Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om skrivelse till Kungl. Maj. t angående vissa åtgärder till bekämpande av smittosamma kreaturssjukdomar.

1921-03-01 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1921:19, Utlåtande i anledning av väckt motion om skrivelse till Kungl. Maj. t angående vissa åtgärder till bekämpande av smittosamma kreaturssjukdomar.

Dokumentets text

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 19.

Utskottet.

Nr 19.

Ankom till riksdagens kansli den 1 mars 1921 kl. 3 e. m.

Utlåtande i anledning av väckt motion om skrivelse till Kungl.

Maj. t angående vissa åtgärder till bekämpande av smittosamma

kreaturssjukdomar.

(2: a avd.)

I en inom andra kammaren väckt, till jordbruksutskottet hänvisad

motion, nr 58, har herr Pehrsson i Bramstorp hemställt, att riksdagen

måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om utredning angående

åtgärder till bekämpande av smittosamma kreaturssjukdomar och till riksdagen

framkomma med det förslag, vartill utredningen kan föranleda.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för denna hemställan,

tillåter sig utskottet att hänvisa till motionen.

Såsom i förevarande motion jämväl fram hålles har mul- och klövsjukan

inom vårt land hitintills bekämpats med tillämpning huvudsakligen

av den totala nedslaktningsmetoden. Denna metod, som med framgång

praktiserats även i England och Amerika samt jämväl annorstädes, torde

i själva verket, såsom chefen för medicinalstyrelsen, generaldirektören B.

Buhre i ett i december månad år 1920 offentliggjort uttalande framhållit,

vara det enda hittills kända effektiva medlet mot den oerhört

smittosamma sjukdomens spridning. Detta framgår bland annat av de

erfarenheter, som kunnat inhämtas från de länder, som av geografiska,

statsfinansiella eller andra skäl icke kunnat tillämpa detta tillvägagångssätt.

Så hava enligt generaldirektör Buhre i Tyskland under senare delen

av år 1920 195,000 kreatursbesättningar på en gång varit smittade,

varav 55,000 nysmittade inom en tidrymd av 14 dagar. I Holland hava

under år 1920 till den 1 november 51,400 besättningar varit smittade och

s. 11 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 19.

11

i Danmark från maj till början av december samma år 3,815, under

det att exempelvis i England under år 1920 till i december endast 80

besättningar angripits.

Ehuru sålunda den totala nedslaktningen torde utgöra det i varje

fäll mest effektiva vapnet emot mul- och klövsjukan, skulle dock, därest

sjukdomen i vårt land finge alltför stor spridning, utvecklingen även här

slutligen kunna nå den punkt, då statsmakterna av finansiella skäl måste

upphöra med utbetalande av ersättning till djurägarna för de slaktade

kreatursbesättningarne och den totala nedslaktningsmetoden måhända

på grund därav övergivas. I förevarande motion framhålles även, att

det säkerligen vore mången lantman, som, sedan han efter mångårigt,

målmedvetet arbete lyckats få en god kreatursbesättning, med en viss

fruktan emotsåge sjukdomens större utbredning, varigenom det möjligen

skulle för statsmakterna bliva oöverkomligt att fortsätta på den inslagna

vägen för bekämpande av sjukdomen.

Motionären har nu hemställt, att riksdagen måtte hos Kungl Maj:t

begära utredning angående vad som i ett sådant läge borde åtgöras

ävensom att Kungl. Maj:t efter verkställd utredning ville för riksdagen

framlägga de förslag, vartill samma utredning kunde giva anledning.

Särskilt har motionären ifrågasatt, om det ej genom någon försäkringsform,

vartill statsbidrag lämnades, vore möjligt att ålägga varje djurägare

eu viss årlig avgiftsplikt per djur eller i förhållande till besättningens

värde, vilka medel skulle förvaltas av exempelvis lantbruksstyrelsen

och med tillhjälp av statsmedel användas till bekämpande av

smittosamma sjukdomar.

Utskottet har funnit motionärens framställning värd det största

beaktande. Emellertid har utskottet icke kunnat undgå att ställa sig

tveksamt inför det förslag till kreatursförsäkring, som av motionären

antydningsvis framlagts. Utskottet befarar, att dess genomförande,

tvångsvis genom lag, skulle, särskilt med hänsyn till de omfattande

administrativa förvaltnings- och kontrollåtgärder, som utan tvivel bleve

nödvändiga, komma att ställa sig alltför kostsamt. De i nu ifrågavarande

avseenden väsentligt olika förhållandena inom landets olika delar skulle

säkerligen även komma att utgöra ett allvarligt hinder emot realiserandet

av det av motionären framlagda förslaget. Då utskottet — som till fullo

uppskattar det energiska och målmedvetna arbete, som från statsmyndigheternas

sida nedlagts till mul- och klövsjukans bekämpande — dessutom

är övertygat om, att Kungl. Maj:t, därest den totala nedslaktningsmetoden

av statsfinansiella eller andra skäl måste övergivas, icke skall

underlåta att verkställa den utredning, som i saken kan finnas erfor
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 19.

derlig, och sedermera för riksdagen framlägga de förslag, vartill en

sådan utredning kan giva anledning, anser sig utskottet icke böra för

närvarande tillstyrka en riksdagens skrivelse i av motionären angiven

riktning.

Utskottet får alltså hemställa,

att förevarande motion ej må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 1 mars 1921.

På jordbruksutskottets vägnar:

RAOUL HAMILTON.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar Hellström, Lindskog, Andersson Karl Andrea#, Sederholm,

Berge och Pettersson Ivar samt

från andra kammaren: herrar greve Hamilton, Nilsson i Tånga, Oberg, Johansson

i Uppmälby, Olsson i Broberg, Andersson i Grimbo, Lundström och Ericsson i Arboga.

Reservation

av herrar Andersson Karl Andreas och Nilsson i Tånga.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.