Sök i Ratio Lex

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 5

1921-02-28 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

FK 2TU 1921:5, Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 5

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 5.

1

Nr 5.

Ankom till riksdagens kansli den 28 februari 1921 kl. 4 e. m.

Förslå kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande, nr 5, i anledning

av väckt motion om åvägabringande av utredning

angående lämpligheten av landsfogdetjänsternas indragning.

I en inom första kammaren väckt och till dess andra tillfälliga utskott Motionen.

hänvisad motion, nr 143, har herr Lind hemställt, att riksdagen måtte besluta

att i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa, att Kungl. Maj :t måtte skyndsamt

företaga utredning rörande lämpligheten av indragning av landsfogdetjänsterna

samt för riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningen kan

föranleda.

Beträffande motiveringen till denna hemställan får utskottet hänvisa

till motionen.

I samband med den av Kungl. Maj:t och riksdagen år 1917 beslutade Utskottet.

omorganisationen av fögderiförvaltningen bestämdes att, för tillgodoseendet

av polis- och åklagareväsendets ändamålsenliga ordnande, inom varje

län skulle inrättas en landsfogdetjänst. I avseende å kompetensen föreskrevs,

att vederbörande befattningshavare skulle hava avlagt sådan akademisk

examen, som erfordras för domarekallet, under någon tid själv utövat

domareämbete och under minst sex månaders tid följt arbetena vid större

stads polisväsende samt brottmålsförhandlingarna vid dess underdomstol.

Vid övergången från den förutvarande organisationen av fögderiförvaltningen

till den beslutade bestämdes, att vissa av de förutvarande kronofogdarna

skulle vara skyldiga att antaga landsfogdetjänst. Av dessa torde,

enligt vad utskottet inhämtat, knappast någon till fullo uppfylla de sålunda

föreskrivna kompetensvillkoren för landsfogde. Att under sådana förhållanden,

innan verkningarna av den beslutade reformen ännu äro fullt kända,

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 12 samt. 2 avd. 2 käft. (Nr 5—7). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Första hammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 5.

föreslå en sådan väsentlig ändring i organisationen av fögderiförvaltningen

som den av motionären föreslagna, synes utskottet icke kunna vara försvarligt,

helst i betraktande av att vederbörande departementschef vid föredragning

inför Kungl. Maj:t av frågan om fögderiförvaltningens omorganisation

fäst så stor vikt vid inrättandet av landsfogdetjänsten, att han uttryckligen

förklarat sig icke utan denna tjänsts inrättande kunna tillstyrka ett

övergivande av den dåvarande organisationen.

Det synes utskottet även vara uppenbart, att det är ett mycket stort

statsintresse, att inom varje län finnes tillgång på en fullt kvalificerad person,

sådan som landsfogden, för handhavandet av det betydelsefulla polisoch

åklagareväsendet; i synnerhet som det blivit allt mera vanligt, att

i grövre brottmål häktade hava biträde av juridiskt utbildade personer.

Man skulle visserligen kunna tänka sig, att Kungl. Maj:ts Befallningshavande

skulle äga förordna en av sina juridiskt utbildade tjänstemän att

biträda med polisutredningar och uppträda som åklagare i större brottmål,

men härigenom skulle med säkerhet uppstå betydliga olägenheter för arbetet

inom länstyrelsen, och skulle genom en sådan anordning i varje fall icke

erhållas garanti för att länstyrelsen hade tillgång till en fullt kvalificerad

åklagare och polisman.

Då dessutom redan nu landsfiskalerna i allmänhet hava en synnerligen

stor arbetsbörda, även om ett eller annat undantag möjligen finnes, kan

utskottet icke heller tillstyrka en åtgärd, som skulle medföra en ökning av

landsfiskalernas arbete.

Utskottet tillåter sig slutligen erinra om att omorganisationen av polisväsendet

å landsbygden för närvarande är under utredning.

Under hänvisning härtill och under åberopande av vad ovan anförts

får utskottet hemställa,

att ifrågavarande motion icke måtte till någon

första kammarens åtgärd föranleda.

Stockholm den 28 februari 1921.

På utskottets vägnar:

E. v. HOFSTEN.

Närvarande: Herrar von Hofsten, Almkvist, Malmberg, Julin, Elof B. Andersson, Jesperson

och J. A. Eriksson.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.