Sök i Ratio Lex

Betänkande med förslag till lag i ämnet, och förmenar utskottet, att föreliggande fråga under alla omständigheter bör anstå, till dess att’resultatet av berörda arbete föreligger.

1921-05-12 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

FK 2TU 1921:20, Betänkande med förslag till lag i ämnet, och förmenar utskottet, att föreliggande fråga under alla omständigheter bör anstå, till dess att’resultatet av berörda arbete föreligger.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 26.

1

Nr 20.

Ankom till riksdagens kansli den 13 maj 1921 kl. 2 e. m.

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande

nr 20, i anledning av väckt motion om åvägabringande

av utredning och förslag i syfte att fast anställda

befattningshavare vid av Kungl. Maj:t koncessionerade

eller oktrojerade företag må tillförsäkras förhandlingsrätt

genom befattningshavarnes fackliga sammanslutningar.

Till forsta kammarens andra tillfälliga utskott har hänvisats en inom Motionen.

samma kammare väckt motion av herrar Julin och Lindskog, nr 162,

med hemställan, att riksdagen måtte besluta, att hos Kungl. Maj:t anhålla,

att efter utredning måtte för riksdagen framläggas förslag i syfte att tillförsäkra

fast anställda befattningshavare vid av Kungl. Maj:t koncessionerade

och oktrojerade företag förhandlingsrätt genom befattningshavarnes

fackliga sammanslutningar.

Beträffande motiveringen till denna hemställan får utskottet hänvisa

till motionen.

Utskottet har inhämtat yttrande över ifrågavarande motion av kungl. Yttrande

socialstyrelsen, vilket yttrande såsom bilaga bifogas detta utlåtande. f™n kungl.

social
styrelsen.

Enligt socialstyrelsens uttalande står den möjligheten öppen, att Utskottet.

motionärernas syftemål kan uppnås enligt gällande lag om medling i arbetstvister

av den 28 maj 1920, och anser utskottet, att den möjligheten bör

prövas, innan vidare åtgärder vidtagas. Utskottet vill dessutom erinra

därom, att arbete för närvarande pågår med utformande av en förhandlingsordning

för staten och dess tjänstemän, samt att socialstyrelsen avgivit ett

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 12 samt. 2 avd. 13 käft. (Nr 20.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 20.

betänkande med förslag till lag i ämnet, och förmenar utskottet, att föreliggande

fråga under alla omständigheter bör anstå, till dess att’resultatet

av berörda arbete föreligger.

I detta sammanhang får utskottet meddela, att andra kammaren i

enlighet med utlåtande från dess fjärde tillfälliga utskott avslagit en i

nämnda kammare av herrar Starbäck och Block väckt motion, nr 242,

av i huvudsak samma innehåll som nu ifrågavarande motion.

Utskottet får på grund härav hemställa,

att motionen icke måtte till någon första kammarens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 12 maj 1921.

På utskottets vägnar:

E. von HOFSTEK

Närvarande: se utlåtande nr 19.

Reservation

av herr Julin, som, med åberopande av vad i motionen anförts yrkat

bifall till densamma. ’ J

opaginerad Kontrollera mot PDF

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 20.

:i

Stockholm den 14 april 1921.

Till riksdagens första kammares andra tillfälliga utskott.

Genom nådig remiss den 18 sistlidne februari har socialstyrelsen blivit anbefalld

att till riksdagens första kammares andra tillfälliga utskott skyndsamt avgiva

yttrande över en i nämnda kammare väckt motion, nr 162, om skrivelse

till Kung! Maj:t i fråga om åvägabringande av utredning och förslag i syfte att

fast anställda befattningshavare vid av Kungl. Maj:t koncessionerade eller oktrojerade

företag må tillförsäkras förhandlingsrätt genom befattningshavarnas fackliga

sammanslutningar. Med anledning härav får styrelsen anföra följande.

Styrelsen anser sig till en början böra påpeka, att det med motionen angivna

syftet att tillförsäkra ifrågavarande befattningshavare förhandlingsrätt icke torde

låta sig med något praktiskt resultat förverkliga utan i samband med en lagstiftning,

som direkt eller indirekt ingriper reglerande på dessa befattningshavares

arbetsavtal. Enbart en formell rätt för befattningshavarna att nödga sin

arbetsgivare till förhandling skulle, såvitt styrelsen kan finna, ej medföra någon

avsevärd förbättring för dem. Arbetsgivaren skulle nämligen fortfarande kunna

ställa sig fullkomligt avvisande gent emot befattningshavarnas krav.

De i motionen anförda exemplen på lagstiftning rörande förhandlingsrätt

för offentliga tjänstemän jäva ej heller styrelsens nu angivna uppfattning, då

dessa tjänstemäns arbetsförhållande ju alltid är föremål för offentligrättslig reglering.

Även i de fall, där de anförda exemplen åsyfta enskild verksamhet,

torde förhandlingsreglerna såsom ett komplement ansluta sig till en förefintlig

ehuru genom avtal mellan parterna åvägabragt reglering av arbetsförhållandet.

Skulle statsmakterna finna skäl att komma ifrågavarande befattningshavare

till hjälp och undanröja de missförhållanden, som otvivelaktigt icke sällan äro

rådande i de av motionärerna åsyftade hänseenden, torde det sålunda bliva nödvändigt

att på ett mer reelt sätt ingripa reglerande på arbetsförhållandet. Möjligen

skulle det i sådant fall kunna ifrågakomma att endast offentligt fastställa

minimigränser beträffande det för arbetstagarna viktigaste momentet i arbetsförhållandet

eller avlöningen — ett exempel härpå giver den norska lagstiftningen

om minimilön för underordnade handelsbiträden.

Ehuru styrelsen, såsom förut berörts, ingalunda underskattar missförhållanden,

som givit anledning till motionen, anser sig styrelsen å andra sidan icke

kunna vitsorda, att missförhållanden av ifrågavarande natur äro särskilt svårartade

eller allmänt förekommande inom de verksamhetsgrenar, som motionen

avser, d. v. s. uti av Kung!. Maj:t koncessionerade eller oktrojerade företag.

Dylika missförhållanden lära göra sig mer eller mindre gällande jämväl för övriga

kontorsanställda i enskild verksamhet, och osannolikt torde ej vara, att desamma

i avseende å nyssnämnda företag med i regel organiserad personal äro

relativt mindre framträdande. Under sådant förhållande ställer det sig givetvis

svårt för styrelsen att förorda ett statsingripande enbart till förmån för befattningshavarna

i omförmälda koncessionerade eller oktrojerade företag. Att åter

för dessa befattningshavares skull påkalla ett statsingripande i ett så omstritt

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Första hammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr SO.

och ömtåligt avseende som det förevarande beträffande alla kontorsanställda i

enskild tjänst synes man å andra sidan icke ha tillfyllestgörande skäl till.

Såsom ett tillvägagående, vilket möjligen skulle kunna vara ägnat att främja

det med motionen avsedda syftet anser sig styrelsen böra ifrågasätta hänvändelse

till statens vederbörande förlikningsman. Ehuru förlikningsmännen förnämligast

sysslat med arbetstvister rörande kroppsarbetare eller med dessa socialt jämställda

arbetstagare torde de icke vara förhindrade att taga befattning ''jämväl med sådana

tvister beträffande högre stående arbetstagare. Den reviderade lagen om

medling i arbetstvister, vilken trätt i kraft med innevarande års ingång, synes

också bereda förbättrade möjligheter i förevarande avseende. Denna lag medgiver

nämligen förordnande av särskild förlikningsman för visst verksamhetsom~7

en med ifrågavarande befattningshavares verksamhet speciellt förtrogen

förlikningsman skulle sålunda eventuellt kunna tillsättas. Vidare må erinras, att

i den reviderade lagen införts en bestämmelse om skyldighet för parterna att på

kallelse av förlikningsmannen infinna sig till förhandling.

» Slutligen anser sig styrelsen i detta sammanhang böra meddela, att styrelsen

genom nådig remiss si3tlidne höst fått mottaga en framställning i förevarande

ämne från Svenska bankmannaföreningen, men att styrelsen, som hoppats att det

skulle kunne åvägabringas ett närmande mellan parterna, ännu ej avgivit utlåtande

över densamma.

GUNNAR BUSS.

A. Molin.

Stockholm, ö. L. Svanbäcks Boktryckeri, 1921.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.