Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående gillande av den riksbanken meddelade frihet från skyldigheten att inlösa av banken utgivna sedlar med guld.

1921-01-20 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1921:3, Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående gillande av den riksbanken meddelade frihet från skyldigheten att inlösa av banken utgivna sedlar med guld.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutakotteta utlåtande Nr 3.

1

Nr ».

Ankom till riksdagens kansli den 20 januari 1921 kl. 1 e. m.

Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

gillande av den riksbanken meddelade frihet från skyldigheten

att inlösa av banken utgivna sedlar med guld.

I en till riksdagen den 11 innevarande januari avlåten, till bankoutskottet

hänvisad proposition nr 26 har Kungl. Maj:t, under åberopande av

propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över hnansärenden för

samma dag samt av § 72 regeringsformen, hemställt, att det i kungörelse

den’ 10 december 1920 lämnade medgivande, att riksbanken må för

tiden till och med den 31 mars 1921 vara fritagen från skyldigheten

att vid anfordran inlösa av banken utgivna sedlar med guld efter

deras lydelse, måtte av riksdagen gillas.

Enligt berörda kungörelse den 10 december 1920 har Kungl. Magt,

på framställning av fullmäktige i riksbanken och efter samråd jämväl

med fullmäktige i riksgäldskontoret, med stöd av bestämmelse i § 72

regeringsformen funnit gott medgiva, att riksbanken må för tiden från

och med den 16 december 1920 till och med den 31 mars 1921 vara

fritagen från skyldigheten att vid anfordran inlösa av banken utgivna

sedlar med guld efter deras lydelse, dock att detta medgivande skall,*

därest detsamma icke varder av nästföljande riksdag inom tjugu dagar

från riksdagens början gillat, efter utgången av nämnda tid upphöra

att lända till efterrättelse; ägande riksbanken rätt att, om förhållandena

därtill giva anledning, även under den tid, berörda medgivande gäller,

återupptaga inlösningen av bankens sedlar.

Beträffande frågans utveckling har föredragande departementschefen

hänvisat till den redogörelse för under det förflutna året vidtagna

åtgärder i ämnet, som lämnats i statsverkspropositionen i sammanhang

med inkomstberäkningen för 1922 års riksstat.

Bihang till riksdagens •protokoll 1921. 8 saml. 3 käft. (Nr 3.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande Nr 3.

Departementschefen har vidare i ärendet anfört följande:

Departe- »När jag nu anmäler frågan om proposition till riksdagen med

mentschefen. hemställan om gillande av det i nämnda kungörelse gjorda medgivande,

förutsätter jag, såsom av förberörda tidigare i dag meddelade redogörelse

för frågans utveckling framgår, att riksdagen skall i senare

sammanhang upptaga till realprövning spörsmålet om sedelinlösningsskyldigheten

och dess eventuella fortsatta suspension. Nytt utlåtande

från ekonomiska rådet synes i detta syfte böra inhämtas. Ett godkännande

av riksdagen ntav den av mig nu ifrågasatta propositionen behöver

sålunda icke i och för sig innebära något ställningstagande till

denna fråga, vilken torde tarva ett mera omsorgsfullt övervägande, än

som lämpligen kan medhinnas under den grundlagsstadgade fristen av

tjugu dagar från riksdagens början.»

utskottet. Såsom departementschefen erinrar, kommer frågan om riksbankens

sedeliulösningsskyldighet och dess eventuella fortsatta suspension att

senare i annat sammanhang av riksdagen upptagas till prövning. Vid

sådant förhållande och då ett bifall till det nu framställda förslaget icke

torde vara att anse annat än såsom en åtgärd av formell natur från

riksdagens sida, har utskottet funnit sig böra tillstyrka detsamma.

Utskottet, som förutsätter, att ett blivande förslag i ämnet kommer

att i god tid föreläggas riksdagen, får alltså hemställa,

att Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition må

av riksdagen bifallas.

Stockholm den 20 januari 1921.

På bankoutskottets vägnar:

EMIL KRISTENSSON.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

av första kammaren: herrar Gustafsson, Öhngren, Vindahl, Johansson i Friggeråker,

Wigforss, Östberg, Walles och Söderbom samt

av andra kammaren: herrar Kristensson, Gustafsson i Örebro, Jansson i Kungsör, Borg’

Borggren, Wikström och Nyländer.

STOCKHOLM, ISAAO MARCUS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1921.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1921:33 Skrivelse till Konungen, i anledning av Katigt. Majds proposition angående gillande av den riksbanken meddelade frihet från skyldigheten att inlösa av banken ut s. 1 i texten