Sök i Ratio Lex

Memorial med förslag angående dyrtidstillägg åt tjänstemän och vaktbetjänte hos riksdagens kamrar och utskott in. in.

1921-05-03 · 8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1921:40, Memorial med förslag angående dyrtidstillägg åt tjänstemän och vaktbetjänte hos riksdagens kamrar och utskott in. in.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 40.

i

Nr 40.

Ankom till riksdagens kansli (len 3 maj 1931 kl. 2 e. in.

Memorial med förslag angående dyrtidstillägg åt tjänstemän och

vaktbetjänte hos riksdagens kamrar och utskott in. in.

I en till bankoutskottet avlåten, den 6 nästlidna april dagtecknad

skrivelse hava kamrarnas herrar talmän anfört följande:

»I eu till talmännen den 15 nästlidna mars avlåten skrivelse, som Talmännen.

jämte tillhörande, vid skrivelsen fogade handlingar härmed överlämnas,

hava kanslideputerade avgivit yttrande angående ifrågasatt omreglering

av avlöningsförhållandena för de hos kamrarna ävensom de ständiga och

tillfälliga utskotten samt i riksdagens kansli anställda tjänstemän och

vaktbetjänte.

Kanslideputerade hava därvid på anförda skäl förklarat sig icke

kunna föreslå någon förhöjning av de nu utgående grundlönerna till

dessa befattningshavare, men däremot föreslagit, dels att ersättningen

till kamrarnas vaktmästare för tjänstgöring vid aftonplenum efter kl. 11

måtte höjas från 2 till 4 kronor för varje gång, dels ock att dyrtidstillägg

vid innevarande riksdag måtte tillgodokomma samtliga ifrågavarande

befattningshavare enligt de grunder, som vid 1920 års riksdag

fastställts för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst. Därvid

skulle för de befattningshavare hos riksdagen, som tillika äro anställda

i statens tjänst eller hos riksdagens verk och inrättningar eller i egenskap

av f. d. befattningshavare åtnjuta dyrtidstillägg, de avlöningsförmåner,

som uppbäras från statsverket och från riksdagen, sammanräknas

och dytidstillägg uppbäras å sammanlagda avlöningsbeloppet. Yissa härför

erforderliga tekniska föreskrifter föreslås.

Förslaget angående dyrtidstillägg innebär ändring i vad innevarande

riksdag på hemställan av bankoutskottet i dess memorial nr 6 beslutat

angående dyrtidstillägg åt den hos riksdagen tillfälligt anställda personalen

att utgå tillsvidare intill dess annorlunda kunde varda av riksdagen

bestämt.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 8 samt. 32 höft. (Nr 40.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets memorial Nr 40.

Kanslideputerades förslag liar behandlats vid denna dag hållet talmanssammanträde,

vid vilket jämväl de ständiga utskottens ordförande

samt kanslideputerade närvarit. Förslaget har vid sammanträdet vunnit

enhällig anslutning, och få vi härmed hemställa, att bestämmelser i

överensstämmelse härmed måtte varda fastställda.»

Den av talmännen åberopade, av kanslideputerade avlåtna skrivelsen

är av följande lydelse:

Kanslidepu■ »Uti till kanslideputerade den 14 januari 1921 avlåten skrivelse

haven I erinrat därom, att Kungl. Maj:t, med föranledande av löneregleringskommitténs

betänkande den 3 november 1920, uti innevarande

års statsverksproposition beslutit särskild framställning om ny definitiv

lönereglering för befattningshavare vid statsdepartement och centrala

ämbetsverk i anslutning till den för kommunikationsverken fastställda

lönereglering. Vidare haven I i berörda skrivelse omförmält, att löneregleringskommitten

förutsatt, att även vid fastställande av avlöningarna

för sagda befattningshavare i enlighet med kommitténs förslag, man fortfarande

liksom för kommunikationsverken måste räkna med särskilda

dyrtidstillägg å avlöningarna. Med hänsyn härtill haven I anmodat

kanslideputerade att så snart ske kunde taga i övervägande, huruvida

åtgärder borde vidtagas för åstadkommande av en omreglering av avlöningsförhållandena

för de hos kamrarna ävensom de ständiga och tillfälliga

utskotten samt i riksdagens kansli anställda tjänstemännen och

vaktbetjänte och beredande åt desamma, där så ske kunde, av ungefärlig

likställighet i avlöningsväg med motsvarande befattningshavare vid

statsdepartement och centrala ämbetsverk samt till Eder inkomma med

utlåtande och förslag i ärendet.

Utom berörda skrivelse från herrar talmän hava till kanslideputerade

överlämnats två framställningar i avlöningshänseende, den ena undertecknad

»på uppdrag av de hos riksdagens kamrar, utskott och kansli

anställda vaktbetjänte» av C. O. Eriksson, C. E. G. Carlberg, G. H.

Eriksson, Erik Andersson, Olof Cederberg och J. A. Holm och den

andra från vaktmästarna i riksdagens kansli särskilt för sig.

I den första av dessa framställningar påpekas vaktmästarnas inom

riksdagen större bundenhet till tiden än vaktmästarnas inom statsförvaltningen,

och hemställes, att, då avlöningarna för de sistnämnda avsevärt

förhöjts, särskilt genom innevarande riksdags beslut, dagarvodena måtte

s. 3 Kontrollera mot PDF

Banko utskottets memorial Nr 40.

3

förhöjas för första vaktmästare och med dom likställda till 14 kronor

per dag samt för övriga vaktmästare till 12 kronor per dag att utgå

från innevarande riksdags början.

I den andra av här avsedda framställningar hava vaktmästarna i

riksdagens kansli för sin del yrkat att, med hänsyn till don särställning

från övriga vaktmästare i riksdagen, de intogo i fråga om såväl arbete

som arbetstid, komma i åtnjutande av en dagaviöning av 15 kronor.

Förberörda framställning rörande lönereglering för befattningshavare

vid statsdepartement och centrala ämbetsverk har i huvudsak av riksdagen

bifallits genom godkännande av statsutskottets memorial nr 9.

Vid övervägande av det genom herrar talmäns skrivelse under

kanslideputerades prövning bragta spörsmålet, huruvida till jämförelse

med den löneökning, som kommit i Eder skrivelse avsedda befattningshavare

i statens tjänst till del, någon ökning i grundlönerna borde äga

rum för den hos riksdagen tillfälligt anställda personalen, hava kanslideputerade

icke ansett sig kunna förorda någon sådan förhöjning. Även

om kanslideputerade vid avgivande av förslaget om höjningen år 1919

huvudsakligen haft sin uppmärksamhet fäst vid den ökning av tjänstemännens

arbete, som ägt rum under senaste årens riksdagar, så finna

dock kanslideputerade samtidigt, att de löner, som då av kanslideputerade

föreslogos och sedermera väsentligen oförändrade av riksdagen beslutades,

nått en sådan höjd, att desamma borde förbliva gällande under

en längre följd av år och att de ytterligare förhöjningar, som tidsförhållandena

kunde anses kräva, skulle äga rum under form av dyrtidstillägg.

Denna åsikt hysa kanslideputerade allt fortfarande. Granskar

man de nu utgående lönerna, synes man svårligen kunna komma till

den åsikt, att de, såsom grundlöner betraktade, äro för låga. Åtminstone

hava kanslideputerade icke kunnat komma till annan åsikt. Någon

förhöjning av de nu utgående grundlönerna hava kanslideputerade följaktligen

icke funnit sig kunna föreslå.

Det är endast i fråga om vissa vaktmästares avlöningsförmåner, som

kanslideputerade anse sig böra förorda en mindre jämkning. Don enligt

moment 7:o punkt 2 av bestämmelserna angående avlöningen till riksdagens

personal, sådana dessa bestämmelser återfinnas i bankoutskottets memorial

nr 85 vid 1919 års riksdag, utgående extra ersättning till dem av kamrarnas

vaktmästare, vilka efter klockan elva e. m. tjänstgöra vid aftonplena, synes

nämligen kanslideputerade vara för ringa, och hålla kanslideputerade före,

att ersättningen i förevarande avseende bör höjas till fyra kronor var gång.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets memorial Nr 40.

Vad vidare angår frågan om dyrtidstillägg å de fastställda avlöningarna

till riksdagens ifrågavarande personal, så utgå dessa på grund

av riksdagens bifall till bankoutskottets utlåtande nr (i för 1921 i anledning

av en av herr K. J. Ekman väckt motion, för närvarande och

intill dess annorlunda kan varda av riksdagen bestämt, med samma belopp,

som jämlikt beslut av 1920 års riksdag, frånräkna! det s. k.

familjetillägget, utbetalades under andra kvartalet 1920.

I fråga om sättet för utbetalande av dyrtidstillägg eller, såsom det

intill år 1920 benämnts, tillfälligt arvodestillägg till ifrågavarande personal

få kanslideputerade erinra därom, att riksdagens ifrågavarande

tjänstemän och vaktbetjänte icke härutinnan likställts med statens befattningshavare,

utan har sådant dyrtidstillägg till dem utgått efter endast

med hänsyn till riksdagsavlöningen fastställda grunder.

Emellertid uttalade redan bankoutskottet i sitt memorial nr 74 vid

1919 års riksdag, att frågan, huruvida riksdagens tillfälliga personal i

fråga om dyrtidstillägg skulle stå i en undantagsställning gentemot statens

befattningshavare, borde vid nästkommande års riksdag upptagas till

förnyad prövning. Dock kom icke någon sådan prövning till stånd vid

1920 års riksdag, utan bestämdes i enlighet med bankoutskottets memorial

nr 92 dyrtidstiliägget att utgå jämlikt de av 1919 års lagtima

riksdag fastställda grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens

tjänst, dock att den, som åtnjöt dyrtidstillägg av statsmedel i egenskap

av befattningshavare i statens tjänst eller hos riksdagens verk och

inrättningar eller f. d. befattningshavare, skulle äga uppbära tillfälligt

arvodestillägg med endast två tredjedelar av till honom utgående månads-

och dagarvoden samt med högst tolv kronor om dagen. Därjämte

beslöt riksdagen, likaledes på utav bankoutskottet i nyssberörda

memorial, med hänsyn till det dyrtidstillägg, som för första halvåret 1920

beviljades statens befattningshavare, gjord hemställan, att medgiva, att

envar av ovan angivna befattningshavare hos riksdagen, som vore familjeförsörjare,

skulle äga uppbära ytterligare tillägg med tjugu procent å arvodet;

dock att den, vilken i egenskap av befattningshavare i statens tjänst eller hos

riksdagens verk eller inrättningar eller f. d. befattningshavare ägde uppbära

förhöjning i dyrtidstillägg för första halvåret 1920 eller del därav,

icke skulle komma i åtnjutande jämväl av här nämnda dyrtidstillägg.

Ovan intagna vid 1920 års riksdag fastställda grunder i fråga om

dyrtidstillägg till ifrågavarande personal äro som nämnt de, vilka fortfarande

tillämpas, dock att icke något tillägg till familjeförsörjare utgår.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 40.

I överensstämmelse med ovanberörda uttalande i bankoutskottets

memorial nr 74 vid 1919 års riksdag anse kanslideputerade, att åtgärder

böra vidlagas i syfte att dyrtidstilläggen för riksdagens ifrågavarande

personal regleras efter samma normer och i ställt samband med de till

statens befattningshavare utgående dyrtidstillägg.

De bestämmelser om dyrtidstillägg, som därvid böra läggas till grund

för en sådan reglering, skulle vara de för statens befattningshavare nu

gällande, nämligen de, som fastställts vid 1920 års riksdag.

För att utröna, huruvida den nu ifrågasatta anordningen skulle låta

sig lämpligen genomföra och vilka tekniska föreskrifter i så fall skulle

bliva erforderliga, hava kanslideputerade under hand inhämtat yttrande

från sekreteraren i riksgäldskontoret J. A. Hägglund och statskommissarien

friherre C. G. E. Leijonhuvud.

I det utav dessa den 10 mars 1921 avgivna yttrande härutinnan

hava de anfört följande: Yid fastställande av dyrtidstillägget till riksdagens

befattningshavare tillämpades för närvarande två olika beräkningssätt: För

befattningshavare, som tillika vore befattningshavare i statens tjänst eller

hos riksdagens verk och inrättningar eller f. d. befattningshavare, utginge

tillfälligt arvodestillägg med två tredjedelar av till honom utgående månads-

och dagarvoden, dock med högst tolv kronor om dagen; för befattningshavare

vid riksdagen, som ej hade annan statstjänst, beräknades

dyrtidstillägget efter ett grundtal av 147 % å 100 kronor av arvodet

samt efter en tredjedel av grundtalet eller 49 % å återstoden av arvodet.

Båda dessa beräkningssätt voro mindre gynnsamma för riksdagens befattningshavare

än de bestämmelser, enligt vilka dyrtidstillägg för närvarande

utginge till befattningshavare i statens tjänst. För befattningshavare vid

riksdagen, vilka ej innehade statstjänst, skulle en förändring av grunderna

för dyrtidstilläggens beräknande till likformighet med för statstjänstemän

gällande med nuvarande indextal medföra en höjning av grundtalet från

147 till 166 % å 85 kronor av arvodet samt från 49 till 91 % å den del

av arvodet, som översköte 85 kronor. Den därav följande förhöjningen

av löneförmånerna skulle exempelvis för eu befattningshavare med 13

kronor i dagarvode (korrekturläsare) uppgå till 129 kronor 55 öre under

en månad ä 30 dagar. För statstjänstemän, anställda i riksdagen, skulle

den förändrade beräkningen medföra ett från 662/s till 91 % förhöjt dyrtidstillägg,

med undantag dock för det fall, att en befattningshavares

sammanlagda, avlöningsförmåner å statstjänst och tjänst hos riksdagen

överstege 1,250 kronor i månaden. Enligt gällande grunder för dyrtids
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets memorial Nr 40.

tillägg till statens befattningshavare utginge nämligen intet dyrtidstillägg

för avlöning över 1,250 kronor i månaden. Även för pensionerade f. d.

statstjänstemän, anställda i riksdagen, skulle förändringen medföra förhöjt

dyrtidstillägg. Ökningen i dyrtidstillägget för månad skulle för nedan
-

nämndä befattningshavare utgöra:

För sekreterare i statsutskottet...................................................... kr. 87: 72

(reducering på grund av uppnådd maximigräns)

För förste notarie (stenograf) ......................................................... » 240: 60

(reducering för närvarande till 12 kr. pr dag)

För kanslist i kamrarna ............................................. » 87: 60

För korrekturläsare ........................................................................... » 94: 90

För vaktmästare........................................................ » 65: 70

Yid fallande indextal bleve ökningen givetvis mindre. Vidare har

uti ifrågavande utlåtande framhållits, att några tekniska svårigheter att

ändra grunderna för dyrtidstilläggen till avsedda befattningshavare till

överensstämmelse med vad som gällde för innehavarna av statstjänst icke

syntes föreligga. Beträffande de befattningshavare i riksdagen, som ej

innehade statstjänst, hade man att utan vidare följa de fastställda procenttalen.

En statstjänsteman, som vore anställd hos riksdagen, skulle bliva

likställd med befattningshavare, som av statens medel åtnjöte lön eller

arvode för två eller flere befattningar. Dyrtidstillägget skulle sålunda

beräknas å befattningshavarens sammanlagda avlöningsförmåner å statstjänsten

och befattningen i riksdagen. Utbetalningen borde däremot i

likhet med vad som gällde för innehavare av flera statstjänster ske vid

vardera befattningen för sig. Vederbörande ämbetsverk, dit befattningshavaren

hörde, hade att på vanligt sätt uträkna och utbetala befattningshavarens

dyrtidstillägg på hans inkomst från verket. Från riksdagen

hade han att uppbära återstoden av det på de sammanlagda avlöningarna

utgående dyrtidstillägget. Vid början av varje riksdag- före första

avlöningens utbetalande borde befattningshavaren medelst intyg från

vederbörande verk styrka, vilken grundavlöning och dyrtidstillägg, han

månatligen därifrån uppbure. Visade sig då, att den sammanlagda

grundavlöningen i verket och riksdagen ej uppginge till 1,250 kronor,

hade han att uppbära dyrtidstillägg på hela sin för anställningen hos

riksdagen åtnjutna avlöning. I annat fall skulle tillägg endast uppbäras

å den del av riksdagsavlöningen, som jämte avlöningen från verket folie

inom 1,250 kronor. Att för varje månad kräva intyg från vederbörande

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskott^ memorial Nr 40. 7

verk rörande uppburen avlöning, syntes knappast erforderligt. Däremot

torde ett sådant intyg, avseende de olika månaderna under hela riksdagstiden,

böra avlämnas, innan den sista utbetalningen av* avlöning för

tjänstgöring hos riksdagen skedde. Skulle av detta intyg framgå, att

någon befattningshavares avlöning av statstjänsten under riksdagen undergått

sådan ökning, att berörda maximigräns, 1,250 kronor, överskridits,

eller sådan minskning, att avlöningarnas sammanlagda belopp understege

nyssnämnda belopp efter att vid riksdagens början hava överstigit detsamma,

borde vid den sista avlöningsbetalningen nödig utjämning ske.

Då de sammanlagda avlöningsförmånerna å statstjänst och befattning i

riksdagen för tämligen få befattningshavare överstege 1,250 kronor i

månaden, skulle dylik utjämning endast i undantagsfall behöva företagas.

Kanslideputerade hava för sin del intet att erinra mot det i ovan

omförmälda yttrande föreslagna sättet för dyrtidstilläggs utbetalande och

kunna således vad yttrandet rör de ifrågasatta föreskrifterna för utbetalningen

av riksdagspersonalens dyrtidstillägg ansluta sig till vad däri

uttalats.

I berörda yttrande har icke något uttalande gjorts angående utbetalande

av s. k. barntillägg, men anse kanslideputerade att, för åstadkommande

av ett konsekvent genomförande av gällande grunder för

dyrtidstillägg, sådant tillägg givetvis bör utgå till dem av ifrågavarande

personal, som icke uppbära sådant tillägg från statsverket eller från riksdagens

verk och inrättningar.

På grund härav få kanslideputerade hemställa, att herrar talmän

behagade vidtaga åtgärder

l:o) i fråga om de i bankoutskottets memorial nr 85 vid 1919 års

riksdag intagna »Bestämmelser angående avlöningen för de vid lagtima riksdag

hos kamrarna, de ständiga och tillfälliga utskotten samt i riksdagens

kansli anställda tjänstemän och v äkthetjänte», för att moment 7 punkt 2 av

sagda bestämmelser måtte från och med innevarande riksdag erhålla

följande ändrade lydelse:

»Därjämte må jämväl vid slutet av varje riksdag till envar av dem

utav kamrarnas vaktmästare, vilka efter klockan elva e. m. tjänstgjort

vid aftonplena, utbetalas en extra ersättning av fyra kronor för varje

gång, sådan tjänstgöring ägt rum»;

2: o) i fråga om dyrtidstilläggen till de hos kamrarna, de ständiga och

tillfälliga utskotten samt i riksdagens kansli anställda tjänstemän och

Kanslidepu

terades av

talmännen

tillstyrkta

förslag.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Bankoutskottets memorial Nr 40.

vaktbetjänte för att följande bestämmelser må bliva för innevarande år

gällande:

»Dyrtidstillägg utgår till de vid innevarande riksdag hos kamrarna,

de ständiga och tillfälliga utskotten samt i riksdagens kansli anställda

tjänstemän och vaktbetjänte enligt de grunder, som fastställts i Kungl.

Majits kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare

i statens tjänst den 30 juni 1920 (svensk författningssamling nr 364),

därvid för de befattningshavare hos riksdagen, som tillika äro anställda

i statens tjänst eller hos riksdagens verk och inrättningar eller i egenskap

av f. d. befattningshavare åtnjuta dyrtidstillägg, de avlöningsförmåner,

som uppbäras från statsverket och från riksdagen sammanräknas och dyrtidstillägg

uppbäras å sammanlagda avlöningsbeloppet. För sistnämnda

ändamål bör i statens tjänst anställd befattningshavare hos riksdagen,

innan avlöning första gången efter dessa bestämmelsers ikraftträdande

utbetalas från riksdagen, medels intyg från vederbörande ämbetsverk

styrka, vilken grundavlöning och vilket dyrtidstillägg, han senast därifrån

uppburit. Jämväl bör sådan befattningshavare, innan sista utbetalningen

av avlöning för tjänstgöring hos riksdagen äger rum, förete intyg om de

grundavlöningar och de dyrtidstillägg, han månatligen under riksdagstiden

åtnjutit från det ämbetsverk, där han är anställd. Motsvarande intyg

skola företes av befattningshavare hos riksdagens verk och inrättningar

och f. d. befattningshavare. För det ändamål, som omförmäles i § 4 av

kungl. kungörelsen med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare

i statens tjänst med flera pensionärer den 30 juni 1920

(svensk författningssamling nr 365), bör i förekommande fall underrättelse

till vederbörande pensionskassa eller annan vederbörande meddelas angående

det från riksdagen utbetalda dyrtidstillägget.»

Utskottet, som icke haft något att erinra mot kanslideputerades av

herrar talmän tillstyrkta förslag, hemställer,

att riksdagen må godkänna här ifrågavarande

förslag.

Stockholm den 3 maj 1921.

På bankoutskottets vägnar:

EMIL TvKISTENSSON.

Stockholm 1921, J. A. Kritz och Kurt Lindberg, Bokindustriaktiebolag.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.