Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av fullmäktiges i riksbanken framställning beträffande avlöningsförmåner för skolläraren vid Tumba bruk m. m.

1921-06-07 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1921:73, Utlåtande, i anledning av fullmäktiges i riksbanken framställning beträffande avlöningsförmåner för skolläraren vid Tumba bruk m. m.

Dokumentets text

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 73.

13

Nr 73.

Ankom till riksdagens kansli den 7 juni 1921 kl. 9 f. m.

Utlåtande, i anledning av fullmäktiges i riksbanken framställning

beträffande avlöningsförmåner för skolläraren vid Tumba

bruk m. m.

I en till bankoutskottet avlåten, den 28 april 1921 dagtecknad

skrivelse hava fullmäktige i Sveriges riksbank, under åberopande av

vad inspekterande fullmäktigen för Tumba bruk uti eu vid skrivelsen

fogad framställning anfört och föreslagit beträffande folkskolan vid

bruket, hemställt, att utskottet ville utverka riksdagens beslut, att nu i

staten för Tumba bruks tjänstemän upptagna avlöningsförmåner till

skolläraren måtte utgå, samt att å övergångsstat måtte uppföras samma

förmåner till nuvarande skolläraren E. R. Castegren, så länge han kvarstår

såsom lärare vid den folkskola, som av Botkyrka församling hålles

inrättad vid Tumba bruk eller i dess omedelbara närhet.

Den av fullmäktige åberopade framställningen av inspekterande

fullmäktigen för Tumba är av följande lydelse:

»Med avseende på Tumba skola och undervisningen därstädes tillåter jag mig

under hänvisning till hosgående, i fullmäktiges expedition uppgjorda P. M. anföra

följande:

Före tillkomsten av 1842 års stadga angående folkundervisningen i riket var

det i huvudsak beroende på församlingarnas fria vilja, om och i vilken utsträckning

skolor skulle inrättas. Ofta nog var det enskilda personer, godsägare, bruksförvaltningar

o. s. v., som för sina underhavandes eller arbetares barn inrättade skolor.

Och därvid betraktas rätt allmänt ända in på 1800-talet de sporadiskt uppstående

skolorna såsom i främsta rummet förberedelser för nattvardsläsningen.

När planerna på inrättandet av skola vid Tumba först togo form 1779, gällde

det i enlighet härmed barnens vid bruket uppfostran och undervisning i kristendom.

Under den därpå följande tiden undergick denna blygsamma undervisningsanstalt

många utvecklingsskeden. Än var det riksdagen, än allenast dess bankoutskott, än

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bankoutskottets utlåtande Nr 73.

åter fullmäktige, som fattade beslut, gjorde tillägg och ändringar, genomförde löneregleringar

o. s. v. Men ständigt utgick man från, att undervisningen skulle gälla

bruksbefolkningens barn.

I mån som folkskoleväsendet i vårt land genom lag utvecklades skedde motsvarande

utveckling inom Botkyrka församling, och kommunen har nu på åtta olika

platser inrättat skolor, Tumba skola inräknad.

Tumba skola har därvid undergått den väsentliga förändringen, att, medan

tillförne, som nämnt, undervisningen avsåg uteslutande brukspersonalens barn, skolan

efter hand öppnades jämväl för andra församlingsmedlemmars barn. Bestämmelse

härom utfärdades genom kungl. brevet den 28 januari 1888, i vilket skolläraren vid

Tumba tillförsäkrades tjänstårsberäkning och pension såsom ordinarie lärare, varvid

det villkor dock fästes, att andra församlingsmedlemmars barn än bruksbefolkningens

skulle få besöka skolan i den mån sådant kunde ske utan skada för undervisningen.

Med avseende på lärarens ställning gäller, att han tillsättes av fullmäktige

i riksbanken samt dessutom, såsom nyss nämnts, att han har tjänstårsberäkning

och pension som ordinarie lärare och att han är skyldig att undervisa även andra

barn än brukspersonalens, där sådant kan ske utan skada för dessa barns undervisning.

I fråga om barnen i Tumba skola framgår, att i medeltal under de senaste

åtta åren bruksbefolkningens barn utgjort omkring 25 procent, de övriga barnen

ungefär 75 procent av hela antalet. Tumba skola har sålunda, kan man med fog

säga, numera i avseende på undervisningen blivit en alldeles ■vanlig folkskola, i

vilken bruksbarnen utgöra en liten minoritet. Utan att avgöra, ifall detta menligt

inverkar på bruksbamens undervisning, vilken i snart halftannat sekel uppenbarligen

legat fullmäktige, bankoutskottet och riksdag synnerligen om hjärtat, har jag här

velat anmärka förhållandet. Det är av betydelse vid bedömandet av skolans

ställning.

Det svenska folkskoleväsendet underhålles som bekant dels och till huvudsaklig

del av kommunerna, dels genom bidrag av allmänna medel. Kommunerna

skola därvid bestrida kostnaden för en del av lärarelönerna, samt för byggandet och

underhållet av skollokaler, hållandet av skolplatser, anskaffandet av inventarier och

undervisningsmateriel, samt täckandet av åtskilliga andra behov, medan statens bidrag

avser att täcka den återstående större delen av lärareavlöningen.

Vad Botkyrka kommun beträffar belöpte sig, såsom framgår av erhållet utdrag

ur inspektionsområdets liggare, statsbidraget under år 1920 till den betydande

summan av 96,215 kronor 66 öre.

Enligt mig lämnad uppgift hava folkskollärare E. Castegrens inkomster

under år 1920 varit:

Av Tumba bruk, arvode och dyrtidstillägg .................

Av församlingen (därav statsbidrag kronor 5,472: os)

............. kronor 2,135: 9 6

............ » 7,831: 48

Summa kronor 9,967: 4 4

Dessutom av bruket: fri bostad med värme samt trädgård, vilket

icke kan skattas lägre än till.................................................— »_______1,373: 04

Skollärarens hela inkomst under år 1920 har sålunda uppgått till kronor 11,340:4 8.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Hankön!skottets utlåtande Kr 73.

15

Till jämförelse kali nämnas, att ordinarie manlig folkskollärare i Stockholm,

4:e lönegraden inclusive dyrtidstillägg, åtnjuter 10,109 kronor 92 öre enligt för närvarande

gällande bestämmelser.

Om nu Tumba pappersbruk varit ett enskilt verk, skulle för de omkring 100

barn i skolåldern, vilkas föräldrar äro bosatta vid Tumba eller i dess omedelbara

närhet, det åvilat Botkyrka församling att underhålla en skola med allt vad därtill

hör, vilket givetvis skulle medfört ganska betydande utgifter. Dessa skulle täckts

dels och till huvudsaklig del av församlingen genom kommunala skattemedel, dels

genom direkta statsbidrag till viss del av lärareavlöningen.

Nu förhåller det sig emellertid så, att Tumba skola intar eu särställning

bland kommunens skolor därigenom att den alldeles särskilt gynnas från brukets

d. v. s. från riksbankens d. v. s. från statens sida. I brukets, av riksdagen fastställda

stat är upptagen avlöning till skolläraren med 800 kronor, vartill kommer

dyrtidstillägg, så att han för år 1920 haft en kontant lön från bruket av 2,135

kronor 96 öre. Därvid bör väl märkas, att denna ganska betydliga avlöning tillkommit

honom utöver den lön av 7,831 kronor 48 öre, som han fått från församlingen,

d. v. s. utöver vad hans lön i dess helhet skulle varit, om Tumba skola

varit jämställd med församlingens övriga skolor. Då sistnämnda från församlingen

bekomna lön till större delen — 5,472 kronor 5 öre — bestrides av det bidrag, församlingen

för ändamålet får av staten, inträffar det egendomliga, att statsmedel —

lön och dyrtidstillägg — genom två olika kanaler tillkomma en och samma person för

upprätthållandet av en och samma tjänst. Om brukspersonalens barn genom det

betydande extra bidrag, som av Jpruksmedel utgår till skollärarens avlöning, finge

en bättre undervisning än de övriga, 2—3 gånger så många barnen, som undervisas

av samma lärare, så vore måhända icke så mycket att säga därom. Men utan

tvivel vore det en förolämpning mot läraren att ens antyda, att han med bättre

och omsorgsfullare undervisning gynnade dem bland klassernas elever, vilkas föräldrar

tillhöra brukspersonalen.

Den nu nämnda omständigheten berör främst staten i den mån statsbidrag

till lärarens avlöning på eu gång jämsides gå genom Tumba bruk och Botkyrka

församling. Andra omständigheter beröra åter på det intimaste församlingen och

dess skattdragare.

Förut har påpekats, att Botkyrka församling, därest Tumba skola icke intagit

en särställning, skulle hava måst ikläda sig ganska betydande kostnader för

skolan. Som det nu är, har bruket d. v. s. riksbanken d. v. s. staten pålagt sig

en hel del av de utgifter som eljest skolat utgå av församlingens medel.

För övriga skolor i Botkyrka får församlingen hålla skollokaler med värme,

lyse och städning. Vid Tumba skola lämnas dessa prestanda av bruket. Bruket

håller bostäder för en lärare och två lärarinnor, ävensom uppvärmning för bostäderna,

medan för övriga skolor det är församlingen som bekostar detta. Bruket lämnar

läraren nödig trädgård, vilket eljest församlingen skolat göra. För brukspersonalens

barn lämnar bruket undervisningsmateriel, medan eljest församlingen skolat bekosta

sådan.

Det är således högst betydande utgifter, som för närvarande besparas församlingen

genom de prestanda, som dels genom vederbörliga beslut, dels på grund

av hävd pålagts bruket. Med andra ord, det är staten, som på sig tagit en hel del

av de utgifter, som eljest skolat bestridas av församlingen.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bankoutskottets utlåtande Nr 73.

Man skulle kunna tänka sig, att det bidrag, som staten sålunda genom Tumba

bruk lämnat Botkyrka församlings skolväsende, skulle evalvera^ i en motsvarande

sänkning av brukspersonalens kommunalskatt, i vilket fall bidragét skulle verkat

som en slags löneförhöjning för personalen. Men så är ingalunda förhållandet.

Brukspersonalen beskattas nämligen för omkostnaderna till kommunens hela skolväsen

på samma sätt som församlingens övriga medlemmar. Statens genom bruket

lämnade bidrag till Tumba skola betyder ingenting annat än en minskning av Botkyrka

församlings ordinarie utgifter, vilket närmast kan uttryckas så, att staten

lämnar bidrag till att minska kommunalskatten i Botkyrka. Denna församling

sättes sålunda i en annan och av staten mera gynnad ställning än andra försam
^

Jag vill här icke förbigå, utan omnämner för fullständighetens skull, att

Tumba bruk, ehuru en statens inrättning, har i kommunalskatt alltifrån år 1775

erlagt ett belopp av 100 daler om året, som med 8 kronor 74 öre alltjämt utgår.

Jag har här visat, dels hurusom staten på två sätt, d. v. s. på en gång genom

bruket och genom församlingen, bidrar till lärarelönen vid Tumba skola och därigenom

höjer densamma till ett för en skola på landet med 100 barn alls icke avsett

belopp, dels hurusom staten, genom åtskilliga andra Tumba bruks prestanda ör

skolan lämnar bidrag till minskning av Botkyrka kommunalskatt. Och jag föreställer

mm att det svårligen kan tänkas, att staten härigenom vinner det som val var

ändamålet med statens uppoffringar, nämligen en alldeles särskilt god undervisning

för bruksbarnen, i varje fall icke en undervisning, som står på ett högre plan an

undervisningen för de barn i Tumba skola, som^ icke höra bruket till.

Vid dessa förhållanden har det länge synts mig riktigt, att upptaga den

fråkall till prövning, huruvida bruket med hänsyn till utvecklingens gång vidare

borde till skolan lämna här omförmälda bidrag, kontanta och in natura.

Härtill har under senaste tid tillkommit ännu en omständighet av betydelse

för frågans bedömande, en omständighet, som gör att frågan icke längre synes mig

böra undanskjutas. Genom de nya skattelagarna av år 1920 skall Tumba bruk i

likhet med annan statsegendom av icke särskilt i författningen undantagen natur

betala skatt till Botkyrka kommun för såväl jordbruksfastighet som annan fastighet

ävensom för inkomst av rörelse. Denna nya omständighet bidrager att kasta en

ännu skarpare belysning på de förhållanden jag här framlagt. „

När staten direkt lämnar församlingen bidrag till lärarelönerna och när lumba

bruk, ett statens verk, direkt genom sin skatt bidrager till utgifterna för församlingens

skolväsen samt då hela brukspersonalen på samma sätt som Övriga inbyggare

i Botkyrka är skyldig att med sina skatter bidraga till samma ändamål, synes mig

numera inga giltiga skäl kunna framdragas för att staten vidare skulle lämna bidrag

till Tumba skola

Rörande värdet av brukets prestanda med avseende på Tumba skola tillåter

lag mig hänvisa till hosgående av förvaltaren vid Tumba bruk gjorda tablå.

Vid bedömande av i vad mån dessa, av nuvarande folkskolläraren erhållna

förmåner kunna för bruket inbesparas, torde icke böra lämnas obeaktad den omständigheten

att, när den nuvarande folkskolläraren år 1908 anställdes, för platsen

var, utöver de naturaförmåner, vilka varje folkskollärare på landet har rätt att

fordra, och utöver hans av kommun erhållna lön, jämväl en viss å brukets stat

utgående kontant lön. Då skolläraren sålunda blivit antagen med sagda lön, torde

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 73.

17

det måhända ställa sig svårt att vid en omändring av förhållandena rörande Tumba

skola fråntaga honom jämväl den kontanta lönen av 800 kronor. Om man därför

vill efterse, vilka belopp bortfalla från brukets stat, därest Tumba skola i möjligaste

mån göres likställd med andra skolor inom kommunen, bör man måhända från det

ovan nämnda kontanta belopp, som under 1920 utgick till läraren, avräkna dessa

800 kronor. I sådant fall skulle följande kostnader upphöra för bruket:

Dyrtidstillägg för läraren ............................ kronor 1,335: 9 6

Kostnad för läroböcker m. m.................... » 606: 4 9

tillsammans kronor 1,942:45.

Jag tillåter mig emellertid, beträffande här berörda kontanta lön av 800 kronor,

hänvisa till en på remiss avgiven tjänste P. M. från första revisionsbyrån i riksräkenskapsverket,

i vilken det uttalas den uppfattningen »att den å Tumba bruks

stat upptagna avlöningen till en lärare jämte dyrtidstillägg ävensom brukets övriga

prestanda för skolan» icke synas böra utgå.

Dessutom övertagas samtliga övriga av brukets hittills täckta utgifter av

Botkyrka församling.

Med avseende på ordnandet härefter av Tumba skola, borde det, synes mig,

från brukets sida icke möta hinder att å brukets mark å lämpligt ställe upplåta

tomt, där församlingen, för barnen vid Tumba bruk med omnejd, kunde åt sig få

uppföra en skola med uthus, skolplan och trädgård.

Intill dess att så sker kunde de lokaler, som hittills disponerats för skolan

och för dess lärarepersonal, få förhyras av Botkyrka församling. Bruket borde

givetvis förbehålla sig rätt att efter skälig uppsägningstid få disponera dessa lokaler

för sina ändamål. Såsom lämplig hyra vill jag föreslå:

För skollokalerna .................................................... kronor 1,200

» lärarebostäderna ............................................... » 1,050

» trädgården ......................... »_50__

tillsammans kronor 2,300.

I samband med här avhandlade synpunkter med avseende på Tumba skola

väckt fråga om eventuell återbäring av det dyrtidstillägg, som skolläraren uppburit

från riksbanken, synes mig vara av beskaffenhet att icke i detta sammanhang böra

upptagas till prövning.

För upphörande med Tumba bruks samtliga prestanda till skolan vid bruket

torde i första hand erfordras riksdagens beslut om borttagande ur staten för Tumba

bruks tjänstemän av däri upptagna avlöningsförmåner för skollärare, men synas

samtidigt i stället böra på övergångsstat upptagas samma löneförmåner för nuvarande

innehavare av befattningen, så länge han kvarstår.

Sedan riksdagen fattat beslut härom, lärer det tillkomma fullmäktige att

besluta om indragning av övriga från bruket för skolan utgående bidrag och förmåner

ävensom att bestämma över uthyrning av nuvarande skollokal in. m. i den

mån de ej behöva tagas i anspråk för brukets drift.

Med anledning av det ifrågasatta upphörandet av Tumba bruks prestanda till

folkskolan har jag lämnat skolrådet i Botkyrka församling tillfälle att avgiva yttrande

rörande Tumba bruks förhållande till skolväsendet inom församlingen, och har

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 8 samt. 57 käft. (Nr 71 — 73.) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bankoutskottets utlåtande Nr 73.

Skolöversty
relsen.

Utskottet.

riksbankens ombudsman vid sammanträde med skolrådet den 26 innevarande april

lämnat de upplysningar i ärendet, som äro tillgängliga från fullmäktiges allmänna

protokoll.

Enligt protokoll från berörda sammanträde har skolrådet uttalat, att å dess

och Botkyrka församlings sida ingen anmärkning mot här ovan omförmälda åtgärder

eller motiveringen därför vore att framställa.

På grund av vad jag ovan anfört tillåter jag mig föreslå fullmäktige att hos

bankoutskottet hemställa, att utskottet ville utverka riksdagens beslut, att nu i

staten för Tumba bruks tjänstemän upptagna avlöningsförmåner till skolläraren

måtte ur staten utgå; samt

att å övergångsstat måtte uppföras samma förmåner till nuvarande skolläraren

E. It. Castegren så länge han kvarstår såsom lärare vid den folkskola, som av

Botkyrka församling hålles inrättad vid Tumba bruk eller dess omedelbara närhet.»

På anhållan av utskottet har skolöverstyrelsen anbefallts avgiva

yttrande i förevarande ärende; och har överstyrelsen i ett den 30 maj

1921 dagtecknat utlåtande anfört bland annat följande:

»För det framställda förslaget hava enligt, överstyrelsens uppfattning anförts

fullgiltiga principiella och statsfinansiella skäl. Överstyrelsen kan alltså ansluta sig

till syftet med den gjorda framställningen. Ej heller beträffande sättet för genomförande

av den ifrågasatta förändringen har överstyrelsen funnit anledning till någon

väsentlig invändning. I samband med överförande å övergångsstat av lönen till

folkskolläraren torde emellertid rättvisligen böra ställas garantier för att såväl folkskolläraren

som de lärarinnor, vilka nu äro anställda vid skolan, för framtiden bibehållas

vid samtliga de förmåner, som för närvarande äro dem tillförsäkrade.

Vad angår skollokaler och lärarbostäder, avser det föreliggande förslaget,

att de hittills för ändamålet använda, bruket tillhöriga lokalerna och bostäderna

skola tills vidare och i den mån de ej behöva tagas i anspråk för brukets drift,

mot hyra upplåtas till skoldistriktet. Enligt överstyrelsens mening förefinnas

emellertid, ej minst med hänsyn till nu rådande ekonomiska förhållanden, starka

skäl för att det, till förebyggande av att skoldistriktet för uppförande av nya skollokaler

och bostäder skulle nödgas vidkännas onödigt dryga kostnader i samband

med distriktets övertagande av ifrågavarande skyldigheter, träffas formlig överenskommelse,

att skoldistriktet skall under viss, ej alltför knappt tillmätt tid äga att,

mot erläggande av skälig hyresersättning, disponera de hittills för ändamålet använda,

bruket tillhöriga skollokalerna och bostäderna.»

Såsom av inspekterande fullmäktigens skrivelse framgår har den

folkskola, vilken ursprungligen av staten inrättats för undervisning av

barn till vid riksbankens pappersbruk i Tumba anställd personal så

småningom och i samma mån som folkskoleväsendet i landet utvecklats

kommit att bliva eu vanlig folkskola, i vilken bruksbefolkningens barn

utgöra endast ett mindretal. För avlönande av lärarpersonalen vid

skolan uppbär skoldistriktet statsbidrag enligt vanliga grunder. Icke

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 73.

19

desto mindre utgår fortfarande av riksbankens medel viss kontant lön

jämte dyrtidstillägg till skolläraren. Det förhållandet har härigenom

uppstått, att bidrag av statsmedel till lärarens avlöning utgår samtidigt

från två olika anslag, uppförda det ena i riksstaten och det andra ä

riksbankens utgiftsstat. Härtill kommer, att de skyldigheter med avseende

å lärarbostäder, skollokaler och undervisningsmateriell, som enligt

gällande författningar påvila skoldistrikt, för ifrågavarande skola fullgöras

av bruket, medan brukspersonalen likväl i skattehänseende är

likställd med församlingens övriga invånare. Genom dessa omständigheter

har Botkyrka församling, vad skolväsendet angår, försatts i en

annan och av staten mer gynnad ställning än övriga församlingar i

landet.

I syfte att åstadkomma en förändring härutinnan har nu föreslagits,

icke blott att den i staten för Tumba bruks tjänstemän uppförda

avlöningen till skolläraren skulle ur staten avföras utan även att

samtliga övriga till skolan från bruket utgående bidrag och förmåner

skulle upphöra. Skoldistriktet skulle således i enlighet med gällande

bestämmelser rörande folkskoleväsendet helt övertaga skyldigheten

att hålla skollokaler, lärarbostäder och erforderlig undervisningsmateriell.

Mot vad fullmäktige sålunda föreslagit har utskottet icke funnit

något att erinra. Beträffande sättet för genomförande av den föreslagna

förändringen har utskottet emellertid ansett sig böra biträda den av

skolöverstyrelsan uttalade uppfattningen, att utom skolläraren även de

för närvarande vid brukets skola anställda lärarinnorna böra för framtiden

bibehållas vid de förmåner, som nu äro dem tillförsäkrade från

Tumba bruk, ävensom att formlig överenskommelse bör träffas mellan

bruket och Botkyrka församlings skoldistrikt angående den tid, under

vilken skoldistriktet må äga att, mot erläggande av skälig hyresersättning,

disponera de av bruket hittills upplåtna skollokalerna och lärarbostäderna.

Det torde böra ankomma på fullmäktige att vidtaga de

åtgärder, som i dessa avseenden kunna påfordras.

Under åberopande av det anförda får utskottet sålunda hemställa,

att riksdagen, med bifall till fullmäktiges i riksbanken

förevarande framställning, må besluta,

att nu i staten för Tumba bruks tjänstemän upptagna

avlöningsförmåner till skolläraren må ur staten

utgå; samt

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bankoutskottets utlåtande Nr 73.

att å övergångsstat må uppföras samma förmåner

till nuvarande skolläraren E. R. Castegren, så

länge han kvarstår såsom lärare vid den folkskola,

som av Botkyrka församling hålles inrättad vid Tumba

bruk eller dess omedelbara närhet.

Stockholm den 7 juni 1921.

På bankoutskottets vägnar:

EMIL KRISTENSSON.

Närvarande: se utlåtande nr 70.

STOCKHOLM, ISAAC M ARGUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1921.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.