Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående reglering av avlöningsförhållanden m. m. vid riksdagens verk.

1921-06-07 · 59 sidor, varav 58 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 58 av 59 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1921:70, Utlåtande, angående reglering av avlöningsförhållanden m. m. vid riksdagens verk.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Br 70.

1

Nr 70.

Ankom till riksdagens kansli den 7 juni 1921 kl. 9 f. m.

Utlåtande, angående reglering av avlöningsförhållanden m. m. vid

riksdagens verk.

I anledning av framställningar från fullmäktige i riksbanken och

i riksgäldskontoret uppdrog Kungl. Maj:t den 18 juni 1920 åt löneregleringskommittén

att i samband med utförandet av det kommittén den 31

december 1919 meddelade uppdrag att verkställa utredning beträffande

definitiv lönereglering för befattningshavare vid statsdepartementen, centrala

ämbetsverken och fångvårdsstaten verkställa utredning och avgiva

förslag till ny lönereglering för riksbankens resp. riksgäldskontorets personal.

Vidare har Kungl. Maj:t, i anledning av framställning från styrelsen

för riksdagsbiblioteket, den 10 december 1920 uppdragit åt löneregleringskommittén

att, i samband med utförandet av nyssnämnda uppdrag, verkställa

utredning och avgiva förslag till ny lönereglering för riksdagsbibliotekets

personal.

Därjämte har i en inom riksdagens andra kammare av herr Pettersson

i Södertälje väckt, till bankoutskottet hänvisad motion nr 114 förslag

framställts om förhöjd avlöning åt riksdagens justitieombudsman och riksdagens

militieombudsman samt tjänstemännen å deras expeditioner. I anledning

härav har utskottet i vederbörlig ordning anhållit om utverkande

av Kungl. Maj:ts befallning till förenämnda kommitté att avgiva och till

utskottet inkomma med utlåtande i detta ärende.

Med skrivelse den 16 april 1921, som den 26 samma månad inkommit

till bankoutskottet, har kommittén överlämnat betänkande angående

reglering av löneförhållanden m. m. för samtliga riksdagens verk,

innefattat i delen LXIV av kommitténs tryckta betänkanden.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 8 samt 56 Käft. (Nr 70.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande Nr 70.

Utskottet.

Enligt vad som framgår av kommitténs berörda skrivelse, hava vid

behandlingen av ifrågavarande ärende såsom särskilda ledamöter i kommittén

deltagit fullmäktigen i riksbanken R. Norberg och bankosekreteraren

E. Langborg, fullmäktigen i riksgäldskontoret greve G. Lagerbjelke samt

justitieombudsmannen och militieombudsmannen. Dessutom hava såsom

sakkunniga biträden varit inkallade representanter för tjänstepersonalen

vid här ifrågavarande verk.

Över betänkandet hava yttranden till utskottet avgivits den 28

april 1921 av fullmäktige i riksbanken samt den 2 maj 1921 av fullmäktige

i riksgäldskontoret och av styrelsen för riksdagsbiblioteket. Dessa

yttranden äro såsom bilagor fogade vid detta utlåtande.

Vidare hava justitieombudsmannen och militieombudsmannen inför

utskottet personligen redogjort för de med löneregleringen sammanhängande

förhållandena vid deras expeditioner ävensom beträffande dessa

framfört vissa önskemål.

Dessutom hava till utskottet inkommit framställningar dels från

riksbankstjänstemännens förening dels ock från olika grupper av tjänstemän

inom riksbanken.

I avseende å den av kommittén förebragta utredningen jämte de

vid betänkandet fogade reservationer får utskottet hänvisa till berörda

betänkande.

Genom det avlöningsreglemente, som jämlikt 1919 års riksdags beslut

utfärdats för tjänstemän vid de s. k. kommunikationsverken, har ett

gemensamt lönesystem för dessa verk kommit till stånd, varjämte åtskilliga

i lönetekniskt hänseende nya principer vunnit tillämpning. I

anslutning härtill uppgjordes av löneregleringskommittén förslag till ny

definitiv lönereglering för befattningshavare vid statsdepartementen och

de centrala ämbetsverken; och har riksdagen numera i huvudsak godkänt

nämnda förslag. Sedan alltså huvudgrunderna för det nya lönesystemet

blivit av riksdagen godkända för tillämpning på förenämnda befattningshavare

inom den civila statsförvaltningen, har löneregleringskommittén

för sin del icke ansett någon tvekan böra råda rörande lämpligheten att

tillämpa samma huvudgrunder vid revision av löneförhållandena inom

riksdagens verk, på det att därigenom inom denna del av statsförvaltningen

måtte bliva gällande den enhetlighet i avlöningsgrunder, som man

önskat genomföra med ifrågavarande lönesystem.

Kommittén har därför förordat, att i anslutning härtill nya lönebestämmelser

utfärdas för befattningshavare vid riksdagens verk, under

vilken benämning kommittén sammanfattat riksbanken, riksgäldskontoret,

s. 3 Kontrollera mot PDF

llankoutekottets utlåtande Nr 70.

3

riksdagens hus, riksdagsbiblioteket samt justitie- ocli militieombudsmansexpeditionerna.

Då de särskilda för dessa verk gällande lönestaterna

redan nu i ett flertal hänseenden vore till sina huvuddrag likformiga,

har kommittén funnit det lämpligast, att, med det för befattningshavare

vid statsdepartement och vissa andra verk inom den civila statsförvaltningen

antagna avlöningsreglemente såsom mönster, ett gemensamt avlöningsreglemente

fastställdes för befattningshavare vid riksdagens verk.

I den mån för något av dessa verk vissa föreskrifter av beskaffenhet

att icke böra ingå i avlöningsreglementet funnits erforderliga,

hava särskilda bestämmelser härom synts böra av riksdagen meddelas.

Bankoutskottet delar kommitténs uppfattning därom, att de nya

löneprinciper, sotn på sätt ovan nämnts godkänts för stora grupper av

statens befattningshavare, vinna tillämpning jämväl vid den revision av

löneförhållandena inom riksdagens verk, som nu blivit ifrågasatt.

Kommittén har emellertid erinrat om de särskilda förhållanden,

som vore rådande inom riksbanken; och har kommittén, med hänsyn till

det ekonomiska ansvar, som vilade på en avsevärd del av riksbankens

personal och som ansetts böra ställa denna personal i avlöningshänseende

på ett högre plan än eljest vore erforderligt, funnit sig ej kunna

lämna obeaktat, hurusom befattningshavarna vid riksbanken på grund av

gällande bestämmelser om entledigande icke i allo vore tillförsäkrade den

mera tryggade tjänsteställning, som i allmänhet tillkomme innehavare av

ordinarie statstjänster. Vid 1914 års lönereglering ifrågasattes icke någon

ändring i de uti berörda hänseende för riksbankens personal då bestående

undantagsförhållandena; och har kommittén icke heller nu funnit anledning

härtill.

Bankoutskottet, som delar den av kommittén sålunda uttalade

''mening, har vid granskning av kommitténs föreliggande förslag i stort

sett kunnat ansluta sig till detsamma. Utskottet har emellertid i vissa

hänseenden funnit skäl till avvikelser från kommitténs förslag.

Med hänsyn till den knappa tid, som för behandlingen av ifrågavarande

ärende stått utskottet till buds, har utskottet — även om utskottet

på vissa punkter ej kunnat helt godkänna den av kommittén anförda

motiveringen — ansett särskild motivering erforderlig, endast i den

mån förändringar i kommitténs förslag ifrågasatts.

Utskottet vill först till behandling upptaga frågan om de särskilda

ordinarie tjänsternas placering å löneplanen.

Beträffande 13:de lönegraden har kommittén erinrat, att den nuvarande

andra tjänstegraden vid riksbankens huvudkontor och två största

Ang. löneplanen.

13:de lönegraden.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutekottets utlåtande Nr 70.

16:e lönegraden.

avdelningskontor samt i riksgäldskontoret vore i avlöningshänseende ställda

mellan första och andra normalgraderna och att i anslutning härtill dithörande

tjänster skulle med oförändrad lönenivå komma i fjortonde lönegraden.

Kommittén har emellertid vid den närmare gradering av olika

tjänster, vartill den nya löneplanen lämnade tillfälle, ansett, att vissa av

ifrågavarande befattningar, med hänsyn till arbetets beskaffenhet och därmed

förenat tjänsteansvar, vid en fullt rättvis bedömning borde kunna

vidkännas någon relativ minskning i avseende på sin löneställning och

hade kommittén därför stannat vid förslag att placera dessa befattningar

i trettonde lönegraden. Sålunda har kommittén ansett, att till nämnda

grad borde hänföras 25 tjänster vid huvudkontoret, 3 vid kontoret i

Göteborg och 2 vid kontoret i Malmö samt 2 i riksgäldskontoret. Återstående

tjänster i den nuvarande andra tjänstegraden vid nämnda verk

hava föreslagits skola placeras i fjortonde lönegraden.

Vad beträffar den av kommittén sålunda verkställda uppdelningen

av de nuvarande andragradstjänsterna, synes densamma vara tämligen

godtycklig. Det lärer nämligen enligt utskottets mening knappast låta

sig göra att efter objektiva grunder verkställa en uppdelning av ifrågavarande

tjänster, vilka med hänsyn till arbetets beskaffenhet torde få

anses vara väsentligen ensartade. Under sådana förhållanden har utskottet

icke ansett sig kunna biträda kommitténs förslag, att vissa av nu

jämställda befattningshavare skulle få vidkännas en relativ löneminskning.

Utskottet vill därför föreslå, att samtliga befattningar i riksbanken

och i riksgäldskontoret inom den nuvarande andra graden hänföras

till den 14:e lönegraden.

I nuvarande 3:e graden är upptagen en andre bankosekreterare

och har kommittén ansett denne tjänsteman böra placeras i 16:e lönegraden,

varjämte för erhållande av likformighet med en sekreterarbefattning

i riksgäldskontoret benämningen andra bankosekreterare skulle

utbytas mot sekreterare. Den ifrågavarande befattningen inrättades vid

1917 års riksdag och framhölls därvid, att det skulle åligga dess innehavare

att jämte bankosekreteraren övervaka och ansvara för arbetet å

fullmäktiges och ombudsmannens expeditioner samt vid alla tillfällen, då

bankosekreteraren vore frånvarande, övertaga dennes funktion.

Inom utskottet har ifrågasatts att med hänsyn till arten och beskaffenheten

av de göromål, som åligga andre bankosekreteraren, uppföra

denna befattning i 17:e lönegraden. Utskottet har likväl icke velat motsätta

sig att, såsom kommittén föreslagit, befattningen för framtiden upptages

i 16:e lönegraden. Detta skulle emellertid för den nuvarande andre

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutxkottets utlåtande Nr 70.

5

bankosekreteraren innebära en nedsättning av den tjänsteställning, denne

hittills intagit, en nedsättning, som utskottet med hänsyn till hans långvariga

och väl vitsordade tjänstgöring ansett icke böra ifrågakomma. Utskottet

har därför funnit sig böra föreslå eu särskild bestämmelse av

innehåll, att den nuvarande innehavaren av befattningen må, så länge

han kvarstår i densamma, erhålla en mot 17:e graden svarande tjänsteställning

och således, med bibehållande av den nuvarande benämningen

andre bankosekreterare, åtnjuta avlöning och pension med samma belopp

som till sistnämnda grad hänförda befattningshavare.

Kommittén har till den 18:e lönegraden hänfört bland annat två

av bankokommissarierna, nämligen den kommissarie, som förestår revisionsavdelningen,

benämnd förste revisor, samt den kommissarie, som

förestår riksbankens bokföringsavdelning. Övriga bankokommissarier

skulle däremot placeras i den 20:e lönegraden. Kommittén har härvidlag

icke varit enhällig, i det att två av dess särskilda ledamöter, nämligen

representanterna för riksbanken, påyrkat, att samtliga befattningar i

fjärde graden måtte hänföras till 20:e lönegraden. Fullmäktige i riksbanken

hava också anslutit sig till denna avvikande mening och beträffande

förste revisorn erinrat, att göromålen i dennes tjänst vore förenade

med sådant ansvar och av sådan betydelse för riksbankens inre förvaltning,

att det enligt fullmäktiges mening ej vore lämpligt eller tillrådligt,

att han placerades i en lägre lönegrad än övriga avdelningschefer.

Vidare hava fullmäktige i avseende å chefen för bokföringsavdelningen

framhållit, hurusom arbetet med ledningen av riksbankens huvudbokföring

och upprättandet av bankens bokslut prövats vara av så krävande

art, att detsamma borde anförtros åt en tjänsteman i kommissariegrad.

Utskottet delar den av fullmäktige sålunda uttalade meningen.

Särskilt med hänsyn till kontrollen och revisionen inom riksbankens inre

förvaltning synes det nödvändigt, att föreståndaren för revisionsavdelningen

erhåller samma tjänsteställning som övriga bankokommissarier. Beträffande

föreståndaren för bokföringsavdelningen fullgör denne ett särdeles

ansvarsfullt och viktigt arbete, vilket icke kan anses inskränka sig

till rena bokhållerigöromål. Under sådana förhållanden har utskottet

funnit vägande skäl tala för att även här ifrågavarande kommissarier hänföras

till 20:e lönegraden.

Kommittén har föreslagit, att vid riksbankens huvudkontor måtte

inrättas 8 nya kvinnliga biträdesbefattningar, av vilka 4 skulle placeras

i 5:e och 4 i 3:e lönegraden i löneplanen för kvinnliga tjänstemän, samt

vid vartdera av riksbankens avdelningskontor i Göteborg och Malmö två

18:e lönegraden.

Kvinnliga

biträden.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande Nr 70.

i 3:e lönegraden. Då för närvarande vid huvudkontoret tjänstgöra 26

extra kvinnliga biträden, har utskottet för att förbättra proportionen mellan

de extra och de ordinarie biträdena ansett sig böra föreslå, att ytterligare

o nya ordinarie befattningar för kvinnliga tjänstemän uppföras med

placering i l:a lönegraden. På enahanda sätt torde vid riksgäldskontoret,

utöver av kommittén föreslagna 6 befattningar, ytterligare 3 sådana böra

upptagas i staten. Ifrågavarande tjänstemän i första lönegraden torde,

i likhet med vad som gäller inom kommunikationsverken, böra benämnas

kontorsbiträden.

Förslag till Kommitténs förslag till gemensamt avlöningsreglemente för befatt
regfementé.

ningshavare vid riksdagens verk ansluter sig i allt väsentligt till det av

1921 års riksdag antagna avlöningsreglementet för befattningshavare vid

statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen.

Vid utarbetandet av förslaget till avlöningsreglemente för riksdagens

verk bar emellertid kommittén funnit jämkningar i förberörda reglemente

uti åtskilliga avseenden nödvändiga.

De bestämmelser och föreskrifter, som enligt nyssnämnda reglemente

skola i skilda hänseenden meddelas av Kungl. Maj:t och riksdagen,

hava beträffande riksdagens verk av kommittén ansetts böra beslutas

endast av riksdagen. Där enligt reglementet för den civila statsförvaltningen

det tillkommer Kungl. Maj:t att meddela bestämmelser, föreskrifter

eller medgivanden, bar kommittén beträffande riksdagens verk

funnit sådana i regel böra meddelas av fullmäktige i riksbanken och

i riksgäldskontoret gemensamt.

I sistnämnda avseende bar utskottet icke kunnat ansluta sig till

kommitténs förslag. Det synes nämligen icke vara nödvändigt eller ens

lämpligt, att för avgörande av sådana frågor, som av kommittén föreslagits

skola hänföras till gemensam behandling, såsom till exempel anställande

av gift kvinna, fastställande av grunder för erhållande av läkarvård, förflyttning

till annan tjänst m. m., samtliga fullmäktige i riksbanken och

i riksgäldskontoret sammanträda, utan torde bär ifrågavarande uppdrag

lämpligen böra anförtros åt en särskild delegation. Beträffande sammansättningen

av denna delegation, för vilken instruktion torde böra utfärdas

av bankoutskottet, synes densamma böra bestå av fem personer, nämligen

två av fullmäktige i riksbanken och två av fullmäktige i riksgäldskontoret,

utsedda av respektive fullmäktige för en tid av ett år, samt ordföranden i

styrelsen för riksdagsbiblioteket, varjämte i ärenden, som angå justitie- och

militieombudsmansexpeditionerna, vederbörande ombudsman bör deltaga i

avgörandet. I anslutning härtill har utskottet efter samråd med depute
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

/iankoutnkottets utlåtande Nr 70.

7

rade i riksbanken och i riksgäldskontoret vidtagit hiirav betingade ändringar

i de av kommittén utarbetade förslagen till avlöningsreglemente och bestämmelser

i fråga om rätt till pension för ordinarie tjänstemän vid riksdagens

verk, varjämte utskottet föreslagit införandet av en särskild paragraf,

innefattande bestämmelser angående förenämnda delegerade.

Åt dessa delegerade torde jämväl böra överlåtas att utfärda nödiga

föreskrifter i fråga om övergång på ny stat för de tjänstemän, å vilka

avlöningsreglementet skulle äga tillämpning.

För de fall, som omförmälas i 26 § punkt 2 och 27 §, vilka avse

ersättning för vissa resor samt för flyttningskostnad m. m., har utskottet,

då dessa bestämmelser i tillämpningen i allmänhet torde komma att beröra

endast riksbanken, ansett det vara tillfyllest, att avgörande träffas av den

styrelse, varunder tjänstemannen lyder. Liknande ändring har utskottet

ansett sig böra föreslå i 30 §, som innehåller bestämmelser angående utbetalande

av särskild gottgorelse till tjänsteman. I samband härmed har

utskottet även föreslagit vissa ändringar av redaktionell art i syfte att

bringa de olika stadgandena i närmare överensstämmelse med varandra.

I 1 § av avlöningsreglementet för den civila statsförvaltningen Fullmakt i

föreskrives, att ordinarie befattningar skola, med de i punkt 1 av samma vissa ?alL

paragraf angivna undantag, tillsättas genom fullmakt eller genom konstitutorial.

Ehuru fullmakt nu förekommer vid vissa befattningar inom

riksdagens verk, har kommittén, med hänsyn till att fullmakten, på grund

av förefintliga bestämmelser om entledigande av befattningshavare i riksbanken

och riksgäldskontoret, för dessa ej har samma betydelse som för

statstjänstemän i allmänhet, ansett, att för framtiden även för ifrågavarande

befattningar i riksdagens verk fullmakten bör utbytas mot konstitutorial.

Detta innebär alltså, att även de uti 20:e lönegraden upptagna

tjänstemännen i riksbanken skulle tillsättas genom konstitutorial. Kommitténs

förslag härutinnan har utskottet icke kunnat biträda. Utskottet

anser nämligen att, så länge den nuvarande organisationen av riksbanken

äger bestånd, det måste betraktas såsom ett oeftergivligt villkor att ifrågavarande

tjänstemän bibehållas vid den särskilda ställning, som de för

närvarande intaga och vilken för övrigt har gammal hävd. Bestämmelser

härom hava införts i 1 §.

För de fall, där enligt kommitténs förslag avgörandet skulle över- Besvärsrätt.

låtas åt fullmäktige i riksbanken och i riksgäldskontoret gemensamt, har

kommittén icke ansett någon särskild föreskrift angående besvär överbeslut

i dylika frågor erforderlig. Det synes emellertid vara nödvändigt,

att i avlöningsreglementet införa en sådan bestämmelse; och har utskottet

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets utlåtande Nr 70.

fördenskull ifrågasatt en ny paragraf, innehållande föreskrift att den, på

vars rätt delegerades beslut kan inverka, må hos bankoutskottet anföra

besvär. De sålunda föreslagna bestämmelserna ansluta sig till gällande

föreskrifter för riksbanken, riksgäldskontoret och riksdagsbiblioteket i

detta ämne.

Lönenämnd. I likhet med kommittén har utskottet ansett, att en särskild löne
nämnd

bör finnas för riksdagens verk med åligganden i enlighet med

vad som finnes angivet i avlöningsreglementet för den civila statsförvaltningen.

Det torde emellertid ur principiell synpunkt få anses vara

mindre lämpligt, att nämnden utses av fullmäktige i riksbanken och i

riksgäldskontoret gemensamt. Utskottet föreslår därför, att valet av lönenämnd

anförtros åt bankoutskottet, som jämväl torde böra fastställa instruktion

för nämnden ävensom meddela bestämmelser om ersättning åt

nämndens medlemmar m. m.

Särskilda Vad angår kommitténs förslag till särskilda bestämmelser angående

heStåremlöertillämpning av avlöningsreglementet för befattningshavare vid riksdagens

ningsregle- verk, torde det icke vara erforderligt att här särskilt föreskriva, att lönen

mentet. fgr övermaskinisten jämväl innefattar ersättning för tillsyn å de elektriska

anläggningarna i riksdagshuset m. m., då detta arbete åligger honom

enligt gällande instruktion.

I anslutning till vad som ifrågasatts beträffande nuvarande andre

bankosekreteraren har vidare en tilläggsbestämmelse av förut angivet

innehåll här föreslagits.

Befattnings- Å övergångsstat finnes för närvarande inom riksdagens verk upp
havare

a fgr(j bland andra vaktmästaren vid avdelningskontoret i Göteborg Gustaf

°Verstat.9S Alfred Hansson, vilken enligt beslut av 1904 års riksdag åtnjuter personlig

tillökning av sina tjänstgöringspenningar med 100 kronor om året,

ett belopp som kvarstod jämväl vid 1914 års lönereglering. Då enligt

kommitténs mening denne befattningshavare torde finna med sin fördel

förenligt att ingå på den nu föreslagna staten, har hans upptagande

på övergångsstat åtminstone för närvarande icke funnits vara erforderligt.

I likhet med fullmäktige finner emellertid utskottet det vara fullt

överensstämmande med riksdagens förut angående Hansson fattade beslut,

att även vid denna lönereglering för honom å övergångsstat uppföres

det personliga arvode, som utöver anslagen avlöning av riksdagen tillerkänts

honom.

Pensionsför- I huvudsaklig anslutning till de pensionsföreskrifter, som gälla be
hållanden.

häftande befattningshavarna vid det största av riksdagens verk, riksbanken,

har kommittén med beaktande jämväl av de numera godkända pro
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 70.

9

visoriska pensionsbestämmelserna för tjänstemän inom den civila statsförvaltningen,

framlagt förslag till bestämmelser i fråga om rätt till

pension för ordinarie tjänstemän vid riksdagens verk. Pensionsåldern

har av kommittén föreslagits till 67 år i stället för, såsom nu gäller för

riksbanken och riksgäldskontoret, 65 år.

Med hänsyn till arten av det ansträngande arbete, som åligger

befattningshavarna inom riksbanken, har utskottet ansett en utsträckning

av pensionsåldern icke vara förenlig med bankens intressen och därför

föreslagit, att den nuvarande pensionsåldern bibehålies oförändrad. Av

enahanda skäl torde även för befattningshavarna vid riksdagens hus böra

fastställas nyssnämnda lägre pensionsålder. Utskottet förutsätter därvid,

att vederbörande myndighet kommer att begagna sig av den i 8 § av

de föreslagna pensionsbestämmelserna medgivna befogenheten att låta

med pensionsberättigad tjänstemans avsked anstå, där så prövas lämpligt.

Beträffande riksbankens mindre avdelningskontor har kommittén Återgång

ifrågasatt vissa organisatoriska ändringar av mera omfattande betydelse. 0^nfs^0n

Sedan under åren 1914, 1915 och 1916 vid nio av kontoren genom- av vissa utav

förts viss förenklad organisation, har såväl av kontorsföreståndarna vid

dessa kontor som från fullmäktiges sida framhållits, hurusom denna för- kontor.

enklade organisation numera icke kunde anses i alla avseenden ändamålsenlig,

dels med hänsyn till den omfattning riksbankens rörelse

numera tagit, dels ock ur kontrollsynpunkt.

Fullmäktige hava fördenskull funnit sig övertygade om behovet av

en återgång vid nämnda kontor till samma organisation av styrelsen och

liknande uppsättning av tjänstemän som vid övriga avdelningskontor å

andra orter än Göteborg och Malmö. Kommittén har ansett sig böra

ansluta sig till fullmäktiges sålunda angivna ståndpunkt och förordat,

att styrelserna för ifrågavarande nio kontor erhålla liknande sammansättning

som vid andra mindre avdelningskontor ävensom att vid vart

och ett av dessa kontor ånyo tillsättes en kamrerare.

Även utskottet delar den av fullmäktige och kommittén företrädda

uppfattningen, att ifrågavarande nio kontor böra erhålla samma organisation

som övriga mindre kontor. Fn sådan förändring torde särskilt

ur kontrollsynpunkt vara erforderlig. Ett genomförande av förslaget

synes utskottet därjämte stå i överensstämmelse med den uppfattning,

som vid åtskilliga tillfällen gjort sig gällande inom riksdagen och särskilt

inom andra kammaren i fråga om önskvärdheten av att avdelningskontoren

i större utsträckning trädde i direkt förbindelse med allmänheten

och lärer för övrigt utgöra en nödvändig förutsättning för att riksbanken

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 8 samt. 56 käft. (År 70.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets utlåtande Nr W.

även vid ifrågavarande kontor skall kunna på ovan antytt sätt utvidga

sin verksamhet.

Såsom en följd av den föreslagna förändringen skulle nu utgående

särskilda kassavårdararvoden å sammanlagt 6,300 kronor icke vidare

erfordras.

Jämväl i ett annat avseende har utskottet ansett sig böra särskilt

beröra kommitténs förslag rörande vissa organisatoriska spörsmål. Kommittén

har föreslagit, att två av de fyra extra ordinarie eldare, som för

närvarande hava sysselsättning i riksdagens hus, skulle uppföras på ordinarie

stat. Visserligen torde det kunna ifrågasättas, huruvida en så stor

personal verkligen erfordras och under hela året kan beredas full sysselsättning.

Då emellertid tillfälle till utförande av reparationsarbeten under

sommarmånaderna alltid torde förefinnas, har utskottet, om än med tvekan,

funnit sig böra biträda kommitténs förslag.

I samband härmed har utskottet ansett sig böra föreslå, att biträdande

maskinisten måtte benämnas biträdande maskinist och reparatör.

Justitieom- Utskottet har slutligen att yttra sig angående avlöningsförhållanden

hochZiiitie^Pv justitieombudsmannen och militieombudsmannen samt tjänstemännen

ombudsman- å deras expeditioner.

tjäZsteTän- Vad först angar justitieombudsmannen och militieombudsmannen,

nen å deras hava dessa icke ansetts böra medtagas i avlöningsreglementet för riksdaexpeditio-

gens ver}j_ Då <je eniigt regeringsformen skola i alla avseenden anses

lika med Konungens justitiekansler, åtnjuta de för närvarande, i likhet

med denne, en avlöning av 11,000 kronor eller samma avlöning som

generaldirektörer i normalgrad. Därtill kommer en tillfällig löneförbättring

av 1,500 kronor. Från och med år 1922 erhåller justitiekanslern

liksom flertalet generaldirektörer en avlöning av 17,040 kronor, motsvarande

3:e lönegraden i avdelning A i löneplanen uti avlöningsreglementet

för befattningshavare vid statsdepartement och vissa andra verk,

tillhörande den civila statsförvaltningen.

I den här ovan omförmälda motionen, till vilken utskottet tillåter

sig att hänvisa, har hemställts, att avlöningen till justitie- och militieombudsmännen

måtte från och med år 1922 utgå med ett arvode av

19,000 kronor eller samma belopp, som enligt nyssberörda avlöningsreglemente

kommer att utgå till vissa generaldirektörer, vilkas befattningar

tillsättas genom förordnande på viss tid.

Kommittén har emellertid ansett, att ifrågavarande avlöning fortfarande

borde sättas lika med vad i detta hänseende blivit bestämt för

justi tiekanslern, eller alltså till 17,040 kronor, att utgå som arvode.

s. 11 Kontrollera mot PDF

BankoutakottetH utlåtande Nr 70.

11

Utskottet ansluter sig för sin del till kommitténs uppfattning i detta

avseende.

Enligt gällande instruktioner äga riksdagens ombudsmän att antaga

och entlediga tjänstemännen vid sina expeditioner. I enlighet härmed

hava dessa tjänstemän antagits förmedelst förordnanden, vilka när som

helst kunnat återkallas.

Kommittén, som till prövning upptagit spörsmålet om beredande

åt ifrågavarande tjänstemän av en fastare anställning, än de hittills

innehaft, har därvid kommit till den uppfattningen, att övervägande skäl

talade för en sådan fastare anställning. Med hänsyn till tjänstemännens

ständigt ökade arbetsbörda och vikten av deras befattningar, som gång

efter annan måst föranleda vissa tjänsters överflyttande till högre lönegrad,

har kommittén ansett det icke vara mera än rimligt, att befattningarnas

innehavare erhölle eu lika tryggad ställning, som tillkomme

tjänstemän i motsvarande lönegrader inom riksbanken och riksgäldskontoret,

och därför hemställt, att tjänstemännen å ifrågavarande expeditioner

i samband med förevarande lönereglering måtte beredas ordinarie

anställning.

I likhet med en reservant inom kommittén har utskottet icke kunnat

biträda förslaget, att expeditionssekreterarbefattningarna uppföras på

ordinarie stat. Genom en dylik åtgärd torde nämligen möjligheten

minskas att vid varje tidpunkt hålla dessa tjänster besatta på ett fullt

tillfredsställande sätt. Utskottet har därför ansett, att expeditionssekreterarna

fortfarande böra tillsättas genom förordnande och förutsätter

därvid, att dessa befattningar komma att betraktas såsom övergångsplatser.

Avlöningen torde, såsom kommittén ifrågasatt, böra bestämmas

till samma belopp, som tillkommer byråchef, varjämte utskottet, i anslutning

till vad såväl justitieombudsmannen som militieombudsmannen

inför utskottet uttalat, ansett benämningen expeditionssekreterare böra

utbytas mot byråchef.

Vad övriga befattningshavare vid justitieombudsmannens och militieombudsmannens

expeditioner angår, har utskottet icke haft något att

erinra mot att de uppföras på ordinarie stat liksom icke heller mot de

föreslagna avlöningsbeloppen. Emellertid torde, såsom en garanti för

möjligheten att vid ifrågavarande expeditioner erhålla de mest kvalificerade

personer, det böra beredas vederbörande ombudsman tillfälle att,

där så anses erforderligt, under viss kortare tid före tjänstens tillsättande,

pröva vederbörandes skicklighet för densamma. En föreskrift i sådant syfte

har införts i förslaget till särskilda bestämmelserna till avlöningsreglementet.

För att bereda möjlighet för den nuvarande innehavaren av byrå
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bankoutskottets utlåtande Nr 70.

Avlönings
stater.

intendentsbefattningen å militieombudsmansexpeditionen, vilken innevarande

år uppnår en ålder av 65 år och på grund härav vid ett ledigförklarande

av tjänsten icke torde kunna ifrågakomma till densamma, att

kvarstå i tjänst intill dess han uppnått den av utskottet förordade pensionsåldern

av 67 år, har dessutom föreslagits en övergångsbestämmelse

av innehåll att med tillsättandet av ifrågavarande befattning må anstå

under högst två år.

Förslaget om uppförande av några tjänstemän på ordinarie stat

påkalla vissa ändringar i de för ombudsmännen gällande instruktioner,

varom förslag i vederbörlig ordning torde komma att föreläggas riksdagen.

Vad angår de av kommittén föreslagna lönestaterna för riksbanken

och riksgäldskontoret, torde de av utskottet föreslagna ändringarna beträffande

placeringen av vissa tjänster icke vara av beskaffenhet att

påkalla någon ändring i de uti staterna upptagna kostnadsbeloppen, vilka

för övrigt uppförts såsom förslagsanslag.

Under åberopande av vad sålunda förekommit får utskottet hemställa,

l:o) att riksdagen må beträffande befattningshavare

vid riksdagens verk;

a) godkänna det vid detta utlåtande fogade förslag

(bil. 1) till avlöningsreglemente för befattningshavare

vid riksdagens verk jämte vid sagda reglemente

fogad tjänsteförteckning;

b) godkänna det vid detta utlåtande fogade förslag

(bil. 2) till särskilda bestämmelser angående tilllämpning

av avlöningsreglementet för befattningshavare

vid riksdagens verk;

c) godkänna det vid detta utlåtande fogade förslag

(bil. 3) till bestämmelser i fråga om rätt till pen
-

sion för ordinarie tjänstemän vid riksdagens verk;

d) medgiva, att från och med år 1922 avlöningen

till expeditionssekreterarna vid justitie- och militieombudsmansexpeditionerna,

benämnda byråchefer, må utgå

med samma belopp och efter enahanda grunder, som

enligt ovan omförmälda avlöningsreglemente gälla för

befattningshavare i 20:e lönegraden;

e) medgiva, att delegerade, som omförmälas i

34 § av avlöningsreglementet för befattningshavare

vid riksdagens verk, må, i huvudsaklig överensstäm
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 10.

13

melse med de av löneregleringskommittén i dess betänkande

angående reglering av löneförhållanden m. m.

vid riksdagens verk angivna grunder, utfärda nödiga

bestämmelser i fråga om övergång på ny stat för de

tjänstemän, å vilka avlöningsreglementet skulle äga

tillämpning;

f) besluta, att, där tjänsteman, å vilken det föreslagna

avlöningsreglementet skulle äga tillämpning, enligt

dittills gällande avlöningsbestämmelser ägt uppbära

någon del av avlöningen — såväl i stat upptagen avlöning

som tillfällig löneförbättring — i förskott, skall

vid ingången av januari månad 1922 till honom utbetalas

ett belopp, motsvarande vad tjänstemannen skulle

hava i den befattning, han vid utgången av år 1921

innehade, i förskott uppburit för januari månad 1922,

om de dittillsvarande avlöningsbestämmelserna då fortfarande

varit gällande, vilket belopp för tjänsteman,

som utöver kontant avlöning åtnjuter fri bostad jämte

bränsle och belysning men enligt de föreslagna nya

bestämmelserna för framtiden ej skall åtnjuta dylik

förmån, bör ökas med värdet, enligt vederbörande myndighets

uppskattning, av denna förmån för en månad;

g) medgiva, att kostnaderna för senast berörda

övergångsanordning må bestridas av de i vederbörande

stater föreslagna anslagsposterna till avlöning åt ordinarie

tjänstemän;

h) medgiva, att kostnaderna för de förmåner,

som omförmälas i 7, 25, 26, 27, 28 och 31 §§ av förslaget

till avlöningsreglemente, må bestridas i enlighet

med de grunder, löneregleringskommittén i sitt förut

omförmälda betänkande angivit;

i) medgiva, att, därest delegerade, som omförmälas

i 34 § av avlöningsreglementet för befattningshavare

vid riksdagens verk, så finna erforderligt, den

i berörda reglemente omförmälda lönenämnden må träda

i verksamhet redan under år 1921; och

j) fastställa stater för vederbörande verk i överensstämmelse

med vid detta utlåtande fogade förslag

(bil. 4); samt

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bankoutskottets utlåtande Nr 70.

2) att förenämnda motion II: 114 må anses besvarad

genom vad utskottet här ovan hemställt.

Stockholm den 7 juni 1921.

På bankoutskottets vägnar:

EMIL KRISTENSSON.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

av första kammaren: herrar Gustafsson, öhngren, Vindahl, Wigforss, Walles, Andersson

i Hägelåkra och Malmberg samt

av andra kammaren: herrar Eristensson, Gustafsson i Örebro, Janson i Kungsör,

Sommelius, Ryberg, Borggren, Wikström och Bäcklund.

Reservationer

i fråga om löneplanen:

av herr Bäcklund, som inom utskottet yttrat, dels att brandmästaren

och övervaktmästaren samt maskinisten, båda vid riksbankens huvudkontor,

måtte placeras i 7:e lönegraden, dels ock att förste bankvaktmästaren

och vice brandmästaren därstädes måtte uppföras i 6:e lönegraden;

samt

av herr Vindahl, som anfört:

»Då enligt min mening övertygande skäl icke anförts för en avvikelse

från löneregleringskommitténs förslag angående uppdelning av

nuvarande andra gradens tjänster på 13:e och 14:e lönegraderna, har

jag icke kunnat biträda utskottets förslag utan inom utskottet yrkat bifall

till kommitténs förslag oförändrat.»

i fråga om pensionsåldern:

av herr Wikström, som inom utskottet yrkat bifall till kommitténs

förslag beträffande pensionsåldern; samt

av herrar Borggren och Bäcklund, vilka yrkat, att pensionsåldern

måtte för samtliga befattningshavare vid riksdagens verk bestämmas till

65 år.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 70.

15

Bilaga 1.

Förslag

till

Avlöningsreglemente

för

befattningshavare vid riksdagens verk.

1 avd. Ordinarie tjänstemän.

1 kap. Allmänna bestämmelser.

1 §‘

1. De i 2 kap. av detta reglemente avsedda befattningar tillsättas genom

förordnande på viss tid.

2. Övriga ordinarie befattningar tillsättas, i enlighet med därför gällande

föreskrifter, antingen genom fullmakt eller genom konstitutorial.

3. Antalet ordinarie befattningar vid vederbörande verk fastställes av

riksdagen.

2 §■

1. Ordinarie tjänsteman äger åtnjuta avlöning enligt de i detta reglemente

givna föreskrifter och under de i detsamma stadgade villkor ävensom i enlighet

med de särskilda föreskrifter, som kunna varda av riksdagen beslutade.

2. Avlöning utgår, där ej annorlunda i reglementet stadgas, från och med

den dag, tjänsten tillträdes, till och med den dag, tjänstemannen avgår på grund

av avsked, entledigande eller dödsfall.

3. Utbetalning av avlöning sker månadsvis i efterskott.

4. Angående tjänstemans rätt till pension samt skyldighet att avgå från

tjänsten är särskilt stadgat.

3 §.

1. Med ordinarie befattning må icke förenas annan tjänst å rikets eller

riksdagens stat, ej heller, utan att sådant medgivits genom beslut av riksdagen,

å kommuns stat. ,

2. Med ordinarie befattning må ej heller förenas vare sig uppdrag såsom

ordförande eller ledamot i styrelse för verk eller bolag, som är försett med KungL

Maj:ts oktroj eller blivit registrerat såsom aktiebolag, eller befattning såsom

tjänsteman i sådant verk eller bolag eller annan tjänstebefattning av vad slag det

vara.må, så framt ej den myndighet, varunder tjänstemanen lyder, efter prövning

att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning ej må anses inverka hinderlig!

för utövande av tjänsten, finner uppdraget eller befattningen kunna få mottagas

och tills vidare bibehållas.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bankoutskottets utlåtande Nr 70.

4 §■

Gift kvinna må kunna erhålla ordinarie anställning allenast efter medgivande

i varje särskilt fall av delegerade, som i 34 § sägs. Gäller frågan anställning

å justitieombudsmannens eller militieombudsmannens expedition, skola

ombudsmännen deltaga i frågans behandling.

Därest kvinnlig innehavare av ordinarie befattning mgar äktenskap, skall

hon icke vara skyldig att av sådan anledning avgå från befattningen, så framt

icke den myndighet, varunder bon lyder, finner det nödigt med hänsyn till befattningens

behöriga upprätthållande.

2 kap. Ordinarie tjänstemän, som tillsättas genom förordnande.

5 §•

För följande befattningar utgår arvode, för år räknat, med nedan nämnda

belopp:

verkställande styrelseledamot vid riksbankens avdelningskontor i

Göteborg eller Malmö.................. 15,000 kronor

verkställande styrelseledamot vid annat riksbankens avdelningskontor

.........................12>000

6 §■

I fråga om semester med oavkortat arvode för i detta kapitel avsedd befattningshavare

samt om avlöning vid annan ledighet ävensom beträffande ersättning

i förekommande fall till vikarie gäller vad därom är särskilt stadgat.

7 §•

Avlider befattningshavare, som avses i detta kapitel, skall till hans dödsbo

såsom begravningshjälp utbetalas ett belopp av 500 kronor.

3 kap. Ordinarie tjänstemän, som tillsättas genom fullmakt eller konstitutorial.

8 §•

1. För befattning, som jämlikt 1 § 2 mom. tillsättes genom fullmakt eller

genom konstitutorial, utgår lön enligt den under 9 § införda löneplan, vilken

för varje lönegrad upptager vissa löneklasser med särskilda, för olika orts grupper

fastställda lönebelopp.

1 den vid detta reglemente fogade tjänsteförteckmng angives, till vilken

lönegrad varje särskild befattning är att hänföra.

De orter, där tjänstemännen äro stationerade, fördelas å de nti löneplanen

upptagna sju ortsgrupper i enlighet med vad Kungl. Makt fastställt för befattningshavare

vid den civila statsförvaltningen på grundval av utredning rörande

de för orterna gällande allmänna levnadskostnaderna.

Den löneklass inom lönegraden, enligt vilken tjänstemannens lön skall utgå,

fastställes i enlighet med föreskrifterna i 10—13 §§, och bestämmes lönebeloppet inom

klassen efter den ortsgrupp, till vilken tjänstemannens stationeringsort blivit hänförd.

2. Förutom lön kunna utgå kallortstillägg enligt stadgandet i 14 § samt

de särskilda förmåner och ersättningar, som omförmälas i 25—29 §§.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 70.

17

9 §•

Lönoplan.

Avdelning'' A. För manliga tjänstemän.

Lönegrad.

Löno-

klass.

Ort

s g r

upp.

A.

B.

C.

D.

E.

F.

G.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

1

1,980

2,070

2,160

2,250

2,340

2,430

2,520

2

2,100

2,196

2,292

2,388

2,484

2,580

2,676

l:a lönegraden......

3

2,220

2,322

2,424

2,526

2,628

2,730

2,832

4

2,340

2,448

2,556

2,664

2,772

2,880

2,988

5

2,460

2,574

2,688

2,802

2,916

3,030

3,144

2

2,100

2,196

2,292

2,388

2,484

2,580

2,676

3

2,220

2,322

2,424

2,526

2,628

2,730

2,832

2:a lönegraden......

4

2,340

2,448

2,556

2,664

2,772

2,880

2,988

5

2,460

2,574

2,688

2,802

2,916

3,030

3,144

6

2,580

2,700

2,820

2,940

3,060

3,180

3,300

3

2,220

2,322

2,424

2,526

2,628

2,730

2,832

4

2,340

2,448

2,556

2,664

2,772

2,880

2,988

3:e lönegraden......

5

2,460

2,574

2,688

2,802

2,916

3,030

3,144

6

2,580

2,700

2,820

2,940

3,060

3,180

3,300

1

7

2,730

2,856

2,982

3,108

3,234

3,360

3,486

4

2,340

2,448

2,556

2,664

2,772

2,880

2,988

5

2,460

2,574

2,688

2,802

2,916

3,030

3,144

4:e lönegraden.....<

6

2,580

2,700

2,820

2,940

3,060

3,180

3,300

7

2,730

2,856

2,982

3,108

3,234

3,360

3,486

.8

2,880

3,012

3,144

3,276

3,408

3,540

3,672

6

2,580

2,700

2,820

2,940

3,060

3,180

3,300

7

2,730

2,856

2,982

3,108

3,234

3,360

3,486

5:e lönegraden......

8

2,880

3,012

3,144

3,276

3,408

3,540

3,672

9

3,060

3,198

3,336

3,474

3,612

3,750

3,888

10

3,240

3,384

3,528

3,672

3,816

3,960

4,104

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 8 sand. 56 käft. (Nr 70.) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bankoutskottets utlåtande Nr 70.

Lönegrad.

Löne-

klass.

Ort

s g r

upp

A.

B.

C.

D.

E.

P.

G.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr. ,

kr.

•

8

2,880

3,012

3,144

3,276

3,408

3,540

3,672

9

3,060

3,198

3,336

3,474

3,612

3,750

3,888

6:e lönegraden......

10

3,240

3,384

3,528

3,672

3,816

3,960

4,104

11

3,450

3,600

3,750

3,900

4,050

4,200

4,350

12

3,660

3,816

3,972

4,128

4,284

4,440

4,596

10

3,240

3,384

, 3,528

3,672

3,816

3,960

4,104

11

3,450

3,600

3,750

3,900

4,050

4,200

4,350

7:e lönegraden......

12

3,660

3,816

3,972

4,128

4,284

4,440

4,596

13

3,960

4,122

4,284

4,446

4,608

4,770

4,932

14

4,260

4,434

4,608

4,782

4,956

5,130

5,304

11

3,450

3,600

3,750

3,900

4,050

4,200

4,350

1

12

3,660

3,816

, 3,972

4,128

4,284

4,440

4,596

8:e lönegraden......;

13

3,960

4,122

4,284

4,446

4,608

4,770

4,932

14

4,260

4,434

4,608

4,782

4,956

5,130

5,304

15

4,560

4,746

4,932

5,118

5,304

5,490

5,676

12

3,660

3,816

3,972

4,128

4,284

4,440

4,596

13

3,960

4,122

4,284

4,446

4,608

4,770

4,932

9:e lönegraden......

14

4,260

4,434

4,608

4,782

4,956

5,130

5,304

,

15

4,560

4,746

4,932

5,118

5,304

5,490

5,676

16

4,860

5,058

5,256

5,454

5,652

5,850

6,048

13

3,960

4,122

4,284

4,446

4,608

4,770

4,932

14

4,260

4,434

4,608

4,782

4,956

5,130

5,304

10:e lönegraden......

15

4,560

4,746

4,932

5,118

5,304

5,490

5,676

16

4,860

5,058

5,256

5,454

5,652

5,850

6,048

17

5,160

5,370

5,580

5,790

6,000

6,210

6,420

14

4,260

4,434

4,608

4,782

4,956

5,130

5,304

15

4,560

4,746

4,932

5,118

5,304

5,490

5,676

11 :e lönegraden......

16

4,860

5,058

5,256

5,454

5,652

5,850

6,048

17

5,160

5,370

5,580

5,790

6,000

6,210

6,420

18

5,520

5,736

5,952

6,168

6,384

6,600

6,816

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bankoutakotteta utlåtande Nr 70.

19

Lönegrad.

Löne-

klass.

0 r t

s g r

upp.

A.

B.

C.

D.

E.

F.

G.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

16

4,860

5,058

5,256

5,454

5,652

5,850

6,048

17

5,160

5,370

5,580

5,790

6,000

6,210

6,420

12:e lönegraden......

18

5,520

5,736

5,952

6,168

6,384

6,600

6,816

19

5,880

6,102

6,324

6,546

6,768

6,990

7,212

17

5,160

5,370

5,580

5,790

6,000

6,210

6,420

18

5,520

5,736

5,952

6,168

6,384

6,600

6,816

13:e lönegraden........

19

5,880

6,102

6,324

6,546

6,768

6,990

7,212

20

6,300

6,528

6,756

6,984

7,212

7,440

7,668

18

5,520

5,736

5,952

6,168

6,384

6,600

6,816

19

5,880

6,102

6,324

6,546

6,768

6,990

7,212

li:e lönegraden.......

20

6,300

6,528

6,756

6,984

7,212

7,440

7,668

21

6,720

6,954

7,188

7,422

7,656

7,890

8,124

20

6,300

6,528

6,756

6,984

7,212

7,440

7,668

21

6,720

6,954

7,188

7,422

7,656

7,890

8,124

15:e lönegraden......

22

7,140

7,380

7,620

7,860

8,100

8,340

8,580

23

7,620

7,860

8,100

8,340

8,580

8,820

9,060

22

7,140

7,380

7,620

7,860

8,100

8,340

8,580

23

7,620

7,860

8,100

8,340

8,580

8,820

9,060

16:e lönegraden......

24

8,100

8,340

8,580

8,820

9,060

9,300

9,540

25

8,580

8,820

9,060

9,300

9,540

9,780

10,020

23

7,620

7,860

8,100

8,340

8,580

8,820

9,060

24

8,100

8,340

8,580

8,820

9,060

9,300

9,540

17:e lönegraden......

25

8,580

8,820

9,060

9,300

9,540

9,780

10,020

26

9,060

9,300

9,540

9,780

10,020

10,260

10,500

24

8,100

8,340

8,580

8,820

9,060

9,300

9,540

25

8,580

8,820

9,060

9,300

9,540

9,780

10,020

18:e lönegraden......

26

9,060

9,300

9,540

9,780

10,020

10,260

10,500

27

9,540

9,780

10,020

10,260

10,500

10,740

10,980

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bankoutskottets utlåtande Nr 70.

Lönegrad

Löne-

Ort

s g r

upp

klass.

A.

B.

C.

D.

E.

F.

G.

1

25

kr.

8,580

kr.

8,820

kr.

9,060

kr.

9,300

kr.

9,540

kr.

9,780

kr.

10,020

19:e lönegraden......''

26

9,060

9,300

9,540

9,780

10,020

10,260

10,500

27

9,540

9,780

10,020

10,260

10,500

10,740

10,980

1

28

10,020

10,260

10,500

10,740

10,980

11,220

11,460

26

9,060

9,300

9,540

9,780

10,020

10,260

10,500

20:e lönegraden......<

27

9,540

9,780

10,020

10,260

10,500

10,740

10,980

28

10,020

10,260

10,500

10,740

10,980

11,220

11,460

29

10,500

10,740

10,980

11,220

11,460

11,700

11,940

Avdelning'' B. För kvinnliga tjänstemän.

Lönegrad.

Löne-

klass.

Ort

s g r

upp.

A.

B.

C.

D.

E.

F.

G.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

I

1

1,440

1,500

1,560

1,620

1,680

1,740

1,800

2

1,560

1,620

1,680

1,740

1,800

1,860

1,920

l:a lönegraden......<

3

1,680

1,740

1,800

1,860

1,920

1,980

2,040

4

1,800

1,860

1,920

1,980

2,040

2,100

2,160

|

4

1,800

1,860

1,920

1,980

2,040

2,100

2,160

2:a löneqraden......;

5

1,920

1,983

2,046

2,109

2,172

2,235

2,298

1

6

2,040

2,106

2,172

2,238

2,304

2,370

2,436

1

7

2,160

2,229

2,298

2,367

2,436

2,505

2,574

7

2,160

2,229

2,298

2,367

2,436

2,505

2,574

3:e lönegraden......•

8

2,280

2,352

2,424

2,496

2,568

2,640

2,712

9

2,400

2,475

2,550

2,625

2,700

2,775

2,850

10

2,550

2,628

2,706

2,784

2,862

2,940

3,018

(

8

2,280

2,352

2,424

2,496

2,568

2,640

2,712

9

2,400

2,475

2,550

2,625

2,700

2,775

2,850

4:e lönegraden......1

10

2,550

2,628

2,706

2,784

2,862

2,940

3,018

1

11

2,700

2,784

2,868

2,952

3,036

3,120

3,204

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 70.

21

Lönegrad.

Löne-

klnHs.

Ort

b g r

upp

A.

B.

C.

D.

E.

F.

G.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

n

2,700

2,784

2,868

2,952

3,036

3,120

3,204

12

2,850

2,940

3,030

3,120

3,210

3,300

3,390

5:e lönegraden......

13

3,030

3,126

3,222

3,318

3,414

3,510

3,606

14

3,210

3,312

3,414

3,516

3,618

3,720

3,828

{

12

2,850

2,940

3,030

3,120

3,210

3,300

3,390

.

13

3,030

3,126

3,222

3,318

3,414

3,510

3,606

6:e lönegraden......•:

14

3,210

3,312

3,414

3,516

3,618

3,720

3,828

I

15

3,390

3,501

3,612

3,723

3,834

3,945

4,056

i

15

3,390

3,501

3,612

3,723

3,834

3,945

4,056

16

3,600

3,714

3,828

3,942

4,056

4,170

4,284

7:e lönegraden......''

17

3,810

3,927

4,044

4,161

4,278

4,395

4,512

i

18

4,020

4,140

4,260

4,380

4,500

4,620

4,740

18

4,020

4,140

4,260

4,380

4,500

4,620

4,740

19

4,260

4,380

4,500

4,620

4,740

4,860

4,980

8:e lönegraden.......

20

4,500

4,620

4,740

4,860

4,980

5,100

5,220

21

4,800

4,920

5,040

5,160

5,280

5,400

5,520

10 §•

1. Vid tillträdandet av ordinarie tjänst erhåller tjänsteman, vare sig han

förut innehade sådan tjänst eller ej, lön enligt lägsta löneklassen för den lönegrad,

till vilken tjänsten hör, där ej föreskrifterna i 11, 12 eller 13 § giva anledning

till avvikelse härutinnan.

2. Efter att hava tillhört en och samma löneklass under tre år uppflyttas

tjänstemannen till närmast högre löneklass samt efter ytterligare tre år till den

därpå följande högre löneklassen och så vidare, intill dess den för lönegraden

fastställda högsta löneklassen uppnåtts, allt så framt ej annat följer av föreskrifterna

i 11—13 §§.

3. Uppflyttning till högre löneklass sker vid infången av kalenderkvartalet

näst efter det, under vilket den för sådan uppflyttning stadgade tjänstetiden

i den lägre löneklassen tilländagått.

I övrigt gäller såsom villkor för tjänstemans uppflyttning till högre

löneklass:

a) att han under minst fyra femtedelar av den tjänstetid, som erfordras

för vinnande av uppflyttning, skall hava bestritt sin egen eller på grund av för
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bankoutskottets utlåtande Nr 70.

ordnande annan statens tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag, dock att

härvid icke skall föras honom till last den tid, han åtnjutit semester eller annan

tjänstledighet med oavkortad lön eller ledighet för fullgörande av honom åliggande

militär tjänstgöring;

b) att uppskov med uppflyttningen icke prövats böra äga rum med hänsyn

till mindre väl vitsordad tjänstgöring under flen tid tjänstemannen tillhört den

lägre löneklassen; dock att härvid viss i tjänsten begången förseelse, för vilken

tjänstemannen särskilt bestraffats, icke i och för-sig må räknas honom till last,

utan hänsyn därtill tagas, endast då förseelsen kan sägas karakterisera arten av

tjänstgöringen i dess helhet; samt

c) att tjänstemannen icke redan uppnått den levnadsålder, vid vilken han,

enligt vad därom särskilt är stadgat, skall vara skyldig att avgå från tjänsten.

Beslut om uppskov av anledning, som i punkten b) sägs, må icke fattas

utan att tjänstemannen lämnats tillfälle att förklara sig, och skall sådant beslut

avse viss tid, minst ett och högst tre år. Vid uppskovstidens utgång skall uppflyttning

ske, om ej tjänstgöringen under nämnda tid givit anledning till förnyat

uppskov därmed.

4. Har tjänsteman, med tillämpning av föreskriften i 3 mom. punkten b),

först efter viss tids uppskov blivit uppflyttad till högre löneklass, må vederbörande

myndighet, på vars avgörande frågan om uppflyttning till högre löneklass

ankommer, sedermera, om hans fortsatta tjänstgöring anses böra föranleda

därtill, kunna förordna, att han för uppflyttning till än högre löneklass skall äga

såsom tjänstetid tillgodoräkna sig jämväl den tid uppskovet varat.

11 §•

1. Om den, som tillträder ordinarie befattning, förut i statens tjänst utfört

arbete, som må anses likvärdigt med eller av högre värde än det, han har

att utföra å befattningen, må för bestämmandet av hans begynnelselön i denna

befattning och sedermera för hans uppflyttning till högre löneklass tillgodoräknas

honom den tid han i statens tjänst utfört sådant arbete; dock att, därest nämnda

tid icke varit sammanhängande eller befattningshavaren under samma tid för arbetet

åtnjutit vederlag, som varit mindre än i allmänhet för detsamma utgående

ersättning, på delegerade, som i 34 § sägs, skall ankomma att, efter särskild

prövning i varje fall, avgöra, om och i vilken mån sådan tid må räknas befattningshavaren

till godo.

2. För samma ändamål, som avses i mom. 1, må befattningshavare, efter

prövning av delegerade, som i 34 § sägs, i varje särskilt fäll, helt eller delvis

tillgodoräknas jämväl den tid, han utom statens tjänst utfört arbete, som ur det

allmännas synpunkt må anses likvärdigt med eller av högre värde än det, han har

att utföra å befattningen.

3. Vid sådant tillgodoräknande, varom i 1 och 2 mom. sägs, tages icke

hänsyn till tid, som infallit, innan befattningshavaren uppnått en levnadsålder

av 21 år.

4. Därest en tjänsteman vid tillämpning av eljest gällande bestämmelser

skulle hava kommit i en högre löneklass, om han befordrats till befattningen

senare än som skett, skall tjänstemannen uppflyttas till den löneklass, som erfordras

för att nämnda förhållande må utjämnas.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 70.

23

12 §.

1. Därest ordinarie tjänsteman vid befordran till tjänst inom högre lönegrad

åtnjöt eller från tiden för den högre tjänstens tillträdande skulle i den lägre

tjänsten hava kommit i åtnjutande av lön enligt sådan löneklass, som är gällande

jämväl för den högre lönegraden, skall han vara berättigad att omedelbart erhålla

lön enligt närmast högre löneklass.

Ordinarie tjänsteman, som före tillträdandet av högre tjänst åtnjöt lön

enligt löneklass, som är närmast lägre än den, till vilken han på grund av nyssnämnda

föreskrift eller stadgandet i 10 § 1 mom. bör vid befordran hänföras,

äger att, för omedelbar eller framtida uppflyttning till högre löneklass i den nya

tjänsten, räkna sig till godo den tid intill tre år, varunder han tillhört berörda

lägre löneklass; dock att vad sålunda stadgats icke skall gälla, då befordran till

tjänst inom högre lönegrad inträffar före det tre år förflutit från tiden för en

föregående befordran, som medfört dylikt tillgodoräknande.

2. Tjänsteman, som efter egen ansökning förflyttas från tjänst inom högre

till tjänst inom lägre lönegrad, åtnjuter lön enligt den lönegrad, han vid förflyttningen

tillhörde; dock må lönen därvid icke i något fall utgå enligt högre löneklass

än den högsta för den lägre tjänsten gällande.

13 §.

1. Tjänsteman vid riksdagens verk skall icke blott vara underkastad föreskrifterna

i de för vederbörande verk gällande reglementariska föreskrifter, instruktioner

och stadgar utan ock, därest vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller

jämkning i åligganden vid en möjligen inträdande förändrad organisation av

verket^ eller eljest kan varda stadgad, ävensom, därest vissa till verket hörande

göromål överflyttas till annat verk jämväl inom den civila statsförvaltningen,

vara pliktig att, med bibehållande av den lönegrad han innehar, efter ny eller

förändrad arbetsordning sköta de med befattningen förenade göromål, eller, efter

vederbörligt förordnande, tjänstgöra i det verk, till vilket göromålen överlämnas.

Tjänsteman är skyldig att tjänstgöra å den särskilda befattning inom verket uti

innehavande lönegrad, där han, till befordrande av arbetets oavbrutna gång, befinnes

vara lämplig och behövlig. ■

2. Tjänsteman vid riksdagens verk skall, därest sådant av omständigheterna

påkallas, vara pliktig att, likaledes med bibehållande av den lönegrad han

innehar, låta sig förflyttas till befattning inom annat riksdagens verk. Angående

sådan förflyttning förordna delegerade, som i 34 § sägs, efter hemställan av den

myndighet, varunder tjänstemannen lyder.

_ 3. Tjänsteman vid riksdagens verk skall tillika vara underkastad den förflyttning

till annan befattning, jämväl i lägre lönegrad, vid verket, tjänsteman i

riksbanken även den förflyttning till annan tjänstgöringsort, som kan bliva honom

i behörig ordning ålagd.

Yarder tjänsteman utan något sitt förvållande sålunda förflyttad till tjänst

inom lägre lönegrad, skall han likväl åtnjuta lön enligt den lönegrad, han vid

förflyttningen tillhörde. Har förflyttning till tjänst inom lägre lönegrad däremot

föranletts av något tjänstemannens förfarande i tjänsten, skall lön till honom

utgå enligt de för den lägre tjänsten stadgade grunder, dock med iakttagande

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bankoutskottets utlåtande Nr W.

att, om tjänstemannen i den högre befattningen åtnjöt lön enligt högre löneklass

än som finnes fastställd för den lägre tjänsten, han skall bibehållas vid den löneklass

han förut tillhörde.

4. Nedflyttas befattning till lägre lönegrad, äger den, som då innehar

tjänsten, uppbära lön i den lönegrad, befattningen förut tillhörde, intill dess han

avgår från befattningen i fråga.

14 §•

Till tjänsteman, som är bosatt å sådan ort inom de norra delarna av landet,

där vistelsen på grund av klimatiska och fysiologiska förhållanden kan, frånsett

ökade levnadskostnader, anses medföra avsevärda olägenheter, utgår kallortstillägg

med nedanstående för sex olika kallortsklasser bestämdå belopp för år

räknat, nämligen:

för kallortsklass I . . . . 60 kronor för kallortsklass IV ... . 300 kronor

, » II .... ISO » » » V ... 450 »

, , III .... 195 > > » VI .... 600 >

De orter, där kallortstillägg må utgå, samt dessa orters fördelning å kallortsklasser

bestämmas i enlighet med vad Kungl. Maj:t fastställt för befattningshavare

vid den civila statsförvaltningen.

15 §■

Tjänsteman äger uppbära oavkortad lön jämte, i förekommande fall, kallortstillägg

icke blott för den tid, han tjänstgjort å egen eller annan befattning

inom verket, utan även för den tid, under vilken han enligt bestämmelserna i

21 § eller särskilda föreskrifter åtnjutit semester eller tjänstfrihet, eller vilken

han med vederbörligt medgivande använt för att utom sin tjänstgöringsort göra

iakttagelser eller idka studier, som kunna tjäna verkets intressen.

;i6 §■

1. Därest tjänsteman av behörigen styrkt sjukdom, i andra fall än uti

2 mom. avses, hindras att tjänstgöra, äger han åtnjuta oavkortad lön jämte,

i förekommande fall, kallortstillägg under högst så lång tid av ett och samma

kalenderår, att ledigheten för sjukdom tillika med semester icke överstiger 45

dagar, men skall, så framt ej den myndighet, varunder han lyder, för särskilt

fall finner skal annorlunda medgiva, för tid därutöver å lönen vidkännas ett

tjänstledighetsavdrag till belopp för dag räknat, som framgår av efterföljande

tabell:

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 70.

25

A. För iiiniilign tjänstemän.

Löneklass enligt

9 § avd. A.

Tjänstledig-

hetsavdrag.

Löneklass enligt

9 § avd. A.

Tjänstledig-

hetsavdrag.

Löneklass enligt

9 § avd. A.

Tjänstledig-

hetsavdrag.

kr.

öre.

kr.

öre.

kr.

öre.

1........

i

_

11........

2

30

21........

5

60

2........

i

10

12........

2

60

22........

6

—

3........

i

20

13........

2

75

23........

6

50

4........

i

30

14........

3

—

■ 24........

7

—

5........

i

40

15........

3

25

25........

7

60

6........

i

50

16........

3

50

26........

8

—

7........

i

65

17........

3

75

27........

8

50

8........

i

80

18........

4

—

28........

9

—

9........

i

95

19........

4

50

29........

9

50

10........

2

10

20........

5

—

B. För kvinnliga tjänstemän.

Löneklass enligt

9 § avd. B.

Tjänstledig-

hetsavdrag.

Löneklass enligt

9 § avd. B.

Tjänstledig-

hetsavdrag.

Löneklass enligt

9 § avd. B.

Tjänstledig-

hetsavdrag.

kr.

öre.

kr.

öre.

kr.

öre.

1........

_

60

8........

1

30

15........

2

25

2........

—

70

9........

1

40

16........

2

40

3........

—

80

10........

1

50

17........

2

60

4......

—

90

11........

1

65

18........

2

80

5........

i

—

12........

1

80

19........

3

—

6........

i

10

13........

1

95

20........

3

25

7........

i

20

14........

2

10

21........

3

60

2. Har tjänsteman skadats till följd av olycksfall i tjänsten och därigenom

blivit hindrad att tjänstgöra å egen eller annan befattning, skall han:

a) om olycksfallet medfört sjukdom, åtnjuta oavkortad lön jämte, i förekommande

fall, kallortstillägg, så länge sjukdomen varar, samt

b) om olycksfallet, efter upphörande av därav förorsakad sjukdom, medfört

under längre eller kortare tid bestående förlust av arbetsförmågan, under tiden

likaledes åtnjuta oavkortad lön jämte, i förekommande fall, kallortstillägg, dock

högst intill dess sex månader förflutit från dagen för olycksfallet, men skall

tjänstemannen för tid därutöver av sin lön avstå ett belopp, motsvarande det i

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 8 saml. 56 höft. (Nr 70.) 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bankoutskottets utlåtande Nr 70.

1 mom. angivna tjänstledighetsavdrag, så framt ej vederbörande myndighet medgiver,

att sådant avdrag icke skall äga rum eller skall ske med lägre belopp än

nyss sagts.

3. Har tjänsteman förbjudits att tjänstgöra till förekommande av smittofara,

må han under tiden åtnjuta oavkortad lön jämte, i förekommande fall,

kallortstillägg, dock högst under sex månader, men skall tjänstemannen ''för tid

därutöver av sin lön avstå ett belopp, motsvarande det i 1 mom. angivna tjänstledighetsavdrag,

så framt ej vederbörande myndighet medgiver, att sådant avdrag

icke skall äga rum eller skall ske med lägre belopp än nyss sagts.

4. Föreskrifterna i denna paragraf gälla endast för tid, intill dess, enligt

vad därom är särskilt stadgat, skyldighet att avgå från tjänsten inträder.

17 §•

Tjänsteman, vilken beviljats ledighet av annan anledning än i 15 och 16 §§

omförmäles eller är hindrad att bestrida sin tjänst på grund av giltigt förfall,

skall för sådan tid av sin lön avstå ett belopp, motsvarande det i 16 § 1 mom.

angivna tjänstledighetsavdrag, samt kan förpliktas att av avlöningen ytterligare

avstå, vad med hänsyn till omständigheterna prövas skäligt.

18 §•

Har tjänsteman erhållit befrielse från viss del av tjänstgöringen, må av

vederbörande myndighet bestämmas, om och i vad mån avdrag å avlöningen för

sådan tid må äga rum.

19 §.

1. Tjänsteman skall, om han därtill förordnas, vara skyldig att såsom

vikarie bestrida befattning inom högre lönegrad. Omfattar vikariatet längre tid

i oavbruten följd än sju dagar, äger han för den tid vikariatet varar uppbära

särskild vikariatsersättning med ett belopp för dag räknat, motsvarande skillnaden

mellan det i 16 § 1 mom. angivna tjänstledighetsavdraget i lägsta löneklassen

för, å _ ena sidan, den högre befattningen och, å andra sidan, den vikarierandes

egen tjänst, dock med minst 50 öre om dagen.

2. Därest vikariat varar i en följd längre tid än tre månader, må på vederbörande

myndighet ankomma att tilldela den vikarierande större ersättning än

i 1 mom. sägs, om särskilda omständigheter därtill föranleda och i den mån medel

finnas för sådant ändamål tillgängliga.

3. Ersättning till vikarie för tjänsteman, som meddelats i 18 § omförmäld

befrielse från viss del av tjänstgöringen, må, där ej undantagsvis vikariatsersättning

finnes böra utgå enligt de i 1 mom. av förevarande paragraf angivna

grunder, bestämmas till det lägre belopp, som prövas skäligt.

4. Vad i 1 och 2 mom. stadgats skall äga motsvarande tillämpning i fråga

om tjänsteman, som uppehåller ledig tjänst eller erhållit uppdrag att bestrida

göromål, vilka eljest ankomma på tjänsteman inom högre lönegrad.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bankoutskotteta utlåtande Nr 70.

27

20 §.

1. Varder tjänsteman avstängd från tjänstgöring eller tagen i häkte, skall

hans avlöning under tiden innehållas, så framt ej finnes skäligt låta honom uppbära

något därav.

2. Avhåller sig tjänsteman från tjänstgöring utan att hava av vederbörande

myndighet erhållit tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall,'' må han

för den tid icke åtnjuta någon avlöning.

21 §•

1. Tjänsteman äger årligen, när det kan ske utan hinder för göromålens

behöriga gång, åtnjuta semester under nedan angivna antal dagar:

Intill det är,

nnder vilket

tjänstemannen

fyller 40 är.

Från och med

det år, under

vilket tjänste- mannen fyller

40 år.

Manliga tjänstemän,

tillhörande 1—5 lönegraderna ....

20 dagar

30 dagar

»

>

tillhörande 6—14 lönegraderna, samt

tjänstemän...........

kvinnliga

25 »

35 »

>

>

tillhörande 15—18 lönegraderna . . .

35 »

45 >

>

>

tillhörande 19—20 lönegraderna . . .

45 >

45 >

Kassörer och andra tjänstemän, som hava sig anförtrodd kassavård, äro

pliktiga att begagna sig av semester å tid, som bestämmes av vederbörande överordnad

myndighet.

2. Där driftens behöriga skötsel kräver tjänstgöring jämväl under sönoeh

helgdag, skall tjänsteman, i den mån så utan avsevärda svårigheter kan ske,

beredas tjänstfrihet minst varannan sådan dag.]

22 §.

Därest åt tjänsteman såsom bostad anvisas lägenhet, som disponeras av

vederbörande verk, skall han vara skyldig att bebo densamma samt iakttaga de

närmare föreskrifter, som, utöver vad här nedan stadgas, kunna varda meddelade

rörande lägenhetens begagnande.

a) För begagnande av sålunda anvisad tjänstebostad skall tjänsteman månadsvis

i förskott erlägga ersättning genom avdrag å avlöningen för näst föregående

månad. Är bostadsinnehavaren på grund av tjänstledighet eller av annan

anledning icke berättigad att uppbära någon avlöning för föregående månad eller

förslår ej utgående avlöningsbelopp, skall nämnda ersättning eller vad däri brister

i stället kontant inbetalas. Intill dess ersättningens storlek blivit bestämd, på

8ätt i b) sägs, skall densamma utgå med det av vederbörande myndighet fordrade

beloppet, med rätt för bostadsinnehavaren att, därest beloppet sedermera nedsättes,

återbekomma vad han erlagt för mycket.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bankoutskottets utlåtande Nr 70.

b) Ersättning för tjänstebostad, däri inbegripen gottgörelse för centraluppvärmning,

om sådan finnes anordnad, bestämmes med hänsyn till det hyrespris,

som å orten i allmänhet gäller för liknande lägenhet, och fastställes genom överenskommelse

mellan vederbörande myndighet och tjänstemannen. Kan sådan överenskommelse

icke träffas, skall frågan hänskjutas till den lönenämnd, som omförmäles

i 35 §. Över nämndens beslut i sådant ärende må klagan ej föras.

Jämkning av fastställd ersättning för tjänstebostad må icke påkallas, förrän

minst ett år förflutit från det ersättningen senast fastställdes.

c) Innehavare av tjänstebostad eller, om han avlidit, hans dödsbo skall,

därest annan överenskommelse icke träffats, avträda bostaden å den fardag, som

infaller näst efter tre månader från det uppsägning skett; dock skall, såvida ej

annorlunda överenskommes, avflyttning ske:

därest bostadsinnehavaren befordras eller i annan ordning förflyttas till

tjänst, i vilken ny tjänstebostad anvisas honom, inom skälig tid därefter, men

då^ sådan bostad ej anvisas honom, å den fardag, som inträffar näst efter tre

månader från det han erhöll kännedom om beslutet rörande befordringen eller

förflyttningen,

därest bostadsinnehavaren avgår ur tjänst på grund av uppnådd pensionsålder,

nästa fardag därefter, samt

därest han av annan anledning avgår ur tjänst eller entledigas, vid den

löpande månadens utgång.

d) Innehavare av tjänstebostad eller, om han avlidit, hans dödsbo skall i

den omfattning, som kan finnas lämplig, och mot skälig gottgörelse upplåta nödigt

utrymme i bostaden för tjänstemannens vikarie eller efterträdare.

23 §.

I de fall, då på grund av särskilda omständigheter prövas skäligt tillhandahålla

tjänsteman för hans bostad erforderligt bränsle, skall ersättning därför,

beräknad efter verkets självkostnadspris, erläggas i den ordning, vederbörande

myndighet bestämmer.

24?§.

Är tjänsteman enligt meddelade föreskrifter pliktig att under tjänstutövning

vara iförd tjänstedräkt eller bära tjänstetecken eller påkallar tjänstgöringens

art nyttjandet av särskild beklädnad, må för ändamålet erforderliga klädespersedlar

eller materiali er, som anses icke böra utlämnas såsom lån, kunna tillhandahållas

av vederbörande myndighet mot ersättning enligt grunder, delegerade, som

i 34 § sägs, meddela.

25 §.

Tjänsteman erhåller vid skada till följd av olycksfall i tjänsten på vederbörande

myndighets bekostnad erforderlig läkarvård jämte läkemedel samt, där

olycksfallet medfört förlust eller nedsättning av arbetsförmågan, jämväl andra

till arbetsförmågans höjande nödiga hjälpmedel, allt enligt de närmare bestämmelser,

delegerade, som i 34 § sägs, meddela.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bankoutskotleta utlåtande Nr 70.

29

I den mån vid något av riksdagens verk en utvidgad rätt i förenämnda

hänseende anses böra ifrågakomma, skall lända till efterrättelse vad .riksdagen

därutinnan beslutar.

26 §.

1. För tjänsteresa inom riket, vilken är att hänföra till extra förrättning,

utgår ersättning enligt grunderna för gällande resereglemente.

Tjänstemännens placering å resereglementets klasser bestämmes av delegerade,

som i 34 § sägs.

2. För sådana regelbundet eller ofta återkommande resor, som innefattas

i tjänstemans vanliga tjänstutövning, må tjänsteman åtnjuta ersättning enligt

särskilda av vederbörande myndighet meddelade bestämmelser.

3. Under tjänstutövning å annan ort än stationeringsorten må tjänsteman

i riksbanken kunna komma i åtnjutande av tjänstgöring straktamente enligt av

fullmäktige i riksbanken bestämda grunder, dock icke i något fall till högre belopp

än den för tjänstemannen enligt grunderna för resereglementet utgående

traktamentsersättning.

27 §.

Då tjänsteman utan egen ansökning eller därom uttryckt önskan förflyttats

från en tjänstgöringsort till en annan eller eljest ålagts förändrad bostadsort, eller

då tjänsteman till följd av befordran eller förordnande att uppehålla högre tjänst

nödgats flytta till annan ort än den förutvarande tjänstgöringsorten, skall han

vara berättigad att erhålla skälig ersättning för flyttningskostnad samt för den

ökade utgift, som för honom må hava uppstått därigenom, att han måst vidkännas

kostnad för bostad å såväl den gamla som den nya tjänstgöringsorten,

allt enligt de närmare bestämmelser, vederbörande myndighet meddelar i huvudsaklig

överensstämmelse med vad i dessa hänseenden gäller beträffande befattningshavare

inom den civila statsförvaltningen.

28 §.

Tjänsteman, som utför kassörsgöromäl, må kunna enligt av riksdagen fastställda

grunder erhålla felräkningspenningar.

För tid, varunder här avsedd tjänsteman åtnjuter semester eller eljest icke

tjänstgör, uppbäras de med tjänsten förenade felräkningspenningar av vikarien.

29 §.

Till vissa i detta kapitel avsedda tjänstemän må för särskilda uppdrag

utgå arvoden i enlighet med vad därom särskilt finnes stadgat. Sådant arvode

utgår emellertid icke för-annan tid än då tjänsteman utövar sin befattning eller

åtnjuter semester.

30 §.

Ersättning till tjänsteman för tjänstgöring vid vederbörande verk må icke

utbetalas utöver vad i detta reglemente förutsättes eller eljest enligt beslut av

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bankoutskottets utlåtande Nr 70.

riksdagen må utgå, så framt ej för fullgörande av visst uppdrag eller arbete, som

kan anses falla utom tjänstemannens vanliga tjänstutövning, anvisats särskilda

medel eller den myndighet, varunder tjänstemannen lyder, finner skäl medgiva

särskild gottgörelse.

31 §.

Avlider tjänsteman, skall till hans dödsbo såsom begravningshjälp utbetalas

ett belopp, motsvarande en tiondel av hans oavkortade årslön vid tiden för

dödsfallet, dock högst 500 kronor. I nämnda belopp skall den vid dödsfall till

följd av olycksfall i arbetet enligt lag och särskild författning utgående begravningshjälp

anses inbegripen.

2 avd. Icke-ordinarie befattningshavare.

32 §.

Till vissa icke-ordinarie befattningshavare utgår arvode med i staten för

vederbörande verk angivet belopp.

33 §.

Beträffande övriga icke-ordinarie befattningshavare fastställas grunderna

för avlöningsförmånerna av delegerade, som i 34 § sägs.

3 avd. Delegerade för riksdagens verk och lönenämnd.

34 §.

De i detta reglemente avsedda delegerade utgöras av två av fullmäktige i

riksbanken och två av fullmäktige i riksgäldskontoret, vilka dessa fullmäktige

inom sig utse, samt ordföranden i styrelsen för riksdagsbiblioteket.

Gäller fråga, som enligt reglementet skall av delegerade avgöras, tjänsteman

vid justitieombudsmansexpeditionen eller militieombudsmansexpeditionen,

skola justitieombudsmannen eller militieombudsmannen deltaga i ärendets avgörande.

JDelegerade från fullmäktige i riksbanken och i riksgäldskontoret utses för

en tid”av ett år. Instruktion för delegerade utfärdas av bankoutskottet.

35 §.

Där det enligt detta reglemente ankommer pa delegerade, som i 34 § sägs,

att utfärda föreskrifter i ämne, som omhandlas i reglementet, bör, innan sådant

ärende till avgörande företages, yttrande inhämtas från en lönenämnd, som jämväl

har att bereda andra ärenden av huvudsakligen löneteknisk natur, vilka må! finnas

lämpligt hänskjuta till densamma.

Denna nämnd, i vilken löntagar-, förvaltnings- och de allmänna intressena

böra vara representerade, skall bestå av sju medlemmar, vilka jämte lika antal

suppleanter för dem tillsättas av bankoutskottet varje gång för en tid av tre år.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 70.

31

Instruktion för nämnden utfärdas av bankoutskottet, som jämväl meddelar

bestämmelser rörande ersättning till nämndens medlemmar samt om gäldande av

kostnaderna för nämndens verksamhet.

36 §.

över delegerades beslut äger den, på vars rätt beslutet kan inverka, att

hos bankoutskottet anföra besvär, därvid klaganden dock, såvida besvären skola

till prövning upptagas, bör inom trettio dagar efter bevisligen erhållen del av det

meddelade beslutet sitt missnöje därmed hos delegerades ordförande skriftligen

anmäla; varjämte vid enahanda äventyr åligger honom att senast en månad före

riksdagens början sina besvär ingiva till delegerades ordförande, av vilken desamma

jämte delegerades utlåtande däröver till bankoutskottet överlämnas.

Besvär om delegerades nyss före eller under riksdagens samvaro i dylika

mål meddelade beslut böra inom fjorton dagar efter delfåendet, den dagen likväl

oräknad, omedelbart av vederbörande till bankoutskottet inlämnas.

4 avd. Reglementets tillämplighet m. m.

37 §.

Innehar tjänsteman omedelbart före den tidpunkt, då detta reglemente

träder i kraft för det verk han tillhör, befattning å då gällande stat för verket,

och vill han icke underkasta sig detta reglementes villkor och bestämmelser ävensom

särskilda av riksdagen beslutade föreskrifter, och kan han icke heller därtill

lagligen förbindas, skall han göra anmälan i nämnda hänseende till vederbörande

myndighet före den 1 november 1921. Tjänsteman, som före sistberörda tidpunkt

gjort dylik anmälan, skall varda bibehållen vid honom enligt dittills gällande

ordinarie stat tillkommande avlöningsförmåner ävensom vid den rätt till pension,

som dittills tillkommit honom.

En var annan, som, utan att tillhöra äldre lönestat, vid den tidpunkt, då

detta reglemente träder i kraft för vederbörande verk, innehar ordinarie befattning

vid verbet eller som senare tillträder sådan befattning, är pliktig att underkasta

sig detta reglementes föreskrifter och villkor samt särskilda av riksdagen

beslutade föreskrifter ävensom dels minskning i eller upphörande av såväl extra

inkomster, som kunna medfölja befattning eller utgå för bestyr i sammanhang

därmed, som ock de förmåner och ersättningar, vilka omförmälas i 28 och 29 §§,

dels ock de ändrade bestämmelser, som kunna varda utfärdade rörande i 16 § 3

mom., 25, 26 och 27 §§ berörda hänseenden samt i fråga om pension.

Därjämte skall tjänsteman vara underkastad de bestämmelser i fråga om

förflyttning från befattning i riksdagens verk till befattning inom den civila

statsförvaltningen, vilka framdeles kunna varda meddelade.

Detta reglemente skall lända till efterrättelse från och med den 1 januari

1922; dock må med tillsättandet av byråintendentsbefattningen vid militieombudsmansexpeditionen

anstå, så länge nuvarande innehavaren kvarstår i denna

tjänst, dock högst till den 1 januari 1924, skolande för sådant fall till den, som

upprätthåller tjänsten, från ordinarie avlöningsanslaget utgå arvode med belopp,

icke överstigande vad som enligt detta reglemente tillkommer en befattningshavare

i 15:e lönegraden.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Bankoutskottets utlåtande Nr 70.

Bilaga till avlöningsreglementet.

Tj änsteförteckning

angivande antalet ordinarie befattningar vid vederbörande verk ävensom för

vissa av dessa befattningar de särskilda lönegrader, till vilka de äro hänförliga

enligt den i 9 § av avlöningsreglementet intagna löneplau.

Avdelning

Avdelning

Verk och befattningar.

och

grad

löne-

enligt

Verk och befattningar.

och löne- grad enligt

löneplanen.

löneplanen.

Riksbanken.

Huvudkontoret.

1 förste eldare ...........

1 andre chaufför •.........

A 3

A 3

1 bankoBekreterare och ombudsman .

A

20

Avdelningskontoret i Göteborg.

8 bankokommissarier........

A

20

1 verkställande styrelseledamot, ar-

1 sekreterare ...........

A

16

vode enligt 5 § i reglementet . . .

—

1 statistiker............

A

16

1 kamrer.............

A 16

8 kamrerare............

A

16

8 tjänstemän (1 revisor, 1 registrator,

1 korrespondent, 3 kassörer och 2

4 kamrerare............

A

15

bokhållare)...........

A 14

50 tjänstemän (1 aktuarie, 1 kontrollant

5 kammarskrivare.........

A 10

å utrikesavdelningen, 1 arkivarie,

2 registratorer, 4 revisorer, 8 kas- sörer, 1 föreståndare för sedelräk- ningsavdelningen, 1 föreståndare för

mynträkningsavdelningen, 2 korres-

6 kammarskrivare.........

A 9

2 kameralbiträden, kvinnliga ....

B 3

2 bankvaktmästare.........

A 3

pondenter och 29 bokhållare) . . .

A

14

2 gårdskarlar...........

A 1

20 kammarskrivare.........

A

10

28 kammarskrivare.........

A

9

Avdelningskontoret i Malmö.

12 kontorsskrivare, kvinnliga.....

B

5

1 verkställande styrelseledamot, ar- vode enligt 5 § i reglementet . . .

10 kameralbiträden, kvinnliga ....

B

3

1 kamrer.............

A 16

5''kontorsbiträden, kvinnliga ....

B

1

7 tjänstemän (1 revisor, 1 registra- tor, 1 korrespondent, 2 kassörer och

1 brandmästare och övervaktmästare .

A

6

1 maskinist............

A

6

2 bokhållare)..........

A 14

1 förste bankvaktmästare och vice

4 kammarskrivare.........

A 10

brandmästare..........

A

5

4 kammarskrivare.........

A 9

1 biträdande maskinist.......

A

4

2 kameralbiträden, kvinnliga ....

B 3

1 förste chaufför..........

A

4

2 bankvaktmästare.........

A 3

21 bankvaktmästare.........

A

3

1 gårdskarl............

A 1

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 70.

33

Verk ock befattningar.

Avdelning

och löne- grad enligt

löneplanen.

Verk ock befattningar.

4

Avdelning

och löne- grad enligt

löneplanen.

Övriga avdelningskontor.

Riksdagens hus.

23 verkställande styrelseledamöter, ar-

voden enligt 5 § i reglementet . .

—

1 materialförvaltare ock övervakt-

A 8

14 kamrerare............

A 15

1 övermaskinist..........

A 8

9 kamrerare............

A 14

23 kassörer ............

A 12

1 biträdande maskinist och reparatör

A 4

23 registratorer ...........

A 11

2 portvakter...........

2 eldare.............

A 2

A 1

39 kammarskrivare . . .......

A 9

8 kameralbiträden, kvinnliga ....

B 3

23 bankvaktmästare.........

A 2

Riksdagsbiblioteket.

1 överbibliotekarie.........

A 20

Riksgiildskontoret.

1 förste bibliotekarie........

A 15

1 riksgäldssekreterare och ombudsman.

A 20

1 andre bibliotekarie........ .

A 13

1 riksgäldskommissarie.......

A 20

1 förste expeditionsvakt......

A 3

1 förste revisor ..........

A 17

1 expeditionsvakt.........

A 1

1 sekreterare..........

A 16

2 kamrerare............

A 16

Justitieombud mansexpedi-

1 notarie.............

A 14

tionen.

1 kassör . . -...........

A 14

1 sekreterare ...........

A 15

1 statistiker och bokkällare.....

A 14

1 kanslibiträde, kvinnligt......

B 3

2 revisorer......■......

A 14

1 expeditionsvakt.........

A 1

2 kammarskrivare.........

A 10

B kammarskrivare.........

A 9

5 kontorsskrivare, kvinnliga.....

B 5

Militieombudsmansexpedi-

tionen.

10 kameralbiträden, kvinnliga ....

B 3

3 kontorsbiträden, kvinnliga ....

B 1

1 byråintendent..........

A 15

1 förste riksgäldsvaktmästare ....

A 4

1 kanslibiträde, kvinnligt......

B 3

4 riksgäldsvaktmästare.......

A 2

1 expeditionsvakt.........

A 1

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 8 saml. 56 Käft. (Nr 70.)

5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Bankoutskottets utlåtande Nr 70.

Bilaga 2.

Förslag

till

särskilda bestämmelser

angående tillämpning av avlöningsreglementet för befattningshavare vid

riksdagens verk.

I samband med det av riksdagen antagna avlöningsreglementet för

befattningshavare vid riksdagens verk hava av riksdagen beslutats följande

särskilda bestämmelser att i övrigt beträffande nedannämnda befattningshavare

lända till efterrättelse från och med den 1 januari 1922.

I. Riksbanken.

1. Tjänsteman vid riksbankens avdelningskontor å annan ort än i

Göteborg och Malmö — dock icke verkställande styrelseledamot — må

kunna av fullmäktige medgivas att med sin befattning tills vidare förena

tjänst å kommuns stat, därest sådant ej anses inverka hinderligt för tjänstgöringen

i riksbanken.

2. Med befattning i riksbanken må ej förenas uppdrag eller annan

befattning, som fullmäktige anse vara av beskaffenhet att icke lämpligen

böra innehavas av tjänsteman i riksbanken.

3. a) Verkställande styrelseledamot vid riksbankens avdelningskontor

äger årligen, när det kan ske utan hinder för göromålens behöriga gång,

åtnjuta semester under 45 dagar.

b) Därest verkställande styrelseledamot av behörigen styrkt sjukdom

hindras att tjänstgöra, äger han åtnjuta oavkortat arvode under högst

så lång tid av ett och samma kalenderår, att ledigheten för sjukdom

tillika med semester icke överstiger 45 dagar, men skall, så framt ej

fullmäktige för särskilt fall finna skäl annorlunda medgiva, för tid därutöver

å arvodet vidkännas ett tjänstledighetsavdrag till belopp för dag

räknat, utgörande för verkställande styrelseledamot vid avdelningskontoret

i Göteborg eller Malmö 12 kronor och för annan verkställande styrelseledamot

10 Jaronor.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 70.

35

c) Har verkställande styrelseledamot skadats till följd av olycksfall

i tjänsten och därigenom blivit hindrad att tjänstgöra eller har han förbjudits

att tjänstgöra till förekommande av smittofara, gälla för honom i

tillämpliga delar föreskrifterna i 16 § 2—4 mom. i avlöningsreglementet.

d) Erhåller verkställande styrelseledamot annan ledighet än i a)—c)

här ovan omförmäles eller är • han hindrad att bestrida sin befattning på

grund av giltigt förfall, beror på prövning av fullmäktige, i vad mån

han av avlöningen skall avstå belopp utöver vad i b) förmäles.

e) Beträffande ersättning i förekommande fall till vikarie för verkställande

styrelseledamot skola i tillämpliga delar gälla bestämmelserna

i 19 § uti avlöningsreglementet.

4. Så länge andre bankosekreteraren C. G. H. Törnebladh kvarstår

i sin nuvarande tjänst, äger han åtnjuta samtliga de förmåner, som tillkomma

befattningshavare i 17:e lönegraden.

5. Felräkningspenningar må utgå vid riksbankens huvud- och avdelningskontor

med nedan angivna belopp:

Vid huvudkontoret.

1,500 kronor åt en var av åtta tjänstemän, vilka förordnas att utföra

kassörsgöromål,

1,500 » » » » » två tjänstemän, som förordnas att förestå, den

ena sedelräkningsavdelningen och den andra

mynträkningsavdelningen,

600 kronor åt den tjänsteman, vilken förordnas att förestå bronsmyntkassan.

Vid avdelningskontoret i Göteborg.

1,500 kronor åt en var av tre tjänstemän, vilka förordnas att utföra

kassörsgöromål,

600 » » en var av två tjänstemän, vilka förordnas, den ena att

förestå mynträkningen och den andra att biträda kassören

i upp- och utlåningskassan med mottagande av

inbetalningar från allmänheten.

Vid avdelningskontoret i Malmö.

1,500 kronor åt en var av två tjänstemän, vilka förordnas att utföra

kassörsgöromål.

Vid övriga avdelningskontor.

750 kronor åt en var av tjugutre kassörer.

6. Fullmäktige äga att tilldela vaktmästarpersonalen lämplig uniform

sbeklädnad vid tjänstgöring och chaufför erforderliga uniforms- och

arbetspersedlar ävensom att dels till befattningshavare, tillhörande vaktmästarpersonalen

vid huvudkontoret, anvisa de särskilda arvoden för

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Bankoutskottets utlåtande Nr 70.

postbefordran och inkasseringsuppdrag samt för tjänstgöring vid brandanstalterna,

som fullmäktige finna skäliga, dels ock, när fullmäktige därtill

finna skäl, tilldela chaufför lämpliga premier för sparsamhet med

förbrukningsartiklar och god skötsel av materielén.

7. Utöver vad i avlöningsreglementet förutsättes, äga fullmäktige,

där de finna särskilda omständigheter sådant påkalla, tilldela lämpliga

arvoden åt tjänstemän inom avdelningen för riksbankens utrikes affärer;

likasom ock fullmäktige äga, därest till föreståndare för vården av stora

förvaringsvalvet vid huvudkontoret förordnas tjänsteman i annan lönegrad

än den 20:e, tilldela sådan tjänsteman ett särskilt arvode av högst

900 kronor för år.

8. Till envar av brandmästaren, maskinisten och vice brandmästaren

vid huvudkontoret utgår för beredskapstjänst ett särskilt arvode av 300

kronor för år.

II. Riksgäldskontoret.

1. Till kassören må utgå felräkningspenningar till belopp av högst

1,200 kronor för år.

2. Den vaktmästare, som förordnas att biträda vid mottagande och

utlämnande av riksdagstryck, må utöver honom tillkommande lön av

fullmäktige tilldelas ett arvode av högst 200 kronor för år.

III. Riksdagens hus.

1. Materialförvaltaren och övervaktmästaren äger åtnjuta fri uniformsheklädnad.

2. Portvakterna äga åtnjuta fri bostad med nödigt bränsle samt

elektriskt ljus med en strömförbrukning av högst 150 kilowattimmar om

året ävensom fri uniformsbeklädnad; och skola med avseende å bostaden

dels i tillämpliga delar lända till efterrättelse bestämmelserna i avlöningsreglementets

22 § dels ock iakttagas de föreskrifter, som må av fullmäktige

i riksgäldskontoret meddelas.

IV. Justitieombudsmannens och militieombudsmannens expeditioner.

Uppstår ledighet i befattning, må vederbörande ombudsman, där

det för befattningens ändamålsenliga återbesättande finnes erforderligt,

låta med tillsättandet anstå under en tid av högst två år, ägande ombudsmannen

förordna därtill skicklig person att emellertid upprätthålla

befattningen.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Bankoutskotteta utlåtande Nr 70.

37

Bilaga 3.

Förslag

till

bestämmelser i fråga om rätt till pension för ordinarie tjänstemän vid

riksdagens verk.

1 §•

För verkställande styrelseledamot vid riksbankens avdelningskontor ävensom

för en var ordinarie tjänsteman vid riksdagens verk, som tillsättes genom

fullmakt eller genom konstitutorial och å vilken avlöningsreglementet för befattningshavare

vid riksdagens verk äger tillämpning, skola i fråga om rätt till

E''on samt skyldighet att avgå från tjänsten tills vidare och intill dess annorvarder

förordnat gälla följande bestämmelser.

2 §•

För tjänsteman, vilken innehar förordnande såsom verkställande styrelseledamot

vid riksbankens avdelningskontor, skall i pensionshänseende gälla vad i

3—14 §§ här nedan är stadgat, därvid verkställande styrelseledamot vid avdelningskontoret

i Göteborg eller Malmö anses tillhöra 20:e lönegraden och annan

verkställande styrelseledamot 18:e lönegraden.

3 §•

För de i 3 kap. av förenämnda avlöningsreglemente avsedda tjänstemän

skola för bestämmande av pensions belopp gälla nedan angivna särskilda pensionsunderlag:
-

För manliga tjänstemän:

Kronor.

Kronor.

l:a lönegraden . .

.....1,644

7:e lönegraden .

. . . 2,844

2:a »

.....1,716

8:e

. . . 3,036

3:e » . .

.....1,824

9:e

. . . 3,240

4:e »

.....1,920

10:e

. . . 3,444

5:e »

.....2,160

ll:e

. . . 3,684

6:e > . .

.....2,436

12:e

. . . 3,924

s. 38 Kontrollera mot PDF

38 Bankoutskottets utlåtande Nr 70.

Kronor. Kronor

13:e lönegraden....... 4,200 17:e lönegraden.......6,036

14:e > 4,476 18:e » 6,360

15:e » 5,076 19:e » 6,684

16:e » 5,724 20:e » 6,996

För kvinnliga tjänstemän:

Kronor. Kronor

l:a lönegraden....... 1,200 5:e lönegraden.......2,136

2:a » 1,440 6:e » 2,256

3:e » 1,704 7:e > 2,676

4:e » 1,800 8:e » 3,204

Därest vid beräkning av pensionsbelopp enligt dessa bestämmelser beloppet

icke är i helt krontal jämnt delbart med tolv, skall detsamma avrundas till

närmast högre sålunda delbara tal.

4 §•

Tjänsteman

skall såsom bidrag till

kostnaden för beredande

av pension

erlägga pensionsavgift med nedan angivna belopp för år räknat:

För manliga tjänstemän:

Kronor.

Kronor.

l:a lönegraden . .

......48

ll:e lönegraden ....

. ... 174

2:a »

......51

12:e » ....

. . . . 192

3:e » . .

......57

13:e » ....

. ... 213

4:e »

......63

14:e » ....

. ... 234

5:e »

......75

15:e » ....

. ... 279

6:e » . .

......90

16:e > ....

. ... 330

7:e »

......114

17:e » ....

. ... 354

8:e »

......129

18:e » ....

. ... 378

9:e >

......141

19:e » ....

. ... 399

10:e » . .

......156

20:e » ....

. ... 420

För kvinnliga tjänstemän:

Kronor.

Kronor.

l:a lönegraden . .

...... 63

5:e lönegraden ....

. ... 123

2:a »

......78

6:e » ....

. ... 132

3:e » . .

......93

7:e > ....

. ... 159

4:e »

......102

8:e » ....

. ... 192

s. 39 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 10.

39

Pensionsavgift erlägges månadsvis i efterskott genom avdrag å tjänstemannens

avlöning.

År tjänstemannen på grund av tjänstledighet eller av annan anledning

icke berättigad att uppbära någon avlöning för månaden eller förslår ej utgående

avlöningsbelopp, skall pensionsavgiften eller vad däri brister i stället kontant

inbetalas. Försummas detta, skall det sålunda förfallna beloppet avdragas å hans

därefter utfallande avlönings- eller pensionsbelopp.

5 §•

Pensionsavgifterna ingå från tjänstemän i riksbanken till riksbankens pensionsfond

och från tjänstemän vid riksdagens övriga verk till riksgäldskontorets

pensionsfond.

6 §•

Rätt att återbekomma erlagda pensionsavgifter medgives allenast vid övergång

till annan statstjänst, därest med inträdet i denna tjänst är förenad skyldighet

att för beredande av pension erlägga retroaktiv avgift, dock ej till högre

belopp än det, vartill retroaktivavgiften uppgår.

7 §•

Tjänstår för erhållande av pension beräknas för tid, under vilken tjänsteman

efter fyllda aderton år i statens tjänst innehaft ordinarie eller extra

ordinarie befattning eller annan anställning, som prövas vara därmed jämförlig,

eller ock bestritt förordnande å sådan tjänst. Vid sådan tjänstårsberäkning skall

avdrag göras för tid omfattande minst femton dagar i följd, under vilken ledighet

från tjänsten ägt rum, dock icke för tid, varunder tjänsteman utan att tjänstgöra

å sin befattning ägt uppbära oavkortad avlöning eller eljest åtnjutit ledighet pa

grund av sjukdom, olycksfall i tjänsten eller offentligt uppdrag eller för full
förande

av honom åliggande militär tjänstgöring eller för resa, som med vederörligt

tillstånd företagits till egen utbildning.

8 §■

Skyldighet att från tjänsten avgå med pension till samma belopp som det.

för tjänsten gällande pensionsunderlag inträder för manlig tjänsteman vid riksbanken

och vid riksdagens hus vid uppnådda sextiofenp levnadsår och trettiofem

tjänstår och i övrigt vid uppnådda sextiosju levnadsår och trettiofem tjänstår

samt för kvinnlig tjänsteman vid uppnådda sextio levnadsår och trettio tjänstar,

den myndighet, under vilken tjänstemannen lyder, obetaget att, på framställning

av tjänstemannen, låta med avskedet anstå, därest och så länge den pensionsberättigade

prövas kunna i tjänsten på ett tillfredsställande sätt gagna verket, dock

icke i något fall längre än till fyllda sjuttio år.

9 §.

Manlig tjänsteman, som fyllt sextio år och uppnått trettiofem tjänstår,

vare, därest han efter ådagalagt välförhållande anhåller om avsked, berättigad

att åtnjuta pension till belopp motsvarande tre fjärdedelar av det för tjänsten

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Bankoutskottets utlåtande Nr TO.

gällande pensionsunderlag. Under enahanda förutsättning vare kvinnlig tjänsteman,

som fyllt femtiofem år och uppnått trettio tjänstår, berättigad att åtnjuta

pension med motsvarande andel av aet för hennes tjänst gällande pensionsunder
Endast

i händelse av bevislig oförmögenhet till vidare tjänstgöring kan

pension erhållas av manlig avskedssökande, som icke uppnått sextio levnadsår

och trettiofem tjänstår, eller av kvinnlig avskedssökande, som icke uppnått femtiofem

levnadsår och trettio tjänstår. Pensionsbeloppet bestämmes då efter tjänståren

allena medelst avdrag å det i första stycket av denna paragraf omförmälda

pensionsbeloppet för varje bristande tjänstår av en trettiofemtedel för manlig och

en trettiondedel för kvinnlig tjänsteman.

överstiga däremot tjänståren trettiofem för manlig och trettio för kvinnlig

tjänsteman eller åldersåren sextio för manlig och femtiofem för kvinnlig tjänsteman,

ökas det i första stycket av denna paragraf bestämda pensionsbeloppet

antingen för varje överskjutande tjänstår med en trettiofemtedel för manlig och

en trettiondedel för kvinnlig tjänsteman eller ock för varje överstigande åldersår

med en sextiondedel för manlig och en femtiofemtedel för kvinnlig tjänsteman.

Därest bådadera beräkningssätten kunna vinna tillämpning, användes det beräkningssätt,

som utfaller förmånligast för avskedssökanden.

Pensionsbeloppet må dock icke i något fall överstiga beloppet av det för

tjänsten gällande pensionsunderlaget.

10 §•

Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes erforderligt»

kunna, efter framställning av den myndighet, varunder tjänsteman lyder, delegerade,

som i 34 § avlöningsreglementet sägs, på pensionsstat förflytta tjänsteman,

som av sjukdom eller minskad arbetsförmåga är förhindrad att vidare på

ett tillfredsställande sätt fullgöra sina åligganden, oaktat han ej anmält sig

om avsked. I sådant fall må efter omständigheterna den, som avskedas, i pension

tilläggas ett belopp, antingen motsvarande hela det för honom gällande pensionsunderlaget,

evad de föreskrivna levnads- och tjänståren äro uppnådda eller icke,

eller ock en del av pensionsunderlaget, dock ej mindre än vad med tillämpning

av bestämmelserna i nästföregående paragraf belöper.

11 §•

Rätt till pension tillkommer ej den, som blivit från tjänsten avsatt eller

för fel eller försumlighet skild från tjänsten.

Har pensionstagare blivit dömd till straffpåföljd, vilken utestänger från

behörighet och rättigheter, som omförmälas i 2 kap. 19 § strafflagen, eller, i

stället för avsättning, till straff enligt 2 kap. 17 § strafflagen, skola, efter det

sådant beslut vunnit laga kraft, två tredjedelar av pensionen anses förverkade

och pensionen alltså utgå med endast en tredjedel av det ursprungliga beloppet.

12 §.

Pension utgår från och med dagen näst efter den, då avgång från tjänsten

ägt rum, till och med den månad, under vilken pensionstagaren avlider eller pensionsrätten

eljest upphör.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Dankoutakottets utlåtande Nr 70.

41

13 §.

Pensionsbelopp, som icke uttagits inom tre år, sedan det till betalning

förfallit, vare förverkat och tillfälle pensionsfonden, dock med rätt för delegerade,

som i 34 § avlöningsreglementet sägs, att, efter prövning av anledningen

till försummelsen, medgiva beloppets utbetalning, om framställning göres därom.

14 §.

Den tjänsteman jämlikt 35 § i förenämnda avlöningsreglemente åliggande

skyldighet att underkasta sig de ändrade bestämmelser, som kunna varda utfärdade

i fråga om pension, skall jämväl innefatta skyldighet att underkasta sig

sådana ändringar i pensionsrätten, som kunna varda fastställda i sammanhang

med det statsunderstödda pensionsväsendets centralisering.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 8 sand. 56 käft. (Nr 70.)

6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Bankoutskottets utlåtande Nr 70.

Bilaga 4.

Förslag till avlöningsstater.

I. Riksbanken.

Ordinarie avlöningsstat.

A. Fullmäktige.

Till envar av sju fullmäktige arvode 8,000 kronor...... 56,000 kr.

Därutöver arvoden:

till ordföranden.............._..... 2,000 »

» förste deputeraden ............. 36,000 »

» vardera av två andre deputerade 14,000 kronor .... 28,000 »

d den fullmäktig, som besörjer tillsynen vid riksbankens pappersbruk

.................... 2,000 »

Ersättningar till fullmäktiges vikarier, förslagsanslag..... 9,000 »

133,000 kr.

B. Tjänstemännen.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag........... 2,120,000 kr.

Vikariatsersättningar, förslagsanslag.................. 50,000 »

Arvode till vetenskapligt biträde för vården av riksbankens mynt- och medaljsamling

...........,................. 600 s

Arvoden å 3,600 kronor till sex styrelseledamöter vid avdelningskontoren i

Göteborg och Malmö....................... 21,600 »

Arvoden å 2,000 kronor till fyrtiosex styrelseledamöter vid övriga avdelnigskontor 92,000 »

Arvode till ombudsmannen vid avdelningskontoret i Göteborg1 ...... 4,800 »

Arvode till ombudsmannen vid avdelningskontoret i Malmö....... 3,000 »

Arvoden å 800 kronor till två ombudsmän vid avdelningskontoren i Luleå

och Visby........................... 1,600 »

Avlöningar till övriga icke-ordinarie befattningshavare samt ersättningar för

extra arbeten m. m., förslagsanslag................ 100,000 »

Bidrag till utländska studieresor för riksbankens tjänstemän, förslagsanslag,

högst............................. 4,000 »

Pensioner åt f. d. tjänstemän, förslagsanslag.............. 120,000 »

förslagsanslag 2,650,600 kr.

1 Så länge den nuvarande ombudsmannen kvarstår å övergångsstat, skall ifrågavarande arvode

besparas.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Bankoutakotteta utlåtande Nr 70.

43

Örerg&ngsaYlöningsstat.

Lön.

Tjänst-

görings-

pcnningar.

Summa.

Åldertillägg

till lön.

Pensions-

underlag.

Avdelningskontoret i Göteborg

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

1 tjänsteman i andra tjänstegraden (om- budsman) .............

Personligt avlBningstillägg till vaktmästa- ren Gustaf Alfred Hansson.....

3,200

1,600

4,800

100

| 500 kr. efter 5 år,l

< 500 kr. efter yt->

terligare 5 år. J

4,000

II. Riksgäldskontoret och riksdagens hus.

Avlöningsstat.

A. Fullmäktige.

Till envar av sju fullmäktige arvode 4,000 kronor . .

Därutöver

till ordföranden................

» förste deputeraden.............

» andre » .............

Ersättningar till fullmäktiges vikarier, förslagsanslag .

B. Tjänstemännen.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag............ 220,000 kr.

Vikariatsersättningar, förslagsanslag................... 7,000 »

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare, förslagsanslag........ 70,000 »

Pensioner åt f. d. tjänstemän, förslagsanslag............... 11,000 »

Förslagsanslag 352,000 kr.

28.000 kr.

1,000 »

10.000 »

3.000 »

2.000 > 44.000 kr.

III. Riksdagsbiblioteket.

AYlöningsstat.

Arvoden å 500 kronor till tre styrelseledamöter, förslagsanslag, högst..... 1,500 kr.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag . . . .......... 34,000 »

Vikariatsersättningar, förslagsanslag................... 1,000 »

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare, förslagsanslag, högst...... 4,000 »

Förslagsanslag 40,500 kr.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Bankoutskottets utlåtande Nr 70.

IV. Justitieombudsmans- och militeombudsmansexpeditionerna.

Avlöningsstat för justitieombudsmansexpeditionen.

Avlöning till justitieombudsmannen................... 17,040 kr.

Gottgörelse till justitieombudsmannens ersättare, förslagsanslag........ 2,200 »

Avlöning till en byråchef, förslagsanslag, högst.............. 11,940 »

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag............. 14,060 »

Vikariatsersättningar, förslagsanslag ..... ............. 1,500 »

Pensioner åt f. d. tjänstemän, förslagsanslag............... 5,500 »

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag, högst . . 3,000 »

Förslagsanslag 55,240 kr.

Avlöningsstat för militieombndsmansexpeditionen.

Avlöning till militieombudsmannen..........•......... 17,040 kr.

Gottgörelse till militieombudsmannens ersättare, förslagsanslag........ 2,200 »

Avlöning till en byråchef, förslagsanslag, högst.............. 11,940 »

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag............. 14,060 »

Vikariatsersättningar, förslagsanslag . ................. 1,500 »

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag, högst . . 5,000 »

Förslagsanslag 51,740 kr.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Bankoutakotteta utlåtande Nr 10.

45

Bilaga A.

Till Bankoutskottet.

Med skrivelse den 16 innevarande april har 1902 års löneregleringskommitté

till bankoutskottet överlämnat betänkande angående reglering av löneförhållanden

m. m. för befattningshavare vid riksdagens verk, innefattat i delen

LXIV av kommitténs tryckta betänkanden.

På sätt å sid. 62 av detta betänkande angives, hava fullmäktige i riksbanken

i skrivelse den 10 juni 1920 till Konungen anhållit, att Kungl. Maj:t

måtte uppdraga åt kommittén att i samband med utarbetande av förslag till nya

stater för befattningshavare vid statsdepartementen, vissa centrala ämbetsverk

och fångvårdsstaten även uppgöra förslag till ny avlöningsstat för riksbanken,

varefter denna framställning överlämnats till kommittén med kungl. remiss den

18 junio1920.

A sid. 143 av betänkandet har kommittén sammanfattat de åtgärder från

riksdagens sida, som erfordras för genomförande av kommitténs i betänkandet

framlagda förslag.

Sedan kommittén med särskild skrivelse till fullmäktige överlämnat tryckt

exemplar av förenämnda betänkande, få fullmäktige härmed till utskottet avgiva

yttrande över nämnda förslag.

Enligt vad kommittén under avdelningen allmänna synpunkter (sid. 70

och följande^ framhållit, har nu gällande, år 1914 enligt kommitténs förslag antagna

avlöningsstat för riksbanken både i fråga om själva statens uppställning

och i avseende på avlöningsvillkor fått anpassning efter då för centrala ämbetsverken

i allmänhet gällande stater. Sedan därefter för kommunikationsverken

genomförts ny definitiv lönereglering enligt väsentligt nya principer samt dessa

blivit antagna även vid genomförande av lönereglering för befattningshavare vid

statsdepartementen och vissa centrala ämbetsverk, förordar nu kommittén, att

motsvarande avlöningsbestämmelser fastställas för befattningshavare vid riksdagens

verk.

Då från det allmännas synpunkt måste vara önskvärt, att inom statsförvaltningen

största möjliga enhetlighet i avlöningsgrunder är rådande samt redan

nu avlöningsstaterna för riksdagens verk i stort sett äro uppställda i överensstämmelse

med ett flertal hittills gällande stater inom den civila statsförvaltningen,

vilja fullmäktige ansluta sig till vad kommittén sålunda förordat samt finna därvid

lämpligt och praktiskt, att de nya avlöningsbestämmelserna sammanföras i

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

''Bankoutskottets utlåtande Nr 70.

ett gemensamt avlöningsreglemente för riksdagens samtliga verk med särskilda

föreskrifter för varje verk beträffande de förhållanden, som kunna vara säregna

för verket; och hava fullmäktige efter granskning av kommitténs förslag till

avlöningsreglemente för befattningshavare vid riksdagens verk jämte särskilda

bestämmelser angående tillämpning av detta reglemente ävensom föreslagna pensionsbestämmelser

icke funnit anledning till någon erinran mot dessa förslag.

Beträffande tjänsternas placering å den föreslagna avlöningsskalan har

kommittén erinrat om de särskilda tjänstgöringsförhållanden, som äro rådande

inom riksbanken och som föranlett en särställning för befattningar därstädes med

något högre lönenivå i jämförelse med andra befattningar inom statsförvaltningen.

Kommittén har icke nu ifrågasatt någon ändring i huvudsak av denna

undantagsställning för riksbankens personal, men då den nya löneplanen med sitt

större antal lönegrader bereder möjlighet till en mera noggrann klassificering av

tjänsterna än enligt nuvarande tjänstegrader, har kommittén ingått på en värdesättning

av varje befattning för sig efter arbetets art och tjänsteansvar samt i

sammanhang därmed vidtagit vissa jämkningar i grupperingen. Den av kommittén

på grund härav företagna uppdelningen av befattningarna i riksbanken å

den nya avlöningsskalans tjugo lönegrader hava fullmäktige, efter granskning,

funnit i det hela väl avvägd och hava därför med undantag endast på en punkt,

som här nedan skall närmare beröras, ej någon erinran mot den för riksbanken

upprättade tjänsteförteckningen.

Beträffande bankokommissariernas placering å avlöningsskalan instämma fullmäktige

i den av undertecknad Norberg och herr Langborg mot kommitténs förslag

härutinnan anmälda reservationen. Den tjänsteman, som inom riksbanken

benämnes förste revisor, har nämligen å sin tjänst göromål med sådant ansvar

och av sådan betydelse för riksbankens inre förvaltning, att det enligt fullmäktiges

mening ej vore lämpligt eller tillrådligt, att han placeras i en lägre lönegrad

än övriga avdelningschefer. Och då arbetet med ledningen av riksbankens

huvudbokföring och upprättande av bankens bokslut prövats vara så krävande,

att detsamma ansetts böra anförtros åt en tjänsteman i kommissariegrad, hava

fullmäktige ej heller beträffande denna avdelningschef funnit skäl vara anförda

att bryta nu bestående likställighet mellan avdelningscheferna. Fullmäktige

hemställa således, att samtliga bankokommissarier hänföras till tjugonde lönegraden.

I samband med revision av avlöningsstaten för riksbanken har kommittén

tagit under övervägande vissa organisatoriska spörsmål, och lämnas redogörelse

för behandlingen därav å sid. 77 och följande i betänkandet. Yad kommittén

här föreslagit i fråga om inrättande av nya tjänster och uppflyttning av tjänster

till högre grad står i överensstämmelse med uttalanden, som, efter samråd under

hand med övriga fullmäktige, inom kommittén gjorts av den bland fullmäktige,

vilken såsom särskild ledamot deltagit i kommitténs arbeten, och föranleder sålunda

ej någon erinran från fullmäktiges sida.

Beträffande organisationen av vissa mindre avdelningskontor, där efter år

1914 kontorsstyrelsen bestått av kontorsföreståndare och en vid hans sida stående

kontrollant, vilja fullmäktige ytterligare framhålla, att enligt den erfarenhet,

som under tillämpning av denna styrelseform vid avdelningskontoren vunnits,

densamma icke kan anses vara tillfredsställande. Detta gäller särskilt från kontrollsynpunkt.

Väl är det sant, såsom i reservation av herr Edbom mot denna

del av betänkandet anföres, att i praktiken icke kunnat påvisas något fall, då

s. 47 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr It).

47

banken på grund av bristande kontroll tillskyndats skada, men detta torde mera

vara beroende på tjänstemännens samvetsgrannhet än på kontrollens effektivitet.

Och den bland fullmäktige, som närmast handhaver ledningen av avdelningskontoren,

har vid inspektioner funnit anledning till anmärkningar med hänsyn till

kontrollen vid de efter år 1914 omorganiserade kontoren. Fullmäktige hava sålunda

kommit till den övertygelsen, att man beträffande dessa kontor bör återgå

till samma styrelseform som vid övriga mindre avdelningskontor.

I sammanhang härmed vilja fullmäktige emellertid uttala den uppfattningen,

att — om också omförmälda förenklade organisation visat sig icke kunna

fylla nödiga anspråk på trygghet för riksbanken vid de i residensstäderna inrättade

avdelningskontoren med deras särskilt för statsförvaltningens räkning

omfattande och betydelsefulla kassarörelse — man framdeles, när det befinnes

lämpligt att även på andra orter inrätta riksbankskontor, bör taga under övervägande,

huruvida icke för vissa mindre platser en enklare organisationstyp bör

komma till användning (expeditions- och kommissionskontor).

Herr Lindstedts i reservation framställda anmärkning mot kommitténs förslag

att till fullmäktige i riksbanken och i riksgäldskontoret gemensamt överlåta

avgörandet av vissa frågor rörande tillämpning av avlöningsreglementet, där i

motsvarande fall inom statsförvaltningen i övrigt avgörandet förbehållits Kungl.

Maj:t, finna fullmäktige sakna fog. Teoretiskt mest riktigt vore tvivelsutan, att

beträffande riksdagens verk avgörandet i dylika frågor förbehölles riksdagen själv,

men då riksdagen är samlad endast under en del av året, är det principiellt fullt

riktigt, att riksdagens befogenhet i förevarande fall överlåtes på de av riksdagen

valde fullmäktige i riksbanken och i riksgäldskontoret, vilka ständigt äro samlade

och som redan förut i vissa avseenden bemyndigats att gemensamt företräda riksdagen.

Fullmäktige finna alltså den av kommittén föreslagna anordningen ej

allenast hava hävd utan jämväl vara mest praktisk och anse icke någon berättigad

anledning till erinran häremot föreligga. I varje fall finna fullmäktige uteslutet,

att ifrågavarande avgörande överlämnas endast till fullmäktige i riksgäldskontoret.

Mot de av kommittén föreslagna övergångsanordningar vid tillämpning av

det nya avlöningsreglementet hava fullmäktige icke någon annan erinran, än att

fullmäktige i anslutning till vad undertecknad Norberg i avgiven reservation yrkat

beträffande vaktmästaren vid riksbankens avdelningskontor i Göteborg Gustaf

Alfred Hansson, finna det vara fullt överensstämmande med riksdagens förut angående

honom fattade beslut, att även vid denna lönereglering för honom å övergångsstat

uppföres det personliga arvode, som utöver anslagen avlöning tillerkänts

honom vid 1904 års riksdag.

Yad kommittén anfört i betänkandets avdelningar rörande avlöningsstaten

för riksbanken och kostnadsberäkningar ger icke anledning till något särskilt uttalande

från fullmäktige.

Under åberopande av vad sålunda anförts, få fullmäktige hemställa,

att bankoutskottet ville föreslå riksdagen

dels godkänna det av kommittén upprättade förslag till

avlöningsreglemente för befattningshavare vid riksdagens verk

jämte den vid detta reglemente fogade tjänsteförteckning för

riksbanken med den ändring, att vid huvudkontoret i tjugonde

lönegraden (A 20) uppföras 8 bankokommissarier och att i

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Bankoutskottets utlåtande Nr 70.

stället 2 i adertonde lönegraden (A 18) uppförda bankokommissarier

utgå ur förteckningen;

dels godkänna det av kommittén upprättade förslag

till särskilda bestämmelser angående tillämpning av nämnda

avlöningsreglemente i vad dessa bestämmelser röra riksbanken;

dels godkänna det av kommittén upprättade förslag till

bestämmelser i fråga om rätt till pension för ordinarie tjänstemän

vid riksdagens verk;

dels ock fatta de övriga beslut, som enligt kommitténs

sammanfattning å sid. 143 och 144 i betänkandet erfordras

för genomförande från och med år 1922 av kommitténs förslag,

dock med den ändring i fråga om förslag till övergångsavlöningsstat

för riksbanken, att därå upptages jämväl personligt

tillägg till lönen för vaktmästaren vid avdelningskontoret i

Göteborg Gustaf Alfred Hansson 100 kronor.

Protokollsutdrag innehållande särskild mening från en av fullmäktige bifogas.

Stockholm den 28 april 1921.

VICTOR MOLL

R. Norberg

Sven Palme

Walter Philipson

E. A. Nilson

Chr. L. Tenow

E. Langborg

s. 49 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 70.

49

Utdrag av protokollet, hållet hos fullmäktige

i riksbanken den 28 april 1921.

§'' På hemställan av deputerade beslöto fullmäktige att över kommitténs

förslag till lönereglering beträffande riksbanken till bankoutskottet avgiva yttrande

i skrivelse enligt registraturet.

Herr Palme anmälde följande avvikande mening samt anförde:

»I löneregleringsko mmitténs förslag till ny avlöningsstat för riksbanken

aro andre bankosekreteraren (nu tjänsteman i tredje graden) och aktuarien (nu

tjänstemän i andra graden) placerade i resp. 16 och 14 lönegraden, d. v. s. i samma

lönegrad som övriga till resp. tjänstegrader hörande tjänstemän. Titeln för den

förstnämnde skulle enligt kommitténs förslag utbytas''mot sekreterare för erhållande

av likformighet med motsvarande befattningshavare i riksgäldskontor.

Mot kommitténs förslag i denna del hava fullmäktige icke funnit aniedJ

j erjnran- . j''aS hyser en från fullmäktiges flertal avvikande mening

beträffande dessa tjänster, har jag velat anföra min reservation mot fullmäktiges

beslut; och far jag i anvseende härå anföra följande.

So“; “åmnt har i kommittéförslaget uttalats beträffande sekreterarbefattningen,

att likformighet _ borde förefinnas med motsvarande befattningshavare i

riksgäldskontor. Jag vill i avseende härå erinra, att enligt § 69 i det för nämnda

veiri • £^anc*e reglemente är stadgat, att de tjänstemän, som anställas vid fullmäktiges

kansli, böra hava avlagt den akademiska examen, som fordras för att

vinna inträde i Konungens kansli eller i rättegångsverken samt att den, vilken

befordras till ombudsmanssysslan, bör hava fullgjort vad författningarna föreskriva

i avseende på dem, som i domarevärv må begagnas. Enligt § 63 i riksbankens

reglemente kan till ombudsman endast den nämnas, som avlagt prov för

inträde i rikets rättegångsverk, vilket även erfordras för anställning till tiänstgonng

i ombudsmansexpeditionen vid huvudkontoret. Förstnämnda reglemente

förutsätter alltså endast en enda tjänsteman med nämnda juridiska kompetens

varemot att döma av ordalagen i bankoreglementet det torde vara avsett att

Mrom ombudsmannen skall finnas en eller flere tjänstemän med anställning å ombudsmansexpeditionen.

Dessa tjänstemän måste följaktligen uppfylla samma

kompetensvillkor som ombudsmannen. Att märka är ock, att under en lång följd

av är för göremålens behöriga skötande å nämnda expedition varit anställda

nere tjänstemän. Att döma av resp. reglementen synes sekreteraren i riksgäldskontoret

sakna kompetens att fullständigt vikariera för riksgäldssekreteraren och

ombudsmannen, medan i riksbanken andre bankosekreteraren och aktuarien äga

fullt samma juridiska kompetens som förste bankosekreteraren och ombudsmannen.

, , Nu angivna förhållanden synas mig icke tala för riktigheten av kommitténs

asikt beträffande likformigheten med riksgäldskontorets motsvarande befattningshavare.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 8 sand. 56 käft. (Nr 70.)

7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Bankoutskottets utlåtande Nr 10.

Då riksdagen år 1919 fastställde ny lönestat för kommunikationsverken,

yttrade riksdagen bland annat, att befattningar, för vilka högre examen på det

juridiskt-administrativa området vore kompetensvillkor, skulle uppflyttas i högre

löneklass än förut varit fallet. I enlighet med de direktiv, som givits lönekommittén

vid dess tillsättande, hade särskilt befattningar, för vilka högre teknisk

bildning vore kompetensvillkor, blivit uppflyttade i högre löneklass än förut varit

fallet. Detta ansåg riksdagen gälla även ett mindre antal befattningshavare med

juridiskt-administrativ ställning. Att märka är särskilt, att för såväl telegrafverket

som statens järnvägar och vattenfalls verk föreslogs en ny, högre sekreterargrad,

benämnd förste sekreterare, avsedd såsom regel för befattningshavare

med högre examen på det juridiskt-administrativa området eller därmed

ämförlig kompetens, vilka tillika intoge ställningen såsom byråchefs närmaste

man och ställföreträdare. Denna tjänst placerades i 17 lönegraden.

Bankosekreteraren och ombudsmannen är enligt förslaget likställd med byråchef.

Fullmäktige hava vid senaste lönereglering framhållit, att bankosekreteraren

och ombudsmannens närmaste man, vilken det åligger att jämte bankosekreteraren

övervaka och ansvara för arbetet å expeditionerna, vid alla tillfällen,

då bankosekreteraren är frånvarande, skall övertaga dennes funktioner. I analogi

med vad som fastslagits för kommunikationsverken synes mig ifrågavarande

tjänsteman böra uppflyttas till 17 lönegraden och bibehållas vid den nuvarande

benämningen andre bankosekreterare.

Vad beträffar aktuarien har denne uppenbarligen att vid förfall för bankosekreteraren

och ombudsmannen eller sekreteraren bestrida deras göromål; och

anser jag därför med hänsyn såväl härtill som ock att han enligt reglementets

bestämmelser bör vara tjänsteman med juridisk kompetens, att han bör sättas

Eå ett högre plan än övriga tjänstemän i graden och därför uppflyttas i närmast

ögre lönegrad eller 15 lönegraden.

I allmänhet hyser jag den åsikten, att den kompetens, som förvärvas genom

s. k. domaremeriter, "bör, i fall där juridiskt bedömande erfordras, betraktas såsom

särskilt betydelsefull och förty berättiga till ett visst försteg i löneställning.»

Som ovan.

Ur protokollet

Marcus Öhlin.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Bankoutakotteta utlåtande ''Nr 70.

51

Bilaga B.

Till riksdagens bankoutskott.

I anledning av framställning från fullmäktige i riksgäldskontor uppdrog

Kung!. Maj:t den 18 juni 1920 åt löneregleringskommittén att i samband med

utförandet av kommittén den 31 december 1919 meddelat uppdrag att verkställa

utredning beträffande definitiv lönereglering för befattningshavare vid statsdepartementen,

centrala ämbetsverken och fångvårdsstaten verkställa utredning och

avgiva förslag till ny lönereglering för riksgäld skontorets personal, vilket uppdrag

ansetts omfatta även reglering av löneförhållandena för den under fullmäktige

lydande personalen vid riksdagens hus.

Sedan åt kommittén uppdragits att avgiva förslag till lönereglering jämväl

för befattningshavarna vid riksbanken, riksdagsbiblioteket samt justitie- och militieombudsmansexpeditionerna,

har kommittén i ett sammanhang utarbetat förslag

till lönereglering m. m. för samtliga riksdagens verk; och har undertecknad Lagerbjelke

jämlikt förordnande av Kungl. Maj:t såsom särskild ledamot av kommittén

deltagit i berörda arbete.

Vid granskning av det betänkande rörande reglering av löneförhållanden

m. m. beträffande riksdagens verk, som kommittén efter fullbordat arbete överlämnat

till fullmäktige, hava fullmäktige funnit sig kunna i huvudsak ansluta

sig till kommitténs förslag. Särskilt vilja fullmäktige uttala, att fullmäktige

- finna praktiskt och lämpligt, att avlöningsbestämmelserna för samtliga riksdagens

verk blivit sammanförda i ett för verken gemensamt avlöningsreglemente med

tillhörande tjänsteförteckning och särskilda tillämpningsbestämmelser samt. pensionsföreskrifterna

upptagna i en jämväl gemensam författning. För utnyttjande

av de möjligheter till en rättvis inbördes placering i avlöningshänseende av de

olika tjänsterna, som det nya avlöningssystemet medgiver, synes det fullmäktige

befogat att, såsom kommittén gjort, å olika lönegrader uppdela befattningar, som

nu i lönehänseende äro likställda.

Fullmäktige övergå härefter till att yttra sig rörande två av kommittén

berörda frågor angående uppförande å ordinarie stat av vissa extra befattningshavare.

Kommittén framhåller å sid. 81 i sitt betänkande, att å riksgäldskontorets

stat för närvarande finnas 3 kvinnliga biträdesbefattningar av högre grad, och 6

av lägre grad, under det att de extra kvinnliga biträdenas antal utgör ej mindre

än 35, varav ett flertal varit anställda i verket under tämligen lång tid. Kommittén

förklarar sig till följd därav hava funnit skäligt understödja en genom

riksgäldskontorets representant i kommittén framställd önskan, om uppförande å

s. 52 Kontrollera mot PDF

52 Bankoutskottets utlåtande Nr 70.

stat av ytterligare 6 kvinnliga biträden, därav två med mera kvalificerade arbetsuppgifter.

Den av kommittén sålunda framförda frågan om beredande av ordinarie

anställning åt ytterligare ett antal av riksgäldskontorets stora kvinnliga personal

vilja fullmäktige bestämt förorda. Även om de extra kvinnliga arbetskrafterna

a riksgäldskontor^ komma att något minskas, i vilket avseende må framhållas,

att fyra extra biträden nyligen blivit uppsagda från sin anställning, lider det

dock intet tvivel om, att det vida övervägande antalet av de kvinnliga biträdena

fylla ett stadigvarande behov av arbetskraft. Det synes vid sådant förhållande

vara fullt berättigat, liksom, till gagn för verket, att åtminstone de äldsta och

bäst meriterade av dessa biträden beredas den mera tryggade ställning, som en

ordinarie anställning innebär. Av de biträden, som vid bifall till förevarande

förslag, skulle komma i fråga att beordras till ordinarie, är intet antaget senare

än år 1917. Av de sex ordinarie befattningar, varom fråga är, erfordras såsom

av kommitténs redogörelse framgår, en å räkenskapsavdelningen med göromål

såsom kassakontrollant och en å obligations- och kupongavdelningen med förmanskap

för avdelningens ganska talrika kvinnliga personal. Då de göromål,

som skulle tillkomma innehavarna av båda dessa befattningar, måste anses vara

av mera kvalificerad art än dem som åligga de nuvarande kvinnliga biträdena

aVj^j’re ^öra nämnda befattningshavare i avlöningshänseende likställas

med de nuvarande biträdena av högre grad, d. v. s. enligt kommitténs förslag

placeras i femte lönegraden av löneplanen för kvinnliga tjänstemän. De fyra återstående.

nya biträdesbefattningarna böra jämställas med de nuvarande biträdesbefattningarna

av lägre grad och sålunda hänföras till tredje lönegraden. Tjänsternas

placering, bör lämpligen bliva den av kommittén angivna, d. v. s. én å

räkenskapsavdelningen, två å obligations- och kupongavdelningen samt en å

statsskuldboksavdelningen.

Såsom kommittén meddelar, finnes för närvarande å staten för riksdagens

hus uppförd en förste eldare men icke några eldare. Kommittén förklarar sig

med anledning därav och då fyra eldare hava stadig sysselsättning i huset, vilja

biträda ett av riksgäldskontorets representant i kommittén framställt förslag, att

två av dessa eldare måtte, uppföras å ordinarie stat. Jämväl till detta av kommittén

framförda förslag vilja fullmäktige uttala sin anslutning.

Såsom^ ovan nämnts, ansluta sig fullmäktige i huvudsak till kommitténs

förslag. I några fall anse sig fullmäktige emellertid böra ifrågasätta en jämkning

däri. ö J

Pe^ första av dessa fall gäller riksgäldskontorets vaktmästare. Dessa

befattningshavare, som för närvarande åtnjuta avlöning lika med vaktmästarna

vid riksbankens huvudkontor, hava av kommittén hänförts till andra lönegraden

utan rätt att, såsom nu är fallet, åtnjuta fri uniformsbeklädnad. Vaktmästarna

vid riksbankens huvudkontor har kommittén placerat i tredje lönegraden, varjämte

kommittén förklarat sig finna lämpligt, att de med hänsyn till de särskilda förhallanden,

som äro radande i riksbanken, fortfarande må åtnjuta fri uniformsbeklädnad.

I betraktande av vad fullmäktige i kommitténs betänkande inhämtat

rörande de göromål, som .åligga riksbankens vaktmästare, hava fullmäktige ej

något att. erinra mot att riksgäldskontorets vaktmästare erhålla en något mindre

fördelaktig ^ställning i avlöningshänseende än riksbankens vaktmästare, oaktat

riksdagen så sent som år 1919 vid lönereglering för vaktpersonalen vid riksdagens

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tlankoutshottets utlåtande Nr 70.

f)3

verk uttalat, att den rådande likställigheten i avlöning mellan vaktmästarna vid

riksbankens huvudkontor och vid riksgäldskontoret syntes böra upprätthållas.

Skillnaden mellan de båda vaktmästarekategorierna synes emellertid bliva väl

stor, om ifrågavarande riksbanksvaktmästare skola placeras i en lönegrad över

riksgäldskontorets vaktmästare och därjämte få behålla förmånen av fri uniform;

och vilja fullmäktige med anledning därav hemställa, att riksgäldskontorets förste

vaktmästare och vaktmästare, vilkas tjänstgöringsförhållanden i mycket överensstämma

med riksbanksvaktmästarnas, må behålla den förmån av fri uniformsbeklädnad,

som de nu åtnjuta. På, såsom kommittén uttalat, riksgäldskontorets

vaktmästare till följd av arten av kontorets verksamhet måste anses hava ett

mera ansvarsfullt och krävande arbete, än som åligger såväl de i första lönegraden

placerade vaktmästarna i den civila statsförvaltningen i allmänhet som de av

kommittén till samma lönegrad hänförda vaktmästarna i riksdagsbiblioteket samt

vid justitie- och militieombudsmansexpeditionerna, torde skillnaden i avlöningshänseende

mellan nu senast berörda vaktmästare och vaktmästarna i riksgäldskontoret

ej bliva oskäligt stor, även om de sistnämnda få — utöver avlöning

enligt andra lönegraden — åtnjuta fri nniformsbeklädnad.

I en till fullmäktige ingiven framställning, vilken bilägges denna skrivelse,

hava riksgäldskontorets vaktmästare hemställt, att fullmäktige ville föreslå deras

likställande i lönehänseende med riksbankens vaktmästare. Av .vad ovan blivit

anfört framgår, att fullmäktige ej anse sig kunna understödja denna framställning

i vidare mån än beträffande den fria uniformsbeklädnaden.

Ett annat fall, vari fullmäktige anse skäl tala för eu jämkning i kommitténs

förslag, gäller de två eldare i riksdagshuset, som vid bifall till fullmäktiges

av kommittén understödda förslag skulle komma att från och med år 1922

uppföras å ordinarie stat. Pessa befattningshavare hava av kommittén hänförts

till den första lönegraden. Pet må emellertid framhållas, att de för närvarande

åtnjuta en årlig avlöning — dyrtid stil! ägg oberäknat — av 2,280 kronor d. v. s.

mer än vaktmästarnas i riksgäldskontorets avlöning utan ålderstillägg, 2,200

kronor. Vid sådant förhållande vilja fullmäktige hemställa, att ifrågavarande

eldare placeras i samma lönegrad som riksgäldskontorets vaktmästare d. v. s. den

andra, och detta så mycket hellre som den eldare, vilken för närvarande finnes

uppförd i staten för riksbankens huvudkontor med avlöning lika med vaktmästare,

av kommittén under benämning förste eldare hänförts till samma lönegrad som

vaktmästarna vid riksbankens huvudkontor d. v. s. den tredje. Enligt vad fullmäktige

inhämtat, intager den av kommittén såsom förste eldare betecknade befattningshavaren

i riksbanken ej någon förmansställning, utan hans arbete är av ungefär

enahanda beskaffenhet som eldarnas i riksdagshuset.

I en till fullmäktige ingiven framställning, som bilägges denna skrivelse,

hava övervaktmästaren och övermaskinisten i riksdagshuset hemställt, att de

jämte biträdande maskinisten måtte utöver den avlöning, de enligt kommitténs

förslag skulle erhålla, få åtnjuta förmånen av fri bostad. På enligt det nya

avlöningssystemets principer ersättning skall erläggas för upplåten tjänstebostad,

böra enligt fullmäktiges mening synnerligen starka skäl anföras, därest undantag

i detta avseende skola göras. I fråga om portvakterna i riksdagshuset måste

sådana skäl anses vara för handen; och kommittén har även föreslagit, att dessa

befattningshavare må bibehålla förmånen av fri bostad jämte bränsle och lyse.

Med hänsyn till den krävande och till viss tid ej begränsade tjänstgöring, som

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Bankoutakottets utlåtande Nr 70.

åligger såväl övervaktmästaren som övermaskinisten och biträdande maskinisten,

samt den därav följande bundenheten i riksdagshuset under större delen av dygnet.,

synas goda skäl föreligga för ett undantag från ovan berörda principer jämväl i

fråga om dessa befattningshavare; och vilja fullmäktige sålunda för sin del förorda

den föreliggande framställningen.

I avgiven reservation har en ledamot av kommittén, herr Edbom, i fråga

om den å riksgäldskontorets kansli anställda notarien, vilken av kommittén, i likhet

med kassören samt statistikern och bokhållaren, hänförts till fjortonde lönegraden,

uttalat, att han ej ansåge tillräckliga skäl föreligga att placera en tjänst,

som ända till år 1920 bestritts av amanuenser, så högt som i sagda lönegrad; och

erinrar reservanten om, att. då bankoutskottet år 1919 på framställning av fullmäktige^

tillstyrkte inrättande av en notarietjänst i andra lönegraden, vid utskottets

utlåtande var fogad en reservation, vari yrkades den nya befattningens uppförande

i första lönegraden. I den redogörelse för de göromål, som enligt hans

förmenande åligga bemälde notarie, har reservanten emellertid gjort sig skyldig

till ett misstag, enär större delen av de av honom uppräknade göromålen utföras

av den amanuens, som fortfarande är anställd å riksgäldskontorets kansli. Såsom

åtminstone i någon män framgår av den redogörelse för tjänstemännens i riksgäl

dskontoret. göromål, som finnes intagen å sid. 46 och följande i betänkandet,

äro de notarien åliggande arbetsuppgifterna av mera kvalificerad art än de av

reservanten uppräknade. Nämnda redogörelse kan fullständigas därmed, att notarien

i ej ringa utsträckning tages i anspråk för biträde med förekommande ombudsmansgöromål

samt för utredningar av olika slag, vilka kräva såväl gott omdöme

som juridisk utbildning. Enligt fullmäktiges uppfattning måste notariens

göromål i väsentliga delar anses vara av den art, att de betinga tjänstens place;

ring i den högre av de lönegrader, å vilka de nuvarande tjänsterna av andra

graden enligt kommitténs förslag uppdelats.

I avgivna reservationer hava herrar Risling och Zetterqvist i egenskap av

representanter för riksgäldskontorets tjänstepersonal samt herr Mårtensson såsom reprentant

för personalen vid riksdagens hus bl. a. uttalat, den förstnämnde, att

kassörens i riksgäldskontoret missräkningspenningar bort av kommittén föreslås

till samma belopp som för riksbankens förrättningskassörer d. v. s. 1.500 kronor,

herr Zetterqvist, att kommittén bort hänföra förste vaktmästaren i riksgäldskontoret

till femte och vaktmästare till tredje lönegraden med bibehållande av förmånen

av^fri uniformsbeklädnad ävensom att den nuvarande pensionsåldern 65 år

bör bibehållas, samt herr Mårtensson, att övervaktmästaren och övermaskinisten i

riksdagshuset bort av kommittén placeras i tionde lönegraden och biträdande

maskinisten i femte lönegraden samt att övervaktmästarens benämning bör förändras

till förrådsförvaltare ävensom att en pensionsålder av 67 år är för hög för

personalen vid riksdagens hus.

Av vad fullmäktige redan förut anfört följer, att fullmäktige ej anse sig

böra understödja nämnda reservanters berörda uttalanden i vidare män än vad

beträffar den fria uniform sbeklädnaden åt riksgäldskontorets vaktmästare. Vad

angår frågan om pensionsåldern, synes denna lämpligen böra underkastas förnyad

omprövning vid den revision av pensionsbestämmelserna, som enligt kommitténs

mening framdeles ^ bör komma till stånd. Fullmäktige hava ej något att erinra

mot, att pensionsåldern i avvaktan på denna revision för personalen vid såväl

riksgäldskontoret som riksdagens hus bestämmes till den av kommittén föreslagn a

s. 55 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 70.

55

.Fullmäktige anse sig jämväl böra i detta sammanhang något beröra de reservationer,

som avgivits av särskilda ledamoten i kommittén herr Lindstedt samt

representanten för riksdagsbibliotekets personal herr Grödel.

Herr Lindstedt har såsom synnerligen otillfredsställande betecknat den av

kommittén föreslagna anordningen, att fullmäktige i riksbanken och i riksgäldskontoret

gemensamt skola avgöra flertalet av de frågor rörande avlöningsreglementets

tillämpning, vilka enligt avlöningsreglementet för den civila statsförvaltningen

förbehållits åt Kungl. Maj:t, och i stället föreslagit, att avgörandet i dessa

fäll måtte överlämnas åt fullmäktige i riksgälds kontoret såsom ett deras särskilda

uppdrag. De skäl, som herr Lindstedt härför anfört, synas emellertid fullmäktige

föga vägande, och anse fullmäktige den av kommittén föreslagna anordningen

lämplig. Att anförtro förevarande frågors avgörande åt riksgäldsfullmäktige ensamma

lärer i varje fäll ej kunna ifrågakomma.

Med instämmande av särskilda ledamoten herr Lilienberg samt representanterna

för personalen vid justitie- resp. militieombudsmansexpeditionen herrar

Engström och (Jenterwall har herr Lindstedt vidare förklarat sig anse mindre

lämpligt, att den i 3 § avlöningsreglementet omförmälda lönenätnnden tillsättes

av den myndighet, som skulle hava att inhämta dess yttrande och i stället föreslagit,

att nämnden utses av bankoutskottet. Såsom framgår av betänkandet,

har denna utväg även varit under övervägande inom kommittén, som emellertid

av praktiska skäl stannat vid att föreslå, att ifrågavarande uppdrag anförtros åt

fullmäktige gemensamt.

För sin del vilja fullmäktige ansluta sig till vad kommittén föreslagit i

förevarande fråga, som i allt fall torde sakna större betydelse.

Herr Grödel har i sin reservation uttalat, att samtliga myndigheter böra

deltaga i besluten rörande för riksdagens verk gemensamma angelägenheter, dock

att beslutanderätten synts honom i vissa angivna fall böra överlåtas åt fullmäktige

i riksgäldskontoret och i riksbanken gemensamt med rätt för övriga verkens

myndigheter att deltaga i beslutet, såvitt ärendet berör ifrågavarande verk, samt

i ett par fall åt vederbörande verks myndighet.

Av vad fullmäktige ovan anfört i fråga om herr Lindstedts reservation

framgår, att fullmäktige ej vilja ansluta sig till de av herr Grödel framförda synpunkterna

utan hålla före, att den av kommittén anvisade lösningen för avgörandet

av förevarande frågor är praktisk och lämplig. Gfivet är, att nödigt samarbete

kommer att i dylika frågor äga rum mellan fullmäktige i riksbanken och

i riksgäldskontoret å ena sidan samt biblioteksstyrelsen ävensom justitie- resp.

militieombudsmannen å den andra, varför eventuella farhågor för att de mindre

verkens intressen ej skulle bliva vederbörligen beaktade enligt fullmäktiges mening

måste anses obefogade.

Enligt medgivande av riksdagen uppbär fru Selma Strömbom, född Vesterlund,

utöver sin avlöning såsom biträde av högre grad i riksgäldskontoret ett personligt

lönetillägg av 200 kronor för år. Berörda medgivande lämnades på fullmäktiges

hemställan, då bemälda biträde eljes vid sin befordran till ordinarie

befattning skulle hava fått vidkännas minskning med sagda belopp i sina avlöningsförmåner

såsom extra biträde. Då vid bifall till föreliggande löneregleringsförslag

fru Strömboms avlöning från och med år 1922 skulle komma att utgå

med 3,204 kronor mot 2,600 kronor för närvarande, motsvarande en förhöjning av

omkring 23 procent, kommer, även om hänsyn tages till det reducerade dyrtids
-

s. 56 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 70.

56

tillägg, som utgår på nyreglerade löner, hennes avlöning att bliva sådan, att anledning

ej föreligger att för framtiden bibehålla ovanberörda personliga lönetilllägg,

vilket fullmäktige velat för utskottet anmäla.

Mot vad kommittén anfört i betänkandets avdelningar rörande avlöningsstater

och kostnadsberäkningar hava fullmäktige ej något att erinra.

Under åberopande av vad sålunda anförts få fullmäktige hemställa, att

bankoutskottet ville föreslå riksdagen att, med av fullmäktige ifrågasatta iämkningar,

dels godkänna de av kommittén upprättade förslagen till avlöningsreglemente

för befattningshavare vid riksdagens verk jämte vid reglementet fogad

tjänsteförteckning. för riksgäldskontoret och riksdagens hus, till särskilda bestämmelser

angående tillämpning av avlöningsreglementet, i vad dessa röra riksgäldskontoret

och riksdagens hus, samt till bestämmelser i fråga om rätt till pension

för ordinarie tjänstemän vid riksdagens verk,

dels ock fatta de övriga beslut, som enligt kommitténs sammanfattning å

sid. 143 och 144 i betänkandet erfordras för genomförande från och med år 1922

av kommitténs förslag.

Undertecknad Lagerbjelke har låtit till fullmäktiges protokoll anteckna,

att han redan hos kommittén gjort uttalanden i samma riktning som fullmäktige

här ovan i fråga om löneförmånerna för riksgäldskontorets vaktmästare samt

vissa befattningshavare vid riksdagens hus, men att, då dessa uttalanden ej vunnit

beaktande, han därstädes låtit frågan falla.

Stockholm den 2 maj 1921.

EMIL KINANDEU.

G. Lagerbjelke. G. Kobb. Karl Hildebrand.

S. H. Kvarnzelius. V. Larsson.

John Hägglund:

s. 57 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 70.

57

Bilaga C.

Till riksdagens bankoutskott.

Sedan 1902 års löneregleringskommitté den 16 nästlidne april till riksdagens

bankoutskott avgivit betänkande rörande reglering av löneförhållanden m. m.

beträffande riksdagens verk ävensom i skrivelse samma dag överlämnat exemplar

av nämnda betänkande till styrelsen för riksdagsbilblioteket, får styrelsen över

detsamma, i vad det rör riksdagsbiblioteket, avgiva följande yttrande.

De av kommittén framlagda förslag har styrelsen i huvudsak ansett sig

kunna tillstyrka. Endast i nedannämnda avseende har styrelsen funnit skäl till

erinringar.

Rörande förslag dels till avlöningsreglemente dels ock till bestämmelser i

fråga om rätt till pension har representanten inom kommittén för riksdagsbibliotekets

personal, riksdagsbibliotekarien V. Grödel framlagt en från kommittérades

beslut avvikande mening. Denna rör vissa frågor, vilkas avgörande kommittérade

ansett icke böra överlämnas till vederbörande verks myndighet utan

hänskjutas till gemensam behandling, därvid beslutanderätten föreslagits skola

uppdragas i några fall åt fullmäktige i riksbanken och i riksgäldskontoret gemensamt,

i andra åter åt samme fullmäktige efter adjunktion av de övriga verkens

myndigheter samt i ännu andra åt »vederbörande fullmäktige», d. v. s. åt bankofullmäktige,

när ärendet rör riksbanken, och åt riksgäldsfullmäktige, när ärendet

rör såväl riksgäldskontoret som även riksdagsbiblioteket, justitie- och militieombudsmansexpeditionerna.

Med avseende härå har reservanten framhållit, att det torde synas berättigat,

att samtliga myndigheter, vilka ju för övrigt äro sinsemellan likställda

deltaga i besluten av de för riksdagens verk gemensamma angelägenheter. Därvid

kan dock av praktiska skäl synas lämpligt, att, beträffande icke principiella

stadganden, varvid ärendena oftast torde komma att angå riksbanken och riksgäldskontoret,

beslutanderätten överlåtes åt enbart fullmäktige i riksbanken och i

riksgäldskontoret gemensamt, allenast möjlighet hålles öppen för de övriga verkens

respektive myndigheter att i beslutet deltaga, såvitt ärendet berör ifrågavarande

verk. I de fall slutligen, där en helt gemensam behandling icke funnits

nödig, utan ärendet hänskjutits till »vederbörande fullmäktige», torde beslutanderätten

kunna överlämnas åt vederbörande verks myndighet.

Som sin mening har därför reservanten uttalat, att det i här berörda fall

borde hava stagats, att beslutanderätten skall utövas,

vad beträffar §§ 24, 25, 26: 1, 2, §§ 33 och 34 i avlöningsreglementet, av

samtliga verks myndigheter gemensamt,

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 8 samt. 56 häft. (År 70.)

8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Bankoutskottete utlåtande Nr JO.

vad beträffar §§ 4, 11: 1, 2, 13: 2 och 27 i avlöningsreglementet samt § 10

i bestämmelser i fråga om rätt till pension, av fullmäktige i riksbanken och i

riksgäldskontoret gemensamt, dock att, när ärendet rör riksdagsbiblioteket, justitie-

och militieombudsmansexpeditioiierna, respektive verks myndighet skall i beslutet

deltaga, och, * J °

vad beträffar § 30 i avlöningsreglementet och § 13 i bestämmelser i fräsa

om ratt till pension, av vederbörande verks myndighet.

, .. iDet synes styrelsen, som om genom förslaget, i större utsträckning än erforderligt,

inskränkning skett i de befogenheter, som förut tillkommit ett vart av

riksdagens verk, och att förty en begränsning lämpligen bör ske av de ärenden,

som enligt förslaget skulle bliva föremål för gemensam behandling. Där särskilt

i fråga om ärenden av mera principiell natur en sådan gemensam behandling anses

erforderlig, torde beslutanderätten ej böra överlämnas åt en så månghövdad myndighet

som samtliga ledamöter av banko- och riksgäldsfullmäktige med adjunktion

i särskilda fall av ledamöterna i biblioteksstyrelsen, jämte justitie- och militieombudsmännen.

I stället torde denna beslutanderätt böra överlämnas åt en delegation,

bestående förslagsvis av två ledamöter av riksbanksfullmäktige, två ledamöter

av riksgäldsfullmäktige, en ledamot av biblioteksstyrelsen samt justitieråd

muitie°mbudsmännen. Ledamöterna av riksbanks- och riksgäldsfullmäktige

torde hora utses av resp. fullmäktige samt ledamoten från biblioteksstyrelsen av

denna styrelse. J

Skulle det emellertid anses påkallat att principiellt överlämna beslutanderätten

i vissa gemensamma frågor till banko- och riksgäldsfullmäktige, synes i

varje fall, pa sätt även av reservanten framhållits, i större utsträckning än enligt

förslaget biblioteksstyrelsens ledamöter samt justitie- och militieombudsmännen

bona äga rätt att deltaga i besluten.

•• . ,den avlöningsreglementet fogade tjänsteförteckningen har vakt
masta,

rebefattning vid biblioteket, i likhet med vad som skett inom den civila

förvaltningen, uppförts under benämningen expeditionsvakt. Styrelsen anser sig

emellertid höra meddela, att hos styrelsen från vaktmästarnes sida gjorts framställning

därom, att den gamla benämningen måtte bibehållas, och har därvid med

åberopande av de förslag som av kommittérade gjorts beträffande motsvarande

tjänster hos riksbanken och hos riksgäldskontoret — bankvaktmästare och riksgäldsvaktmästare

— hemställts, att kommitterades förslag av »förste expeditionsvakt»

°,c:'' »expeditionsvakt» måtte utbytas mot; »förste biblioteksvaktmästare», respektive

»biblioteksvaktmästare»0 r

,-^r .c^en händelse det framlagda löneregleringsförslaget vinner riksdagens

bifall, hora i nu gällande stadgar för riksdagsbiblioteket följande ändringar vidtagas:

• qo c »^hsdagsbibliotekarien» bör utbytas i § 3 mot »dess överbibliotekare» samt

1 §9 b, 8, 14, 20 och 2o mot »överbibliotekarien».

§§ 6, 17, 18, 22 och 25 böra erhålla följande lydelse:

§ 6.

Bibliotekets tjänstinnehavare äro: överbibliotekarien, en förste blibliotekarie,

en andre bibliotekarie, en förste expeditionsvakt [event. förste biblioteksvaktmastarej

och en expeditiorsvakt [event. biblioteksvaktmästarei. Därjämte —

---— biträden.

s. 59 Kontrollera mot PDF

BankorUskottets utlåtande Nr 70.

59

§ 17.

Överbibliotekarien är-----biträden och expeditionsvakter [event
vaktmästare]-----övriga

medel.

Bibliotekarierna skola,

göromål.

§ 18.

under överbibliotekariens inseende,

§ 22.

Riksdagsbibliotekets —----semester enligt de i avlöningsregle
mente

för befattningshavare vid riksdagens verk fastsällda grunder.

§ 25.

Begår överbibliotekarien-----. Expeditionsvakt [event. vaktmästare]

eller biträde-----från tjänsten.

Med hänsyn till vad ovan anförts, får styrelsen hemställa, att bankoutskott

ville föreslå riksdagen

dels godkänna, vad löneregleringskommittén i sitt betänkande

nr LXIY, s. 143—144 föreslagit med beaktande av

de härovan av styrelsen gjorda erinringar,

dels vidtaga de ändringar i gällande stadgar för riksdagsbiblioteket,

som av ett dylikt riksdagens beslut kunna

föranledas.

Stockholm den 2 maj 1921.

Å styrelsens för riksdagsbiblioteket vägnar:

G. THULIN

Vilhelm Bödel.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.