Sök i Ratio Lex

Memorial med förslag till nytt reglemente för riksgäldskontor et. Bankoutskottet får härmed överlämna förslag till nytt reglemente för riksgäldskontoret.

1921-06-18 · 48 sidor, varav 47 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 47 av 48 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1921:79, Memorial med förslag till nytt reglemente för riksgäldskontor et. Bankoutskottet får härmed överlämna förslag till nytt reglemente för riksgäldskontoret.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 79.

1

Nr 79.

Ankom till riksdagens kansli den 18 juni 1921 kl. 3 e. m.

Memorial med förslag till nytt reglemente för riksgäldskontor et.

Bankoutskottet får härmed överlämna förslag till nytt reglemente för

riksgäldskontoret.

Det nya reglementet har uppställts i huvudsaklig överensstämmelse

med det nu gällande, dock med vissa ändringar och tillägg, för vilka här

nedan redogöres.

Sedan riksdagen med bifall till utskottets hemställan i dess utlåtande

nr 20 punkt 2 beslutit, att skyldigheten för riksgäldskontoret att hålla

kassareserver må upphöra, samt att i anledning därav § 17 i riksgäldskontorets

reglemente skall erhålla viss av utskottet föreslagen lydelse, har

nämnda paragraf ändrats i enlighet med det av riksdagen fattade beslutet.

Enligt § 5 i de av innevarande riksdag antagna bestämmelserna i fråga

om rätt till pension för ordinarie tjänstemän vid riksdagens verk skola

pensionsavgifterna från tjänstemännen vid samtliga dessa verk med undantag

av riksbanken ingå till riksgäldskontorets pensionsfond. I reglementets

§ 24 har alltså angivits, att även de pensionsavgifter, som inbetalas av

befattningshavare vid justitie- och militieombudsmansexpeditionerna, skola

tillgodoföras nämnda pensionsfond.

Andra stycket av § 24 har erhållit följande ändrade lydelse:

»De pensioner, som skola utgå från denna fond, bestridas dock tillsvidare

av anslagen till pensioner vid respektive verk».

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 8 samt 62 käft. (Nr 79.)

$ 17

tf 24

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets memorial Nr 79.

$ 33. avd. i. I § 82 avd. 1 mom. d) stadgas beträffande utgivningen av samlingsverket

»Främmande grundlagar i svensk översättning», bland annat, att de

olika häftena därav skola hållas till försäljning till ett pris av 1 krona för

varje häfte. Denna prisbestämmelse har uteslutits, varigenom möjlighet

beredes fullmäktige att bestämma försäljningspriset till belopp, som betingas

av gällande prisläge.

Ur § 32 avd. 1 hava vidare uteslutits mom. h) angående förslagsanslaget

å 15,000 kr. för utredning av frågan om Helgeandsholmens slutliga

ordnande, samt mom. k) angående bestridande av kostnaderna för

1920 års kyrkomöte.

Däremot har till denna avdelning fogats ett nytt mom., innehållande

att pensioner till f. d. befattningshavare vid riksdagen samt till änkor och

barn efter sådana befattningshavare skola utgå av anslaget till riksdagsoch

revisionskostnader samt kostnader för riksdagens hus.

$ 32. avd. 2. Mom. c) i denna avdelning har formulerats på följande sätt:

»Avlöningen till tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret och riksdagens

hus utgår enligt det av riksdagen fastställda avlöningsreglementet för befattningshavare

vid riksdagens verk med därtill hörande tjänsteförteckning och

särskilda bestämmelser angående tillämpningen av samma reglemente».

Mom. d) och e) hava sammanslagits till ett moment av nedanstående

innehåll:

»Till arvoden åt icke-ordinarie befattningshavare vid riksgäldskontoret

samt till belöning för extra arbeten inom kontoret ävensom till arvoden

åt icke-ordinarie personal vid riksdagens hus äga fullmäktige använda ett

förslagsanslag av 70,000 kronor.»

Ur mom. h) hava uteslutits orden »ävensom de pensioner i övrigt,

vilka enligt särskilda av riksdagen fattade beslut skola från anslaget utbetalas»;

dessa pensioner skola nämligen utgå av det i § 82 avd. 1 omförmälda

anslaget.

s 32. avd. 3. Horn. b) har formulerats sålunda:

»Avlöningen för tjänstinnehavare vid biblioteket utgår enligt det av

riksdagen fastställda avlöningsreglementet för befattningshavare vid riksdagens

verk med därtill hörande tjänsteförteckning och särskilda bestämmelser

angående tillämpning av samma reglemente.»

s 32. avd. 4. J mom. a) hava även resekostnadsersättning och kostnaderna för uniformsbeklädnad

upptagits bland de utgifter, som skola utgå av anslaget till

kontorsexpenser.

Mom. l:o) och 2:o) i denna avdelning hava erhållit nedanstående förändrade

lydelse:

$ 32. avd. 3.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 79.

3

l:o) a) att justitieombudsmannens arvode är bestämt till 17,040 kronor

för år;

b) att arvodet må uppbäras för den tid, justitieombudsmannen utövar

sitt ämbete eller åtnjuter semester, men att för tid, varunder justitieombudsmannen

är av sjukdom hindrad att utöva ämbetet, han skall vidkännas

ett tjänstledighetsavdrag av 14 kronor för dag, samt att för sådan tid,

varunder justitieombudsmannen av annan anledning än semester eller sjukdom

icke bestrider ämbetet, lian må kunna enligt bestämmande av fullmäktige

i riksbanken och fullmäktige i riksgäldskontoret förpliktas att av

arvodet avstå vad i varje fall prövas skäligt;

c) att — — — lika med nuvarande d) — — — avlöning; och

d) att — — — lika med nuvarande e) — — — 1,500 kronor;

2:o) a) att — — — efter 17,040 kronor — — — räknat etc. (lika

med det nuvarande).

Mom. 3:o a) har omformulerats i överensstämmelse med riksdagens beslut

angående avlöningen till byråchefen å justitieombudsmansexpeditionen, varjämte

i b) och c) ordet > expeditionssekreteraren» utbytts mot ordet »byråchefen».

Mom. 3:o c) har vidare förtydligats genom inskjutande av orden »efter

justitieombudsmannens beprövande ».

I stället för de nuvarande 4:o och 5ro har införts följande stadgande:

»Avlöningen för övriga tjänstinnehavare vid justitieombudsmansexpeditionen

utgår enligt det av riksdagen fastställda avlöningsreglementet för befattningshavare

vid riksdagens verk med därtill hörande tjänsteförteckning

och särskilda bestämmelser angående tillämpningen av samma reglemente.»

I slutet av § 32 avd. 5 finnas införda de beslut, riksdagen fattat rörande

beviljande av nedannämnda anslagsbelopp:

3,134 kronor 69 öre till täckande av uppkommen brist å anslagen till

bestridande av expenser för justitieombudsmansexpeditionen m. m. samt

av kostnaderna för justitieombudsmannens ämbetsresor;

högst 2,000 kronor till fyllnad av det för år 1920 anvisade anslaget

till expenser för nämnda expedition m. m.;

högst 3,000 kronor för bortarbetande av uppkommen arbetsbalans å justitieombudsmansexpeditionen

; samt

högst 2,000 kronor till fyllnad av det för år 1920 beviljade anslaget

till bestridande av kostnaderna för justitieombudsmannens ämbetsresor.

Samtliga de nu uppräknade anslagen hava redan av riksgäldskontoret utanordnats

till justitieombudsmannens disposition, i följd varav de delar av

avd. 5, som behandla samma anslag, uteslutits.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets memorial nr 79.

$ 33. avd. 6. Mom. l:o och 2:o hava erhållit följande ändrade lydelse:

l:o a) att militieombudsmannens arvode är bestämt till 17,040 kronor

för år;

b) att arvodet må uppbäras för den tid, militieombudsmannen utövar sitt

ämbete eller åtnjuter semester, men att för tid, varunder militieombudsmannen

är av sjukdom hindrad att utöva ämbetet, han skall vidkännas ett

tjänstledighetsavdrag av 14 kronor för dag, samt att för sådan tid, varunder

militieombudsmannen av annan anledning än semester eller sjukdom

icke bestrider ämbetet, han må kunna enligt bestämmande av fullmäktige i

riksbanken och fullmäktige i riksgäldskontoret förpliktas att av arvodet avstå

vad i varje fall prövas skäligt;

c) att--- — lika med nuvarande d) — — — avlöning; och

d) att — — — lika med nuvarande e) — — — 1,500 kronor;

2:o a) att — — — efter 17,040 kronor — — — räknat; etc. (lika

med det nuvarande).

Mom. 3:o a) har omformulerats i överensstämmelse med riksdagens beslut

angående avlöningen till byråchefen å militieombudsmansexpeditionen, varjämte

i b) och c) ordet »expeditionssekreteraren* utbytts mot ordet »byråchefen.»

I mom. 3:o c) hava vidare inskjutits orden »efter militieombudsmannens

beprövande».

Mom. 4:o — 8ro hava uteslutits och i deras ställe har införts följande

stadgande:

»Avlöningen för övriga tjänstinnehavare vid militieombudsmansexpeditionen

utgår enligt det av riksdagen fastställda avlöningsreglementet för befattningshavare

vid riksdagens verk med därtill hörande tjänsteförteckning

och särskilda bestämmelser angående tillämpningen av samma reglemente».

"Vidare har ur § 32 avd. 6 uteslutits mom. 10:o; det däri omförmälda anslaget

å 2,000 kronor för bortarbetande av uppkommen arbetsbalans å militieombudsmansexpeditionen

har under år 1920 utbetalats till militieombudsmannen.

De ändringar och tillägg, som betingas av riksdagens beslut i anledning

av bankoutskottets hemställan i dess utlåtanden nr 49 och 50 angående

vissa av justitieombudsmannen och militieombudsmannen begärda anslag

hava införts i § 32 avd. 5 och 6.

■8 32'' De båda sista avdelningarna av § 32, vari nu gällande bestämmelser

rörande dyrtidstillägg och tillfällig löneförbättring åt befattningshavare i

riksgäldskontoret m. fl. finnas införda, hava ändrats i överensstämmelse med

innevarande riksdags beslut i hithörande frågor.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 71).

5

I i; 34 (angående riksgäldskontorets upplåningsrätt) hava införts de belopp,

som av riksdagen anvisats till utgående av lånemedel, dels å riksstaten

för år 1922, dels ock å tilläggsstaten för år 1921. Det torde även

vara lämpligt, att lånebemyndigandet kompletteras genom angivande av den

summa, som återstår att upplåna på grund av tidigare riksdagars beslut,

och vilken för närvarande uppgår till omkring 155 milj. kronor. I följd

härav har i § 34 intagits följande tillägg: »dels ock 154,955,000 kronor,

utgörande återstoden av de belopp, som riksgäldskontoret på grund av

riksdagens till och med år 1920 fattade beslut skall anskaffa genom upplåning».

De första orden i § 34 hava därjämte ändrats till »Riksdagen

har bemyndigat» etc.

De i andra och tredje styckena av § 40 förekommande orden »statskontoret»

och »statskontorets riksbokslutsbyrå» hava utbytts mot »riksräkenskapsverket».

Det i § 41 omförmälda utdraget av riksgäldskontorets räkenskaper

kommer att ersättas av en riksgäldskontorets årsbok, som är avsedd att

utkomma årligen under april månad. I anledning härav har nämnda §

erhållit följande ändrade lydelse:

»Senast vid utgången av april månad varje år bör, till upplysning

för allmänheten om riksgäldskontorets ställning, utgivas en årsbok, innefattande

bland annat redogörelse för riksgäldskontorets verksamhet under det

näst föregående räkenskapsåret, och böra i årsboken införas för ändamålet

lämpade utdrag av detta verks räkenskaper för samma år.»

Såsom framgår av ovanstående, kommer ej, på sätt med det förutvarande

räkenskapsutdraget varit fallet, någon utdelning av årsboken med

allmänna tidningarna att verkställas.

Då den nuvarande avfattningen av § 60 ej synes vara fullt tillfredsställande,

har utskottet för denna § föreslagit följande ändrade formulering:

»Sedan styrelse- och revisionsberättelser rörande de bolag, vilka innehava

statslån för anläggning av enskilda järnvägar, blivit av statens ombud

i bolagens revision insända till kommunikationsdepartementet och därifrån

överlämnade till riksgäldskontoret, böra fullmäktige, efter verkställd granskning

av dessa berättelser, taga under övervägande, huruvida särskilda åtgärder

erfordras för bevarande av riksgäldskontorets rätt och säkerhet för

de utgivna lånens fortsatta likviderande.»

§ 66 har uteslutits.

I § 69 stadgas såsom kompetensfordran för vinnande av anställning

såsom tjänsteman vid fullmäktiges kansli att hava avlagt den akademiska

S 34.

$ 40.

tf 41.

tf 60.

tf 66.

tf 69.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets memorial nr 79.

examen, som fordras för att vinna inträde i Konungens kansli eller i rättegångsverken.

Då examen till rättegångsverken — den s. k. hovrättsexamen

— numera ej avlägges utan ersatts med juris kandidatexamen,

har stadgandet ifråga ändrats på följande sätt:

»Dock böra de tjänstemän, som anställas vid fullmäktiges kansli, hava

avlagt antingen kansliexamen eller ock juris kandidatexamen».

s 70. I § 70 hava uteslutits de två sista punkterna.

ss 77 och 78. §§77 och 78 hava likaledes uteslutits.

1910 års bestämmelser angående låneunderstöd frånjärnvägslånefonden.

Vid nuvarande reglemente finnes såsom bilaga fogat ett avtryck av

de bestämmelser, vilka av 1910 års riksdag meddelats angående låneunderstöd

från allmänna järnvägslånefonden. Det torde ej vara behövligt, att

sagda bestämmelser längre kvarstå i reglementet. Samtliga de statslån,

vilka av Kungl. Maj:t beviljats till utgående av det år 1910 beviljade

anslaget å 7,500,000 kronor till låneunderstöd åt enskilda järnvägar, hava

nämligen numera med undantag av ett enda —- lånet till Mellersta Östergötlands

järnvägsaktiebolag — lyftats av vederbörande lånetagare; och

beträffande lånet till nämnda järnvägsbolag bar Kungl. Maj:t förklarat

bolaget hava gått förlustigt förmånen av det beviljade statslånet. — Ifrågavarande

bestämmelser hava alltså uteslutits.

Avlöningsstaterna.

De vid reglementet nu fogade fem avlöningsstaterna (för tjänstinnehavare

vid riksgäldskontoret, för riksdagsbiblioteket, för tjänstinnehavare vid

riksdagens bus samt för justitie- och militieombudsmansexpeditionerna) hava

utgått och i stället införts de av riksdagen godkända avlöningsstaterna vid

riksgäldskontoret och riksdagens bus, vid riksdagsbiblioteket samt för justitieoch

militieombudsmansexpeditionerna; dock bar härvid iakttagits, att anmärkningarna

3 och 4 till den nuvarande avlöningsstaten för tjänstinnehavare

vid riksgäldskontoret även influtit i det nya reglementet samt fullständigats

med ett tillägg, angivande de löneförmåner, som däri omförmälde tjänsteman

i andra graden kommer att åtnjuta enligt det nya avlöningsreglementet.

Sista meningen i anm. 3 »För tiden — — — — vice värden»

bar uteslutits.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankovtslcottets memorial nr 79.

7

Pensionsstaten.

Du förre sekreteraren hos riksdagens statsutskott, vice häradshövdingen

J. M. Stuart numera avlidit, har den pension å 4,000 kronor, som av

riksdagen beviljats honom, uteslutits ur den vid reglementet fogade pensionsstaten.

Däremot hava i samma pensionsstat införts nedannämnda, av

1921 års riksdag beviljade pensioner:

500 kronor årligen (från och med år 1921) åt förre korrekturläsaren

Gösta Miles Karlströms änka Ingeborg Karlström, född Söderman, och

500 kronor årligen (från och med år 1922) åt extra portvakten vid riksdagshuset

Per Fredlund.

Den nuvarande rubriken »Pensionsstat» har utskottet ansett lämpligen

kunna utbytas mot »Från riksgäldskontoret utgående pensioner».

Utskottet hemställer,

att det nu överlämnade förslaget till reglemente

för riksgäldskontoret må av riksdagen godkännas.

Stockholm den 18 juni 1921.

På bankoutskottets vägnar:

K. J. GUSTAFSSON.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets memorial Nr 79.

Reglemente för riksgäldskontoret.

Allmänna bestämmelser.

§ 1.

Riksgäldskontoret har till föremål:

a) att ombesörja likviden av svenska statens skuld, för vilken riksdagen

enligt § 66 regeringsformen ansvarar;

b) att verkställa alla de utbetalningar, som av rikets ständer eller

riksdagen blivit å detta verk anvisade;

c) att mottaga, förvalta och redovisa alla härtill anslagna tillgångar

och inkomster samt hålla uppkommande, till riksgäldskontoret levererade

överskott och behållningar riksdagen till banda;

d) att, i saknad av annan tillgång för bestridande av beviljade och å

riksgäldskontoret anvisade utgifter, upplåna därtill oundgängligen erforderliga

medel; och

e) att utföra alla uppdrag och åligganden, som riksgäldskontoret för

övrigt av rikets ständer eller riksdagen erhållit.

§ 2.

De till riksgäldskontoret börande och dit anslagna medel må icke under

någon förevändning eller med vad villkor som helst därifrån ryckas eller

användas till andra behov än dem riksdagen bestämt. Allt förordnande,

som däremot strider, vare kraftlöst (§68 regeringsformen). Och må, vid

likviderande av riksgäldskontorets fordringar, ackord, utan riksdagens särskilda

samtycke, icke medgivas.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 79.

9

Riksgäldskontorets styrelse.

§ 3.

Förvaltningen av riksgiildskontoret, dess medel ock tillhörigheter är

av riksdagen uppdragen åt sju fullmäktige, vilka vid lagtima riksdag

utses i den ordning, § 71 riksdagsordningen stadgar.

Vid fullmäktiges sammankomster föres ordet av den, som av riksdagen

blivit därtill utsedd; tillkommande fullmäktige att själva bland sig

välja en vice ordförande att föra ordet, när hinder för ordföranden inträffar.

§ 4-

Uppkommer ledighet bland fullmäktige, inträder suppleant enligt av

riksdagen bestämd ordning.

§ 5.

Är styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras, enligt

vad här nedan föreskrives, äger fullmäktiges ordförande att inkalla erforderligt

antal suppleanter.

Suppleant, som inkallas till tjänstgöring, äger uppbära dagarvode och

reseersättning enligt de grunder, som äro eller bliva bestämda för ledamot

av riksdagen.

§ 6.

Fullmäktige äro förbundna att vid riksgäld skontorets förvaltning ställa

sig till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar än även detta reglemente

samt övriga rörande riksgäldskontoret gällande föreskrifter; börande fullmäktige

dolt och förtegat hålla, vad vid kontorets förvaltning förefaller, som

tyst vara bör.

§ 7-

Blir fullmäktig ledamot av statsrådet eller kommer i den författning,

att han, jämlikt något av mom. a, b, c, d och e i § 26 riksdagsordningen,

icke må såsom riksdagsman godkännas, skall han genast frånträda

fullmäktigbefattningen och suppleant inträda i hans ställe.

§ 8.

Jämte noggrant iakttagande av vad i avseende på förvaltningen av

riksgäldskontoret och dit anslagna medel är stadgat, åligger fullmäktige att

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 8 saml. 62 käft. (Nr 79.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets memorial Nr 79.

omsorgsfullt vårda och befrämja detta verks rätt, säkerhet och förmån samt

för övrigt vidtaga alla på fullmäktige ankommande åtgärder i och för verkställigheten

av de i sådant avseende meddelade beslut samt fullmäktige

givna uppdrag.

§ 9.

Fullmäktige utse inom sig, på sätt sista punkten av § 48 innehåller,

två deputerade, en förste och en andre, vilka det åligger att i överensstämmelse

med detta reglemente samt de beslut och föreskrifter, som fullmäktige

meddela, ombesörja lånemedlens indragning, verkställa de för riksgäldskontorets

räkning erforderliga utländska likvider, anordna medel till

vissa av fullmäktige beslutade eller eljest ovillkorligen bestämda utbetalningar,

föredraga ärenden inför fullmäktige, tillse utförandet av fullmäktiges

beslut, utöva tillsyn över arbetet inom riksgäldskontoret samt i allmänhet

handhava den löpande förvaltningen.

Fördelningen mellan deputerade av dem gemensamt tillhörande göromål

bestämmes av fullmäktige. Vid varje sammankomst böra deputerade

redogöra för sina åtgärder under den efter fullmäktiges näst föregående

sammankomst förflutna tid.

Förste deputeraden äger att för sjukdoms- eller annat laga förfall eller

för enskilda angelägenheters besörjande bevilja tjänstemännen ävensom vaktbetjänte

ledighet under högst fjorton dagar, ävensom meddela föreskrift om

tjänstens uppehållande intill fullmäktiges nästa ordinarie sammankomst. Han

utövar jämväl beträffande vården av kontorets värdepapper det uppdrag,

tjänstgöringsordningen i sådant avseende innehåller.

Deputerade äga att vardera under en och en halv månad årligen åtnjuta

ledighet utan avdrag å arvodet. Till den bland fullmäktige, som av

dem utses att under sådan ledighet bestrida deputerads befattning, utgår

av de till riksgäldskontoret anslagna medel särskild ersättning med belopp,

motsvarande den ledige deputeradens arvode för ifrågavarande tid.

Därest förste deputeraden förut innehar tjänst å rikets stat, är han

skyldig att frånträda den därmed förenade avlöning, så länge han uppbär

arvode såsom förste deputerad.

Fullmäktige må vara obetaget att, om sådant finnes behövligt för lånetransaktioner,

utse ombud för bedrivande av därvid erforderliga underhandlingar.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 79.

11

§ 10.

Befallningar, som av någon annan än riksdagen meddelas angående

användandet av riksgäldskontorets tillgångar eller förvaltandet av samma

verk, få icke av fullmäktige åtlydas och efterkommas; varande fullmäktige

för sina åtgärder i denna egenskap riksdagen eller dess bankoutskott

och revisorer allena redo skyldiga samt kunna icke för sitt förhållande till

ansvar ställas utan i laga ordning och till följd av riksdagens eller dess

revisorers beslut eller, mellan riksdagar och revisioner, genom justitieombudsmannen.

§ Il
Till

ledning vid prövningen och avgörandet av förekommande ärenden,

för vilkas behandling antingen icke några eller mindre tillämpliga och bestämda

föreskrifter blivit meddelade, äga fullmäktige att av revisorerna begära

råd och yttranden.

Riksgäldskontorets lånerörelse.

§ 12.

1. För beredande av tillgång till de utbetalningar, som blivit av riksdagen

anvisade att täckas av lånemedel eller i övrigt skola utgå av dylika

medel, äger riksgäldskontoret att i mån av behov försälja obligationer,

ouppsägbara från långivarens sida, men ställda att återbetalas antingen viss

tid efter av riksgäldskontoret verkställd uppsägning eller enligt uppgjord

amorteringsplan, med rätt tillika för fullmäktige att bestämma dessa obligationers

valörer, räntefot och uppsägningstid.

2. För konvertering av äldre statslån, när omständigheterna därtill föranleda

och sådant med fördel för staten kan ske, äga fullmäktige att, på

sätt och till belopp fullmäktige finna lämpligt, dock ej utöver vad som

till konvertering åtgår, försälja eller träffa avtal om blivande försäljning

av statsobligationer, förskrivna med lägre ränta än det statslån, som utgör

föremål för konvertering.

3. Därest fullmäktige finna sådant med hänsyn till lånemarknadens läge

eller eljest ändamålsenligt, äga fullmäktige att i övrigt verkställa medgiven

upplåning mot riksgäldskontorets skuldförbindelser eller begagnande av krediter

på villkor, som fullmäktige med hänsyn till de vid upplåningen sig

företeende omständigheter och förhållanden äga bestämma.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bankoutskoitets memorial Nr 79.

4. För beredande av tillgång till kassaförstärkning åt statsverket då sådan

enligt Kungl. Maj:ts beslut påkallas, äga fullmäktige i mån av behov

upplåna medel mot vare sig riksgäldskontorets skuldförbindelser eller obligationer

i svenskt mynt, ställda till inlösen antingen efter viss förfallotid

eller efter föregången, av riksgäldskontoret verkställd uppsägning, och må

fullmäktige, jämväl i avseende å denna upplåning, såväl bestämma räntevillkoren

som fastställa betalningsterminerna.

§ 13.

1. Fullmäktige i riksgäldskontoret äga att på framställning av fullmäktige

i riksbanken ställa till riksbankens förfogande riksgäldskontorets skuldförbindelser

i form av skattkammarväxlar eller i annan form intill ett belopp

av 40,000,000 kronor i utländskt mynt med en löpetid av högst

två år ävensom att genom överenskommelse med fullmäktige i riksbanken

träffa erforderliga närmare bestämmelser rörande skuldförbindelsernas form,

belopp, löpetid, myntslag, inlösen m. m.

2. 1911 års riksdag har medgivit, att postsparbanken må äga att vid

behov av medel för bedrivande av sin rörelse få i riksgäldskontoret tillgodonjuta

kredit till ett belopp av högst 5,000,000 kronor mot gottgörelse,

motsvarande den effektiva ränta jämte lånekostnader, som riksgäldskontoret

enligt sina beräkningar har att självt utgiva å sålunda försträckta medel,

ävensom på de villkor i övrigt, som genom överenskommelse mellan fullmäktige

i riksgäldskontoret och styrelsen för postsparbanken varda fastställda.

För beredande av medel till ifrågakommande utbetalningar å nämnda

kredit äger riksgäldskontoret i mån av behov verkställa upplåning på sätt

rörande kassaförstärkning åt statsverket stadgats.

3. 1915 års riksdag har medgivit, att för varje centralkassa för jordbrukskredit,

som vinner godkännande från det allmännas sida, svenska statens

obligationer till värde av 100,000 kronor må från riksgäldskontoret

överlämnas till Sveriges riksbank att av denna innehavas såsom en gemensam

pant för samtliga centralkassans förbindelser, med rätt för kassans

fordringsägare att använda panten till täckande av sina fordringar, i den

mån kassans egna tillgångar, de belopp inberäknade, som på grund av

medlemmarnas i kassan ansvarighet för dess förbindelser kunna från dem

uttaxeras, därtill visa sig otillräckliga, och under villkor: att behovet av

pantens tillgripande skall styrkas genom intyg av det ombud, som skall

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 79.

13

förordnas för tillsyn över kassans verksamhet, att medgivande till pantens

användande skall lämnas av Kungl. Maj:ts befallningshavande i det län,

där centralkassans styrelse har sitt säte, därvid tillika skola meddelas erforderliga

föreskrifter angående sättet för pantens tillgodogörande och för

därigenom influtna medels fördelning mellan fordringsägarna, att riksgäldskontor

ofördröjligen underrättas, då dylikt medgivande lämnats,

samt att obligationerna därvid tillika i första hand hembjudas riksgäldskontoret

till inlösen.

4. Sedan riksgäldskontor jämlikt 1918 års lagtima riksdags beslut

tillhandahållit Svenska kronkreditaktiebolaget såsom garantifond 10,000,000

kronor i av svenska staten utgivna 5 procents obligationer, har 1918 års

urtima riksdag bemyndigat riksgäldskontor att för höjning av nämnda

fond tillhandahålla bolaget sådana obligationer till belopp, som erfordras

för ökning av bolagets upplåningsrätt, under förutsättning att bolagets aktiekapital

ökas till samma belopp som garantifonden.

§ 14.

1. Om sådana statsobligationer, i vilka någon viss, ovillkorlig återbetalning

medelst årlig amortering ej blivit av staten utfäst, varda av fullmäktige

i riksgäldskontoret utfärdade, skola fullmäktige snarast möjligt göra

framställning till riksdagen om anvisande å riksstaten under titel »Utgifter

för kapitalökning. Avbetalning å statsskulden» av de medel, vilka

böra årligen avsättas till fonden för statsskuldens amortering.

2. I avseende på riksgäldskontorets skulder, om vilka kontorets räkenskaper

och handlingar lämna fullständig upplysning, böra i övrigt de föreskrifter,

som äro intagna uti de vid föregående riksdagar för riksgäldskontoret

utfärdade reglementen, i de delar, samma föreskrifter ännu icke blivit fullgjorda,

fortfarande tjäna till efterrättelse.

3. Där preskriptionstid i avseende på någon särskild del av riksgäldskontorets

skulder icke blivit stadgad, skola skulderna, intill dess annorlunda

förordnas, i vederbörlig ordning likvideras, utan avseende å den tid, inom

vilken fordringar hos enskilda eller hos Kungl. Maj:t och kronan skola

nu eller framdeles göras gällande.

4. Då s. k. riksgäldssedlar i riksgäldskontoret till inlösen företes, äga

fullmäktige att, därest sedlarna befinnas riktiga, desamma infria.

5. Fullmäktige må, när sådant icke för riksgäldskontoret medför olägenhet,

kunna medgiva omedelbar inlösen i riksgäldskontoret av förfallna

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bankoutskottets memorial Nr 79.

obligationer och räntekuponger, fastän desamma enligt obligationernas lydelse

och stadgandena i lånekontrakten böra å däruti angivna utrikes orter infrias;

för vilket ändamål fullmäktige må träffa erforderliga överenskommelser

med de lånövertagare, som kontraktsenligt skola ombesörja denna inlösen.

6. Beträffande antalet egenhändiga underskrifter å riksgäldskontorets

obligationer skall gälla, att obligationer, som komma att av riksgäldskontoret

utfärdas, böra, då deras valör överstiger 1,000 kronor eller motsvarande

belopp i utländskt myntslag, vara försedda med minst en handskriven namnteckning,

samt att obligationer å lägre valör må kunna av riksgäldskontoret

utfärdas utan att vara försedda med någon handskriven namnteckning.

§ 15-

1. Fullmäktige må i riksgäldskontoret inrätta en statsskuldbok. Fordran

på grund av riksgäldskontorets obligationer av de lån, som fullmäktige bestämma,

må kunna genom obligationers inlämnande till riksgäldskontoret

förvandlas till en i statsskuldboken införd fordran. Inskrivning i statsskuldboken

kan även äga rum genom kontant inbetalning, varvid sökanden

antecknas såsom ägare av riksgäldskontorets obligationer till motsvarande

belopp. Fullmäktige äga fastställa bestämmelserna rörande statsskuldbokens

anordning samt villkoren för dess begagnande.

2. Obligation, som försetts med påskrift, att den gäller endast i viss

inans hand, må, på framställning av dess ägare, göras ånyo gällande i varje

innehavares hand, allt under de villkor i avseende på behöriga anteckningar

å själva obligationen samt i kontorets räkenskaper, som fullmäktige äga

föreskriva.

§ 16.

För bestridande av riksgäldskontoret åliggande betalningar äger detta

verk att begagna ett kassakreditiv i riksbanken tillbelopp av högst 1,500,000

kronor; börande i avseende på kreditivets begagnande de i bankoreglementet

därom meddelade föreskrifter lända till efterrättelse.

§ 17.

Riksgäldskontorets kontanta tillgångar skola, såvitt och så länge

de icke behöva användas för samma verk åliggande utbetalningar, insättas

i riksbanken eller placeras i lätt förytterliga valutor.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 79.

15

§ 18.

Därest statsverket erhåller större behållningar å sina räkningar i riksbanken

än som för de löpande statsutgifternas bestridande anses erforderliga,

äger riksgäldskontoret att, på de återbetalningsvillkor, som av fullmäktige

medgivas, sådana behållningar av statsverket till förvaltning mottaga.

§ 19.

Utfärdas av riksgäldskontoret nya obligationer, skola fullmäktige underställa

Kungl. Maj:ts fastställelse de beslut, som rörande sådan upplåning

fattas, med anhållan, att Kungl. Maj:t täcktes å det nya lånet meddela

sin garanti.

Riksgäldskontorets fonder.

§ 20.

Riksgäldskontoret förvaltar och skall särskilt bokföra fonden för annuitetslikvider,

till vilken, enligt vad i . § 33 sägs, överföras de medel, som

av riksgäldskontoret lyftas å de i riksstaten uppförda anslag till förräntning

och amortering av statsskulden.

Från denna fond skola utgå:

dels de belopp, som åtgå för inlösen av förfallna obligationer och räntekuponger,

tillhörande statslånen samt av staten övertagna lån,

dels ock de för gäldande av ränta å övrig medgiven upplåning erforderliga

belopp.

§ 21.

Hos riksgäldskontoret skall finnas upplagd en fond för statsskuldms

amortering, till vilken föras de anslag, som kunna komma att av riksdagen

anvisas till avbetalning å statsräntelånen.

Behållningen av denna fond skall av fullmäktige förräntas samt med

hänsyn till föreliggande förhållanden användas antingen till amortering av

statsskulden medelst utlottning eller obligationsköp eller ock till minskning

i den nya upplåning, vartill fullmäktige av riksdagen erhållit bemyndigande.

Med avseende å statsskuldens amortering skall iakttagas, att 1894 års statslån

skall vara slutbetalt senast inom år 1950.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

BankoutskotteUi memorial Nr 79.

§ 22.

1. De medel, som blivit av riksdagen avsatta till understödjande av

enskilda järnvägsanläggningar, skola av riksgäldskontoret förvaltas och, i den

mån de icke utbetalts till låntagarna, bokföras under namn av järnvägslånefonden.

De bestämmelser, som gälla för låneunderstöd från nämnda fond, finnas

angivna i en vid detta reglemente fogad bilaga.

2. De medel, som blivit av riksdagen anslagna för att underlätta åstadkommandet

av bibanor inom västra delarna av Värmlands, Kopparbergs och

Jämtlands län samt delar av Bohuslän och Dalsland, skola av riksgäldskontoret

förvaltas i enlighet med de av riksdagen därför givna föreskrifter

samt, i den män de icke utbetalts till låntagarna, bokföras under namn av

fonden för bibanor i västra delarna av riket.

De för denna fond gällande föreskrifter finnas angivna i en vid detta

reglemente fogad bilaga. _ .

3. Det åligger fullmäktige att ej mindre, om anledning därtill gives,

söka förebygga, att med statslån understött järnvägsbolags inkomster, med

åsidosättande av bolagets skyldighet att erlägga föreskriven inbetalning till

riksgäldskontoret, användas till bestridande av andra utgifter än sådana,

som äro nödvändiga för järnvägsdriftens uppehållande, än även, därest tvångsförsäljning

sker av järnvägsbolags egendom, uti vilken riksgäldskontoret

har inteckning till säkerhet för statens fordran, sa förfara, att dylik försäljning

ej må ° ske till lägre pris, än att denna fordran av köpeskillingen

varder betäckt.

§ 23.

De medel, som blivit av riksdagen anvisade till understödjande

av vissa allmänna byggnadsföretag, den s. k. allmänna byggnadslånefonden,

skola av riksgäldskontoret förvaltas och, i den mån de återbetalas till riksgäldskontoret,

redovisas till statsverket.

§ 24.

De tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret, riksdagens hus, riksdagsbiblioteket

samt justitie- och inilitieombudsmansexpeditionerna åliggande

pensionsavgifter ingå till en under fullmäktiges förvaltning ställd fond,

vilken skall förräntas och särskilt bokföras under benämning pensionsfonden.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 79.

17

De pensioner, som skola utgå från donna fond, bestridas dock tills

vidare av anslagen till pensioner vid resp. verk.

Riksgäldskontorets befattning med riksstatsinkomsterna.

§ 25.

Då enligt riksstaten lånemedel skola tagas i anspråk för bestridande

av utgifter, skall riksgäldskontoret i den mån dessa medel, på sätt i §§

35 ock 36 närmare förmärs, utgå, låta i sina räkenskaper bokföra desamma

under riksstatens inkomsttitel »Lånemedel».

§ 26.

Samtliga till riksgäldskontoret inflytande räntor å tills vidare förräntade

medel och kursvinster skola å lämpliga tider insättas å statsverkets

giroräkning i riksbanken samt i riksgäldskontorets räkenskaper bokföras å

kontot för riksstatens inkomsttitel »Diverse inkomster».

§ 27.

Till riksgäldskontoret inflytande räntor å lån från allmänna järnvägslånefonden

och allmänna byggnadslånefonden skola insättas å statsverkets giroräkning

i riksbanken samt i riksgäldskontorets räkenskaper bokföras å konti för

»Inkomster av statens produktiva fonder. Statens utlåningsfonder (överskott)»,

allmänna jämvägslånefonden. resp. allmänna byggnadslånefonden.

§ 28.

Till riksgäldskontoret inflytande kapitalavbetalningar å lån från järnvägslånefonden

och allmänna byggnadslånefonden skola, i den mån de inflyta,

insättas å statsverkets giroräkning i riksbanken och i riksgäldskontorets räkenskaper

bokföras å konti för »i anspråk tagna kapitaltillgångar», allmänna

jämvägslånef ond en resp. allmänna byggnadslånefonden.

§ 29.

Därest till riksgäldskontoret inflyta medel, vilka äro att hänföra till

särskilda uppbördsmedel för något av de å riksstaten till utgående från riksgäldskontoret

anvisade utgiftsanslag, skola dessa medel insättas å statsBihang

till riksdagens protokoll 1921. 8 samt. 62 haft. (Nr 79.) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bankoutskottets memorial Nr 79.

verkets giroräkning i riksbanken samt i riksgäldskontorets räkenskaper bokföras

å konto för det utgiftsanslag, till vilket medlen höra.

Därest till riksgäldskontor återbetalas medel, som tidigare anvisats

å riksstaten att utgå av tillfälliga lånemedel, skola dessa medel av riksgäldskontor

förvaltas och i närmast följande riksstat redovisas såsom i anspråk

tagna kapitaltillgångar att användas för avbetalning av tillfällig upplåning.

§ BO.

Då obligationer och räntekuponger för de av riksgäldskontoret upptagna

lån icke varda inom den för deras inlösande bestämda preskriptionstid

bos riksgäldskontoret företedda, skola de medel, vilka för infriande av

sådana obligationer och räntekuponger varit avsedda, avföras från fonden

för annuitetslikvider samt insättas å statsverkets giroräkning i riksbanken

och i riksgäldskontorets räkenskaper bokföras å riksstatstiteln »Diverse inkomster».

Riksgäldskontorets befattning med riksstatsutgiftema.

§ 31.

Från riksgäldskontoret skola direkt utbetalas samtliga de utgifter, som

enligt riksstaten och i detta reglemente givna föreskrifter skola utgå från

anslagen till riksdags- och revisionskostnader m. m.

Medel till dessa utgifter, vilka enligt riksstaten skola utgå av de allmänna

statsinkomsterna, äger riksgäldskontoret bereda sig genom direkt

uttag i mån av behov å statsverkets giroräkning i riksbanken.

§ 32.

Alla på riksdagens beslut grundade utgifter för riksdagskostnader skola

omedelbart från riksgäldskontoret till vederbörande utbetalas, varförutom

sådana av riksdag föranledda utgifter, som i anseende till deras föremål

eller beskaffenhet dels redan blivit, dels framdeles varda av Kungl. Maj:t

godkända och å statskontoret förskottsvis anvisade, må, efter erhållna rekvisitioner

och anställd granskning av därför avlämnade verifikationshandlingar,

statskontoret av riksgäldskontoret gottgöras.

För sådant ändamål äro i riksstaten för år 1922, undergruppen »riksdags-

och revisionskostnader m. m.», uppförda följande anslag, nämligen:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 79.

l''J

1. Till riksdags- och revisionskostnader samt kostnader för riksdagens

hus, förslagsanslag, 4,000,000 kronor.

Från detta anslag skola utgå

a) ledamöter av riksdagen tillkommande traktamenten ock resekostnadsersättningar,

expenser för utskotten, arvoden åt riksdagens och utskottens

sekreterare och kanslipersonal, tryckningskostnader och dylika utgifter, som

hittills plägat från detta anslag bestridas, ävensom de ersättningsbelopp,

som jämlikt bestämmelse i § 76 här nedan kunna komma att vid skada

till följd av olycksfall i arbete utbetalas till den personal, som är anställd

vid eller utför arbete för riksdagen, dess utskott och delegationer samt

tryckeriexpedition;

b) de traktamenten och resekostnadsersättningar, som tillkomma riksdagens

revisorer, ävensom kostnaderna för tryckning, häftning och utdelning

av revisorernas berättelser och de förklaringar, som i anledning därav varda

avgivna; ägande revisorerna att utom de av dem fastställda arvoden till de

hos dem anställda sekreterare samt kameral- och kanslipersonal jämte vaktbetjäning

till utgående från detta anslag anvisa ersättning för inköp av

papper, skrivmaterialier och andra dylika utgifter, för annonser om revisorernas

sammanträden samt för de kostnader, som kunna föranledas av verkställda

resor;

c) kostnaderna, jämlikt 1918 års lagtima riksdags beslut, för utgivande

genom fullmäktiges i riksgäldskontoret försorg av en uppslagsbok

över riksdagens verksamhet;

d) kostnaderna, enligt 1912 års riksdags beslut, för utgivandet på

svenska språket genom fackkunnig person i en upplaga å 2,000 exemplar

av en samling grundlagar, vallagar och parlamentariska arbetsordningar i

, främmande länder i överensstämmelse med ett av utsedda kommitterade

avgivet förslag, skolande detta arbete, i män de olika häftena utkomma,

avgiftsfritt tillställas de riksdagens ledamöter, som därom framställa begäran,

samt i övrigt hållas till försäljning till det antal exemplar, fullmäktige

äga bestämma;

e) utgifterna, enligt 1914 års senare lagtima riksdags beslut, för tryckning

i en upplaga av sexhundra exemplar av konstitutionsutskottets protokoll

under riksdagarna 1810, 1812 och 1815;

f) ett belopp av förslagsvis 30,000 kronor att enligt 1920 års riksdags

beslut, utöver det år 1917 för ändamålet beviljade anslag, användas

för utarbetande av ett fullständigt personregister till riksdagens protokoll

för tiden 1809—1866;

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bankoutskottets memorial Nr 79.

g) kostnaden, enligt 1918 års lagtima riksdags beslut, för utarbetande

och tryckning i en upplaga av högst 800 exemplar av ett fullständigt

person- och sakregister till riksdagens protokoll med bihang för åren 1911

—1920;

h) kostnaderna för nödiga reparationer och andra arbeten för vederbörligt

underhåll och tillsyn av den för riksdagens sammankomster avsedda

fasta egendom samt för de nti samma egendom befintliga inventariers underhåll

och komplettering;

i) kostnaderna för tryckning av justitieombudsmannens och militieombudsmannens

ämbetsberättelser;

j) från detta anslag skola utgå pensioner till f. d. befattningshavare vid

riksdagen samt till änkor och barn efter sådana befattningshavare.

2. Till avlöningar och pensioner m. m. vid riksgälds- och riksdagsförvaltningen,

förslagsanslag, 600,000 kronor.

För användningen av detta anslag gälla följande bestämmelser:

a) arvode till fullmäktig i riksgäldskontor skall utgå med 4,000 kronor

om året. Därutöver skall ordföranden åtnjuta 1,000 kronor, förste deputeraden

10,000 kronor och andre deputeraden 3,000 kronor, allt för år räknat.

Fullmäktig, som ej är bosatt i Stockholm, skall dessutom äga uppbära

reseersättning för varje resa, som han efter kallelse till sammanträde

företager från sin hemort till sammanträdesorten och åter enligt de grunder,

som äro eller varda bestämda för ledamot av riksdagen;

b) vid semester för fullmäktiges deputerade utgår vikariatsersättning

enligt bestämmelsen i § 9 av detta reglemente;

c) avlöningen för tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret och riksdagens

hus utgår enligt det av riksdagen fastställda avlöningsreglementet för befattningshavare

vid riksdagens verk med därtill hörande tjänsteförteckning och

särskilda bestämmelser angående tillämpning av samma reglemente;

d) till arvoden åt icke-ordinarie befattningshavare vid riksgäldskontoret

samt till belöning för extra arbeten inom kontoret ävensom till arvoden

åt icke-ordinarie personal vid riksdagens hus äga fullmäktige använda ett

förslagsanslag av 70,000 kronor;

e) från detta anslag skola utgå ersättningsbelopp, som jämlikt bestämmelse

i § 76 här nedan kunna komma att vid skada till följd av

olycksfall i arbete utbetalas till personalen vid riksgäldskontoret, riksdagsbiblioteket

och riksdagens hus;

f) såsom begravningshjälp eller annat tillfälligt understöd för stärb
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 79.

21

husen efter avlidna, obemedlade tjänstemän och vaktbetjänte vid riksgäldskontor

och f. d. generalassistanskontoret äga fullmäktige att under loppet

av varje år disponera en summa av högst 500 kronor;

g) från ifrågavarande anslag skola vidare utgå pensioner till förutvarande

tjänstinnehavare vid riksgäldskontor och riksdagens hus;

h) därest änke- och pupillkassans vid riksgäldskontoret för helt år avslutade

och vederbörligen granskade räkenskaper skulle visa, att kassans

inkomster under året understigit de utbetalningar, som därunder ålegat

kassan, må den sålunda uppkomna bristen gottgöras inom ett belopp av högst

2,250 kronor för året, dock under förbehåll, att vad utav denna anslagssumma

för ett år ej behövt användas icke får för ett annat år av kassan

tillgodonjutas, och under villkor, att delägarnas bidrag under tiden utgå

utan förminskning av deras uti det för kassan nu gällande reglemente

bestämda belopp, samt att pensionerna för änkor och barn efter tjänstemän

och vaktmästare vid riksgäldskontoret och f. d. generalassistanskontoret

ej få höjas utöver de belopp, varmed de enligt kassadelägarnas den

10 maj 1919 fattade, av fullmäktige i riksgäldskontoret fastställda beslut

skola utgå.

3. Till kostnader för riksdagsbiblioteket, 81,000 kronor.

För användningen av detta anslag gälla följande bestämmelser:

a) arvode till ledamot i bibliotekets styrelse skall utgå med 500 kronor

om året;

b) avlöningen för tjänstinnehavare vid biblioteket utgår enligt det av

riksdagen fastställda avlöningsreglementet för befattningshavare vid riksdagens

verk med därtill hörande tjänsteförteckning och särskilda bestämmelser

angående tillämpning av samma reglemente;

c) från ifrågavarande anslag skola vidare utgå pensioner till förutvarande

tjänstinnehavare vid biblioteket;

d) till arvoden åt extra biträden, vikariatsersättning och expenser vid

biblioteket äger dess styrelse använda ett förslagsanslag av 12,000 kronor

årligen;

e) till komplettering och utvidgning av biblioteket samt därmed förenade

utgifter har riksdagen anvisat ett reservationsanslag av 15,000

kronor årligen att utgå från och med år 1920;

f) för bindning av svensk officiell statistik och kommittébetänkanden

i biblioteket har 1920 års riksdag anvisat ett reservationsanslag av 12,000

kronor att utgå med 4,000 kronor för vart och ett av åren 1920—1922.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bankoutskottets memorial Nr 79.

4. Till kontorsexpenser, inlösning sprovisioner och andra omkostnader

för statsskulden, förslagsanslag, 300,000 kronor.

Från detta anslag skola utgå:

a) riksgäldskontorets kontorsexpenser, såsom utgifter för städning, anskaffning

av inventarier och förbrukningsartiklar, underhåll av inventarier,

belysning, bidrag till anordnande av frukostservering för riksgäldskontorets

personal ävensom resekostnadsersättning och kostnader för uniformsbeklädnad

m. m.;

b) utgifter för inköp av obligationspapper, tryckning av obligationer

m. m. samt inlösningsprovisioner.

5. Till avlöningar, resekostnader och expenser för justitieombudsmannen

och hans expedition, förslagsanslag, 75,000 kronor.

Beträffande detta anslag bar riksdagen fastställt följande villkor:

l:o) a) att justitieombudsmannens arvode är bestämt till 17,040 kronor

för år;

b) att arvodet må uppbäras för den tid, justitieombudsmannen utövar

sitt ämbete eller åtnjuter semester, men att för tid, varunder justitieombudsmannen

är av sjukdom hindrad att utöva ämbetet, ban skall vidkännas ett

tjänstledigbetsavdrag av 14 kronor för dag, samt att för sådan tid, varunder

justitieombudsmannen av annan anledning än semester eller sjukdom

icke bestrider ämbetet ban må kunna enhgt bestämmande av fullmäktige

i riksbanken och fullmäktige i riksgäldskontoret förpliktas att av arvodet

avstå vad i varje fall prövas skäbgt;

c) att justitieombudsmannen, därest han förut innebar tjänst å rikets

stat, skall vara skyldig att frånträda den därmed förenade löneinkomst, så

länge ban uppbär justitieombudsmans avlöning; och

d) att justitieombudsman, som vid ämbetets tillträde icke är bosatt i

huvudstaden, må äga att utöver den fastställda avlöningen uppbära flyttningsbjälp

med 1,500 kronor;

2:o) a) att tjänstgöringsarvodet för justitieombudsmannens ersättare

skall utgå efter 17,040 kronor för helt år räknat;

b) att justitieombudsmannens ersättare skall, därest ban innebar tjänst

å rikets stat, vara skyldig att frånträda den därmed förenade löneinkomst

för den tid, för vilken ban uppbär nämnda tjänstgöringsarvode; och

c) att justitieombudsmannens ersättare må, därest ban vid inträde i

utövning av justitieombudsmansämbetet icke är bosatt i huvudstaden, äga

att för resa från boningsorten till huvudstaden och åter uppbära särskild

resekostnads- och traktamentsersättning;

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 79.

23

3:o) a) att avlöningen för byråchefen vid justitieombudsmansexpeditionen

är bestämd att från och med år 1922 utgå med samma belopp och

efter samma grunder, som enligt avlöningsreglementet för befattningshavare

vid riksdagens verk gälla för befattningshavavare i 20:e lönegraden;

b) att, därest byråchefen förut innehar tjänst på rikets stat, samma

villkor och förbehåll skola vid uppbärandet av ovanberörda avlöning iakttagas,

som äro stadgade i avseende på utbetalningen av justitieombudsmansavlöningen

i enahanda fall;

c) att för åtnjutande av de avlöningsförmåner, vilka tillkomma byråchefen,

skola i övrigt i tillämpliga delar, efter justitieombudsmannens beprövande,

gälla samma villkor och bestämmelser, som äro eller bliva stadgade

med avseende å de expeditionssekreteraren hos justitiekanslersämbetet

tillkommande avlöningsförmåner;

4:o) att avlöningen för övriga tjänstinnhavare vid justitieombudsmansexpeditionen

utgår enligt det av riksdagen fastställda avlöningsreglementet

för befattningshavare vid riksdagens verk med därtill hörande tjänsteförteckning

och särskilda bestämmelser angående tillämpningen av samma

reglemente;

5ro) att från ifrågavarande anslag skola utgå de pensioner, som beviljats

förutvarande tjänstinnehavare vid justitieombudsmansexpeditionen;

6:o) att ett årligt anslag av 10,000 kronor må av justitieombudsmannen

från och med år 1922, emot behörig redovisning, användas till bestridande

av expenser för justitieombudsmannens och tryckfrihetskommitterades expedition,

vikariatsersättning m. m.,

7:o) att till kostnader för justitieombudsmannens ämbetsresor må från och

med år 1921, på hans rekvisition och mot därför inom varje års utgång avgivande

redovisning, förskottsvis utbetalas ett belopp av 4,000 kronor årligen.

Vidare må, enligt 1907 års riksdags beslut, av detta anslag utgå kostnaderna

för utarbetandet av en historik över justitieombudsmansämbetets

förvaltning under det första seklet av detta ämbetes tillvaro, för vilket ändamål

må till justitieombudsmannen, på dennes rekvisition och emot framdeles

skeende redovisning, förskottsvis utbetalas ett belopp av högst 20,000 kronor.

1921 års riksdag har medgivit justitieombudsmannen att av ifrågavarande

förslagsanslag emot behörig redovisning använda under år 1921

ej mindre ett belopp av 7,875 kronor 24 öre till täckande av uppkomna

flyttningskostnader m. m. än även ett belopp av högst 4,500 kronor till

bestridande av kostnader för uppvärmning av justitieombudsmansexpeditionens

lokaler samt telefonabonnemang under åren 1920 och 1921.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bankoutskottets memorial Nr 79.

6. Till avlöningar, resekostnader och expenser m. m. för militieombudsmannen

och hans expedition, förslagsanslag, 80,000 kronor.

Beträffande detta anslag har riksdagen fastställt följande villkor:

l:o) a) att militieombudsmannens arvode är bestämt till 17,040

kronor för år;

b) att arvodet må uppbäras för den tid, militieombudsmannen utövar

sitt ämbete eller åtnjuter semester, men att för tid, varunder militieombudsmannen

är av sjukdom hindrad att utöva ämbetet, ban skall vidkännas

ett tjänstledighetsavdrag av 14 kronor för dag, samt att för sådan tid,

varunder militieombudsmannen av annan anledning än semester eller sjukdom

icke bestrider ämbetet, ban må kunna enligt bestämmande av fullmäktige

i riksbanken och fullmäktige i riksgäldskontor förpliktas att av

arvodet avstå vad i varje fall prövas skäligt;

c) att militieombudsmannen, därest ban förut innebar tjänst å rikets

stat, skall vara skyldig att frånträda den därmed förenade löneinkomst, så

länge ban uppbär militieombudsmannens avlöning; och

d) att militieombudsman, som vid ämbetets tillträde icke är bosatt i

huvudstaden, må äga att utöver den fastställda avlöningen uppbära flyttningshjälp

med 1,500 kronor;

2:o) a) att tjänstgöringsarvodet för militieombudsmannens ersättare skall

utgå efter 17,040 kronor för helt år räknat;

b) att militieombudsmannens ersättare skall, därest ban innebar tjänst

å rikets stat, vara skyldig att frånträda den därmed förenade löneinkomst

för den tid, för vilken han uppbär nämnda tjänstgöringsarvode; och

c) att mibtieombudsmannens ersättare må, därest ban vid inträde i

utövning av militieombudsmansämbetet icke är bosatt i huvudstaden, äga

att för resa från boningsorten till huvudstaden och åter uppbära särskild

resekostnads- och traktamentsersättning;

3: o) a) att avlöningen för byråchefen vid militieombudsmansexpeditionen

är bestämd att från och med år 1922 utgå med samma belopp

och efter samma grunder, som enligt avlöningsreglementet för befattningshavare

vid riksdagens verk gälla för befattningshavare i 20:e lönegraden;

b) att, därest byråchefen förut innebar tjänst på rikets stat, samma

villkor och förbehåll skola vid uppbärandet av ovanberörda avlöning iakttagas,

som äro stadgade i avseende på utbetalningen av militieombudsmansavlöningen

i enahanda fall;

c) att för åtnjutande av de avlöningsförmåner, vilka tillkomma byråchefen,

skola i övrigt i tillämpliga delar, efter militieombudsmannens beprö
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 79.

25

vande, gälla samma villkor och bestämmelser, som äro eller bliva stadgade

med avseende å de expeditionssekreteraren hos justitiekanslersämbetet tillkommande

avlöningsförmåner;

4:o) att avlöningen för övriga tjänstinnehavare vid militieombudsmansexpeditionen

utgår enligt det av riksdagen fastställda avlöningsreglementet

för befattningshavare vid riksdagens verk med därtill hörande tjänsteförteckning

och särskilda bestämmelser angående tillämpningen av samma

reglemente;

5:o) att ett årligt anslag av 9,800 kronor må från och med år 1921,

emot behörig redovisning användas till bestridande av expenser för militieombudsmannens

expedition, vikariatsersättning m. m.;

6 ro) att till bestridande av kostnaden för militieombudsmannens ämbetsresor

må på hans rekvisition och mot redovisning, som avgives inom

varje års utgång, förskottsvis utbetalas, 8,000 kronor;

7: o) att till bestridande av kostnaden för hyra för lokal åt militieombudsmansexpeditionen

ävensom lokalens uppvärmning må användas ett förslagsanslag

av 3,000 kronor för år; och har riksdagen uppdragit åt fullmäktige

att ombesörja förhyrandet av lämplig lokal för nämnda expedition;

8: o) att, därest ombyte av lokal för militieombudsmannens expedition

ifrågakommer, erforderligt belopp må av riksgäldskontoret utbetalas till bestridande

av uppkommande flyttningskostnad.

1921 års riksdag har medgivit militieombudsmannen att av ifrågavarande

förslagsanslag under år 1921 använda, utöver förut anvisade belopp,

ytterligare 1,000 kronor för fyllnad av det för samma år anvisade anslag

till bestridande av expenser för militieombudsmannens expedition, vikariatsersättning

m. m.

-Riksdagen har år 1921

l:o) dels medgivit, att dyrtidstillägg må utgå till befattningshavare vid

riksgäldskontoret och riksdagens hus enligt de grunder, som av riksdagen

godkänts för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst och i övrigt

angivits i bankoutskottets utlåtande nr 66, dels ock bemyndigat fullmäktige

i riksgäldskontoret att för ifrågavarande ändamål av förslagsanslaget till

avlöningar och pensioner m. m. vid riksgälds- och riksdagsförvaltningen

använda erforderligt belopp;

2: o) dels medgivit, att dyrtidstillägg må utgå till befattningshavare vid

riksdagsbiblioteket enligt de i mom. l:o) här ovan angivna grunder, dels

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 8 samt. 62 höft. {Nr 79.) 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bankoutskottets memorial Nr 79.

och bemyndigat styrelsen för riksdagsbiblioteket att för ifrågavarande ändamål

av förslagsanslagen till avlöningar, arvoden m. m. till styrelsen och ordinarie

befattningshavare samt arvoden åt extra biträden, vikariatsersättningar

och expenser använda erforderligt belopp;

3:o) dels medgivit, att dyrtidstillägg må utgå till justitieombudsmannen

och befattningshavare vid justitieombudsmannens expedition enligt de i

mom. l:o) här ovan angivna grunder, dels ock bemyndigat justitieombudsmannen

att för ifrågavarande ändamål av förslagsanslaget till avlöningar, resekostnader

och expenser för justitieombudsmannen och hans expedition använda

erforderligt belopp; samt

4:o) dels medgivit, att dyrtidstillägg må utgå till militieombudsmannen

och befattningshavare vid militieombudsmannens expedition enligt de i mom.

l:o) här ovan angivna grunder, dels ock bemyndigat militieombudsmannen

att för ifrågavarande ändamål av förslagsanslaget till avlöningar, resekostnader

och expenser m. m. för militieombudsmannen och hans expedition använda

erforderligt belopp;

5:o) dels medgivit, att dyrtidstillägg må från och med den 1 juli 1921

utgå till pensionerade f. d. befattningshavare vid riksdagen, riksgäldskontoret,

riksdagens hus, riksdagsbiblioteket samt justitieombudsmannens och militieombudsmannens

expeditioner enligt de grunder, som finnas angivna i bankoutskottets

utlåtande nr 57, dels ock bemyndigat fullmäktige i riksgäldskontoret

att för ifrågavarande ändamål av förslagsanslaget till avlöningar

och pensioner m. in. vid riksgälds- och riksdagsförvaltningen använda erforderligt

belopp;

6:o) dels medgivit, att dyrtidstillägg må från och med den 1 juli 1921

utgå till änkor och barn, som åtnjuta pension från riksgäldskontorets änkeoch

pupillkassa samt till å riksgäldskontorets pensionsstat uppförda änkorna

Anna Amalia Sandström och Hedvig Axelina Gottfrida Olivia Levin, enligt

de grunder, som finnas angivna i bankoutskottets utlåtande nr 58, dels ock

bemyndigat fullmäktige i riksgäldskontoret att för ifrågavarande ändamål

av förslagsanslaget till avlöningar och pensioner m. m. vid riksgälds- och

riksdagsförvaltningen använda erforderligt belopp;

7:o) dels beslutat, att dyrtidstillägg skall utgå till de hos riksdagens

kamrar, ständiga och tillfälliga utskott samt kansli anställda tjänstemän och

vaktbetjänte i enlighet med de grunder, som finnas angivna i bankoutskottets

utlåtande nr 40.

Vidare har riksdagen år 1921 medgivit att tillfällig löneförbättring

må under år 1921 utgå vid vissa befattningar vid riksdagens verk och

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 79.

27

myndigheter i enlighet med ett i bankoutskottets utlåtande nr 72 intaget

förslag;

samt bemyndigat

dels fullmäktige i riksgäldskontoret att för ifrågavarande ändamål av

förslagsanslaget till avlöningar och pensioner m. m. vid riksgälds- och riksdagsförvaltningen

använda erforderligt belopp;

dels styrelsen för riksdagsbiblioteket att för ändamålet av förslagsanslaget

till avlöningar, arvoden m. m. till styrelsen och ordinarie befattningshavare

använda erforderligt belopp;

dels justitieombudsmannen att för ifrågavarande ändamål av förslagsanslaget

till avlöningar, resekostnader och expenser för justitieombudsmannen

och hans expedition använda erforderligt belopp;

dels ock militieombudsmannen att för ifrågavarande ändamål av förslagsanslaget

till avlöningar, resekostnader och expenser för militieombudsmannen

och hans expedition använda erforderligt belopp.

§ 33.

De anslag, som finnas i riksstaten för år 1922 uppförda under anslagsgrupperna

»Räntor å statsskulden m. m.» och »Avbetalning å statsskulden»

och vilka skola täckas av de allmänna statsinkomsterna, äger riksgäldskontoret

att i mån av behov direkt draga å statsverkets giroräkning i riksbanken

samt tillgodoföra fonden för annuitetslikvider.

De i riksstaten för år 1922 samt i tilläggsstaten till riksstaten för

år 1921 uppförda anslagen »Återbetalning av tillfälliga lånemedel» stå därjämte

till riksgäldskontorets förfogande för därmed avsett ändamål.

§ 34.

Riksdagen har bemyndigat riksgäldskontoret att för svenska statens

räkning upplåna:

dels 80,633,900 kronor, utgörande de i riksstaten för år 1922 uppförda

anslag, vilka skola täckas av lånemedel,

dels 62,008,780 kronor, utgörande de i tilläggsstaten till riksstaten för

år 1921 uppförda anslag, vilka likaledes skola utgå av lånemedel,

dels ock 154,955,000 kronor, utgörande återstoden av de belopp, som

riksgäldskontoret på grund av riksdagens till och med år 1920 fattade beslut

skall anskaffa genom upplåning.

Det åligger riksgäldskontoret att enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetala

de anslag, som av riksdagen anvisats att utgå av lånemedel.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bankoutskottets memorial Nr 79.

§ 35.

De i nästföregående paragraf omförmälda anslag skola av riksgäldskontoret,

i mån av rekvisition, utbetalas medelst insättning i riksbanken, vad

statskontoret beträffar, å statsverkets giroräkning med angivande att insättningen

sker för statskontorets räkning, och vad angår övriga ämbetsverk å resp.

verks giroräkning i riksbanken. Samtidigt med insättningen skola medlen,

jämte bifogande av riksbankens attest å insättningen, inreverseras till

vederbörande verk. I riksgäldskontorets räkenskaper skola dessa medel

uppdebiteras å kontot för riksstatens inkomsttitel: »Lånemedel» och avföras

å konto för riksstatens vederbörande utgiftstitel.

§ 36.

De anslag, som av riksdagen anvisas till allmänna järnvägslånef onden

och fonden för bibanor inom vissa delar av riket, skola av riksgäldskontoret

redovisas såsom reservationsanslag.

§ 37.

Uttagning enligt detta reglemente av medel å statsverkets giroräkning

i riksbanken skall ske genom checkar, underskrivna av en bland fullmäktige

samt kontrasignerade av riksgäldskommissarien och en annan tjänstinnehavare

i riksgäldskontoret; och skola i övrigt iakttagas föreskrifterna i kungörelsen

den 10 december 1909 angående statsverkets giroräkning i riksbanken.

På riksgäldskontoret anvisade kreditiv.

§ 38.

Till följd av stadgandet i § 63 regeringsformen har riksdagen anslagit

och till utbetalning från riksgäldskontoret anvisat en kreditivsumma av

15,000,000 kronor, för att vid infallande krig av Konungen lyftas,

sedan han statsrådet in pleno hört och riksdagen sammankallat. Kiksdagens

å denna summa utfärdade förseglade anordning får ej förr brytas

eller summan av fullmäktige utbetalas, än sedan riksdagskallelsen blivit i

allmänna tidningarna kungjord.

§ 39.

Den kreditivsumma, som, enligt ovan åberopade grundlagsstadgande,

bör å riksgäldskontoret anvisas för att, på sätt detsamma innehåller, under

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 79.

29

tiden mellan innevarande och nästkommande riksdag vara tillgänglig, då

Konungen till rikets försvar eller andra högst viktiga och angelägna ändamål,

sedan hela statsrådets tankar däröver blivit inhämtade, finner den vara

oundgängligen nödig, har riksdagen fastställt till 15,000,000 kronor.

Huvudbok och medelsredovisning.

§ 40.

Över riksgäldskontorets samtliga tillgångar och skulder samt inkomster

och utgifter uppgöres och avslutas för varje år en fullständig huvudbok,

vilken skall inom den 1 mars året näst efter det, vilket densamma omfattar,

vara avslutad samt före den 1 därpå följande april behörigen granskad.

Riksgäldskontorets huvudbok bör vid lämpliga tider hållas riksräkenskapsverket

till hända, på det att riksgäldskontorets räkenskaper må kunna

i nödiga delar intagas i rikshuvudboken.

Tillika skall det åligga vederbörande tjänsteman hos riksgäldskontoret

att till riksräkenskapsverket för varje månad före den 15 i därpå följande

månad avlämna fullständiga räkenskapsuppgifter enligt; fastställda formulär

angående riksgäldskontorets rörelse under månaden samt uppgift å befintlig

kassabehållning vid månadens början och slut.

§ 41.

Senast vid utgången av april månad varje år bör, till upplysning för

allmänheten, om riksgäldskontorets ställning, utgivas en årsbok, innefattande

bland annat redogörelse för riksgäldskontorets verksamhet under det näst

föregående räkenskapsåret, och böra i årsboken införas för ändamålet lämpade

utdrag av detta verks räkenskaper för samma år.

Angående fullmäktiges sammankomster.

§ 42.

Fullmäktige sammanträda en gång i varje vecka å tid, som av dem

bestämmes. Därjämte böra, då ärendenas beskaffenhet och oavbrutna gång

sådant fordra, särskilda sammankomster hållas å tid, som ordföranden bestämmer.

Vid varje sammankomst skall protokoll föras.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bankoutskottets memorial Nr 79.

% 43.

Med undantag av de enligt § 9 åt vissa deputerade uppdragna

bestyr och åligganden böra alla fullmäktiges behandling tillhörande mål inför

fullmäktige vid deras sammankomster föredragas och få endast där avgöras.

§ 44.

Åstundar fullmäktig att under längre eller kortare tid från staden

avresa, bör han sådant förut vid sammankomst eller hos ordföranden anmäla

samt då tillika uppgiva tiden för sin frånvaro.

§ 45.

Är fullmäktig, som icke, på sätt i näst ovanstående paragraf föreskrives,

till erhållande av ledighet sig anmält, genom opasslighet eller enskilda

angelägenheter hindrad att sammankomst bevista, bör han sitt förfall varje

gång tillkännagiva.

§ 46.

Vid sammankomst skola minst fem fullmäktige vara tillstädes; dock

må ärenden, som ej tåla uppskov, avgöras av allenast fyra fullmäktige, därest

de äro om besluten ense. Frågor om låns upptagande, de i regeringsformen

omförmälda kreditivs utbetalning eller andra ärenden av mera allmän

vikt få icke avgöras, ej heller tjänster tillsättas eller pensioner beviljas, såvida

icke minst fem fullmäktige äro närvarande.

§ 47.

Fullmäktige vare ej tillåtet att företaga någon överläggning i närvaro

av Konungens ombud, ifall det, utan att av fullmäktige därom vara anmodat,

skulle vid deras sammankomst sig infinna.

§ 48.

Yppas under fullmäktiges överläggningar skiljaktighet i meningarna,

böra samtliga närvarande fullmäktige till protokollet avgiva sina röster,

vilka per capita beräknas. Därest flera skiljaktiga meningar yttras, böra

de sinsemellan närmast överensstämmande, såvitt möjligt är, sammanjämkas.

Då ett lika antal röster utfaller för vardera meningen, är ordförandens

röst avgörande. Den vid sammankomst närvarande fullmäktig,

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 79.

31

som sin röst ej särskilt avgiver eller, efter börjad överläggning om ett

föredraget ämne, sig avlägsnat, anses hava det då fattade beslutet biträtt.

Sluten omröstning må endast företagas vid val till sådana befattningar,

därtill någon bland fullmäktige kan utses.

§ 49.

Över fullmäktiges beslut i mål, som röra riksgäldskontorets tjänstemän

eller andra enskilda personer, äger den eller de, på vilkas rätt och

bästa dessa beslut kunna inverka, att bos bankoutskottet anföra besvär,

därvid klaganden dock, såvida besvären skola till prövning upptagas, bör

inom trettio dagar efter bevisligen erhållen del av det meddelade beslutet

sitt missnöje däremot hos fullmäktige skriftligen anmäla; varjämte det,

vid enahanda äventyr, åligger honom att senast en månad före riksdagens

början sina besvär ingiva till fullmäktige, av vilka desamma, jämte utlåtande

däröver, till banko utskottet överlämnas.

Besvär över fullmäktiges nyss före eller under riksdagens sammanvaro

i djdika mål meddelade beslut böra inom fjorton dagar efter delfåendet,

den dagen likväl oräknad, omedelbarligen av vederbörande till bankoutskottet

inlämnas.

Angående fullmäktige tillhörande särskilda åligganden och uppdrag.

§ 50.

Fullmäktige skola minst en gång varje år genomgå och inventera

de obligationer, skuldförbindelser och övriga värdehandlingar, som antingen

tillhöra riksgäldskontoret eller där förvaras för annans räkning. Fullmäktige

böra jämväl en gång årligen granska ombudsmannens diarium.

§ 51.

En gång varje år böra fullmäktige anställa besiktning å riksdagens

hus, vilket står under deras vård och inseende.

Dessutom har riksdagen uppdragit åt fullmäktige att låta tillse, det

icke allenast värde å de inom riksdagens hus befintliga möbler och andra

inventarier finnes uti inventarieförteckningen upptaget, utan ock att inköpspris

på de möbler och inventarier, som hädanefter anskaffas, uti inventarieförteckningen

utsättes, jämte tiden, då inköpet ägt rum, ävensom att, vid

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Bankoutskottets memorial Nr 79.

skeende kasseringar av obrukbara eller obehövliga inventarier, desamma varda

utur inventarieförteckningen avförda, med anteckning av det pris, vartill

desamma vid möjligen skeende försäljning blivit föryttrade.

§ 52.

Under de tider, då riksdagen icke är församlad, må lediga rum och

lägenheter inom riksdagens hus av fullmäktige hyresfritt upplåtas för tillfälligt

begagnande ej allenast av de kommittéer och revisioner, som kunna

varda av Kungl. Maj:t sammankallade och för vilkas sammanträden erforderliga

lokaler inom kronans hus här i huvudstaden icke finnas att tillgå,

utan även av allmänna ämbetsmyndigheter, som antingen av särskild anledning

icke kunna för någon tid begagna åt dem anvisade ämbetsrum eller

också sakna egen lokal, ävensom för andra, allmänt gagn avseende ändamål;

ägande fullmäktige vid varje sådan upplåtelse föreskriva de villkor, som

fullmäktige för de upplåtna rummens samt möblernas och inventariernas

noggranna och omsorgsfulla vårdande finna nödvändiga. Dylik upplåtelse

bör alltid upphöra så tidigt före riksdagens sammankomst, att rummen och

inventarierna därförinnan kunna vara försatta i ordnat och fullständigt

skick samt, om så erfordras, reparerade.

§ 53.

Fullmäktige i riksgäldskontor äga att förvalta den jämlikt beslut

vid 1888 års riksdag bildade byggnadsfonden för riksdags-och riksbankshus.

Gemensamt med fullmäktige i riksbanken äga fullmäktige i riksgäldskontor

att vidtaga de åtgärder, som erfordras för utförande av riksdagens

beslut i fråga om nya byggnader för riksdagen m. m. och riksbanken,

allt i överensstämmelse med de närmare föreskrifter, som i särskilda

skrivelser av den 11 och 12 maj 1888 samt den 6 april 1906

blivit av riksdagen meddelade.

§ 54.

Då revisorerna över stats-, banko- och riksgäldsverken sammanträda,

skola fullmäktige till dem avgiva berättelse om riksgäldskontorets ställning

och förvaltning under den tid, som revisorernas granskning kommer att

omfatta.

Dessutom skola fullmäktige vid nästa riksdags början till riksdagen

avgiva och till bankoutskottet avlämna berättelse för hela den tid, som förflutit,

sedan fullmäktiges berättelse till nuvarande riksdag avgavs.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 79.

33

§ 55.

Fullmäktige böra varje år till riksdagens revisorers första sammanträde,

som skall äga rum i riksdagens hus i Stockholm den 1 oktober

eller, om helgdag då inträffar, dagen därefter, utfärda kallelse genom kungörelse

i tidningar.

Därest revisor, sedan lagtima riksdag är avslutad och innan revisorerna

sammanträtt, hos fullmäktige anmäler hinder att deltaga i revisionen,

skola fullmäktige ofördröjligen inkalla den närmast i ordningen varande suppleanten.

På enahanda sätt förfares, då hinder anmäles av inkallad suppleant.

§ 56.

Efter varje revisions slut skola fullmäktige föranstalta om tryckning

av revisorernas över revisionen av statsverket och riksgäldskontoret avgivna

och fullmäktige tillställda berättelser jämte därtill hörande förklaringar, vilka

handlingar även genom fullmäktiges försorg böra till näst sammanträdande

riksdag och revisorer överlämnas.

Prenumerant å allmänna tidningarna ävensom kommun, som utan erläggande

av prenumerationsavgift men mot stadgad postbefordringsavgift erhåller

nämnda tidningar, må efter rekvisition hos fullmäktige i mån av

tillgång få ett exemplar av ifrågavarande berättelser sig tillsänt.

§ 57.

Före nästkommande riksdags början böra fullmäktige:

a) föranstalta om upphandling av det för tryckningen av riksdagens

protokoll med därtill hörande bihang under samma riksdag erforderliga

papper och, med behörigt iakttagande av de i sådant avseende meddelade

föreskrifter, låta upprätta kontrakt angående verkställighet av såväl protokollets

som bihangets tryckning;

b) upprätta kontrakt om tillhandahållande, under riksdagens lopp, av

de skrivmaterialier och övriga effekter, som för riksdagens behov kunde

erfordras; samt

c) låta komplettera och iståndsätta inventariepersedlarna i riksdagens

hus.

Vid verkställigheten härav iakttages, att anbud, genom kungörelser i

allmänna tidningarna, infordras av dem, som kunna vara hugade att tillhandahålla

och leverera berörda effekter eller besörja omförmälda tryckningsmed

flera arbeten.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 8 samt. 62 käft. (Nr 79.)

5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Bankoutskottets memorial Nr 79.

För övrigt äga fullmäktige att utse någon bland riksgäldskontor!»

tjänstemän, som bör ej allenast före och under riksdagen mottaga, vårda

och efter vederbörliga rekvisitioner utlämna de upphandlade effekterna samt

ombesörja de under riksdagens fortgång ifrågakommande ytterligare uppköp,

äfvensom erforderliga reparationer å inventariepersedlarna, utan ock vid varje

kalenderårs slut upprätta och avgiva fullständig redovisning för alla dessa

av honom mottagna effekter.

§ 58.

Fullmäktige böra genom i riksgäldskontoret anställd tjänsteman emottaga,

vårda, utdela och redovisa ej mindre de från trycket utgivna riksdagsprotokoll

jämte därtill hörande bihang än även andra tryckta handlingar,

som till riksgäldskontoret för förvaring och framtida utdelning enligt gällande

bestämmelser avlämnas.

Beträffande försäljningen av och prenumerationen å riksdagstrycket från

och med år 1921 gälla följande av riksdagen år 1920 fastställda bestämmelser

:

a) att försäljningspriset skall, med nedan angivna undantag, utgöra

8 öre för ark (om 16 sidor) av kamrarnas protokoll och 4 öre för ark (om

8 sidor) av bihanget till protokollen;

b) att statsverkspropositionen eller delar därav ävensom Kungl. Maj.ts

proposition angående tilläggsstat till riksstaten skola försäljas till ett pris

av 2 öre för 8-sidigt ark;

c) att, då hel årgång av riksdagstrycket vid lagtima riksdag köpes,

priset därför skall beräknas till 150 kronor för bundet exemplar; samt

d) att prenumerationsavgiften för riksdagstrycket vid lagtima riksdag

skall utgöra 6 kronor för vardera kammarens protokoll och 18 kronor för

bihanget; varjämte, då prenumeration sker hos postverket, prenumerant har

att erlägga stadgad postbefordringsavgift.

Riksdagen har år 1920 uppdragit åt fullmäktige att, med beaktande

av i bankoutskottets utlåtande nr 75 angivna synpunkter, vidtaga de på

fullmäktige ankommande åtgärder, som må anses erforderliga för nedbringande

av kostnaderna för riksdagstrycket.

§ 59.

Som, enligt de av Kungl. Maj:t för Strömsholms nya kanalbolag den

27 april 1894 fastställda regler, kanaldirektionens förvaltning och kanal verkets

räkenskaper skola årligen granskas utav två revisorer, av vilka, den

s. 35 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 79.

35

ene bör utses av fullmäktige i riksgäldskontoret, så skola fullmäktige för

varje revision välja en person att uti berörda revisionsförrättning deltaga.

Jämväl skola fullmäktige, i enlighet med den av Kungl. Maj:t för Kinda

kanals aktiebolag den 4 september 1874 fastställda bolagsordning, årligen

utse en revisor att granska detta bolags förvaltning och räkenskaper.

§ 60.

Sedan styrelse- och revisionsberättelser rörande de bolag, vilka innehava

statslån för anläggning av enskilda järnvägar, blivit av statens ombud i

bolagens revision insända till kommunikationsdepartementet och därifrån överlämnade

till riksgäldskontoret, böra fullmäktige, efter verkställd granskning

av dessa berättelser, taga under övervägande, huruvida särskilda åtgärder

erfordras för bevarande av riksgäldskontorets rätt och säkerhet för de utgivna

lånens fortsatta likviderande.

§ 61.

Uti styrelsen för Sveriges allmänna hypoteksbank bör en ledamot, som

skall vara vice ordförande, utses av fullmäktige i riksgäldskontoret. Likaså

utses av fullmäktige till deltagande i den årliga revisionen av hypoteksbankens

förvaltning och räkenskaper en revisor, som vid revisionen förer ordet.

Dessutom böra fullmäktige utse ett ombud såväl till den allmänna ordinarie

sammankomst, som mellan hypoteksbankens delägare skall äga rum varje

år efter avslutad revision, som till allmän extra ordinarie sammankomst.

§ 62.

Det tillkommer fullmäktige i riksgäldskontoret att i styrelsen för

Konungariket Sveriges stadshypotekskassa utse dels en ledamot, vilken

skall vara vice ordförande, dels en suppleant för vice ordföranden. Likaså

tillkommer det fullmäktige att utse en revisor för deltagande i den årliga

revisionen av nämnda styrelses förvaltning och hypotekskassans räkenskaper.

§ 63.

Fullmäktige i riksgäldskontoret skola bland sig utse en ledamot i

postsparbankens styrelse.

Vidare skola fullmäktige utse en ledamot i styrelsen för Svenska kronkreditaktiebolaget

jämte suppleant för denne.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Bankoutskottets memorial Nr 79.

§ 64.

Gemensamt med fullmäktige i riksbanken skola riksgäldskontorets

fullmäktige:

a) avgiva sitt underdåniga yttrande och råd till Kungl. Maj:t i fråga

om den ort, där riksdag bör samlas, i de fall, då fiendens framträngande

eller pest eller andra lika viktiga hinder göra riksdags hållande i huvudstaden

omöjligt eller för riksdagens frihet och säkerhet vådligt (§ 50 regeringsformen)

;

b) efter stadgade grunder uppgöra och utfärda ny bevillningsförordning,

i den händelse att vid riksdags slut bevillningens hela belopp är bestämt,

men kamrarna icke hunnit om fördelningen därav bliva ense (§ 109

regeringsformen) ;

c) uti justitieombudsmansämbetet eller militieombudsmansämbetet genast

insätta den man, som blivit utsedd till efterträdare, ifall ombudsman

mellan riksdagarna avsäger sig det erbållna förtroendet eller med döden

avgår, äveDSom utvälja annan behörig man i stället för ombudsmans utsedde

efterträdare, därest även han mellan riksdagarna avsäger sig förtroendet

eller i ombudsmansämbete insattes eller med döden avgår (§98 regeringsformen);

d) för framtida uppsikten och kontrollen över Göta kanals vidmakthållande

utse och välja ej mindre en person för att såsom ledamot å bankens

och riksgäldskontorets vägnar inträda i direktionen över nämnda kanal,

än ock ett ombud att å samma verks vägnar deltaga i revisionerna av kanalens

räkenskaper; skolande valet till ledamot i direktionen förnyas varje år,

och till ombud vid revisionerna före desammas början; dock må förut härtill

utsedda personer kunna återväljas.

Vid fullmäktiges i banken och riksgäldskontoret gemensamma sammanträden

böra, såvitt beslut skall kunna fattas, minst fem av fullmäktige

i vartdera verket vara tillstädes.

§ 65.

Vid de tillfällen, då riksdagsmäns fullmakter granskas av chefen för

justitiedepartementet eller den person, Konungen i hans ställe förordnat,

skola tre bland fullmäktige i riksgäldskontoret vara tillstädes.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 79.

37

Angående avlöningsbesparing, återbesättande av lediga tjänster m. m.

§ 60.

Vid inträffad ledighet av sådan å riksgäldskontorets stat uppförd tjänst,

som bör återbesättas, skall, efter avdrag av vad för tjänstens bestridande

måst utbetalas, den avlöningsbesparing, vilken uppkommer intill dess efter

ansökningstidens förlopp tjänsten blivit i nedan stadgad ordning återbesatt, tillfalla

änke- och pupillkassan vid riksgäldskontoret; kommande nämnda kassas

rätt till dylik besparing att upphöra, så snart den nytillträdande äger åtnjuta

den med tjänsten förenade lönen.

§ 67.

Innan ledig tjänst av fullmäktige återbesattes, skall sådant jämte de

med samma tjänst förenade löneförmåner, ävensom tiden, inom vilken

sökande äga att sig anmäla, tillkännagivas medelst anslag å vanliga ställen

inom riksgäldskontoret. Ansökningstiden bestämmes till minst fjorton

dagar från anslagets utfärdande; dock beror av fullmäktige att utsätta ny

ansökningstid, därest, inom den först bestämda tiden, någon till tjänstens

erhållande fullt skicklig och lämplig sökande sig icke anmält.

§ 68.

För att kunna antagas till tjänsteman vid riksgäldskontoret fordras att

hava undergått godkänd avgångsexamen från högre elementarläroverk; dock

böra de tjänstemän, som anställas vid fullmäktiges kansli, hava avlagt antingen

kansliexamen eller ock juris kandidatexamen; ävensom den, vilken

befordras till ombudsmannasysslan, bör hava fullgjort vad författningarna

föreskriva i avseende på dem, som i domarevärv må begagnas.

§ 69

Vid lediga tjänsters tillsättande utnämnes bland kompetente sökande

den, som fullmäktige, med avseende å vikten och ansvarigheten av de

särskilda befattningarna, finna till den lediga tjänsten mest skicklig och

passande.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Bankoutskottets memorial Nr 79.

Angående behandlingen av frågor rörande tjänsteförsummelser m. m.

§ 70.

Om någon tjänsteman vid mindre förseelser i tjänsten ej låtit sig rätta

av vederbörandes tillsägelser och varningar eller blivit beträdd med vårdslöshet

eller försummelse i sin tjänstgöring eller ock i allmänna levernet

ådagalagt ett mindre värdigt uppförande, bör han inför fullmäktige tillrättavisas

och varnas. I händelse den, som på detta sätt undergått första varningsgraden,

ej därav låter sig rätta, äga fullmäktige att, med avseende

å förekommande omständigheter, på längre eller kortare tid suspendera

honom från innehavande tjänst, med förlust av hela eller halva lönen,

vilken under tiden må i ersättning för tjänstens förrättande användas.

§ 71.

Därest tjänsteman, vilken förut blivit för tjänsteförsummelse eller

annat förhållande suspenderad, ånyo gör sig skyldig till dylik förseelse,

ankommer på fullmäktige att, efter förseelsens beskaffenhet, antingen ytterligare

suspendera honom eller helt och hållet skilja honom från innehavande

tjänst och lön. Likaledes beror på fullmäktiges särskilda prövning,

huruvida tjänsteman i riksgäldskontoret, som blivit nödsakad till borgenärer

avträda sin egendom, må vidare bibehålla och utöva sin beställning.

§ 72.

Tjänsteman, som begått ärerörigt brott eller annan förseelse i eller utom

tjänsten av den svåra beskaffenhet, att verkets trygghet eller anseende fordrar

hans entledigande, har därigenom gjort sig förlustig sin innehavande tjänst.

§ 78.

Om någon av vaktbetjäningen i sin tjänst varit försumlig eller eljest på

ett tadelvärt sätt sig förhållit, må han, efter sig företeende omständigheter,

antingen av fullmäktiges deputerade erhålla föreställning eller genast hos

fullmäktige anmälas till suspension eller entledigande.

§ 74.

Innan tjänsteman eller vaktmästare varder suspenderad eller skild från

tjänsten, bör hans skriftliga förklaring över vad emot honom förekommit

s. 39 Kontrollera mot PDF

Bunkoutskotlds memorial Nr 79.

39

infordras. Fullmäktiges beslut, varigenom tjänsteman suspenderas eller för

alltid skiljes från tjänsten, bör jämte hänvisning för besvärs anförande

honom skriftligen meddelas. Tjänst, som till följd av sådant beslut blir

ledig, får, därest den avsatte tjänstemannen inom föreskriven tid anmält sig

ämna samma beslut överklaga, icke återbesättas förr, än besvären blivit av

bankoutskottet avgjorda eller den bestämda tiden för besvärens fullföljande

försuttits; kommande dock den, som emellertid förordnas till tjänstens bestridande,

att de med densamma förenade löneförmåner åtnjuta.

§ 75.

Extra ordinarie tjänsteman eller extra vaktmästare, som utan erhållen

tillåtelse eller anmält laga förfall från tjänstgöring uteblivit under trenne

efter varandra följande månader, eller vid flera tillfällen undandragit sig

att lämna äskat biträde, där han blivit anställd, anses hava förverkat sin

rätt att i riksgäldskontoret vidare tjänstgöra. Den extra ordinarie tjänsteman

eller extra vaktmästare, som under honom uppdragen tjänstgöring förhållit

sig försumligt eller felaktigt och, efter att, på sätt i § 70 stadgas,

blivit varnad, sig icke rättat, bör förklaras vara från riksgäldskontoret

skild. För övrigt anses den extra ordinarie tjänsteman eller vaktmästare,

som begått ärerörigt brott eller annan förbrytelse av svårare beskaffenhet,

vara från verket utesluten.

Angående ersättning för olycksfall i arbete.

§ 76.

Vid skada till följd av olycksfall i arbete skall envar, som är anställd

vid eller utför arbete för riksgäldskontoret, riksdagsbiblioteket och riksdagens

hus och enligt lagen om försäkring för olycksfall i arbete den 17

juni 1916 är att anse såsom arbetare, vara berättigad att, i den mån han

eller hon icke på grund av gällande stadganden för ifrågavarande personal

kommer i åtnjutande av förmåner, motsvarande nämnda lags bestämmelser,

av riksgäldskontoret utfå det felande; och skola vid inträffande olycksfall i

arbetet bestämmelserna i samma lag i tillämpliga delar tjäna till efterrättelse.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Bankoutskottets memorial Nr 79.

Yad här ovan är stadgat gäller även beträffande den personal, som

är anställd vid eller utför arbete för riksdagen, dess utskott och delegationer

samt tryckeriavdelning.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 79.

41

Av 1911 års riksdag meddelade bestämmelser angående låneunderstöd

från bibanelånefonden med däri av 1916 års riksdag beslutad ändring.

Riksdagen har år 1911 beslutat att för att underlätta åstadkommandet

av bibanor inom västra delarna av Värmlands, Kopparbergs och

Jämtlands län samt delar av Bohuslän och Dalsland skall bildas en lånefond

av 5,000,000 kronor att avsättas under fem år från och med år 1912

med 1,000,000 kronor årligen, dock så att belopp, som ej blivit till utgående

under ett av dessa år anvisat, må för ett efterföljande år av samma

femårsperiod disponeras, med rätt för Kungl. Maj:t att från denna fond

anvisa statslån till understödjande av nya, ännu ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar,

om vilka här är fråga.

1913 års riksdag har beslutat att öka ifrågavarande fond från 5,000,000

kronor till 8,000,000 kronor på det sätt, att under tre år från och med

år 1914 avsättas ytterligare 1,000,000 kronor årligen, dock så att belopp,

som ej blivit till utgående under ett av dessa år anvisat, må för ett efterföljande

år av samma treårsperiod disponeras, med rätt för Kungl. Maj:t

att från denna fond anvisa statslån till understödjande av nya, ännu ej

påbörjade enskilda järnvägsanläggningar, om vilka här är fråga.

1914 års senare riksdag har beslutat, att ovannämnda fond skall ökas från

8,000,000 kronor till 12,000,000 kronor på det sätt, att under vartdera

av åren 1917 och 1918 avsättas ytterligare 2,000,000 kronor, dock så att

belopp, som ej blivit till utgående under ett av dessa år anvisat, må för

ett efterföljande år disponeras, med rätt för Kungl. Maj:t att från fonden

anvisa statslån till understödjande av nya, ännu ej påbörjade enskilda

järnvägsanläggningar, om vilka här är fråga.

1915 års riksdag har beslutat, att de avsättningar till ifrågavarande

fond, som enligt riksdagens tidigare beslut skolat ske under åren 1916—

1918, i stället skola äga rum under åren 1917—1919.

1916 års riksdag har dels beslutat att för avsättning till ifrågavarande

fond i riksstaten för år 1917 upptaga ett belopp av 1,000,000 kronor;

dels beslutat att återstoden av det belopp, som enligt riksdagens tidigare

beslut skolat avsättas till fonden under år 1917, i stället skall anvisas för

år 1920; dels ock medgivit, att Kungl. Maj:t må under tiden till och

med år 1920 förfoga över samtliga av riksdagen för avsättning till fonden

anvisade medel.

1919 års lagtima riksdag har beslutat, att den avsättning till fonden,

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 8 samt. 62 käft. (Nr 79). 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Bankoutskottets memorial Nr 79.

som enligt år 1916 fattat beslut skolat ske under år 1920, i stället skall

äga rum under år 1921.

Slutligen har 1920 års riksdag dels beslutat, att ovannämnda fond

skall ökas från 12,000,000 kronor till 24,000,000 kronor på det sätt, att

under år 1921 till fonden avsättes utöver redan beslutat belopp om

1,000,000 kronor, ytterligare 2,400,000 kronor samt under vart och ett av

åren 1922—1925*) avsättas likaledes 2,400,000 kronor, med rätt för Kungl.

Maj:t att från denna fond anvisa statslån till understödjande av nya, ännu

ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar, om vilka här är fråga; dels

beslutat, att de för åtnjutande av lån från ifrågavarande fond hittills föreskrivna

villkor och bestämmelser skola gälla även för lån ur den sålunda

ökade fonden; dels medgivit, att Kungl. Maj:t må under tiden till och

med år 1925 förfoga över samtliga av riksdagen för avsättning till fonden

anvisade medel; dels ock beslutat att för avsättning till ifrågavarande fond

i riksstaten för år 1921 upptaga ett reservationsanslag av 3,400,000 kronor.

För åtnjutande av lån från denna fond har riksdagen fastställt följande

villkor och bestämmelser:

l:o) Behovet av banbyggnaden, särskilt dess vikt i nationalekonomiskt

hänseende, skall genom tillfredsställande utredning vara ådagalagt.

2:o) Förslaget till banbyggnaden, som bör avse så billig anläggning,

som är förenlig med den uppgift banbyggnaden har att fylla, skall vara

uppgjort enligt tekniska bestämmelser, som av Kungl. Maj:t godkännas.

3:o) Kostnadsförslaget och de undersökningar, varpå detta grundar

sig, skola vara så omsorgsfullt gjorda och så specificerade, att fullständig

ledning därav kan erhållas för bedömande av den beräknade kostnadssummans

tillräcklighet.

4:o) Kostnadsförslag och arbetsplan skola fastställas av Kungl. Maj:t,

som ock närmare bestämmer de ställen, vilka järnväg skall beröra; och

är det sökande bolaget skyldigt att gottgöra de särskilda kostnaderna

för möjligen erforderliga kontrollundersökningar, besiktningar, extra biträdens

användande med mera dylikt, vilka kunna av kostnadsförslagets och

arbetsplanens granskning föranledas.

5: o) Det lånesökande bolaget skall för att kunna erhålla statslån

vara skyldigt hos Kungl. Maj:t styrka, att det förfogar över ett kapital,

som jämte statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens ut
*)

Riksdagen har år 1921 beslutit, att de avsättningar, som skolat ske under åren 1922—

1925, i stället skola äga rum under åren 1923—1926.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 79.

43

förande på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och varav

minst så stor del, som motsvarar en fjärdedel av den beräknade anläggningskostnaden,

bör utgöras av inbetalt eller tecknat aktiebelopp eller

eljest utan återbetalningsskyldighet lämnat tillskott till järnvägsanläggningens

utförande.

6:o) Statslånet må utgöra högst tre fjärdedelar av anläggningskostnaden

efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i mån av

arbetets fortgång på sätt och å tider, som Kungl. Maj:t bestämmer, dock

med iakttagande därav, att inbetalningarna å den del av anläggningskapitalet,

som bör utgöras av aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet

lämnat tillskott, skola ske i förhållande till de andelar av lånesumman,

som lyftas, och före lyftningen av dessa låneandelar. En femtondel av

den beviljade låneförsträckningen skall innestå, till dess besiktning av järnvägsanläggningen

blivit i överensstämmelse med § 2 mom. 2 av kungl.

kungörelsen den 11 december 1874 angående ordningen för avsyning och

besiktning av enskilda järnvägar och deras upplåtande för allmän trafik förrättad

samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans

öppnande för allmän trafik.

7:o) Med avseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

att två tredjedelar av det beviljade statslånet skall förräntas och amorteras

sålunda,

a) att annuiteten för statslånets återgäldande beräknas till fem och

fyra tiondels procent å ursprungliga försträckningsbeloppet, av vilken annuitet

först gottgöres ränta efter fem procent å oguldet kapitalbelopp och

återstoden utgör avbetalning därå;

b) att beträffande den ränta, som å lyftade lånebelopp upplöper under

en tid, omfattande högst fyra år från lyftningsdagarna, men dock ej sträckande

sig utöver två år från den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts

bestämmande senast skall vara färdig och öppnad för trafik, må medgivas

anstånd med betalningen på det sätt, att denna ränta, benämnd anståndsränta,

genom fortsatt annuitetslikvid erlägges till staten först sedan i stadgad

ordning såväl all annan ränta som ock hela lånekapitalet inbetalts;

c) att, så snart ränta, som icke är att hänföra till anståndsränta, upplupit

å lyftat lånebelopp till och med den datum, som motsvarar den för

kapitalavbetalning fastställda, sådan räntas belopp skall inbetalas till staten;

d) att kapitalavbetalning skall genom erläggande av fullständig annuitet

vidtaga fyra år efter den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts bestämmande

senast skall vara färdig och öppnad för trafik; och

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Bankoutskottets memorial Nr 79.

é) att, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskriven ordning

erlägges, låntagaren skall därå gälda fem och en halv procent ränta, intill

dess samma belopp varder behörigen inbetalt;

samt att återstående tredjedel av statslånet skall åtnjutas räntefritt,

men amorteras med en annuitet av fem och fyra tiondels procent å nu

ifrågavarande del av försträckningsbeloppet, vilken annuitet dock icke skall

börja erläggas, förrän 60 år förflutit från det någon del av statslånet blivit

lyftad, skolande, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskriven

ordning erlägges, låntagaren därå gälda fem och en halv procent ränta,

intill dess samma belopp varder behörigen inbetalt.*)

8:o) Järnvägsanläggningen med alla därtill hörande byggnader och

materiel ävensom all bolagets övriga egendom skall utgöra säkerhet för

den av staten lämnade försträckning och staten till säkerhet för sin fordrans

utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför varje annan

fordran i den järnväg, för vars anläggning den ifrågavarande försträckningen

beviljats; och bör en tredjedel av det beviljade statslånet innestå, till dess

inteckning med ovan stadgad förmånsrätt i bolagets järnväg meddelats för

förut lyftade andelar av lånet; varjämte ovanberörda sista tredjedel ej må

utbekommas, förrän inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför varje

annan fordran än statens blivit i bolagets järnväg behörigen meddelad.

9:o) Kungl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd

ledamot i direktionen för varje järnvägsbolag, som innehar lån av staten,

och utse en revisor att deltaga uti granskningen av bolagets förvaltning

och räkenskaper. Arvode till sålunda utsedd direktör och revisor skall

bekostas av bolaget.

10:o) Byggnaden skall utföras under statens kontroll.

11:°) Varje järnvägsbolag, som erhållit statslån, skall vara skyldigt

underkasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik, vilka Kungl.

Maj:t kan finna gott för bolaget bestämma, som ock i övrigt alla de villkor

och kontroller, som av Kungl. Maj:t prövas lämpliga och nödiga.

Av 1916 års riksdag meddelade bestämmelser angående låneunderstöd

från järnvägslånefonden.

Till låneunderstöd för enskilda järnvågar har 1916 års riksdag beviljat

och ställt till Kungl. Maj:ts förfogande ett anslag av 7,500,000 kronor

*) Mom. 7:o har erhållit sin nuvarande lydelse genom beslut av 1916 års riksdag.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Bankoutskotteis memorial Nr 79.

45

att utgå under fem år från och med år 1917 med 1,500,000 kronor årligen,

*) dock så att belopp, som ej blivit till utgående under ett av dessa

år anvisat, må för ett efterföljande år av samma femårsperiod disponeras,

ägande Kungl. Maj:t att å detta anslag till understödjande av nya, ännu

ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar anvisa av Kungl. Maj:t beviljade

understödsbelopp att utgå i enlighet med följande villkor och bestämmelser:

l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas av Kungl. Maj:t,

som ock närmare bestämmer de ställen, vilka järnväg skall beröra; varande

det sökande bolaget skyldigt att gottgöra de särskilda kostnaderna för möjligen

erforderliga kontrollundersökningar, besiktningar, extra biträdens användande

med mera dylikt, vilka kunna av kostnadsförslagets och arbetsplanens

granskning föranledas;

2:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd,

skall vara skyldigt hos Kungl. Maj:t styrka, att det förfogar över ett

kapital, som jämte statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens

utförande på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och varav minst

så stor del, som motsvarar hälften av den beräknade anläggningskostnaden,

bör utgöras av inbetalt eller tecknat aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet

lämnat tillskott till järnvägsanläggningens utförande;

3:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften av anläggningskostnaden

efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i mån av arbetets

fortgång på sätt och å tider, som Kungl. Maj:t bestämmer dock med iakttagande

därav, att inbetalningarna å den del av anläggningskapitalet, som

bör utgöras av aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet lämnat

tillskott, skola ske i förhållande till de andelar av lånesumman, som lyftas,

och före lyftningen av dessa låneandelar; skolande härjämte en tiondel

av den beviljade låneförsträckningen innestå, till dess besiktning av järnvägsanläggningen

blivit i överensstämmelse med § 2 mom. 2 av kungl.

kungörelsen den 11 december 1874 angående ordningen för avsyning och

besiktning av enskilda järnvägar och deras upplåtande för allmän trafik förrättad

samt väg och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans

öppnande för allmän trafik;

4:o) att med avseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

a) att annuiteten för låneunderstödets återgäldande beräknas till fem

och fyra tiondels procent å ursprungliga försträckningsbeloppet, av vilken

*) Riksdagen har beslutit dels år 1919, att de avsättningar till ifrågavarande fond, som skolat

ske under åren 1920 och 1921, i stället skola äga rum under åren 1921 och 1922, dels ock år

1921, att den avsättning, som skolat ske under år 1922, i stället skall äga rum under år 1923.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Bankoutskottets memorial Nr 79.

annuitet först gottgöres ränta efter fem procent å oguldet kapitalbelopp

och återstoden utgör avbetalning därå;

b) att beträffande den ränta, som å lyftade lånebelopp upplöper under

en tid, omfattande högst tre år från lyftningsdagarna, men dock ej sträckande

sig utöver ett år från den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts

bestämmande senast skall vara färdig och öppnad för trafik, må medgivas

anstånd med betalningen på det sätt, att denna ränta, benämnd anståndsränta,

genom fortsatt annuitetslikvid erlägges till staten först sedan i stadgad

ordning såväl all annan ränta som ock hela lånekapitalet inbetalts;

c) att, så snart ränta, som icke är att hänföra till anståndsränta, upplupit

å lyftat lånebelopp till och med den datum, som motsvarar den för

kapitalavbetalning fastställda, sådan räntas belopp skall inbetalas till staten;

d) att kapitalavbetalning skall genom erläggande av fullständig annuitet

vidtaga tre år efter den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts bestämmande

senast skall vara färdig och öppnad för trafik; och

é) att, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskriven ordning

erlägges, låntagaren skall därå gälda fem och en halv procent ränta, intill

dess samma belopp varder behörigen inbetalt;

5:o) att järnvägsanläggningen med alla därtill hörande byggnader och

materiel ävensom all bolagets övriga egendom skall utgöra säkerhet för den

av staten lämnade försträckning och staten till säkerhet för sin fordrans utbekommande

erhålla inteckning med förmånsrätt framför varje annan fordran

i den järnväg, för vars anläggning den ifrågavarande försträckningen beviljats;

och bör en tredjedel av det beviljade statslånet innestå, till dess

inteckning med ovan stadgad förmånsrätt i bolagets järnväg meddelats för

förut lyftade andelar av lånet; varjämte ovanberörda sista tredjedel ej må

utbekommas, förrän inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför

varje annan fordran än statens blivit i bolagets järnväg behörigen meddelad;

6:o) att Kungl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd

ledamot i direktionen för varje järnvägsbolag, som innehar lån av staten,

och utse en revisor att deltaga uti granskningen av bolagets förvaltning

och räkenskaper, samt att arvode till sålunda utsedd direktör och revisor

skall bekostas av bolaget;

7:o) att byggnaden skall utföras under statens kontroll; samt

8:o) att varje järnvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara skyldigt

underkasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik, vilka Kungl.

Maj-t kan finna gott för bolaget bestämma, som ock i övrigt alla de villkor

och kontroller, som av Kungl. Maj:t prövas lämpliga och nödiga.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 70.

47

Avlöningsstater.

Riksgäldskontoret och riksdagens hus.

A. Fullmäktige.

Till envar av sju fullmäktige arvode 4,000 kronor ..

Därutöver

till ordföranden ..............................................

> förste deputeranden......................................

» andre » ......................................

Ersättningar till fullmäktiges vikarier, förslagsanslag

... 28,000 kr.

... 1,000 »

... 10,000 >

... 3,000 »

2.000 » 44,000 kr.

B. Tjänstemännen.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag............................................

Vikariatsersättningar, förslagsanslag................................................................

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare, förslagsanslag..............................

Pensioner åt f. d. tjänstemän, förslagsanslag......................................................

Förslagsanslag

220,000 kr.

7,000 »

70.000 »

11.000 »

352,000 kr.

Anm. 1. 1920 års riksdag har bemyndigat fullmäktige i riksgäldskontoret att i avbidan på slutligt av
görande

av frågan om ordnandet av riksdagens inre administrativa och ekonomiska angelägenheter

tills vidare från och med den 1 januari 1921 såsom vice värd i riksdagens hus förordna

en tjänsteman mot en avlöning, icke överstigande vad enligt gällande stat tillkommer förste

revisorn i riksgäldskontoret.

Anm. 2. 1917 års riksdag har bemyndigat fullmäktige i riksgäldskontoret att, i avbidan på slutförandet

av viss i bankoutskottets utlåtande nr 45 omförmäld utredning, tills vidare förordna en

tjänsteman i andra graden mot en avlöning, icke överstigande vad enligt gällande stat tillkommer

en motsvarande befattningshavare. Avlöningen till denne tjänsteman skall från och med

år 1922 utgå med det belopp, som är fastställt för 14:e lönegraden.

Riksdagsbiblioteket.

Arvoden ä 500 kronor till tre styrelseledamöter, förslagsanslag, högst ..................... 1,500 kr.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag................................................ 34,000 »

Vikariatsersättningar, förslagsanslag..................................................................... 1,000 »

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare, förslagsanslag, högst........................ 4,000 »

Förslagsanslag 40,500 kr.

Justitieombudsmansexpeditionen.

Avlöning till justitieombudsmannen..................................................................... 17,040 kr.

Gottgörelse till justitieombudsmannens ersättare, förslagsanslag .............................. 2,200 »

Avlöning till en byråchef, förslagsanslag, högst...................................................... 11,940 »

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag................................................ 14,060 »

Vikariatsersättningar, förslagsanslag..................................................................... 1,500 »

Pensioner åt f. d. tjänstemän, förslagsanslag......................................................... 5,500 »

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag, högst ...... 3,000 »

Förslagsanslag 55,240 kr.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Bankoutskottets memorial Nr 79.

Militieombudsmansexpeditionen.

Avlöning till militieombudsmannen ..................................................................... 17,040 kr.

Gottgörelse till militieombudsmannens ersättare, förslagsanslag .............................. 2,200 »

Avlöning till en byråchef, förslagsanslag, högst...................................................... 11,940 »

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag................................................ 14,060 »

Vikariatsersättningar, förslagsanslag..................................................................... 1,500 >

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag, högst ............ 5,000 »

Förslagsanslag 51,740 kr.

Från riksgäldskontoret utgående pensioner.

Kr.

Förre registratorn och kanslisten Jakob Peter Ferdinand Montell.........

2,500

—

» kammarskrivaren Sven Ludvig Stuart..........................................

2,000

—

» föreståndaren för riksdagens tryckeriexpedition, fil. kand. J. P. Ve-

länder ...........................................................

4,000

—

» korrekturläsaren vid riksdagens tryckeriexpedition Hjalmar Brander

1,500

—

> förste vaktmästaren Carl Johan Lundell .................................

1,400

—

> sekreteraren hos riksdagens justitieombudsman, v. häradshövdingen

Knut von Matern ................................................

3,290

—

» revisorn och bokhållaren Nils Axel Fredrik Erdmann ..................

3,100

—

» vaktmästaren Carl Gustaf Reinhold Lindblom........

1,200

—

» extra portvakten vid riksdagshuset Per Fredlund .

500

—

Förra skrivbiträdet å justitieombudsmansexpeditionen Ellen Kindelius ..

1,200

—

» notarien hos riksdagens andra kammare Andrietta Katarina Lundgren

750

—

Förre notarien hos riksdagens andra kammare Carl Napoleon Sandströms

änka Anna Amalia Sandström, född Pilblad........

500

—

> övermaskinisten Carl Gustaf Levins änka Hedvig Axelina Gottfrida

Olivia Levin, född Vestermark ........................

500

—

» korrekturläsaren Gösta Miles Karlströms änka Ingeborg Karlström,

född Söderman ...................................................

500

—

Summa kronor

22,940

—

Anmärkning. Ovanstående pensioner indragas vid innehavarens frånfälle och även dessförinnan,

såvida de för pensionernas utgående stadgade villkor upphöra.

CENTRALTRYCKERIET, STOCKHOLM 1921.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1921:390 Skrivelse till Konungen med reglemente för riksgäldskontoret. a1 i texten