Sök i Ratio Lex

Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 19. I

1921-04-14 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

FK 1TU 1921:19, Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 19. I

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 19. I

Nr 19.

Ankom till riksdagens kansli den 14 april 1921 kl. 2 e. m

Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande nr 19,

i anledning av väckt motion angående idredning rörande

statens övertagande av utgifterna till löner åt lärarna

vid de till folkskoleväsendet hörande anstalterna m. m.

I en inom första kammaren väckt och till första kammarens första

tillfälliga utskott hänvisad motion, nr 25, har herr Johan Nilsson hemställt,

att riksdagen behagade besluta- att i skrivelse hos Kungl. Maj:t

anhålla om en utredning, dels huruvida staten bör övertaga utgifterna till

löner för alla lärare vid de till folkskoleväsendet i landet hörande anstalter,

dels huruvida till sådana, lärare hittills utgående naturaförmåner böra upphöra

och ingå i kontant lön.

I avseende å motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.

Den i förevarande motion gjorda hemställan överensstämmer väsentligen

med ett av motionären i motion nr 125 vid 1920 års riksdag framställt

yrkande. Sistnämnda motion • överlämnades för behandling till första

kammarens första tillfälliga utskott, som i över motionen avgivet utlåtande,

nr 14, anförde bland annat följande:

»Det kan synas, att, såsom motionären vill göra gällande i fråga om lärarlönerna,

utvecklingen tenderar till, att staten bör helt övertaga ansvaret och

kostnaderna för vårt folkskoleväsende. Enligt den mening, utskottet i denna

fråga företräder, är dock utvecklingen till folkskolans förstatligande endast skenbar,

då ju, trots den statliga medverkan, banden mellan folkskolan och lärarkåren

å ena sidan samt kommunerna å den andra icke i något principiellt

avseende ändrats. Vår folkskola har behållit sin kommunala karaktär oförändrad.

Dess angelägenheter skötas sålunda i första hand av kommunala organ. Lärarnas

ställning i förhållande till kommunerna har icke heller rubbats genom de ökade

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 12 samt. lavd. 13 käft. (Nr 19.) 1

Utskottet.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 19.

statsbidragen till deras avlöning — alltjämt tillsättes, övervakas och entledigas

lärarpersonalen av kommunerna, som ock ansvara för dess avlöning.

Det synes vid sådant förhållande icke befogat att under hänvisning till

den hittillsvarande utvecklingen hävda den meningen, att följdriktigheten kräver,

att staten påtager sig alla de med folskoleväsendet förenade kostnader och därmed

följande ansvar.

Motionärens förslag, att staten måtte övertaga utgifterna för lärarlönerna,

innebär till sina konsekvenser ett avsteg från den hittills strängt fasthållna

principen, att lärarna vid de till folkskoleväsendet hörande läroanstalterna böra

vara kommunernas tjänstemän och icke statens. Visserligen har i motionen

icke uttryckligen ifrågasatts, att kommunernas nuvarande befogenheter i avseende

å lärarnas tillsättning, entledigande etc. skulle upphöra med statens övertagande

av lärarlönerna, och folkskolläraren blivå en statens tjänstman. Men otvivelaktigt

skulle detta bliva följden, och därmed upprullas hela det tekniskt svårlösta

och till sina konsekvenser oöverskådligt kostsamma spörsmålet om folkskoleväsendets

förstatligande.

Statens övertagande av lärarlönerna och folkskollärarkårens förstatligande

skulle helt visst å de olika kommunerna återverka menligt i första hand på

skolväsendet men även i fråga om andra kommunala angelägenheter. Det förtroende,

som i stort sett utmärker förhållandet mellan lärare och kommun,

skulle säkerligen i många fall försvinna eller minskas och intresset för skolans

bästa inom kommunen slappna. Lärarens ställning i såväl disciplinärt som i

ekonomiskt avseende skulle helt visst icke heller bliva så god som nu. Den av

motionären eftersträvade likheten i fråga om storleken av lärarlönerna skulle

måhända till en viss grad uppnå3, men i så fall troligtvis därigenom, att de

särskilda kommunala tilläggen i stor utsträckning bleve indragna. Det är att

märka, att dessa och andra olägenheter från såväl skolväsendets som från kommunernas

och lärarnas synpunkter icke skulle uppvägas av särdeles betydande

ekonomiska fördelar för kommunerna. Det må nämligen ihågkommas, att det

icke är läraravlöningarna, som i mera betydande grad tynga den kommunala

budgeten.

Motionären har jämväl yrkat på, att de till folkskollärarna hittills utgående

naturaförmånerna böra upphöra och ingå i den kontanta lönen liksom för

tjänstemän i allmänhet. Utskottet kan icke anse detta förslag praktiskt. För

lärarkåren skulle dess genomförande helt säkert ställa sig ekonomiskt ofördelaktigt

utan att lämna kommunerna eller staten några motsvarande fördelar.

Särskilt för staten skulle det helt visst bliva synnerligen kostsamt, om den

skulle övertaga kommunernas skyldigheter i förevarande avseende. Och för att

locka sökande till lediga svårbesatta tjänster torde kommunerna eller staten

måhända ändock icke komma ifrån nödvändigheten att bygga särskilda boningshus

för lärarpersonalen.»

Utskottets utlåtande utmynnade i en hemställan, att motionen icke

måtte till någon första kammarens åtgärd föranleda. I avgiven reservation

hade tre av utskottets ledamöter tillstyrkt bifall till motionen. Första

kammaren biföll emellertid utskottets förslag med 49 röster mot 42.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr It). 3

De skäl för avslagsyrkande å den vid 1920 års riksdag väckta

motionen, som då av utskottet förebragtes, synas alltjämt äga giltighet..

Utskottet anser sig därför även till det i nu förevarande motion

framställda yrkandet såväl i vad detsamma angår statens övertagande av

den kontanta läraravlöningen som i fråga om naturaförmånernas ersättande

med kontant lön böra intaga samma ståndpunkt som vid 1920 ars riksdag.

Av den i nu förevarande motion förebragta motiveringen, däri motionären

alternativt ifrågasätter naturaförmånernas bibehållande å .landsbygden men

ingående i den kontanta lönen i städer och industrisamhällen, föranledes

utskottet till det uttalandet, att det synes utskottet lämpligt, att enhetligheten

uti ifrågavarande avseende alltjämt bibehålies.

På grund av det anförda får utskottet hemställa,

att förevarande motion icke måtte till någon första

kammarens åtgärd föranleda.

Stockholm den 14 april 1921.

På utskottets vägnar:

TH. BOEELL.

Närvarande vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet: herrar Boren, Lundberg,

Carlsson, friherre Barnékow, Orevesmiihl, Strida och Johansson i Tväråselet.

Reservation

av herr Lundberg.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.