Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående vissa framställningar rörande pensioner och understöd. Bankoutskottet får härmed avgiva utlåtande över nedannämnda till utskottet hänvisade framställningar angående vissa pensioner och understöd. l:o.

1921-04-28 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1921:36, Utlåtande, angående vissa framställningar rörande pensioner och understöd. Bankoutskottet får härmed avgiva utlåtande över nedannämnda till utskottet hänvisade framställningar angående vissa pensioner och understöd. l:o.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 36.

1

Nr 36.

Ankom till riksdagens kansli den 28 april 1921 kl. 12 m.

Utlåtande, angående vissa framställningar rörande pensioner och

understöd.

Bankoutskottet får härmed avgiva utlåtande över nedannämnda

till utskottet hänvisade framställningar angående vissa pensioner och

understöd.

l:o. I en inom andra kammaren av herr V. V. Hedlund i Ös- o Angående

tersund väckt motion, nr 51, hemställes, »att riksdagen beslutar att ettstoft ad*Tinjeårligt

understöd å 300 kronor må från och med den 1 januari 1921 arbetaren Ånutgå

till änkan Frida Karolina Holst, född-Häggström, så länge hon ^oUt^änka

förbliver i sitt nuvarande änkestånd, ävensom 75 kronor årligen till vart och mmdtroch

ett av hennes fyra minderåriga barn intill de fyllt 18 år.» än9a barn''

Beträffande motiveringen för detta yrkande ävensom ifråga om de

vid motionen fogade bilagorna tillåter sig utskottet att hänvisa till

motionen.

Efter anhållan av utskottet har statskontoret anbefallts avgiva

utlåtande över ifrågavarande motion. På anmodan av nämnda ämbetsverk

har telegrafstyrelsen yttrat sig i ärendet och därvid förklarat sig

icke hava något att erinra mot bifall till motionen. För egen del har

statskontoret anfört följande:

»Vad belräffar det i motionen nr 11:51 väckta förslaget om årliga under- Statskontoret.

stöd åt linjearbetaren vid telegrafverket A. D. Holsts änka Frida Karolina

Holst, född Häggström, och makarnas minderåriga barn får kungl. statskontoret,

under hänvisning till vad telegrafstyrelsen anfört, för egen del framhålla, att,

då änkan Holst, som endast är 37 år gammal och, såvitt handlingarna utvisa,

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 8 samt. 29 käft. (Nr 36.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande Nr 36.

fullt arbetsför, får antagas kunna med arbete försörja sig, någon pension åt

henne knappast synes vara av behovet påkallad, men att, då hon säkerligen, så

länge barnen äro minderåriga, är i behov av hjälp till deras vård och uppfostran,

billigheten synes på grund av föreliggande omständigheter bjuda, att

sådan hjälp beredes av statsmedel i form av uppfostringsbidrag för barnen;

och synes i sådant avseende ett belopp av förslagsvis 100 kronor årligen för vart

och ett av de fyra barnen böra anvisas att av telegrafverkets medel utgå från

och med den 1 januari 1921 intill'' utgången av det kalenderår, under vilket barnet

fyller 18 år.»

utskottet. - I likhet med statskontoret anser utskottet någon pension till änkan

Holst icke böra ifrågakomma. Med hänsyn till föreliggande^ omständigheter

har utskottet emellertid funnit sig böra förorda, att årliga

understöd tilldelas makarnas minderåriga barn. Dessa understöd torde,

på sätt statskontoret ifrågasatt, böra bestämmas till 100 kronor årligen •

för vart och ett av barnen, att utgå från och med den 1 januari 1921

intill utgången av det år, under vilket barnet uppnår 18 års ålder.

Understöden synas, såsom tidigare i liknande fall skett, lämpligen böra

anvisas att utgå av telegrafverkets medel.

Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen, i anledning av förevarande motion

II: 51, må medgiva, att vart och ett av avlidne linjearbetaren

Anders Daniel Holsts omyndiga barn Anders

Sten Folke, Iris Birgit Frideborg, Karl Hugo Lennart

och Nils Rune Valdemar må från och med den

1 januari 1921 till och med det kalenderår, under

vilket barnet uppnår 18 års ålder, av telegrafverkets

medel uppbära ett årligt understöd av etthundra kronor.

Angående 2:o. I en inom andra kammaren väckt motion, nr 9, har herr

(ion ^åt förre Osberg hemställt, »att riksdagen måtte besluta att till förre arbetaren

arbetaren vid vid statens järnvägar Carl Fredrik Andersson må från och med den 1

vf™8 SärF.januari 1921 utgå en från 400 till 600 kronor förhöjd pension under

Andersson, hans återstående livstid».

Enligt utskottet tillhandakommet meddelande har bemälde Andersson

numera avlidit. I anledning härav påfordrar den väckta motionen

icke någon riksdagens åtgärd; vilket utskottet skolat härmed för riksdagen
-

anmäla.

s. 3 Kontrollera mot PDF

BanlcoutsJcottets utlåtande Nr 36.

3

3:o. I en inom andra kammaren väckt motion, nr 112, har herr Angående

''Björklund hemställt, »att riksdagen ville besluta att åt forre stallkarlen^ åt förre.

vid statens järnvägar Galle Jönsson i Hässleholm fr. o. m. don 1 januari

1921 bevilja ett årligt pensionstillägg av G90 kronor ». vägar C.

Beträffande motiveringen hänvisas till motionen. Jonsson.

Av tillgängliga handlingar inhämtas, att Jönsson, som är född den

11 april 1856 och med ingången av augusti månad 1920 lämnat sin

anställning i järnvägens tjänst, under tiden 1883—1906 varit anställd

vid statens järnvägars banavdelning, därvid hans tjänstgöring under åren

1883—1898 omfattat omkring 9—10 månader årligen samt under tiden

1898—1906 varit »närmelsevis ständig», att Jönsson sedan hösten 1906

haft ständig sysselsättning som vagnkarl vid maskinavdelningen; att han

icke äger annan förmögenhet än ett mindre, å ofri tomt om 1,000

kvadratmeter beläget hus, taxerat till 2,000 kronor och med påvilande

skuld av 650 kronor eller har annan årsinkomst än sin statspension

samt avkastningen av omförmälda tomt; samt att Jönsson och hans

hustru numera äro oförmögna till arbete.

På utskottets anhållan har statskontoret anbefallts avgiva utlåtande

i ärendet; och har statskontoret över motionen inhämtat yttrande av

järnvägsstyrelsen, som anfört följande:

»Den pension av 310 kronor om året, som tillkommer f. d. extra ordinarie Jämvägsstystallkarlen

Calle Jönsson från statens järnvägars pensionskassa för pensionering relsen.

av icke ordinarie personal, är bestämd i enlighet med det för samma kassa den

29 juni 1917 fastställda reglemente. Att beloppet icke blivit högre, beror i

väsentlig mån därpå, att Jönsson vid sin avgång ur tjänst icke räknade mer

än 13 tjänstår i pensionsbänseende. Jönsson är emellertid jämlikt kungl. kungörelsen

den 30 juni 1920, nr 365 i Svensk författningssamling, berättigad att

uppbära dyrtidstillägg till pensionen. Detta tillägg har för första kvartalet av år

1921 uppgått till ett belopp av 123 kronor 65 öre, vilket, för helt år räknat,

motsvarar ett dyrtidstillägg av 514 kronor 60 öre. Med hänsyn härtill och då

det finnes ett trettiotal andra pensionerade f. d. extra ordinarie befattningshavare,

som åtnjuta pension från ovannämnda kassa med lägre belopp än det Jönsson i

pension tillkommande eller med samma belopp som han, anser styrelsen för sin

del skäl icke föreligga för bifall till motionen.»

Statskontoret har, med hänvisning till vad järnvägsstyrelsen anfört

och upplyst, för egen del instämt i styrelsens avstyrkande av förslaget

om pensionstillägg åt Jönsson.

Den pension av statsmedel, som för närvarande tillkommer Jöns- Utskottet.

son och å vilken dyrtidstillägg utgår, är, såsom av järnvägsstyrelsen

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

BanJcoutslottets utlåtande Nr 36.

Angående

pension åt

förre järnvägsarbrtaren

Ande<a

Johansson

Lundquist.

framhållits, tillmätt i överrenstämmelse med gällande bestämmelser. Vid

sådant förhållande och då tillräckliga skäl att i förevarande fall frångå

dessa bestämmelser icke blivit anförda, torde ett bifall till motionen kunna

medföra betänkliga konsekvenser. Härtill kommer, att ett bifall till förslaget

vore ägnat att föregripa den utredning angående en allmän reglering

av pensionerna för f. d. befattningshavare i statens tjänst samt

änkor och barn efter sådana befattningshavare, som för närvarande

pågår i finansdepartementet. På grund härav har utskottet ansett

sig böra avstyrka bifall till motionen.

Utskottet hemställer sålunda,

att förevarande motion II: 112 icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda.

4:o. I en inom Andra kammaren väckt motion, nr 113, har herr

Månsson i Hagaström anfört och hemställt följande:

»Förre järnvägsarbetaren Anders Johansson Lundquist, född 1843 och således

omkring 78 år gammal, mantalsskriven i Valbo församling av Gävleborgs län,

nu boende i Strömsbro, har enligt egen uppgift arbetat vid statens järnvägar

från 1863 till 1882 vid byggandet av statens järnväg Stockholm—Storlien,

åren 1883—1892 å norra stambanan, Bräcke—Boden sektionen, samt sedermera

mellan 1901 och 1903 samt 1906, 1907 samt 1908 på Orsa—Sveg-banans

byggande.

Emellertid måste han 1892, allt enligt egen uppgift, avgå på grund

sjukdom, och arbetade efter sitt tillfrisknande några år i enskild tjänst, innan

han åter fästes vid statens järnvägsbyggnader.

Om hans egen uppgift stämmer, har han sålunda i omkring 33 år arbetat

vid statens järnvägar. Härav har han dock endast intyg för 14 år, beroende

på att hans arbetsbefäl honom veterligen icke längre finnas i livet. Men i skrivelse

till kungl. järnvägsstyrelsen har han anhållit, att styrelsen ville söka kontrollera

hans uppgifter genom att låta någon med sagda järnvägsbygge bekant

funktionär med honom anställa förhör och avfordra honom edlig försäkran,

därest förhören skulle tyda på att han har rätt.

Hos kungl. järnvägsstyrelsen har han anhållit om pension enligt kungl.

kungörelsen av den 6 november 1918, men styrelsen, som innehar den med

honom förda korrespondensen och säkerligen kan lämna utförligare upplysningar

rörande hans arbete vid statens järnvägar, har svarat, att då han för så länge

sedan lämnat sin anställning i statens tjänst, kunde någon pension ej tillerkännas

honom.

Då det emellertid är bekant, att det bland den gamla stammens arbetare

fanns många, som av långt driven eller falsk blygsamhet och hänsynsfullhet hellre

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 36.

5

ledo nöd än de anropade det allmänna om bjälp; då vidare okunnighet om rätt

till pension kan lia varit orsaken till att denna arbetare ej tidigare begärt sådan,

om nu ej eu långt driven blygsamhetskänsla skulle ha hindrat honom; då det

icke skäligen kan antagas, att berörde arbetare skulle dikta på sig eu längre

tjänstgöringstid än han verkligen haft, i vilket fall det borde vara ganska lätt

för järnvägsstyrelsen att genom av äldre järnvägsmän verkställt förhör påvisa

att feluppgifter föreligga; och då Anders Johansson Lundquist belinner sig i

den höga ålder, att det knappast kan vara tal om mer än ett par tre års pension

till honom, vågar underiecknad vördsamt hemställa, att han från och med

den 1 januari 1920, eller sedan kungl. järnvägsstyrelsen avslagit hans pensionsansökan,

måtte tilldelas en årlig pension av den höjd, som åtnjutes av med

honom likställda pensionstagare.»

Beträffande de bilagor, som fogats vid motionen, får utskottet

hänvisa till densamma.

På utskottets anhållan har statskontoret anbefallts avgiva utlåtande

över ifrågavarande motion; och har statskontoret efter erhållen

remiss inhämtat yttrande i ärendet från järnvägsstyrelsen.

• 1

Styrelsen har i sitt yttrande åberopat innehållet dels i sin i bilagorna til

motionen avtryckta skrivelse till Lundquist av den 17 november 1919, dels i en

vid styrelsens yttrande fogad avskrift av en till Lundquist den 22 i samma månad

aVlåten skrivelse med svar å den inlaga från honom, som är avtryckt i berörda

bilagor. I sistnämnda skrivelse har styrelsen erinrat, att såsom en allmän

förutsättning för att pension av statsmedel kunde beviljas gällde, att vederbörande

vid tiden för pensionsrättens prövning vore anställd i statens tjänst eller

avgått därifrån på grund av ålder eller sjuklighet. Sålunda kunde icke personer,

som för lång tid tillbaka frivilligt lämnat sin anställning i statstjänst för att

ägna sig åt annan verksamhet, sedermera göra anspråk på pension av statsmedel.

Styrelsen hade icke ansett några skäl föreligga att i fråga om pension

jämlikt kungörelsen den 8 november 1918 angående pensionering av förmän

och arbetare vid statens järnvägsbyggnader m. m. frångå förenämnda allmänna

grundsats.

Styrelsen har vidare i sitt yttrande framhållit, att byggandet av Orsa—

Svegbanan, där Lundquist uppgivit sig hava haft arbete under tillhopa 5 år,

icke utförts för statens räkning utan för ett bolags räkning. Den omständigheten,

att banan år 1918 eller alltså ungefär 10 år efter dess byggande förvärvats för

statens räkning, syntes näppeligen böra hava till följd, att banan i förevarande

avseende likställes med sådant statens arbetsföretag, som avsåges i § 1 av

ovannämnda kungörelse.

Statskontoret har för egen del anfört huvudsakligen följande:

Av järnvägsstyrelsens yttrande synes framgå, att anledning knappast kan

anses föreligga att bereda Lundquist pension i enlighet med grunderna i kun
-

Jämvägt
8tyrdsen.

Statskontoret.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

BankoutsJcottets utlåtande Nr 36.

Utskottet.

Angående

pension åt

schaktmästaren

J. O.

Strandberg.

görelsen den 8 november 1918 angående pensionering av förmän och arbetare

vid statens järnvägsbyggnader m. m. Anses emellertid med hänsyn till föreliggande

omständigheter något ålderdomsunderstöd höra honom beviljas, ehuru

han icke kunnat styrka mer än en mindre del av den åberopade arbetstiden

vid statens järnvägsbyggnader, torde därför något mindre belopp, förslagsvis

200 kronor, anvisas att från allmänna indragningsstaten till honom utgå från

och med ingången av år 1921. .

Av utredningen i ärendet framgår, att Lundquist under endast

omkring 9 år styrkt sig hava varit anställd vid statens järnvägsbyggnader

samt att han redan år 1892 lämnat sin anställning i statens

tjänst. Då Lundquist sålunda enligt gällande bestämmelser icke är berättigad

att erhålla pension av statsmedel och några särskilda omständigheter

av. beskaffenhet att böra föranleda undantag från dessa bestämmelser

icke blivit anförda, har utskottet, med hänsyn till de konsekvenser,

ett bifall till motionen synes kunna medföra, ansett sig böra

avstyrka bifall till densamma.

Utskottet hemställer sålunda,

att förevarande motion II: 113 icke må till

någon riksdagens åtgärd föranleda.

5:o) I en inom Andra kammaren av herr Wikström väckt motion,

n:r 199, har hemställts, »att riksdagen måtte åt schaktmästaren Jöns

Gustaf Strandberg för hans återstående livstid bevilja en årlig pension

av 300 kronor, att från och med innevarande år utgå av allmänna indragningsstaten.

»

Till stöd för yrkandet har anförts:

»Vid såväl 1919 som 1920 års lagtima riksdagar har undertecknad väckt

motion (respektive nr 57 och 46) om beviljande av pension åt schaktmästaren

J. G. Strandberg i Skellefteå. På grund av ofullständiga handlingar till styrkande

av den tid S. varit i statens arbeten anställd, har motionen bägge åren

avslagits.

Då det emellertid är ett faktum, att Strandberg varit anställd vid statens

järnvägar som arbetare och förman under en tid av över 30 år, och följaktligen

är berättigad till pension, ehuru officiella handlingar till styrkande av denna

anstäbning för en del år icke kunnat anskaffas, har jag, efter att ha lyckats i

i någon mån komplettera bevismaterialet, ansett mig böra än en gång förelägga

frågan bankoutskottets och riksdagens prövning.»

s. 7 Kontrollera mot PDF

BankoutsJcottets utlåtande Nr. 36.

7

Beträffande de bilagor, som finnas fogade vid motionen, får utskottet

hänvisa till densamma.

På anhållan av utskottet har statskontoret anbefallts avgiva utlåtande

i ärendet; och har statskontoret i anledning härav inhämtat

yttrande över motionen från järnvägsstyrelsen, som anfört följande:

»Med anledning av motionen om pension åt schaktmästaren Jöns Gustaf Jämvägssty

Strandberg har styrelsen uppdragit åt bandirektören vid statens järnvägars fjärde relsen.

distrikt, där Strandberg enligt intyg av f. d. banmästaren J. G. Roos skulle hava

haft anställning under åren 1888—1910, att verkställa utredning rörande arten

av berörda anställning samt i vad mån den i nämnda intyg lämnade uppgiften

angående tiden för densamma käft styrkas medels å distriktet förvarade avlöningslistor

eller andra handlingar. Bemälde bandirektör har i anledning därav meddelat

följande:

''Enligt vad som kunnat utrönas har arbetsförman Strandberg under eu var

av månaderna oktober 1888, juni 1893 samt september och oktober 1899 ävensom

sommarmånaderna under vart och ett av åren 1900—1910 å räkning utbekommit

avlöning för arbete. Under övriga år kan Strandbergs namn ej återfinnas i -1

bansektionens verifikationer. Förre banmästaren Roos påstår emellertid att

Strandberg arbetat alla sommarmånaderna under åren 1888—1910.

Även om detta påstående och övriga i motionen åberopade uppgifter rörande

Strandbergs anställning i statens tjänst skulle vara riktiga, kan Strandberg enligt

styrelsens mening icke ifrågakomma till erhållande av pension enligt de grunder,

som genom kungl. kungörelsen den 8 november 1918 fastställts i

fråga om pensionering av förmän och arbetare vid statens järnvägsbyggnader

m. fl.»

För egen del har statskontoret framhållit, att med hänsyn till de statskontoret.

stridiga uppgifterna rörande Strandbergs arbete vid statens järnvägar statskontoret

funne det tveksamt, huruvida tillräckliga skäl förelåge att i detta

fall bereda pension av statsmedel.

Såsom i motionen erinras, förelåg frågan om beviljande av pension utskottet.

åt Strandberg till behandling såväl vid 1919 som 1920 års riksdagar.

Med hänsyn till de vittgående konsekvenser, som ett bifall till motionen

skulle medföra, ansåg utskottet det innebära betänkligheter att vidtaga

någon åtgärd i motionens syfte;

Då utskottet icke funnit anledning att frångå denna ståndpunkt,

får utskottet, med åberopande jämväl av vad de i ärendet hörda myndigheterna

anfört, hemställa,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets utlåtande Nr 36.

att förevarande motion II: 199 icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 28 april 1921.

På bankoutskottets vägnar:

EMIL KRISTENSSON.

Reservationer.

Vid punkt l:o (angående årliga understöd åt linjearbetaren

Anders Daniel Holst änka och minderåriga barn)

av herrar Walles, Borg, Borggren och Wikström, vilka hemställt,

att riksdagen, i anledning av förevarande motion

II: 50, må medgiva, att avlidne lirijearbetaren

Anders Daniel Holsts änka, Frida Karolina Holst,

född Häggström, och minderåriga barn Anders Sten

Folke, Iris Birgit Frideborg, Karl Hugo Lennart och

Nils Rune Valdemar må från och med den 1 januari

1921 av telegrafverkets medel uppbära årliga understöd,

änkan med trehundra kronor, så länge hon

förbliver i sitt nuvarande änkestånd, samt vart och

ett av barnen med sjuttiofem kronor till och med det

år, under vilket det fyller 18 år; samt

vid punkt 5:o (angående pension åt schaktmästaren J. G. Strandberg)

av herrar Borg, Borggren och Wikström, vilka hemställt,

att riksdagen, med bifall till förevarande motion

II: 199, må medgiva, att schaktmästaren Jöns

Gustaf Strandberg, Skellefteå, må från och med den

1 januari 1921 under sin återstående livstid å allmänna

indragningsstaten uppbära en årlig pension av

trehundra kronor.

Stockholm, Svenska Tryskeriaktieaolaget 1921.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1921:250 Skrivelse till Konungen, angående vissa framställningar rörande pensioner och understöd. s. 1 i texten