Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående vissa framställningar rörande elfte huvudtiteln, innefattande anslagen till pensionsoch indragning sstat er na. Bankoutskottet får härmed avgiva utlåtande rörande nedannämnda till utskottet hänvisade framställningar angående elfte huvudtiteln. A.

1921-05-06 · 22 sidor, varav 19 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 19 av 22 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1921:42, Utlåtande, angående vissa framställningar rörande elfte huvudtiteln, innefattande anslagen till pensionsoch indragning sstat er na. Bankoutskottet får härmed avgiva utlåtande rörande nedannämnda till utskottet hänvisade framställningar angående elfte huvudtiteln. A.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 42.

1

Nr 42.

Ankom till riksdagens kansli den 6 maj 1921 kl. 2 e. m.

Utlåtande, angående vissa framställningar rörande elfte huvudtiteln,

innefattande anslagen till pensions- och indragning

sstat er na.

Bankoutskottet får härmed avgiva utlåtande rörande nedannämnda

till utskottet hänvisade framställningar angående elfte huvudtiteln.

A. Det civila pension »väsende t.

l:o) I en till riksdagen avlåten, den 11 mars 1921 dagtecknad

proposition, nr 171, har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden för samma dag,

föreslagit riksdagen medgiva, att extra tvättbiträdet vid Östersunds

hospital Linnea Bylund må med anledning av den nedsättning av hennes

arbetsförmåga, som föranletts av det henne under arbete i hospitalets

tvättinrättning den 13 augusti 1916 drabbade olycksfall, för tiden från

och med den 16 maj 1918 uppbära ett årligt understöd enligt de i lagen

den 5 juli 1901 angående ersättning för skada till följd av olycksfall i

arbete angivna grunder, dock att understödet icke må utgå för tid efter

förenämnda den 16 maj, varunder hon innehaft anställning vid hospitalet.

I fråga om den i ämnet förebragta utredningen tillåter sig utskottet

att hänvisa till ovanberörda statsrådsprotokoll.

På de i statsrådsprotokollet anförda skäl har utskottet ansett sig

böra tillstyrka bifall till Kungl. Maj:ts förslag. Utskottet hemställer

sålunda,

Ang. ersättning

fär

skada till

följd av

olycksfall i

arbete dt

extra tvättbiträdet

vid

Östersunds

hospital

Linnéa Bylund.

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts ifrågavarande

proposition.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 8 samt. 34 käft. (Nr 42.)

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Bankoutskottets utlåtande Nr 42.

Ang. rätt till

pension av

statsmedel för

personalen

vid Svartälvs

järnväg.

2:o) I en inom andra kammaren av herr Uddenberg jämte tre av

kammarens övriga ledamöter väckt motion, nr 107, har anförts och

hemställts följande:

»Den 28 september 1909 försattes Svartälvs Järnvägsaktiebolag på egen begäran

i konkurs. Med anledning därav förrättades den 23 mars 1910 å landskansli

i Örebro försäljning av konkursboets fasta egendom, varav järnvägen består, nämligen

dels bandelen Karlsdal—Grythyttehed med sidospår till sjön Söderelgen, dels

ock bandelen Karlsdal—Kortfors med sidospår till Karlsdals bruk jämte de jordområden,

varå dessa bandelar äro anlagda.

Vid försäljningen inropades dessa båda fastigheter av riksgäldskontoret för

statsverkets räkning, den förra för ett pris av 348,000 kronor och den senare för

51,000 kronor eller tillsammans 399,000 kronor.

I köpet ingick även det till Svartälvs järnväg enligt lag hörande rörliga

materialet samt förråd och inventarier.

Förvaltningen av den inköpta järnvägen har enligt föreskrift av Kungl. Maj:t

övertagits av kungl. järnvägsstyrelsen, som jämväl fått sig av Kungl. Maj:t anbefallt

att söka införskaffa anbud å arrende eller köp av järnvägen.

Någon försäljning eller utarrendering av järnvägen ifråga har emellertid ännu

ej kommit till stånd utan den drives fortfarande av järnvägsstyrelsen.

Vid statens övertagande av järnvägen funnos vid densamma, som fast anställd,

en till 14 man uppgående personal, nämligen 7 vid banavdelningen, 2 vid

maskinavdelningen samt 5 vid trafikavdelningen. Av denna personal äro endast tvenne

delägare i enskilda järnvägarnas pensionskassa, medan de övriga 12 icke tillhöra

någon dylik pensionskassa. Orsaken till att så inte är fallet torde ligga däri, att

då bolaget år 1905 ingick som medlem i enskilda järnvägarnas pensionskassa dessa

nått en relativt hög ålder och de på grund därav utgående höga avgifterna till

pensionskassan varit alltför betungande.

För att i någon mån ersätta pensionskassans fördelar anskatfades av järnvägsbolaget

redan år 1899 personliga sparbanksböcker, i vilka personalen månatligen

insatte en viss procent av sin avlöning, vartill statens järnvägar, sedan staten övertog

förvaltningen av järnvägen, bidrager med belopp varierande mellan 5 och 6

kronor 50 öre per månad och bok.

Beloppen i de olika böckerna uppgivas nu variera mellan 3,500 och 4,500

kronor.

Då numera flera av tjänstemännen nått den ålder, som för övriga tjänstemän

vid statens järnvägar är föreskriven för avgång ur tjänst, men då den lilla besparing

i ovan nämnda sparbanksböcker inte är av den beskaffenhet att enbart kunna ersätta

pension eller hålla nöden borta från dessa tjänstemäns hem på ålderns dagar,

synes det oss att ett ingripande från statsmakternas sida är nödvändigt.

Samtidigt med utfärdande av »lag angående rätt till tjänstepension för ordinarie

tjänstemän vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens

vattenfallsverk av 4 juni 1920» utfärdades även »Bestämmelser angående rätt till

pension för viss personal, som vid statens övertagande av enskilda järnvägar eller

bandelar övergått i statens järnvägars tjänst». Av denna senare bestämmelse torde

framgå, att här ovan omnämnda personal står till staten i samma förhållande som

i nämnda bestämmelse § 1 c) omförmälda tjänstemän.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutxkottets utlåtande Nr 42.

3

Då pensionering av personalen vid den av statens järnvägar övertagna Svartälvs

järnväg synes oss kunna ske efter dessa grunder, få vi hemställa, att riksdagen

måtte besluta tillerkänna personalen vid Svartälvs järnväg samma pension av statsmedel,

som tillkommer i ovan åberopade författning viss annan personal, som vid

statens övertagande av enskilda järnvägar eller bandelar övergått i statens järnvägars

tjänst.»

På utskottets anhållan har statskontoret anbefallts avgiva utlåtande

i ärendet; och har nämnda ämbetsverk över motionen inhämtat yttrande

av järnvägsstyrelsen, som därvid anfört följande:

»Bland de enskilda järnvägar, som förvärvats för statsverkets räkning, intager

Svartälvs järnväg en särställning. Den har icke såsom övriga av staten inköpta

järnvägar ingått såsom en del i statsbanenätet, utan den förvaltas och drives alltjämt

såsom om den vore en enskild järnväg. Dess förvaltning handhaves av statens

järnvägar på grund av kungl. brev den 29 april 1910, däri föreskrivits, bland annat,

att järnvägen skall förvaltas på enklaste och billigaste sätt utan ändring i den vid

järnvägen anställda personalens ställning. I överensstämmelse härmed äro personalens

anställnings- och avlöningsvillkor i stort sett lika med dem, som äro gällande för

personal med anställning vid en med järnvägen jämförlig enskild bana. Av personalen,

vilken fortfarande är densamma som vid järnvägens övertagande av staten,

äro endast stationsinspektoren Johan Nilsson och banvakten Gustaf Samuel Kling

— de till levnadsåren båda yngsta bland befattningshavarna, den förra född 1880,

den senare 1893 — delägare i enskilda järnvägarnas pensionskassa och såsom sådana

berättigade till pension. På sätt framgår av motionen hava för en var av de övriga

befattningshavarna, i syfte att bereda dessa en emot pensionsrätten i någon mån

svarande förmån, gjorts månatliga insättningar å särskild räkning i sparbank. Vid

utgången av år 1920 utgjordes personalens ifrågavarande tillgodohavanden i sparbank

av belopp, som framgå av bilagda förteckning. Denna utvisar jämväl storleken

av de belopp, som efter järnvägens övertagande av staten utgått av dess medel

såsom bidrag i förevarande avseende.

Med hänsyn till att de medel, som sålunda hopsparas och som till största

delen uppkomma genom insättningar av avdrag å personalens löner, måste beräknas

icke komma att räcka till för vederbörande att leva på efter deras avgång ur järnvägens

tjänst samt icke tillnärmelsevis motsvara kapitalvärdet av de pensioner,

som tillkomma förutvarande befattningshavare vid andra av staten inköpta järnvägar,

anser styrelsen det vara med rättvisa och billighet överensstämmande, att ifrågavarande

personal vid Svartälvs järnväg tillerkännes rätt att erhålla pension av statsmedel

efter i huvudsak samma grunder, som äro fastställda i § 4 i kungl. brevet

den 4 juni 1920 angående rätt till pension för viss personal, som vid statens övertagande

av enskilda järnvägar eller bandelar övergått i statens järnvägars tjänst.

Därest sådan pensionsrätt tillerkännes personalen, komma givetvis de genom järnvägens

försorg hittills verkställda månatliga insättningarna av medel i sparbank för

de i förteckningen upptagna befattningshavarna att upphöra. Dessa borde under

nyssnämnda förutsättning egentligen vara skyldiga att återbära de belopp, varmed

järnvägen lämnat bidrag till insättningarna, men med hänsyn till att dessa belopp

äro jämförelsevis små, vill styrelsen för sin del icke påkalla, att sådan återbärings
-

Järnvägs
styrelsen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande Nr 42.

Stat ikontoret.

Utskottet.

skyldighet stadgas såsom villkor för pensionsrättens åtnjutande. Däremot anser

styrelsen, att i blivande bestämmelser i ämnet bör inrymmas ett stadgande, på grund

varav styrelsen må kunna, därest vid driftsinskränkning vid järnvägen så prövas

erforderligt, entlediga befattningshavare vid banan och bevilja honom pension, innan

vederbörande uppnått den för motsvarande befattningshavare vid statens järnvägar

i gällande pensionslag föreskrivna pensionsålder, vilken pension i dylikt fall skulle,

i enlighet med de i § 23 mom. b av pensionslagen angivna grunder för bestämmande

av avkortad pension, beräknas så, att densamma motsvarar beloppet av hel

statspension, minskad med lj120 av statspensionsunderlaget för varje full fjärdedel

av år, varmed antalet tjänstår understiger 30.

Vad beträffar ovanbemälda befattningshavare, som äro delägare i enskilda

järnvägarnas pensionskassa, synes följdriktigheten fordra, att rätt till fyllnadspension

enligt de i § 2 i förenämnda kung], brev angivna grunder tillerkännes dem, och att

därvid befogenhet lämnas styrelsen att entlediga dem före pensionsålderns uppnående

på sätt här ovan föreslagits beträffande den övriga personalen.»

Statskontoret har, under hänvisning till järnvägsstyrelsens yttrande,

för egen del anfört följande:

»Enligt kungl. statskontorets mening kan det ifrågasättas, huruvida skäl

förefinnas att, på sätt järnvägsstyrelsen synes vilja förorda, låta ifrågavarande

personal få jämte åtnjutande av pension av statsmedel behålla till kapital och ränta

allt vad under tjänstetiden av järnvägens medel avsatts för dess pensionering. Det

vill nämligen synas kungl. statskontoret, som om härigenom denna personal skulle

bliva i jämförelse med personal vid andra av staten övertagna järnvägar särskilt

gynnad; och anser sig kungl. statskontoret därför böra ifrågasätta, att såsom villkor

för åtnjutande av den föreslagna pensionsförmånen må stadgas, att vad av den för

vederbörandes räkning i sparbank innestående behållning, som härflutit från bidrag

av Svartälvs järnväg, må tillföras statens järnvägars medel, från vilka pensioneringen

skall bestridas.»

Såsom järnvägsstyrelsen framhållit, intager Svartälvs järnväg en

särställning bland de enskilda järnvägar, som förvärvats för statsverkets

räkning. Enligt kungl. brevet den 29 april 1910 skall järnvägen tillsvidare

genom järnvägsstyrelsens försorg förvaltas utan ändring i den

vid järnvägen anställda personalens ställning, varjämte, såsom i motionen

omnämnts, styrelsen anbefallts att söka införskaffa anbud å arrende eller

köp av järnvägen samt, därest anbud avgåves, till Kungl. Maj:t inkomma

med desamma jämte förslag till kontrakt för sådant arrende eller köp.

Skulle dylikt anbud icke kunna erhållas, hade styrelsen att därom göra

anmälan, på det att Kungl. Maj:t måtte bliva i tillfälle att taga under

övervägande, huruvida järnvägen borde nedläggas och dess tillhörigheter

realiseras.

Åven om det må anses vara billigt, att åtgärder vidtagas för beredande

åt den vid järnvägen anställda personalen av mera tillfreds
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 42.

ställande förhållanden i pensionshänseende, torde det för frågans bedömande

likväl vara nödvändigt att erhålla en närmare utredning angående

villkoren för genomförande av en sådan förbättring av personalens pensionsforhållanden.

I varje fall finuer utskottet i likhet med statskontoret

det kunna ifrågasättas, huruvida skäl förefinnas att, på sätt järnvägsstyrelsen

föreslagit, låta personalen jämte åtnjutande av pension av

statsmedel jämväl behålla vad av järnvägens medel under tjänstetiden

avsatts för personalens räkning.

Då utskottet alltså håller före, att den föreliggande frågan först

bör i vanlig ordning underställas Kungl. Maj:ts prövning, har utskottet

ansett sig böra avstyrka bifall till motionen.

Utskottet hemställer sålunda,

att förevarande motion II: 107 icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda.

3:o) I en inom andra kammaren av herr Kant väckt motion, nr

200, har anförts och hemställts följande:

»Genom lagen om adoption den 14 juni 1917 hava adoptivbarn i de väsentligaste

arvsrättsliga hänseenden tillerkänts samma rätt som adoptants barn i äktenskapet.

I gällande reglemente för civilstatens änke- och pupillkassa samt reglementena

för övriga änke- och pupillkassor, som avse att bereda statens tjänstemäns änkor

och barn pension, är emellertid pensionsrätt, enligt de bestämmelser kassornas reglementen

närmare meddela, endast tillerkänd delägares äkta barn.

Det synes icke staten värdigt, att, när staten i sin lagstiftning velat i görligaste

mån i familjerättsligt hänseende likställa adoptivbarn med barn inom

äktenskapet, staten skulle från rätt till pension från dess kassor utesluta barn,

som adopterats i enlighet med gällande lag i ämnet. Härtill kommer, att exemplet

från statens sida i fråga om adoptivbarns rätt till pension helt visst skulle mana

till efterföljd inom enskildas eller institutioners pensionskassor.

Med hänsyn till vad sålunda anförts får undertecknad hemställa, att riksdagen

behagade för sin del besluta att ändringar av ovan avsedd innebörd skola vidtagas i

reglementena eller bestämmelserna för statens respektive pensionskassor samt att

ändringarna skola retroaktivt tillämpas på alla i enlighet med 1917 års lag adopterade

barn.»

På anhållan av utskottet har statskontoret anbefallts avgiva utlåtande

i ärendet; och har statskontoret i ärendet anfört följande:

»I avseende å motionärens förslag tillåter sig kungl. statskontoret framhålla,

att omförmälda kassor visserligen allmänt åtnjuta förvaltningsbidrag av statsmedel

Ang. rätt för

adoptivbarn

att komma i

åtnjutande

av pension

från statliga

pensionsinrättningar.

Statskontoret.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande Nr 42.

Utskottet.

Ang. förhöjd

fyllnadspension

åt

förre musikfanjunkaren

Karl Sköld.

och i flertalet fall jämväl statsbidrag till själva pensioneringen, men att pensioneringen

dock i huvudsak bekostas med delägarnas egna avgifter; att, då dessa avgifter

äro grundade på försäkringstekniska beräkningar, det icke lärer låta sig göra

att utan vidare inrymma pensionsrätt åt adoptivbarn; samt att det enligt reglementena

ankommer på delägarna att besluta om ändringar i grunderna för pensionsrätten.

Under sådana förhållanden lärer riksdagen icke i nu ifrågavarande hänseende

kunna vidtaga annan åtgärd än att i skrivelse till Kungl. Maj:t begära framläggande

för delägarna i dessa kassor av förslag till ändringar i åsyftad riktning.

Inom civilstatens änke- och pupillkassa har nu berörda spörsmål, enligt vad kungl.

statskontoret har sig bekant, redan upptagits till utredning; och enligt beslut av

civilstatens år 1920 församlade fullmäktige har med Kungl. Maj:ts godkännande i

ett särskilt fall pensionsrätt medgivits adoptivbarn.»

Under hänvisning till vad statskontoret i ärendet anfört och då enligt

utskottets mening här ifrågavarande spörsmål torde böra upptagas

till prövning i samband med den omläggning av den civila pensionslagens

bestämmelser, varom förslag lärer vara att förvänta inom den

närmaste tiden, har utskottet ansett sig böra avstyrka bifall till motionen.

Utskottet hemställer alltså,

att förevarande motion II: 200 icke må till näston

riksdagens åtgärd föranleda.

B. Det militära pensionsväsendet.

4:o) I en till bankoutskottet hänvisad, inom andra kammaren av

herr Jensen väckt motion, nr 202, har hemställts, »att riksdagen måtte

besluta höja den till f. d. musikfanjunkaren Karl Sköld nu utgående

fyllnadspensionen 240 kronor med 240 kronor eller till sammanlagt 480

kronor årligen».

Beträffande den till stöd för yrkandet anförda motiveringen får

utskottet hänvisa till motionen.

På anhållan av utskottet har statskontoret anbefallts avgiva utlåtande

i ärendet; och har statskontoret över motionen inhämtat yttrande

från direktionen över arméns pensionskassa. Direktionen har däri anfört

följande:

»Fanjunkaren Karl Sköld, som är född den 7 augusti 1845, kommen i tjänst den

10 april 1859 och befordrad till fältmusikant på stat vid kungl. norra skånska infanteriregementet

den 4 december 1867, beviljades, jämlikt 48 § i kungl. reglementet för

arméns pensionskassa den 15 december 1893 och kungl. brevet den 22 juni 1877

med pensioneringsgrunder för armén, avsked från regementet den 24 september 1895

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 42.

7

med rätt från och med den 1 oktober 1895 till en årlig pension av 120 kronor i

10 klassen av arméns pensionskassa och fyllnadspension med 240 kronor av statsmedel

eller tillhopa 360 kronor, vara Sköld åtnjuter dyrtidstillägg i likhet med övriga

f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer, vilket dyrtidstillägg för år

1920 till Sköld utbetalats med sammanlagt 601 kronor 20 öre.

För att bereda en del före år 1902 avgångna underofficerare någon pensionsförhöjning

beviljade riksdagen år 1907 på nådig proposition ett förslagsanslag av

34,360 kronor för utdelande av tillfälliga understöd åt avskedade underofficerare och

vederlikar vid armén, under villkor att understödet ej finge tilldelas annan än den,

som styrkt sig vara i behövande omständigheter och före år 1902 erhållit avsked

med pension och fyllnadspension från arméns pensionskassa eller på grund av 8

punkten i kungl. brevet den 22 juni 1877 från allmänna indragningsstaten samt att

för den, vilkens pension och fyllnadspension icke uppginge till 200 kronor, understödet

icke finge tillsammans med pension och fyllnadspension överstiga 300 kronor

och att till annan pensionär understöd icke finge utgå med högre belopp än 100

kronor eller tillsammans med pension och fyllnadspension överstiga 600 kronor, och

hava senare riksdagar för samma ändamål och på samma villkor beviljat erforderliga

anslag.

Sköld har från detta anslag årligen alltsedan dess tillkomst erhållit understöd

med 100 kronor samt uppbär dessutom enligt av honom hit lämnad uppgift understöd

med 90 kronor årligen från andra än under direktionens förvaltning stående

fonder.

Förslagsanslaget till tillfälliga understöd åt underofficerare med vederlikar

vid armén är för år 1921 under elfte huvudtiteln anvisat med 14,000 kronor, varav

tills dato utbetalts ett belopp av 9,100 kronor i understöd åt 94 stycken före år

1902 avskedade i behövande omständigheter varande underofficerare, därav till följande

antal å kassans pensionsstat, nämligen:

41 stycken med 510 kronor årlig pension (180 kronor i 9 klassen av arméns

pensionskassa och 330 kronor fyllnadspension),

6 stycken med 500 kronor årlig pension (120 kronor i 10 klassen av arméns

pensionskassa och 390 kronor fyllnadspension),

1 stycken med 500 kronor årlig pension (75 kronor i 11 klassen av arméns

pensionskassa och 425 kronor fyllnadspension),

33 stycken med 360 kronor årlig pension (120 kronor i 10 klassen av arméns

pensionskassa och 240 kronor fyllnadspension, däribland Sköld),

4 stycken med 360 kronor årlig pension (75 kronor i 11 klassen av arméns

pensionskassa och 285 kronor fyllnadspension),

5 stycken med 180 kronor i 9 klassen av arméns pensionskassa utan fyllnadspension,

1 stycken med 120 kronor i 10 klassen av arméns pensionskassa utan fyllnadspension,

samt till 3 personer med pension å allmänna indragningsstaten därav 1

stycken med 510 kronor årlig pension och 2 stycken med 360 kronor årlig pension.

Av dessa hava alltså 39 stycken samma årliga pensionsbelopp som Sköld, 5

180 kronor mindre och 1 240 kronor mindre än Sköld samt befinna sig i samma

behöVande omständigheter som denne, varför direktionen anser såsom ofrånkomligt

att även dessa beredas pensionsförhöjning i likhet med vad som föreslagits för Sköld.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets utlåtande Nr 42.

Utskottet.

Att, som motionären föreslagit, förhöjningen skulle åstadkommas genom ökning

av en engång bestämd pensionsförmån, anser direktionen däremot icke böra

ifrågakomma, enär en dylik åtgärd skulle stå i strid mot de av riksdagen för armén

antagna och ännu gällande pensioneringsgrunder av den 22 juni 1877 och givetvis

åberopas såsom stöd för likartade framställningar i enahanda syfte i fråga om övriga

pensionärer.

Direktionen anser därför för sin del att, om någon förhöjning av dessa små

pensionsbelopp anses böra ifrågakomma, densamma i stället bör åstadkommas

genom förhöjning av det till dessa 45 pensionstagare redan utgående understödet

från förslagsanslaget för utdelande av tillfälliga understöd åt avskedade underofficerare

och vederlikar vid armén. Med utgående i så fall liksom motionären från,

att 600 kronor böra utgöra pensionsminimum, har direktionen, efter verkställd utredning,

funnit, att den årliga kostnaden härför skulle utgöra högst 7,260 kronor.

Då av årets anslag 14,000 kronor, efter vad som nu är känt, endast 9,190

kronor behöva tagas i anspråk, skulle alltså, för så vitt förhöjning i fråga anses

böra utgå redan för år 1921, för samma år i tilläggsstat 2,450 kronor behöva anvisas,

samt för år 1922 det i statsverkspropositionen begärda anslaget 11,000 kronor

behöva anvisas med ett till 16,500 kronor förhöjt belopp, varjämte i stället för

nu bestämda villkor i fråga om understödets belopp endast torde behöva föreskrivas,

att understödet tillsammans med pensionen och fyllnadspensionen icke får överstiga

600 kronor för år.»

För egen del har statskontoret åberopat den av direktionen sålunda

framlagda utredningen.

Såsom direktionen över arméns pensionskassa erinrar, åtnjuter

Sköld, som den 24 september 1895 erhöll avsked från regementet, från

och med den 1 oktober samma år pension och tilläggspension av statsmedel

med 360 kronor årligen, å vilket belopp dyrtidstillägg utgår.

För år 1920 uppgick detta senare till 601 kronor 20 öre. Tillika uppbär

Sköld från det av riksdagen från och med år 1907 beviljade anslaget

till tillfälliga understöd åt avskedade underofficerare och vederlikar

vid armén alltsedan anslagets tillkomst ett årligt understöd av 100

kronor samt dessutom understöd med 90 kronor årligen från vissa

fonder.

Enligt vad den av direktionen verkställda undersökningen giver

vid handen, finnes det för närvarande icke mindre än 45 avskedade

underofficerare, vilka pensionerats efter samma grunder som Sköld och

vilkas pensionsförmåner uppgå till högst vad Sköld åtnjuter.

Då samtliga dessa personer liksom Sköld befinna sig i behövande

omständigheter, anser direktionen ofrånkomligt, att även dessa beredas

pensionsförhöjning på sätt, som föreslagits för Sköld.

Utskottet delar direktionens uppfattning därom, att någon förhöjning

av den en gång fastställda pensionsförmånen icke bör ifrågakomma.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 42.

9

Därest någon höjning anses böra beviljas, lärer detta böra ske genom

en förhöjning av de från omförmälda anslag utgående understöden.

Härom torde emellertid framställning böra i vanlig ordning göras hos Kungl.

Maj:t, som väl icke lärer underlåta att, därest en sådan höjning anses

av omständigheterna påkallad, hos riksdagen begära de för ändamålet

erforderliga medlen.

Utskottet finner sig därför böra avstyrka bifall till motionen och

får sålunda, under erinran jämväl om den utredning angående en allmän

reglering av pensionerna för f. d. befattningshavare i statens

tjänst samt änkor och barn efter sådana befattningshavare, som för närvarande

pågår inom finansdepartementet, hemställa,

att förevarande motion II: 202 icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda.

5:o) I en till riksdagen avlåten, den 18 mars 1921 dagtecknad Ang.pensionsproposition,

nr 301, har Kungl. Maj:t under åberopande av propositio- tfSJ

nen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma E- E- westerdag,

föreslagit riksdagen medgiva, att envar av verkmästarna å månads- Båkmsson.

lönarstat vid flottan Erik Ernst Westerberg och Petter Håkansson må

från och med månaden näst efter den, varunder han erhåller avsked,

under sin återstående livstid uppbära pension sförbättring till belopp av

1,155 kronor 60 öre för år räknat, att utgå från anslag, som är eller

må varda beviljat till pensionsförbättring för viss personal vid marinen

och i samma ordning som fyllnadspension.

Utskottet, som beträffande utredningen i ärendet hänvisar till ovanberörda

statsrådsprotokoll, har på däri anförda skäl ansett sig böra biträda

Kungl. Maj:ts förslag. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts ifrågavarande

proposition.

6:o) Kungl. Maj:t har i en till riksdagen avlåten, den 18 mars Ang.pensions.

1921 dagtecknad proposition, nr 306, föreslagit riksdagen medgiva, att

en var av verkmästarna å månadslönarstat vid flottans varv i Karls- mästare vid

krona Janne Ernst Wilhelm Pettersson, Carl August Österberg, Peter flottans larv

Magnus Carlsson och Håkan Simonsson må från och med månaden näst

efter den, varunder han entledigas från sin ifrågavarande anställning,

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 8 samt. 34 käft. (Nr 42). 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets utlåtande Nr 42.

Any.pensionsförbättring

å

allmänna

indragning sstaten

åt f. d.

underlöjtnant

ten 8. O.

Lindeqvist.

Ang.pensionsförbättring

åt

förre musiksergeanten

O. J. Norrman.

under sin återstående livstid åtnjuta pensionsförbättring till belopp av

1,155 kronor 60 öre för år räknat, att utgå av anslag, som är eller må

varda beviljat till pensionsförbättring för viss personal vid marinen och

i samma ordning som fyllnadspension.

Under hänvisning till den utredning i ämnet, som lämnats i propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden

för ovan angivna dag, hemställer utskottet,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts ifrågavarande

proposition.

7:o) Kungl. Maj:t har i en till riksdagen den 18 mars 1921 avlåten

proposition, nr 309, under åberopande av propositionen bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen medgiva, att f. d. underlöjtnanten vid Skånska husarregementet

Sven Gustaf Lindeqvist må från och med den 1 januari

1921 under sin återstående livstid uppbära pensionsförbättring till belopp

av 880 kronor, för år räknat, att åtnjutas i enlighet med bestämmelserna

i kungörelsen den 20 augusti 1919 angående grunder för pensionsförbättring

för viss personal vid armén och utgå från allmänna indragningsstaten.

I fråga om utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade

statsrådsprotokollet.

Vid granskning av Kungl. Maj:ts förslag har utskottet, med hänsyn

till vad i statsrådsprotokollet anförts, funnit sig böra biträda detsamma.

Utskottet hemställer sålunda,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts ifrågavarande

proposition.

8:o) I en till riksdagen avlåten, den 18 mars 1921 dagtecknad

proposition, nr 311, har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen medgiva, att

förre musikfanjunkaren i Kronprinsens husarregemente, förre musiksergeanten

av 2:a klassen vid regementet Olof Jönsson Norrman må

från och med den 1 april 1920 under sin återstående livstid uppbära

pensionsförbättring till belopp av 1,130 kronor, för år räknat, att åtnjutas

i enlighet med bestämmelserna i kungörelsen den 20 augusti

1919 angående grunder för pensionsförbättring för viss personal vid

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bankoutekottets utlåtande Nr 42.

11

armén och utgå från anslag, som för beredande av sådan pensionsförbättring

beviljats eller kan komma att beviljas.

Utredningen i ärendet återfinnes i propositionen bilagt utdrag av

statsrådsprotokollet över försvarsärenden för ovan angivna dag, till

vilket utskottet får hänvisa.

Under erinran om utav riksdagen tidigare fattade beslut i likartade

fall hemställer utskottet,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts ifrågavarande

proposition.

C. Allmänna indragningsstaten.

I. Ang. justitiedepartementet.

9:o) Kungl. Maj:t har i en till riksdagen avlåten, den 18 mars

1921 dagtecknad proposition, nr 243, föreslagit riksdagen medgiva, att

förre vaktkonstapeln Johan Berndt Bartholdssons änka Ida Erika Bartholdsson,

född Bergström, och förre vaktkonstapeln Anders Johanssons

änka Hilda Amalia Johansson, född Hammarberg, må från och med den

1 september 1920, en var så länge hon förbliver i sitt nuvarande änkestånd,

under sin återstående livstid uppbära å allmänna indragningsstaten

en årlig pension till belopp av 200 kronor för vardera.

Utredningen i ärendet återfinnes i propositionen bilagt utdrag av

statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden för ovan angivna dag,

till vilket utskottet får hänvisa.

Under erinran, att riksdagen tidigare i ett flertal fall beviljat pensioner

åt änkor efter avlidne vaktkonstaplar i fångvårdens tjänst, vilka

icke varit delaktiga i civilstatens änke- och pupillkassa, och att pensionerna

därvid i allmänhet, liksom i här förevarande fall, beräknats

till de belopp, varmed de skulle utgått, därest vederbörande befattningshavare

varit delaktiga i berörda kassa, får utskottet hemställa,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts ifråga
varande

proposition.

Ang. pension

åt förre

vaktkonstaplarna

J.

B. Bartholdssons

och A.

Johanssons

efterlämnade

änlor.

Utskottet.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bankoutskottets utlåtande Nr 42.

Ang. pensionering

av

två f. d. befattningshavare

i

marinens

reserv.

Ang. pension

å allmänna

indragningsstaten

åt förre

skrädderiarbetaren

J. .4. Jonsson.

II. Ang. försvarsdepartementet.

10:o) I en den 18 mars dagtecknad proposition, nr 304, har Kungl.

Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för samma dag, föreslagit riksdagen

medgiva,

a) att f. d. löjtnanten i flottans reserv Johan Fredrik Holmer må

från och med den 1 september 1918 räknat under sin återstående livstid

uppbära en årlig fyllnadspension av 108 kronor 88 öre, att tillsvidare

utgå från förslagsanslaget till allmänna indragningsstaten; samt

b) att f. d. marinläkaren av l:a graden i marinläkarkårens reserv

Frans Victor Asklin må från och med den 1 januari 1921 under sin

återstående livstid uppbära en årlig pension av 500 kronor, att tillsvidare

utgå från förslagsanslaget till allmänna indragningsstaten.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet.

Med åberopande av vad i statsrådsprotokollet anförts får utskottet

hemställa,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts ifrågavarande

proposition.

ll:o) I en den 18 mars 1921 dagtecknad proposition, nr 307, har

Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för samma dag, föreslagit riksdagen

medgiva, att förre skrädderiarbetaren vid Bohusläns regemente Johan

August Jonsson må från och med den 1 januari 1921 under sin återstående

livstid å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension av

500 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till ovanberörda

statsrådsprotokoll.

På grund av vad i statsrådsprotokollet anförts vill utskottet ansluta

sig till Kungl. Maj:ts förslag, varför utskottet hemställer,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts ifråga
varande

proposition.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande AV 42.

13

12:o) 1 en till riksdagen avlåten, den 18 mars 1921 dagtecknad

proposition, nr 308, har Kungl. Magt, under åberopande av propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för

samma dag, föreslagit riksdagen medgiva, att avlidne värnpliktige nr

M 24 212/1918 Erlandssons fader, portvakten Sven Erlandsson må från

och med den 1 juli 1919 räknat under sin återstående livstid å allmänna

indragningsstaten uppbära ett årligt understöd av 180 kronor.

Av utredningen i ärendet framgår, att värnpliktige Erlandsson

omkommit vid hjälp ved ettbåten Willys förlisning i Malmö hamn den 28

juni 1919. Beträffande utredningen i övrigt får utskottet hänvisa till

propositionen.

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag och hemställer sålunda,

att riksdagen må bifalla Kung]. Maj:ts ifrågavarande

proposition.

13:o) I en till riksdagen avlåten, den 18 mars 1921 avlåten proposition,

nr 312, har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för samma

dag, föreslagit riksdagen medgiva, att ritaren vid ingenjördepartementet

vid flottans varv i Karlskrona Johan Oscar Altard må från och med

månaden näst efter den, varunder han entledigas från sin anställning,

under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten uppbära en

årlig pension av 1,700 kronor.

I fråga om den i ärendet förebragta utredningen tillåter sig utskottet

att hänvisa till ovanberörda statsrådsprotokoll.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts

förslag, varför utskottet hemställer,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts ifrågavarande

proposition.

14:o) I en till riksdagen avlåten, den 18 mars 1921 avlåten proposition,

nr 313, har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för samma

dag, föreslagit riksdagen medgiva, att daglönaren vid flottans varv i

Stockholm Carl David Ragnar Humble må från och med månaden näst

efter den, varunder han avskedas från sin anställning, under sin åter
-

Ang. understöd

ä allmänna

indragningsstaten

åt avlidne

värnpliktige

nr M

24 212/1918

Erlandssons

fader, portvakten

S.

Erlandsson.

Ang. pension

å allmänna

indragningsstaten

åt ritaren

J. O.

Allar d.

Ang. tilläggspension

å allmänna

indragningsstaten

åt daglönaren

vid

■flottans varv

i Stockholm

C. D. R.

Humble.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bankoutskottets utlåtande Nr 42.

Ang. pension

& allmänna

indragningsstaten

åt vissa

vid ammunitions

fabri k en

å Marieberg

anställda eller

förut anställda

personer.

stående livstid å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig tilläggspension

av 350 kronor.

Med hänvisning till den utredning, som lämnats i ovanberörda

statsrådsprotokoll, samt under åberopande av de utav departementschefen

anförda skälen får utskottet hemställa,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts ifrågavarande

proposition.

15:o) I en den 18 mars 1921 dagtecknad proposition, nr 314, har

Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen medgiva, att nedannämnda vid ammunitionsfabriken

å Marieberg anställda eller förut anställda personer må

under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten uppbära

pension med följande belopp, för år räknat, nämligen f. d. arbetsförmannen

Gustaf Otto Enberg, med 1,000 kronor, envar av f. d. arbetarna

Tore Markus Wallqvist, Carl August Christoffersson Littorin,

Karl Johan Larsson, Anders Peterson och Axel Herman Blomqvist samt

arbetaren Axel August Bergström och portvakten Karl Johan Bandqvist

med 600 kronor ävensom envar av f. d. arbeterskorna Emma

Paulina Augusta Erlandson, Grönings Margareta Sandberg, Anna Katarina

Strömstedt, Stina Kajsa Lindholm, Christina Nilsson, Linopers

Karin Peterson, Björk Anna Jonsdotter, Ida Maria Anderson, Brita

Karlsson, Margareta Spångberg, Karolina Kristina Moberg, Kann Karin

Pettersson och Matts Pers Karin Ersdotter (Eriksson) med 400 kronor

samt f. d. arbeterskan Johanna Matilda Sundin med 350 kronor, att

utgå, pensionerna för vardera av Bergström och Lundqvist från och

med månaden näst efter den, varunder han erhåller avsked från sin

anställning vid ammunitionsfabriken, och för de övriga från och med

den 1 januari 1921, samt under iakttagande, att envar av nu ifrågavarande

pensionstagare, som tillerkänts gratifikation för innevarande år

jämlikt förutnämnda brev den 28 januari 1921, skall vara skyldig att

å pensionen och därå belöpande dyrtidstillägg vidkännas avdrag med

belopp, som vederbörande sålunda uppburit i gratifikation.

Till stöd för framställningen har åberopats propositionen bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för ovan angivna

dag, till vilket utskottet får hänvisa.

Kungl. Maj:ts förslag har icke givit utskottet anledning till erinran,

varför utskottet hemställer,

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Sr 42.

15

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts ifrågavarande

proposition.

16:o) 1 en inom andra kammaren av herr Leander väckt motion,

nr 47, tiar hemställts, »det riksdagen ville medgiva, att avlidne ritaren

vid ingenjördepartementets i Karlskrona ritkontor Fritz Hammars änka

Emilia Maria Hammar, född Jakobsson, må, så länge hon förbliver i

sitt nuvarande änkestånd, från och med den 1 januari 1921 å allmänna

indragningsstaten uppbära ett årligt understöd av 400 kronor.

Beträffande motiveringen för yrkandet samt i fråga om vid motionen

fogade bilagor tillåter sig utskottet att hänvisa till motionen.

l’å utskottets anhållan har statskontoret anbefallts avgiva utlåtande

i detta ärende; och har statskontoret i anledning härav inhämtat yttrande

av direktionen över flottans pensionskassa. I en den 17 mars

1921 dagtecknad skrivelse har direktionen beträffande ifrågavarande

motion samt den under nästföljande punkt intagna motionen om årligt

understöd åt änkan Emma Kristina Gråberg, född Björkman anfört

följande:

»Enligt vad av remisshandlingarna framgår är bemälda Emilia Maria

Hammar född den 12 april 1878 och änka efter den 21 april sistlidet år avlidne

ritaren vid Karlskrona stations ingenjörsdepartement Fritz Hammar. Emma Kristina

Gråberg är född den 9 oktober 1852 och änka efter avlidne underofficerskorpralen

vid l:a ekonomikompaniet nr 438 Viktor Gråberg.

Enär ritaren Hammar och underofficerskorpralen Gråberg icke vid sin död

innehaft tjänst, som medfört delägarrätt i flottans pensionskassa, äro efterlevande

änkorna icke berättigade till gratial genom kassan.

Därest riksdagen i enlighet med föreliggande motioner skulle komma att

tillerkänna änkorna Hammar och Gråberg ifrågasatta årliga understöd, — vilka

skulle vara liktydiga med änkepensioner eller såsom det vid flottans pensionskassa

benämnes gratial — skulle det vara att införa en princip vars konsekvenser skulle

bliva, att en allmän pensionering, borde genomföras av änkorna efter all personal

vid marinen, som icke är tillförsäkrad gratial från flottans pensionskassa för efterlevande

änkor och barn, sålunda de månadslönare som icke äro delägare i flottans

pensionskassa samt alla daglönare och allt stammanskap ävensom motsvarande befattningshavare

vid armén samt säkerligen även alla änkor av jämförliga kategorier

vid statens kommunikationsverk och samtliga övriga förvaltningsgrenar.

Vad angår storleken av de föreslagna understödsbeloppen till änkorna Hammar

och Gråberg av respektive 400 och 300 kronor, vill direktionen erinra därom,

att högsta gratial för en änka efter en underofficer vid flottan, som icke övergått

å den genom kungl. kungörelsen den 5 december 1913 fastställda nya gratialstaten,

vilket gäller ett stort antal underofficerare, utgör 285 kronor, och att befattningshavaren

för grundläggande av detta gratial årligen haft och har att erlägga avsevärda

avgifter. Gratialet till änkorna efter dessa underofficerare är således mindre

Ang. pension

åt änkan

Emilia Maria

Hammar, född

Jakobsson.

Direktionen

Över flottans

pensionskassa.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bankoutskottets utlåtande Nr 42.

Statskontoret.

Utskottet.

än vad enligt motionerna avsetts skola tillerkännas änkorna Hammar och Gråberg,

vilkas män icke erlagt några avgifter för grundläggande av pension åt efterlevande.

Därest riksdagen skulle komma att gå in på en pensionering av änkor av

ifrågavarande kategorier med föreslagna belopp, kan det icke anses vara med rättvisa

och billighet förenligt, att andra grupper av befattningshavare såsom ovannämnda

underofficerare skola vara pliktiga att för grundläggande av ett mindre gratial för

efterlevande alltjämt erlägga avsevärda årliga avgifter.

I ett särskilt fall har riksdagen emellertid på framställning av samma motionär

i motion nr 61 i andra kammaren till 1919 års riksdag medgivit att en

daglönareänka finge under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten

uppbära ett årligt understöd av 300 kronor.

Uti till kung!, statskontoret i anledning av denna motion avgivet yttrande

avstyrkte direktionen bifall till densamma med hänsyn till de konsekvenser som ett

dylikt bifall skulle medföra, och i utlåtande nr 46 den 9 maj 1919 hemställde också

riksdagens bankoutskott, att motionen ifråga icke måtte till någon riksdagens åtgärd

föranleda. Vid frågans avgörande i riksdagen genom gemensam votering blev

emellertid denna framställning bifallen.»

För egen del har statskontoret angående den ifrågasatta pensionen

åt änkan Hammar anfört följande:

»Kungl. statskontoret, som till fullo instämmer i vad direktionen anfört,

anser visserligen icke skäl föreligga att bereda någon pension åt änkan Hammar,

som är jämförelsevis ung och torde kunna själv sörja för sitt uppehälle; men ämbetsverket

finner sig kunna ifrågasätta, huruvida icke med hänsyn till föreliggande

omständigheter ett mindre årligt understöd av förslagsvis 150 kronor kunde beviljas

såsom uppfostringsbidrag åt makarna Hammars minderårige son Kjell Lennart att

från allmänna indragningsstaten utgå från och med år 1921 intill utgången av det

kalenderår, varunder han uppnår 18 års ålder.»

Lika med de i ärendet hörda myndigheterna anser utskottet det

innebära stora betänkligheter att vidtaga någon åtgärd i motionens

syfte. Utskottet delar nämligen den av direktionen över flottans pensionskassa

uttalade uppfattningen att, därest riksdagen skulle bevilja pensioner

åt änkor av ifrågavarande kategori, det icke kan anses billigt och rättvist,

att andra grupper av befattningshavare skola vara pliktiga att för

grundläggande av gratial för efterlevande erlägga avsevärda årliga avgifter.

Fn konsekvens av ett bifall till motionen skulle vidare, såsom

direktionen framhållit, bliva, att en allmän pensionering borde genomföras

för änkorna efter all personal vid marinen, som icke har rätt till

sådant gratial, samt även åt efterlevande efter motsvarande kategorier

av befattningshavare vid armén ävensom inom den civila statsförvaltningen.

Förslag om införande av en sådan princip torde icke av riks
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 42.

17

dagen böra upptagas till prövning utan en föregående utredning om de

utgifter, som denna skulle medföra för statsverket.

Utskottet kan sålunda icke förorda någon pension av statsmedel

åt änkan Hammar. Vad angår det av statskontoret ifrågasatta uppfostringsbidraget

till makarnas minderårige son, vill utskottet framhålla, att

understöd av allmänna medel hittills icke förekommit i fäll, likartade

med det här förevarande. Då utskottet icke funnit några sådana särskilda

omständigheter föreligga, vilka synas böra påkalla ett undantag

från de grunder, vilka hittills tillämpats i liknande fall, har utskottet,

med hänsyn till de konsekvenser, ett bifall till förslaget skulle kunna

medföra, icke ansett sig böra biträda detsamma.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att förevarande motion II: 47 icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda.

17:o) I en inom andra kammaren av herr Leander väckt motion,

nr 48, har hemställts, »det riksdagen ville medgiva, att avlidne underofficerskorpralen

vid flottans station i Karlskrona Viktor Gråbergs änka,

Emma Kristina Gråberg, född Björkman, må, så länge hon förbliver i

sitt änkestånd, från och med den 1 januari 1921 under sin återstående

livstid å allmänna indragningsstaten uppbära ett årligt understöd av

300 kronor».

Beträffande motiveringen för denna hemställan ävensom de vid

motionen fogade handlingarna får utskottet hänvisa till motionen.

På anhållan av utskottet har statskontoret anbefallts avgiva utlåtande

i ärendet och har statskontoret i anledning härav inhämtat yttrande

över motionen av direktionen över flottans pensionskassa. Direktionens

yttrande finnes intaget under punkt 16 här ovan.

För egen del har statskontoret anfört huvudsakligen följande:

»Vad änkan Gråberg beträffar, framgår av handlingarna, att hon uppnått

en framskriden ålder, är medellös och på grund av sjukdom oförmögen att genom

arbete försörja sig; och om med hänsyn härtill och till mannens synnerligen långvariga

statstjänst det anses billigt, att något ålderdomsunderstöd av statsmedel

beredes henne, vill det emellertid på grund av direktionens upplysningar om vad

som i gratial tillkommer änkor efter underofficerare synas, som om understödets

belopp icke borde sättas högre än till 200 kronor. Erinras må, att å ålderdomsunderstödet,

om sådan förmån i detta fall beviljas, kommer att under nuvarande förhållanden

utgå dyrtidstillägg, därest icke annat uttryckligen stadgas.»

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 8 samt. 34 käft. (Nr 42.)

Ang, ärligt

understöd åt

änkan Emma

Kristina Gråberg.

Statskontoret.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bankoutskottets utlåtande Nr 42.

Utskottet.

Ang. pension

åt byggnads

förmannen

L. M. Thorsson.

Utskottet vill erinra, att pension av statsmedel hittills icke förekommit

i fall, liknande det här föreliggande. Enligt ntskottets mening

kan det icke vara riktigt att i ett enstaka fall bevilja understöd åt änka

efter en befattningshavare, tillhörande en tjänstemannagrupp, som enligt

gällande bestämmelser icke är berättigad till familjepension. Såsom

direktionen över flottans pensionskassa framhållit, skulle ett bifall till

motionen vara ägnat att medföra vittutseende konsekvenser. Utskottet

hänvisar i detta avseende jämväl till vad utskottet under nästföregående

punkt anfört beträffande förslaget om pension åt änkan Hammar. På

grund av det anförda har utskottet ansett sig böra avstyrka bifall till

förslaget.

Utskottet hemställer sålunda,

att förevarande motion II: 48 icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda.

III. Ang. kommunikationsdepartementet.

I8:o) I två likalydande motioner, väckta den ena i första kammaren

under nr 23 av herr Norling, den andra i andra kammaren under

nr 50 av herr C. A. Carlsson i Gävle, hemställes, »att riksdagen måtte

bevilja byggnadsformannen Lars Magnus Thorsson i Gävle en årlig pension

å 500 kronor.»

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen nr 23

i första kammaren.

Vid nämnda motion har fogats en så födande förteckning:

Förteckning

över allmänna arbeten vid vilkas utförande L. M. Thorsson deltagit.

År

1863.

1864—66.

1868.

1868—82.

1883-84.

1887—88.

Såsom arbetare.

Statens järnvägar, södra stambanan.

Ystad—Eslövs järnvägsbyggnad.

Sammanbindningsbanan genom Stockholm.

Såsom byggnadsförman.

Diverse byggnadsarbeten för Gävle stad och inom Nedre norra vägoch

vattenbyggnadsdistriktet.

Landsvägsbro över Ljusne älv vid Järvsö inom Gävleborgs län.

Landsvägsbroar i Los socken, Gävleborgs län.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande AV 42.

1!)

1888—89.

1890.

1891—92.

1893-94.

1895-96.

1897— 98.

1898- 1904.

1905—1906.

1907—1909.

1910-1911.

1912—14.

1915—16.

1916.

1917-18.

Landsvägsbro över Ljusne älv vid Bergvik i Gävleborgs län.

Landsvägsbro över Lidingeån i Helgums socken, Västernorrlands län.

Landsvägsbro över Ljusne älv vid Segersta i Gävleborgs län.

Landsvägsbro över Ljusne älv vid Bollnäs i Gävleborgs län.

Kombinerad landsvägs- och järnvägsbro över Osterdalälven vid Mora

i Kopparbergs län.

.Järnvägsbro över Gavleån i Gävle.

Brobyggnads- och diverse arbeten vid Gävle—Dala järnväg.

Malmö stads arbeten.

Brobyggnads- och diverse arbeten vid Gävle—Dala järnväg.

Landsvägsbro över Kallströmmen i Kalls socken, Jämtlands län.

Järnvägsbroar över Dalälven vid Rättvik—Knippbohedens järnvägsbyggnad.

Landsvägsbroar över Solnan och Norreälven i Svegs och Elvros

socknar, Jämtlands län.

Landsvägsbro över Västerdalälven i Lima socken, Kopparbergs län.

Landsvägsbro över Voxna älv vid Sunnerstaholm i Bollnäs socken,

Gävleborgs län.

Ovanstående uppgifter äro grundade dels på för mig företedda arbetsbetyg

dels på personlig kännedom om byggnadsförman L. M. Thorssons verksamhet och

arbetsanläggningar, vilket härigenom intygas.

Gävle den 19 januari 1920.

Wilh. Prinzencreutz.

Överstelöjtnant vid Kungl. Väg- och Vattenbyggnadskåren,

Distriktschef i Nedre norra väg- och vattenbyggnadsdistriktet.

I fråga om övriga vid motionen fogade bilagor hänvisas till

densamma.

Såsom av ovan intagna förteckning framgår, har Thorsson endast

under två år varit anställd vid statens järnvägsbyggnader. För övrigt

har han arbetat dels vid enskild järnvägsbyggnad, dels vid vissa statsunderstödda

brobyg-o-nadsarbeten m. m. I fall liknande det nu föreliggande

har någon pension hittills icke beviljats, och anser utskottet,

med hänsyn till de konsekvenser, ett bifall till motionerna skulle kunna

framkalla, det innebära betänkligheter att vidtaga någon åtgärd i

motionernas syfte.

Utskottet hemställer därför,

att förevarande motioner I: 23 och II: 50 icke

må till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Utskottet
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bankoutskottets utlåtande Nr 42.

Ang. pension

åt förre

arbetsförmannen

K. E.

Blomberg.

Ang. ett författareanslag

åt filosofie

doktorn Allen

Vannérus.

Statskontoret.

19:o) I en inom andra kammaren under nr 108, väckt motion

har herr Liibeck hemställt, »att riksdagen måtte besluta >tilldela förre

arbetsförmannen vid Drottningholms-broarna Karl Erik Blomberg en årlig

pension av 500 kronor från och med år 1922.

Beträffande motiveringen för detta yrkande får utskottet hänvisa

till motionen.

Enligt utskottet tillhandakommet meddelande har bemälde Blomberg

numera avlidit. I anledning bärav påfordrar ifrågavarande motion icke

någon riksdagens åtgärd; vilket utskottet skolat härmed för riksdagen

anmäla.

IV. Ang. ecklesiastikdepartementet.

20:o) I en inom första kammaren väckt motion, nr 22, hava

herrar Wigforss och Hellberg hemställt, »att riksdagen måtte från och

med år 1922 bevilja filosofie doktorn Allen Vannérus så länge han lever

ett årligt utgående författareanslag av 5,000 kronor».

Beträffande motiveringen samt de vid motionen fogade bilagorna

får utskottet hänvisa till motionen.

På anhållan av utskottet har statskontoret anbefallts avgiva utlåtande

i ärendet; och har statskontoret i ett den 4 april 1921 dagtecknat

yttrande anfört: In

»Vad beträffar det i motionen nr 22 i första kammaren väckta förslaget om

beviljande åt filosofie doktorn Allen Vannérus av ett årligen från och med år 1922

utgående författareanslag av 5,000 kronor undandrager sig detta förslag helt och

hållet bedömande efter vanliga regler för tilldelande av pension eller därmed jämförligt

understöd. Såsom framgår av intyg från statistiska byrån inom kungl.

kommerskollegium, kan Vannérus’ anställning i statstjänst icke anses kunna grunda

något anspråk på pension av statsmedel, åtminstone icke till sådant belopp, som i

motionen föreslagits. Något sådant har icke heller i motionen gjorts gällande, utan

däri åberopas såsom skäl för förslaget Vannérus’ förtjänstfulla verksamhet såsom

filosofisk forskare och författare, och syftet med förslaget är att bereda Vannérus

möjlighet att helt ägna sig åt fortsatt sådan verksamhet. Förslaget skulle därför

närmast kunna jämföras med de åtgärder, som en och annan gång förekommit i

syfte att genom anslag å allmänna indragningsstaten bereda personligt understöd

åt viss förtjänstfull verksamhet. Huruvida i detta fall föreligga sådana omständigheter,

att en dylik åtgärd må kunna anses vara på sin plats, därom är kungl.

statskontoret icke i tillfälle att uttala något eget omdöme. Jämte hänvisning till

vad den vid motionen fogade bilagan innehåller, vill kungl. statskontoret endast

framhålla, att det givetvis är av stor vikt, att varsamhet med dylika åtgärder iakt
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 42.

21

tages till undvikande av betänkliga konsekvenser; och det kan ifrågasättas, huruvida

dylika understöd böra beviljas utan den allsidiga utredning, som plägar föregå

Kungl. Maj:ts framställningar i sådana ärenden. Vad det föreslagna beloppet angår

torde icke vara något att däremot i och för sig erinra; men om annat icke uttryckligen

bestämmes, kommer att därå utgå dyrtidstillägg, varigenom understödet icke

kommer att såsom med motionen åsyftas ungefär motsvara vad befattningen i kommerskollegium

nu inbringar Vannérus utan vida överstiga honom i sådant avseende

tillkommande arvode jämte dyrtidstillägg. Då det icke kan anses vara avsett och

i allt fall icke kan vara lämpligt att understödet utgår jämsides med arvode för

nämnda befattning, synes vidare böra föreskrivas, att understödet må utgå först

sedan han lämnat befattningen.»

Av det i statskontorets utlåtande berörda intyg framgår, att

Vannérus, som är född den 20 mars 1862, antagits i kommerskollegii

tjänst den 7 september 1906 och från och med den 1 november 1906

innehaft anställning såsom amanuens å kollega statistiska byrå (förutvarande

avdelningen för näringsstatistik) en anställning, som sedan årligen

förnyats, senast den 30 sistlidna december. Tjänstgöringstiden

är 3 timmar per dag, och avlöningen, som tidigare utgjort 1,500 kronor

för år, utgör från och med år 1920 1,800 kronor.

Såsom statskontoret framhållit, undandrager sig det i motionen

väckta förslaget varje bedömande efter grunder, som vanligen tillämpas

vid beviljande av pension eller understöd av därmed jämförligt slag.

Utskottet behjärtar visserligen motionens syfte att genom statens ingripande

bereda en förtjänt vetenskapsman tillfälle att mera odelat ägna

sig åt forskningsarbetet. Utskottet är emellertid av den mening, att

understöd av här ifrågasatt slag icke böra beviljas utan den allsidiga

utredning, som plägar föregå Kungl. Maj:ts framställningar i liknande

ärenden. Frågan synes därför först böra i vanlig ordning underställas

Kungl. Maj:ts prövning. På grund härav har utskottet ansett sig för

närvarande böra avstyrka bifall till motionen.

Utskottet hemställer därför

att förevarande motion 1: 22 icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 6 maj 1921.

På bankoutskottets vägnar:

EMIL KRISTENSSON.

Utskottet.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 8 samt. 34 höft. (Nr 42.)

4

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bankoutskottets utlåtande Nr 42.

Reservationer:

vid punkt 16:o (angående pension åt änkan Emelia Maria Hammar,

född Jakobsson)

av herr Bor g gr en; samt

vid punkt 17:o (angående årligt understöd åt änkan Emma Kristina

Gråberg)

av herr Borggren.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS- BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1921.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.