Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av väckt motion om åvägabringande av en lag angående skyldighet för de svenska storbankerna att offentligt framlägga uppgifter rörande av dem behärskade när ing sföretag.

1921-05-29 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1921:55, Utlåtande, i anledning av väckt motion om åvägabringande av en lag angående skyldighet för de svenska storbankerna att offentligt framlägga uppgifter rörande av dem behärskade när ing sföretag.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

lian, >•utskottets utlutande Nr 55.

1

Nr 55.

Ankom till riksdagens kansli den 29 maj 1921 kl. 4 e. m

Utlåtande, i anledning av väckt motion om åvägabringande av

en lag angående skyldighet för de svenska storbankerna

att offentligt framlägga uppgifter rörande av

dem behärskade när ing sföretag.

I eu inom första kammaren av lierr Wohlin väckt motion nr

125, som hänvisats till bankoutskottets förberedande behandling, har

anförts och hemställts följande:

> Ett av huvuddragen i vårt lands ekonomiska utveckling under

senare tid är de stora bankinstituteus och deras ledares samt dem

närståendes fortgående förvärv av aktier i svenska näringsföretag

samt växande inflytande över dessa genom tillsättande jämväl av

industriföretagens ledning. Det fordom fria näringslivet, lett av

framstående och oberoende män och banbrytare på skilda områden,

förvandlas mer och mer till under storbankernas ledning stående

monopolartade sammanslutningar. Näringsfrihetens livgivande impulser

försvagas, industriföretagens av bankerna tillsatta chefer bliva

ofta beroende och viljesvaga personer, känsliga för det nutida kapitalväldets

synpunkter och önskningar, och de dugliga och självständiga

personligheterna draga sig alltmera tillbaka från arbetet i

näringslivets tjänst. Inom ett endast till skenet demokratiskt samhälle

uppväxer en oerhörd enskild makt, koncentrerad hos . ett

mindre antal finansmän och storfinansiella familjekonsortier, vilka

genom den makt de besitta utöva ett icke alltid lyckligt inflytande

till och med på rikets styrelse. Mot denna finansmakt synes den

nutida arbetarrörelsen, som uppgiver sig kämpa för arbetareklassens

Bihang Ull riksdagens protokoll 1921. S samt. 46 höft. {Nt 55.)

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande Nr 55.

Utskottet.

ekonomiska frigörelse, svag och maktlös, ja, många tecken och händelsei

under senare tid tyda pa att även arbetax*rörelsen resignerat

inför det alltmera växande storbanksväldet. För att frigöra arbetareklassen

tro sig dennas nuvarande ledare, uppfostrade i den

judiska marxismens lärosatser, finna en utväg i »socialiseringen», som

emellertid icke körnare att leda till annat än att den internationellt

färgade finansmakten under andra former bekölle ledningen av det

ekonomiska samhällslivet, samtidigt med att möjligheterna till en

fri tävlan ytterligare inskränktes och det allmänna välståndet ginge

tillbaka. Alltmera börjar ute i Europa insikten om nu antydda

förhållanden vakna, och den utomordentligt stora fara, som storfinansen

och socialismen i förening utgöra för de europeiska nationalstaterna

och deras folk, har givit upphov till kraftiga varningsord

från framsynta och folkligt lagda personligheter.

Med hänvisning till dessa hastigt nedskrivna, men på mångårig

eftertanke byggda synpunkter tvekar jag icke taga steget att i förevarande,

till den svenska riksdagen inlämnade motion hemställa, att

riksdagen ville hos Kungl. Maj.t begära utarbetandet och framläggandet

av en lag, enligt vilken var och en av de nuvarande svenska

storbankerna ålägges att för offentligheten framlägga fullständiga

uppgifter rörande av dem direkt eller indirekt behärskade näringsföretag

av alla slag inom riket, till vägledning för det svenska

folkets bedömande av det nutida ekonomiska samhällslivets verkliga

struktur och beskaffenhet.»

Till en början kan utskottet icke underlåta att framhålla, att

det måste anses mindre lämpligt att i eu inom riksdagen väckt

motion, såsom här skett, uttala sig rörande vissa grupper av medborgare.

Beträffande härefter själva saken har utskottet funnit åtskilligt

av vad i motionen anförts värt beaktande. Det torde nämligen icke

kunna förnekas, att det kan vara av betydelse att äga tillgång till

sådana uppgifter, som i motionen avses. Utskottet anser sig emellertid

icke böra ingå i bedömande av huru detta bör ske, men föreställer

sig utskottet, att frågan lämpligen skulle kunna överlämnas

till den av Kungl. Maj:t den 22 juni 1920 tillsatta trustlagstiftningskommittén,

som har till uppdrag att avgiva förslag till en provisorisk

lagstiftning rörande undersökning och kontroll över truster

och andra monopolistiska sammanslutningar inom produktion, handel

och transportväsende.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 55.

Åberopande vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen, i anledning av förevarande

motion, må i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla,

att Kung]. Maj:t ville uppdraga åt trustlagstiftningskommittén

att, där denna så finner vara av behovet

påkallat, undersöka, huruvida och i vad mån uppgifter,

belysande förhållandet mellan näringslivet

och de större bankerna inom landet, i vidare omfattning

än hittills må kunna offentliggöras.

Stockholm den 29 maj 1921.

På bankoutskottets vägnar:

EMIL KRISTENSSON.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

av första kammaren: herrar Gustafsson*) Öhngren, Vindahl, Johansson i

Friggeråker, *) Wigforss, Walles, Söderbom och Andersson i Hägelåkra samt

av andra kammaren: herrar Kristensson, Gustafsson i Örebro*) Janson i

Kungsör, *) Ryberg, Wikström, Olsson i Berg, *) Kloo *) och Höglund. *)

*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1921:290 Skrivelse till Konungen, i anledning av väckt motion om åvägabringande av en lag angående skyldighet för de svenska storbankerna att offentligt framlägga uppgif s. 1 i texten