Bankoutskottets utlåtande Nr 57
1921-05-29 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1921:57, Bankoutskottets utlåtande Nr 57
Dokumentets text
Bankoutskottets utlåtande Nr 57.
1
Nr 57.
Ankom till riksdagens kansli den 29 maj 1921 kl. 4 e. m.
Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg
åt f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fi. pensionärer
m. m.
Under elfte huvudtiteln av den till innevarande riksdag avlåtna
propositionen om tilläggsstat till riksstaten för år 1921 hade Kungl.
Maj:t föreslagit riksdagen att, i avbidan på de propositioner om anvisande
av medel för ändamålet, som kunde bliva förelagda riksdagen,
dels i punkt 2 till beredande av dyrtidstillägg under år 1921 åt f. d.
civila befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer å tilläggsstat
för år 1921 såsom förslagsanslag beräkna ett belopp av 15,600,000
kronor, dels ock i punkt 5 till beredande av dyrtidstillägg under år
1921 åt f. d. militära befattningshavare å tilläggsstat för år 1921 såsom
förslagsanslag beräkna ett belopp av 5,400,000 kronor.
Sedermera har Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 18 mars 1921
avlåten proposition nr 327, under åberopande av propositionen bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen att godkänna vid propositionen fogat
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 8 samt. 48 käft. (Nr 57.)
1
2
Bankoutskottets utlåtande Nr 57.
F ö r s 1 a g
till
Kungörelse
med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare i statens
tjänst in. fl. pensionärer.
Härigenom förordnas som följer:
§ 1-
F. d. befattningshavare i statens tjänst — avskedade båtsmän
och marinsoldater samt Vadstena krigsmanshuskassas understödstagare
därunder icke inbegripna — vilka äro berättigade till pension eller
därmed jämförligt årligt understöd, som av Konung och riksdag till
siffran bestämts eller eljest utgår efter av riksdagen prövade grunder,
äga med här nedan angivna begränsningar uppbära dyrtidstillägg till
pensionen eller understödet.
§ 2-
Dyrtidstillägget utgår, i enlighet med vad i § 3 närmare stadgas,
i visst förhållande till ett grundtal, som av Kungl. Maj:t fastställes.
Grundtalet bestämmes sålunda, att sedan, med ledning av genom
socialstyrelsens försorg verkställda beräkningar rörande den efter ingången
av augusti månad 1914 inträdda ökningen i levnadskostnader, av Kungl.
Maj:t fastställts det tal, som skall anses motsvara levnadskostnadsökningen,
nämnda tal minskas med 6, därest talet är jämnt, men eljest med 5.
Allt efter som inträffade förändringar i levnadskostnadernas allmänna
läge därtill giva anledning, fastställer Kungl. Maj:t, med ledning av de
av socialstyrelsen senast verkställda beräkningar rörande ökningen i
levnadskostnader, nytt grundtal att äga tillämpning från och med det
kvartal, under vilket Kungl. Maj:ts beslut kungjorts, till det kvartal,
under vilket Kungl. Magt må komma att på grund av ånyo inträdd
förändring fastställa annat grundtal.
Närmare föreskrifter angående de beräkningar rörande ökningen
av levnadskostnader, som skola av socialstyrelsen verkställas, meddelas
av Kungl. Maj:t.
Bankoul skottets utlåtande Nr 57.
3
§ 3.
Dyrtidstillägget utgår å pension eller understöd, som icke överstiger
175 kronor för kvartal, efter ett procenttal, som motsvarar
grundtalet.
Överstiger pensionen eller understödet 175 kronor för kvartal,
utgår dyrtidstillägg för den del därav, som utgör 175 kronor för kvartal,
på sätt nyss sagts samt för den överskjutande delen efter ett procenttal,
som motsvarar femtiofem hundradelar av grundtalet, dock att beträffande
pensions- eller understödstagare, vilken vid början av det kalenderkvartal,
dyrtidstillägget avser, på grund av försörjningsplikt underhållit
barn, som icke uppnått 16 års ålder, den del av pensionen eller understödet,
för vilken dyrtidstillägget utgår efter ett procenttal motsvarande
grundtalet, ökas med 25 kronor för varje dylikt barn. Förhöjning i
dyrtidstillägget på grund av försörjningsplikt må icke beräknas för
barn, som i egenskap av befattningshavare eller pensionär är berättigad
till dyrtidstillägg av statsmedel, och må för barn, vars föräldrar båda
åtnjuta dyrtidstillägg enligt denna kungörelse, nu nämnd förhöjning
utgå endast till den av föräldrarna, som åtnjuter de högsta pensionsoch
understödsförmånerna, eller, om nämnda förmåner äro lika, till
fadern. Därest vid beräkningen av det procenttal, som skall motsvara
femtiofem hundradelar av grundtalet, brutet tal uppstår, jämnas procenttalet
till närmast lägre hela tal.
§ 4.
För den, som från mera än ett håll åtnjuter pension eller understöd,
som i § 1 omförmäles, lägges berörda förmåners sammanlagda
belopp till grund för den i § 3 angivna beräkningen av dyrtidstillägget.
Åtnjuter pensionär dyrtidstillägg såsom befattningshavare i statens
tjänst eller äger han såsom innehavare av lärarbefattning vid annan
läroanstalt än statens uppbära dyrtidstillägg av statsmedel, skall dyrtidstillägg
enligt denna kungörelse till honom utgå allenast efter ett
procenttal, som motsvarar femtiofem hundradelar av grundtalet; därest
emellertid beloppet av den avlöning eller den del av avlöningen, varå
dyrtidstillägg tillgodokommer honom såsom befattningshavare i statens
tjänst eller såsom lärare vid sådan läroanstalt, som nyss är nämnd,
understiger 700 kronor för år, må han åtnjuta dyrtidstillägg enligt
denna kungörelse efter ett procenttal, motsvarande grundtalet, dock
högst å det belopp, varmed berörda avlöning eller del av avlöningen
understiger 700 kronor för år. Dyrtidstillägg å avlöning såsom befatt
-
4
Bankoutskottets utlåtande Nr 57.
ningshavare i statens tjänst eller såsom lärare vid sådan läroanstalt,
som ovan sägs, och dyrtidstillägg å pension eller understöd må dock
icke beräknas å sammanlagt högre belopp än 1,250 kronor för månad.
§ 5.
Dyrtidstillägg enligt här ovan för f. d. befattningshavare i statens
tjänst stadgade grunder utgår jämväl till:
l:o) den, som åtnjuter avlöning på indragningsstat utan tjänstgöringsskyldighet
;
2: o) f. d. lärare och lärarinnor vid folkskolor, högre folkskolor
eller kommunala mellanskolor, vid småskolor eller vid mindre folkskolor,
f. d. biträdande eller extra ordinarie lärare och lärarinnor vid
folkskolor, f. d. lärare och lärarinnor vid med folkskoleseminarier förenade
övningsskolor, vid av landsting eller städer upprättade småskoleseminarier,
vid privata småskoleseminarier, vid lappmarks ecklesiastikverks
skolor, vid enskilda skolor och barnhem samt vid av landsting eller
städer inrättade skyddshem, ävensom f. d. veterinärer, sjuksköterskor
och barnmorskor samt därmed jämställda befattningshavare, vilka äro
berättigade till pension från statens anstalt för pensionering av folkskollärare
m. fl.;
3:o) f. d. befattningshavare hos statens järnvägar, vilken enligt
lagen den 12 mars 1886 (nr 7) angående ansvarighet för skada i följd
av järnvägs drift uppbär ersättning för skada, som han ådragit sig
under förrättandet av arbete i statens järnvägars tjänst;
4:o) f. d. befattningshavare hos enskilt företag, som numera övertagits
av staten, därest han genom statens försorg uppbär pension eller
understöd i sådan egenskap;
5:o) f. d. lärarinnor vid statsunderstödda enskilda läroanstalter,
vilka antingen av statsmedel åtnjuta tilläggspension, beräknad enligt
de grunder, som angivas i kungörelsen den 31 december 1917 (nr 965)
angående tilläggspensioner åt vissa lärarinnor vid de statsunderstödda
enskilda läroanstalterna med de ändringar däri, som föranledas av beslut
vid 1921 års riksdag, eller jämlikt samma bestämmelser skulle varit
berättigade till tilläggspension, därest ej den reglementsenliga pensionen
uppgått till eller överstigit det i kungörelsen stadgade maximibeloppet
för totalpensionen;
6:o) f. d. befattningshavare vid undervisningsanstalter för dövstumma,
skolhemmet i Vänersborg för blinda med komplicerat lyte, folkhögskolor
och lantmannaskolor samt sinnesslöanstalter och vanföreanstalter, vilka
äro berättigade till pension från dövstumlärarnas pensionsanstalt; samt
Bankoutskott» utlåtande Nr 57.
5
7:o) f. d. lasarettsläkare och f. d. extra provinsialläkare, till vilkas
pensionering bidrag lämnas av statsmedel;
och beräknas därvid dyrtidstillägget i fall, som avses i l:o), å den
utgående avlöningen, i de i 2:o), 4:o) och 6:o) omförmälda fallen å
pensionen eller understödet, i fall, som angives i 3:o), å ersättningens
belopp samt i de i 5:o) avsedda fall å summan av de belopp, som utgå
från vederbörande pensionsanstalter och såsom tilläggspension av statsmedel,
där sådan tilläggspension förekommer, varemot i fråga om de
under 7:o) omförmälda befattningshavare dyrtidstillägget väl beräknas
å hela pensionsbeloppet, med inberäknande av det belopp, som i förekommande
fall utgår av landsting eller stad, men utgår allenast med
vad som av hela det sålunda beräknade dyrtidstillägget belöper på den
av statsmedel utgående del av pensionen.
§ 6-
Till f. d. befattningshavare vid statens järnvägar utgående pensioner
från enskilda järnvägarnas pensionskassa eller med denna jämförlig
pensionsinrättning likställas i här ifrågavarande avseende med
pension av i § 1 angivet slag. Detsamma gäller beträffande dylik
pension, som utgår till sådan f. d. befattningshavare vid numera av
staten övertagen järnväg, vilken med pension avgått från tjänst vid
järnvägen redan innan den övertagits av staten.
§ 7.
Om till dyrtidstillägg enligt denna kungörelse berättigad avlidit, innan
honom tillkommande dyrtidstillägg till fullo utbetalts, övergår hans rätt
härutinnan till stärbhuset.
Dyrtidstillägget utgår i sådant fäll för samma tid, för vilken pension
eller understöd får uppbäras.
§ 8.
Till hjälp vid dyrtidstilläggets uträkning utfärdar Kungl. Maj:t
nödiga tabeller.
§ 9-
Dyrtidstillägget utbetalas i sammanhang med pension eller understöd
enligt de närmare föreskrifter, som av Kungl. Maj:t meddelas.
6
Bankoutskottets utlåtande Nr 57.
TJUkottet.
Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1921, från och med
vilken dag kungörelsen den 30 juni 1920 med allmänna grunder för
dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer
(nr 365) upphör att gälla.
Slutligen har Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 20 maj 1921
avlåten proposition, nr 363, under åberopande av propositionen bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, under
nedannämnda punkter föreslagit riksdagen, bland annat,
B) å tilläggsstat för år 1921 under elfte huvudtiteln såsom förslagsanslag
anvisa
dels till dyrtidstillägg åt f. d. civila befattningshavare i statens
tjänst m. fl. pensionärer ett belopp av 13,700,000 kronor;
dels och till dyrtidstillägg åt f. d. militära befattningshavare ett
belopp av 4,700,000 kronor;
D) förklara, att under år 1922 tillsvidare och intill dess definitivt
beslut fattats rörande de medel, av vilka för sagda år kostnaderna för
dyrtidstillägg åt ovan omförmälda pensionärer m. fl. skola bestridas,
erforderliga belopp skola utgå av de medel, vilka för beredande av
dyrtidstillägg under år 1922 kunna varda å riksstaten för sagda år
särskilt avsatta.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till åberopade
statsrådsprotokoll.
Såsom i propositionen erinras, har frågan om en allmän reglering
av pensionerna såväl för f. d. befattningshavare i statens tjänst som
ock för änkor och barn efter befattningshavare i statens tjänst på
senare tid vid flera tillfällen varit på tal. I detta avseende må erinras,
att nästlidet års riksdag i skrivelse till Kungl. Maj:t anhållit om utredning,
huruvida och i vad mån en lämplig pensionsförhöjning må kunna
beredas sådana statstjänares änkor, som uppbära låga pensioner och
styrka sig vara i behövande omständigheter, samt därefter för riksdagen
framlägga det förslag, vartill utredningen må föranleda.
Inom finansdepartementet verkställd förberedande utredning i ämnet
har emellertid givit vid handen, att stora betänkligheter av både
principiell och statsfinansiell art möta mot en mer definitiv pensionsförbättring.
Med anledning härav har departementschefen sett sig nödsakad
att tillsvidare och till dess en grundlig och allsidig utredning av
förevarande spörsmål blivit verkställd skjuta åsido frågan om åtgärder
Bankoutskottets utlåtande Nr 57.
7
till förbättring genom en pensionsreglering för sådana statstjänare, vilka
åtnjuta pensioner till mycket låga belopp.
Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag i fråga om dyrtidstillägg
till f. d. befattningshavare i statens tjänst avser emellertid att genom
ett bibehållande av nuvarande regler för dyrtidstilläggets beräknande
åtminstone förekomma en försämring av pensionärernas ställning.
Ovan berörda utredning utvisade, att omkring 50 procent av samtliga
pensionstagare uppburo pensioner om högst 1,000 kronor per år.
Även med nu utgående dyrtidstillägg torde det ekonomiska läget för
många av dessa vara sådant, att ett kraftigare stöd från statens sida
kan anses befogat. Det torde därjämte icke kunna förnekas, att pensionärerna
i fråga om dyrtidstillägg i mindre grad tillgodosetts än
befattningshavarna i statens tjänst. Även om grunderna för dyrtidstillägget
till sistnämnda kategori komma att av innevarande riksdag
förändras i syfte av en minskning i dyrtidstillägget, har utskottet ansett
sig böra biträda Kungl. Maj:ts förslag att någon ändring av grunderna
för de till pensionärerna utgående dyrtid stilläggen icke för närvarande
bör ifrågakomma.
Enligt detta förslag skulle nu gällande grunder för beräknande
av dyrtidstillägget även i fortsättningen tillämpas för alla pensionärer
och således icke allenast för sådana, vilkas pensioner i och för sig äro
mycket låga, eller sådana pensionärer, som ej åtnjuta pensioner enligt
på senare tid meddelade förmånligare bestämmelser. Då utskottet ehuru
med tvekan ansett sig böra tillstyrka bifall till förslaget även i detta
avseende, har detta skett på grund av de skäl, departementschefen angivit,
nämligen att det skulle leda till högst betydande praktiska svårigheter
att utan en grundlig och allsidig utredning något så när rättvist
genomföra en åtskillnad mellan olika slag av pensionärer. Eu
dylik utredning synes utskottet böra verkställas genom Kungl. Maj:ts
försorg. Utskottet vill för sin del i detta sammanhang särskilt uttala
önskvärdheten av att med hänsyn till rådande statsfinansiella förhållanden
förutsättningarna för en jämkning i dyrtidstillägget å de högre pensioner,
som fastställts genom beslut av de senaste årens riksdagar,
närmare undersökas. Utskottet har därvid utgått från att ett förslag i
detta syfte redan nästkommande år framlägges för riksdagen, varför det
nu föreliggande förslaget kan anses såsom ett provisorium.
De ändringar i nu gällande kungörelse med allmänna grunder för
dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer,
som av Kungl. Maj:t föreslagits, äro av formell art och hava icke
givit utskottet anledning till erinran.
8
Bankoutskottets utlåtande Nr 57.
Utskottet har icke heller funnit skäl föreslå någon ändring uti
den av Kungl. Maj:t i propositionen nr 363 verkställda kostnadsberäkningen,
i vad den avser här ifrågavarande dyrtidstillägg.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts proposition
nr 327 samt propositionen nr 363, i vad den
avser pensions- och indragningsstaterna, må
1) godkänna ovan intagna förslag till kungörelse
med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare
i statens tjänst m. fl. pensionärer;
2) å tilläggsstat för år 1921 under elfte huvudtiteln
såsom förslagsanslag anvisa
dels till dyrtidstillägg åt f. d. civila befattningshavare
i statens tjänst m. fl. pensionärer ett belopp
av 13,700,000 kronor;
dels ock till dyrtidstillägg åt f. d. militära befattningshavare
ett belopp av 4,700,000 kronor; samt
3) förklara, att under 1922 tillsvidare och intill
dess definitivt beslut fattats rörande de medel, av
vilka för sagda år kostnaderna för dyrtidstillägg åt
ovan omförmälda pensionärer m. fl. skola bestridas,
desamma skola utgå av de medel, vilka för beredande
av dyrtidstillägg under år 1922 kunna varda å riksstaten
för sagda år särskilt avsatta.
Stockholm den 29 maj 1921.
På bankoutskottets vägnar:
EMIL KRISTENSSON.
Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:
av första kammaren: herrar Gustafsson, Öhngren, Lindley, Vindahl, Johansson i
Friggeråker, Walles, Andersson i Hagel Skrå och Malmberg samt
av andra kammaren: herrar Kristensson, Gustafsson i Örebro, Sommelius, Byberg;
Borggren. Bäcklund, Persson i Björsbyholm, och Andersson i Milsmaden.
STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1921.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1921:11b Skrivelse till Konungen, angående regleringen av utgifterna under tillaggsstatensför år 1921 elfte huvudtitel, innefattande anslagen till pensionsoch indragning s. 1 i texten
- Rskr. 1921:291 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Majds proposition med förslag till kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare s. 4 i texten