Sök i Ratio Lex

Utlåtande över motionen; och får kollegium till åtlydnad av denna föreskrift anföra följande.

1921-05-07 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

FK 2TU 1921:16, Utlåtande över motionen; och får kollegium till åtlydnad av denna föreskrift anföra följande.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 16. 1

Nr 16.

Ankom till riksdagens kansli den 7 maj 1921 kl. 1 e. m.

Första hammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande, nr 16,

i anledning av väckt motion om åvägabringande av

utredning angående behörigheten av kronans upplåtelser

till bergsbruket av skogar inom Hedemora

socken.

I en inom första kammaren väckt och till dess andra tillfälliga

utskott hänvisad motion, nr 31, har herr Lyberg hemställt, att riksdagen

måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, det Kungi. Maj:t

täcktes snarast möjligt verkställa utredning angående behörigheten

av kronans upplåtelser till bergsbruket av skogar inom Hedemora

socken i Kopparbergs län samt att, därest utredningen därtill skulle

giva anledning, för riksdagen framlägga förslag till åtgärder i syfte

att ifrågavarande skogar, i den män de vore för jordbruket inom

socknen behövliga, måtte komma jordägare till godo, eller ock att

kronan under nyss nämnda förutsättning på annat sätt hölle jordägarne

skadeslösa.

Beträffande motiveringen till denna hemställan får utskottet

hänvisa till motionen.

Vid 1920 års riksdag hemställde herr Ericsson, Ollas, i motion

in* 203, i första kammaren, samt herr Olsson i Golvvasta i motion

nr 313, i andra kammaren, att riksdagen måtte i skrivelse till Kung!.

Maj:t anhålla, det Kungl. Maj:t täcktes snarast möjligt verkställa

den av motionären nu äskade utredning, samt att Kungl. Maj:t under

ovan i motionen angivna förutsättning måtte vidtaga åtgärder i syfte

att ifrågavarande skogar, i den mån de vore för hemmanen inom.

socknen behövliga, måtte komma dessa hemman till godo.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 12 samt. 2 avd. 9 käft. (Nr 16.)

Motionen.

Föregående

riksdags
behandling.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 16.

Motionerna hänvisades, den inom första kammaren väckta till

dess andra tillfälliga utskott och den inom andra kammaren väckta

till dess fjärde tillfälliga utskott,

I avgivet utlåtande hemställde andra kammarens fjärde tillfälliga

utskott, att motionen, nr 313, icke måtte till någon andra kammarens

åtgärd föranleda.

Vid frågans behandling inom andra kammaren blev emellertid,

med avslag å utskottets hemställan, motionen bifallen. Detta andra

kammarens beslut delgavs jämlikt föreskrift i Riksdagsordningen

första kammaren, som jämväl hänvisade detta ärende till sitt andra

tillfälliga utskott.

Den inom första kammaren väckta motionen blev på hemställan

av andra kammarens tillfälliga utskott remitterad till kungl. kammarkollegium,

som däröver avgav följande utlåtande:

»I en inom riksdagens första kammare väckt, till utskottet hänvisad motion

(nr 203) liar hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla,

det Kungl. Maj:t täcktes snarast möjligt verkställa utredning angående behörigheten

av kronans upplåtelser till bergsbruket av skogar inom Hedemora socken i Kopparbergs

län, samt att, därest utredningen därtill skulle giva anledning, vidtaga åtgärder

i syfte att ifrågavarande skogar, i den mån de vore för hemmanen inom socknen

behövliga, måtte komma dessa hemman till godo.

Genom nådig remiss den 20 februari 1920 har kammarkollegium anbefallts

avgiva och till utskottet överlämna utlåtande över motionen; och får kollegium till

åtlydnad av denna föreskrift anföra följande.

Den i motiveringen till förevarande motion omförmälda skogstrakten Skånmarken

har jämlikt kungl. kungörelsen den 4 februari 1811 blivit skattlagd till ett

hemman Skånmarken om 1 1/g0 mantal, vilket hemman därefter genom kollega

skatteköpebrev den 24 maj 1830 försåldes till ägarna av Vikmanshytte och Turbo

bruk och dessa bruks framtida innehavare.

Huruvida genom nämnda eller andra i motionen vidrörda upplåtelser av lik-,

ilande slag Hedemora socknemäns rätt blivit trädd för nära, är kollegium nu icke

i tillfälle att bedöma. Skulle emellertid så hava skett, synes billigheten tala för,

att socknemännen av kronan i någon form hållas skadeslösa.

Kollegium har förty icke något att erinra mot, att den av motionären föreslagna

utredningen verkställes.»

I sitt utlåtande i ärendet anförde första kammarens andra tillfälliga

utskott, att det givetvis varit för utskottet omöjligt att bilda

sig någon bestämd uppfattning om, huruvida genom kronans i motionerna

omförmälda upplåtelser till bergsbruket av skogar inom Hedemora

socken sockenmännens rätt blivit trädd för nära; att utskottet

väl funnit den av kammarkollegium uttalade uppfattningen, att

sockenmännen, därest så skulle hava skett, borde i någon form hållas

s. 3 Kontrollera mot PDF

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 16. 3

skadeslösa, värd beaktande och att billig] lots hänsyn möjligen kunde

påkalla åtgärder från statens sida i nämnda hänseende, men att, då

vad i motionerna anförts, icke syntes erbjuda tillräckligt fasta hållpunkter

för att därå kunna grunda en hemställan om utredning av

den art, som i motionerna avsåges, utskottet icke kunde tillstyrka

bifall till motionärernas hemställan, utan hemställde, dels att motionen,

ur 203, icke måtte till någon första kammarens åtgärd föranleda,

och dels att första kammaren icke måtte biträda andra kammarens

i ärendet fattade beslut.

Utskottets hemställan blev av första kammaren bifallen och

hade alltså frågan vid 1920 års riksdag fallit.

Utskottet finner icke, att motionären förebragt några skäl, som

kunna föranleda utskottet att frångå sitt vid 1920 års riksdag gjorda

uttalande i ärendet, utan får därför hemställa,

att förevarande motion icke måtte till någon

första kammarens åtgärd föranleda.

Stockholm den 7 maj 1921.

På utskottets vägnar:

E. von HOFSTEN.

Närvarande: herrar von Hofsten, Almkvist,* Malmberg, Kjellén, Julin, E. B.

Andersson och Jesperson.

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservation

Utskottet.

av herrar Kjellén och Julin.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.