Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av fullmäktiges i riksbanken framställning om ersättning till en kassör vid, riksbankens huvudkontor för liden förlust i växlingskassa.

1921-02-17 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1921:7, Utlåtande, i anledning av fullmäktiges i riksbanken framställning om ersättning till en kassör vid, riksbankens huvudkontor för liden förlust i växlingskassa.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

1

llankoutskotteti utlåtande Nr 7.

Nr 7.

Ankom till riksdagens kansli den 17 februari 1921 kl. 2 e. m.

Utlåtande, i anledning av fullmäktiges i riksbanken framställning

om ersättning till en kassör vid, riksbankens huvudkontor

för liden förlust i växlingskassa.

Med skrivelse den 13 nästlidna januari hava fullmäktige i riksbanken

till bankoutskottet överlämnat framställning från kassören vid

huvudkontoret 0. E. F. Warberg om ersättning för en av honom i

tjänsten liden förlust å 3,950 kronor.

I sin berörda skrivelse hava fullmäktige anfört följande:

»Fullmäktige få härmed överlämna en inom behörig tid inkommen, till utskottet

ställd framställning från kassören vid huvudkontoret O. E. F. Warberg om

ersättning för en av honom i tjänsten liden förlust å 3,950 kronor; och få fullmäktige

jämlikt bestämmelserna i § 43 bankoreglementet häröver avgiva följande

utlåtande.

Redan vid föregående tillfällen hava fullmäktige i liknande fall framhållit,

att det kunde verka slappande på kassörernas uppmärksamhet och ansvarskänsla vid

fullgörandet av deras tjänståligganden, om brister, uppkomna genom felräkningar

eller felexpedieringar i kassorna, ersattes av bankens medel. Fullmäktige hade därför

varit och vore fortfarande av den meningen, att man i regel måste ställa sig avvisande

mot framställningar av nu ifrågavarande slag och att man borde skänka

sitt understöd åt desamma, endast om särskilt vägande skäl förelåge.

Enligt fullmäktiges mening torde i detta fall sådana skäl få anses föreligga.

Warberg, som varit i riksbankens tjänst under en tid av mer än 44 år, har städse

visat sig vara en duglig och fullt pålitlig tjänsteman. Han har även med gott

vitsord under omkring 30 år bestritt kassörsbefattning i olika bankens kassor.

Trots noggranna efterforskningar har det icke kunnat utrönas, hur bristen i kassan

uppstått. Det synes emellertid icke osannolikt, att de ömmande omständigheter,

som Warberg särskilt framhåller, menligt inverkat på hans tankeskärpa under arbetet

och därför i sin mån bidragit till vad som inträffat. Då vidare Warberg

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 8 samt. 7 höft. (Nr 7—9.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande Nr 7.

Utskottet.

redan den 15 september innevarande år uppnår föreskriven pensionsålder och på

grund därav kommer att lämna sin tjänst i banken, kan han icke heller bliva i

tillfälle att under längre tid än ett år framåt, räknat från det ifrågavarande händelse

inträffade, tillgodogöra sig sina missräkningspenningar, vilka numera utgå med

ett belopp av 2,000 kronor per år.

I betraktande av alla dessa omständigheter synes det fullmäktige vara billigt,

att Warberg av riksbankens medel erhåller bidrag till täckande av den uppkomna

bristen, men anse sig fullmäktige ej kunna tillstyrka hela det belopp, som av Warberg

begäres, utan torde någon del därav böra drabba honom själv.

Fullmäktige få alltså hemställa, att utskottet ville hos riksdagen utverka

medgivande till att 3 A, av den förlust å 3,950 kronor, som Warberg lidit, eller 2,962

kronor 50 öre, må till honom av riksbankens medel utbetalas.»

Åven utskottet har vid föregående tillfällen, då liknande frågor

varit föremål för behandling, uttalat den uppfattningen, att endast i undantagsfall,

då särskilt vägande skäl förelåge, understöd borde skänkas åt

framställningar av nu förevarande slag. Utskottet är fortfarande av samma

mening. Enligt vad utredningen i förevarande ärende giver vid handen,

torde här föreligga ett sådant fall. Den ifrågavarande kassören har

under en tid av mera än 44 år varit i riksbankens tjänst och av fullmäktige

erhållit goda vitsord. Redan den 15 september innevarande år

uppnår han föreskriven pensionsålder och kommer då att lämna sin

befattning i banken. Enligt vad utskottet under hand erfarit, har Warberg

måst upptaga ett lån till gäldande av förlusten. Någon nämnvärd

amortering av detta lån torde icke kunna ske, innan han lämnar sin

tjänst. 1 betraktande av alla dessa omständigheter synes det utskottet

billigt, att Warberg av riksbankens medel erhåller bidrag till täckande

av förlusten; och har utskottet icke haft något att erinra mot vad fullmäktige

i sådant avseende föreslagit.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen, med bifall till fullmäktiges förevarande

framställning, må medgiva, att till kassören

vid riksbankens huvudkontor O. E. F. Warberg må

av riksbankens medel såsom bidrag till täckande av

ovan omförmälda, den 24 september 1920 av honom

lidna förlust utbetalas ett belopp av 2,962 kronor

50 öre.

Stockholm den 17 februari 1921.

På bankoutskottets vägnar:

EMIL KRISTENSSON.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 7.

3

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

av forsta kammaren: herrar Gustafsson, Wickman. Bindley, Vindahl, Johansson

Friggeråker, Wigforss, Bondeson och Enhörning samt

av andra kammaren: herrar Kristensson, Gustafsson i Örebro, Rybnrg, Borggren. Wik

ström, Bäcklund, Andersson i Milsmaden och Lindström i Mörby.

Reservation

av herr Bäcklund.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.