Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående rätt för Konungen att i vissa fall inställa tillämpningen av 10 § andra stycket i lagen för Sveriges riksbank den 12 maj 1897 och av § 9 i lagen om rikets mynt den 30 maj 1873.
1921-04-19 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Svag — ungefär 2,0 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1921:29, Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående rätt för Konungen att i vissa fall inställa tillämpningen av 10 § andra stycket i lagen för Sveriges riksbank den 12 maj 1897 och av § 9 i lagen om rikets mynt den 30 maj 1873.
Dokumentets text
4
Bankoutskottets utlåtande Nr 29.
Nr 29.
Ankom till riksdagens kansli den 19 april 1921 kl. 2 e. m.
Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till lag angående rätt för Konungen att i vissa fall
inställa tillämpningen av 10 § andra stycket i lagen
för Sveriges riksbank den 12 maj 1897 och av § 9 i
lagen om rikets mynt den 30 maj 1873.
I en till riksdagen avlåten, den 4 mars 1921 dagtecknad proposition
nr 124, vilken hänvisats till bankoutskottet, har Kungl. Maj:t,
under åberopande av vid propositionen fogat utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att antaga
ett propositionen bilagt förslag till lag angående rätt för Konungen
att i vissa fall inställa tillämpningen av 10 § andra stycket i lagen för
Sveriges riksbank den 12 maj 1897 och av § 9 i lagen om rikets mynt
den 30 maj 1873.
Berörda förslag är av följande lydelse:
Förslag
till
Lag angående rätt för Konungen att i vissa fall inställa tillämpningen av
10 § andra stycket i lagen för Sveriges riksbank den 12 maj 1897 och av
§ 9 i lagen om rikets mynt den 30 maj 1873.
Härigenom förordnas som följer:
Om sådant med hänsyn till utomordentliga, av krig föranledda
förhållanden prövas oundgängligen nödigt, må Konungen, på framställ
-
Bankoutskottets utlåtande Nr 29.
5
ning av fullmäktige i riksbanken och efter samråd jämväl med fullmäktige
i riksgäldskontoret,
ej mindre för viss tid fritaga riksbanken från den enligt 10 §
andra stycket i lagen för Sveriges riksbank den 12 maj 1897 riksbanken
åliggande skyldigheten att inlösa guld i plants, som för riksbankens
räkning till myntverket avlämnas,
än även förklara, att bestämmelsen i § 9 i lagen om rikets mynt
den 30 maj 1873 om rätt för en var, som vid myntverket inlämnar
guld, att därför erhålla guldmynt under viss tid icke skall äga tillämpning.
Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå
meddelad uppgift från trycket utkommit i Svensk författningssamling,
och gäller till den 1 mars 1922. .Av Konungen jämlikt denna lag meddelad
bestämmelse må ej äga tillämpning längre än till sistnämnda dag.
I lag den 27 februari 1920 (nr 61) angående rätt för Konungen
att i vissa fall inställa tillämpningen av 10 § andra stycket i lagen för
Sveriges riksbank den 12 maj 1897 (nr 27) och av § 9 i lagen om
rikets mynt den 30 maj 1873 (nr 31) stadgas, att, om sådant med hänsyn
till utomordentliga, av krig föranledda förhållanden prövas oundgängligen
nödigt, må Konungen, på framställning av fullmäktige i riksbanken
och efter samråd jämväl med fullmäktige i riksgäldskontoret,
ej mindre för viss tid fritaga riksbanken från den enligt 10 § andra
stycket i lagen för Sveriges riksbank den 12 maj 1897 riksbanken
åliggande skyldigheten att inlösa guld i plants, som för riksbankens
räkning till myntverket avlämnas, än även förklara, att bestämmelsen i
§ 9 lagen om rikets mynt den 30 maj 1873 om rätt för en var, som
vid myntverket inlämnar guld, att därför erhålla guldmynt, under viss
tid icke skall äga tillämpning.
Denna lag gällde till och med den 28 februari 1921.
I ett den 27 januari 1921 avgivet yttrande hava fullmäktige i
riksbanken hemställt, att proposition måtte avlåtas till riksdagen med
förslag, att lagen av den 27 februari 1920 angående rätt för Konungen
att i vissa fall inställa tillämpningen av 10 § andra stycket i lagen för
Sveriges riksbank den 12 maj 1897 och av 9 § i lagen om rikets mynt
1
Departements
chefen.
Utskottet. ''
6 Bankoutskottets utlåtande Nr 29.
den 30 maj 1873 måtte förnyas att gälla under ytterligare ett år till
den 1 mars 1922.
Fullmäktige i riksgäldskontoret hava icke haft något att erinra
mot bifall till bankofullmäktiges framställning. Åven ekonomiska rådet
har i ett den 16 februari 1921 avgivet utlåtande tillstyrkt densamma.
Beträffande den i ärendet lämnade utredningen i övrigt får utskottet
hänvisa till propositionen.
Departementschefen har för egen del anfört följande:
•
»Till ekonomiska rådets uppfattning, att Sverige snarast möjligt
bör återgå till guldmyntfot, har jag haft tillfälle att i annat sammanhang
uttala min anslutning. Som en konsekvens av denna mening
torde följa, att alla åtgärder i sådan riktning böra, såsnart omständigheterna
det medgiva, genomföras, och att sålunda, såsom ekonomiska
rådet framhåller, skyldigheten för riksbanken att till fastställt pris köpa
guld utan onödigt dröjsmål bör återställas.
I detta sammanhang tillåter jag mig fästa uppmärksamheten på
att, såsom bankofullmäktige i föreliggande framställning upplysa, ifrågavarande
befrielse för riksbanken faktiskt icke varit i kraft efter den 29
februari 1920. Frågan gäller nu icke att medgiva riksbanken dylik
befrielse utan allenast att lämna ett bemyndigande till Kungl. Maj:t
att, därest så framdeles skulle finnas påkallat, fritaga riksbanken från
skyldigheten att inlösa guld respektive suspendera rätten att från myntverket
erhålla guldmynt mot plantsguld.
Vid nu angivna förhållande och då å ena sidan, såsom ekonomiska
rådet understrukit, exceptionell osäkerhet för närvarande råder
på den internationella guldmarknaden, och å andra sidan befrielsen från
skyldigheten att inlösa guld i plants respektive suspensionen av rätten att
mot plantsguld utfå guldmynt knappast kan få betydelse för vår valutas
förhållande till guldet, sålänge densamma icke uppnått paritet med de
effektiva guld valutorna, vilket ju för närvarande ej är fallet, vill jag
för min del ej motsätta mig den gjorda framställningen.
I likhet med bankofullmäktige vill jag framhålla, att stadgandet
i § 9 av lagen om rikets mynt, med hänsyn till gällande myntkonvention
mellan de skandinaviska länderna, icke bör sättas ur tillämpning
annat än i samförstånd med dessa länders regeringar.»
Med åberopande av de skäl, som i statsrådsprotokollet anförts,
samt under hänvisning jämväl till vad utskottet anfört i sitt förut denna
dag avgivna utlåtande nr 27 får utskottet hemställa,
Bankoutskottets utlåtande Nr 29.
7
att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts förevarande
proposition.
Stockholm den 19 april 1921.
På bankoutskottets vägnar:
EMIL KRISTENSSON.
Närvarande: se utlåtande nr 27.
\
i
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.