr 363 angående kostnaderna för dyrtidstilläggens finansiering

förutsätter en indexställning under sagda år av 230, får jag föreslå,

att i riks8t,atförslaget postverkets inkomster uppföras med 77.7 miljoner

och dess utgifter med 69.7 miljoner, samt att förty ett driftöverskott

av 8 miljoner upptages.»

s. 68 Kontrollera mot PDF

Prop. 368.

TJtskottet.

68 Bevillningsutskottets betänkande Nr 63.

1 propositionen nr 368 hava i enlighet med vad departementschefen

föreslagit postverkets inkomster under år 1922 uppförts med 77.7 miljoner

och dess utgifter med 69.7 miljoner kronor.

Under den förutsättning som numera inträtt, nämligen att några

ytterligare förhöjningar av gällande posttaxor icke nu företagas, har

generalpostdirektören i ovan intagna promemoria beräknat, att postverkets

rörelse skulle under år 1922 komma att giva ett överskott å

3,300,000 kronor.

Bevillningsutskottet har ansett sig böra räkna med ett nedåt avjämnat

belopp av 3,000,000 kronor och hemställer följaktligen,

att postverkets bruttoinkomster måtte för år 1922

beräknas till.......................................... kronor 72,700,000.

Stockholm den 15 juni 1921.

På bevillningsutskottets vägnar:

ERIK RÖING.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 63.

69

Reservationer:

vid punkten l:o A):

av herr Rosén, som anfört:

»1913 års riksdag beslöt, att bl. a. staten skulle frigöras från

ekonomiskt beroende av rusdrycksmedlen. 1914 års B-riksdag beslöt

att införa statsmonopol på tobakstillverkningen uteslutande i syfte att

utnyttja tobaken som skattekälla för täckande av eventuellt uppkommande

budgetbrister, närmast i anledning av pensionsförsäkringen.

De senaste årens riksdagar hava genom beslut om spritaceis eller

omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker ökat statens beroende

av rusdrycksmedlen, varemot den såsom skattekälla införda tobaksskatten

icke utnyttjats i den utsträckning som är lämplig och möjlig. Medan

statens inkomst av brännvinet är mångdubbelt större än denna varas

produktionskostnad, utgör inkomsten av tobaken blott en bråkdel av

kostnaden för dessa varors framställning.

Jag anförde vid fjolårets utskottsbetänkande angående beräkning

av bevillningarna reservation mot förslaget att införa en — naturligtvis

— »provisorisk» omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker,

och jag måste göra det även nu, då utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts

förslag att fördubbla denna skatt, ett förslag som ökar statens beroende

av sprithanteringen, ett beroende från vilket staten skulle frigöras.

Under nu rådande omfattande arbetslöshet kommer den ifrågasatta

spritskatten att i hög grad förvärra nöden och eländet i alla de

hem, vilkas försörjare använda en del av sina ofta obetydliga inkomster

till inköp av spritdrycker. Lämpligare och framförallt rättvisare än att

låta den fattige såväl som den rike lämna lika stort bidrag till statskassan

för varje liter sprit hade det enligt min mening varit att, då annan

utväg nu ej står till buds, av de förmögna uttaga någon del av det erforderliga

beloppet genom en extra beskattning av dem som äga en

förmögenhet överstigande 20,000 kronor, att utgå progressivt. Jag har

därför inom utskottet yrkat bifall till den av herr Sköld väckta motio
-

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Bevillningsutskottets betänkande Nr 63.

nen, II: 101, om extra förmögenhetsskatt. Denna skatt beräknas inbringa

25 miljoner kronor.

Det felande beloppet borde enligt min mening hava anskaffats

genom böjning av tobaksskatten från 1 juli i år med i medeltal 50

procent av nu utgående skattesatser. Då emellertid erforderlig utredning

för framläggande av förslag därom icke kunnat av mig åvägabringas,

nödgas jag, ehuru jag i allt vidhåller min uppfattning om

olämpligbeten jämväl av den redan nu utgående omsättningsskatten,

begränsa mig till att yrka avslag på förslaget om fördubbling av

skatten ifråga.

Jag hemställer alltså vid denna punkt,

att riksdagen, i anledning av herr Skölds motion,

II: 101, måtte antaga följande

Förordning om extra förmögenhetsskatt.

1 §•

Extra förmögenhetsskatt utgöres under år 1922

med de undantag, som i 2 § stadgas, för varje till inkomst-

och förmögenhetsskatt år 1921 taxerad förmögenhet,

som överstiger tjugutusen kronor.

Den taxerade förmögenheten utföres i jämna

hundratal kronor, så att överskjutande belopp, som icke

uppgår till fullt hundratal kronor, bortfaller.

Hava makar enligt 25 § i inkomst- och förmögenhetsskatteförordningen

blivit särskilt taxerade till inkomst-

och förmögenhetsskatt, skall extra förmögenhetsskatten

påföras vardera maken efter förhållandet

mellan dennes taxerade förmögenhet och summan av

de för båda makarna taxerade förmögenhetsbeloppen.

2 §•

Från extra förmögenhetsskatt frikallas:

a) föreningar och samfund, vilkas medlemmar

icke på grund av medlemskapet äga del i föreningens

eller samfundets förmögenhet, ägare av för gemensamt

behov avsatta s. k. besparingsskogar, häradsallmän
-

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Bevillningsutskottets betänkande Nr 63.

ningar och andra likartade samfälligheter, som förvaltas

fejälvständigt för delägarnas gemensamma räkning,

ävensom stiftelser;

b) medlem av konungahuset.

Olönad svensk konsul är skattskyldig allenast

för förmögenhet, som är här i riket nedlagd.

3 §•

Extra förmögenhetsskattens grundbelopp utgör för

den del av den till extra förmögenhetsskatt beskattningsbara

förmögenhet som överstiger

20,000

men

icke

50,000

kronor 0.1

procent.

50,000

»

»

100,000

»

0.2

100,000

»

200,000

500,000

0.3

»

200,000

»

»

0.4

»

500,000

»

»

1,000,000

»

0.5

»

1,000,000

»

»

2,000,000

»

0.6

»

2,000,000

»

»

5,000,000

»

0.7

»

5,000,000

—

»

0.8

»

4 §•

Taxeringen till extra förmögenhetsskatt verkställes

i den kommun, där skattskyldig taxeras till inkomst

och förmögenhetsskatt, i samband med taxeringen

till dylik skatt.

5 §•

I samband med fastställandet av inkomstberäkningarna

vid 1921 års riksdag bestämmes den för alla

skattskyldiga enhetliga procent av de i 3 § omförmälda

grundbeloppen, med vilken extra förmögenhetsskatt

skall utgå år 1922.

6 §•

Till ledning vid tillämpning av bestämmelserna

i denna förordning utfärdar Konungen erforderliga

tabeller.»

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Bevillningsutskottets betänkande Nr 63.

av herr Sköld; samt

vid punkten 13:o:

av herr Rosén, som yrkat,

att riksdagen måtte, med avslag å Kungl. Maj:ts

proposition nr 369, i vad den avser år 1922, besluta,

att förordningen den 22 juni 1920 (nr 330) angående

dels en omsättnings- dels en utskänkningsskatt å spritdrycker

skall äga fortsatt tillämpning till utgången

av år 1922.

8T0CKH0LM, ISAAC M ABC US'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1921.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1921:418 Skrivelse till Konungen, angående beräkning av bevillningarna för år 1922, m. m. s. 1 i texten