Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om meddelande av föreskrift, att val av kommunalfullmäktige må under viss förutsättning kunna ske å kommunalstämma.

1921-02-22 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1921:17, Utlåtande i anledning av väckt motion om meddelande av föreskrift, att val av kommunalfullmäktige må under viss förutsättning kunna ske å kommunalstämma.

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 17.

3

Nr 17.

Ankom till riksdagens kansli den 22 februari 1921 kl. 2 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt motion

om meddelande av föreskrift, att val av kommunalfullmäktige

må under viss förutsättning kunna ske å kommunalstämma.

Närvarande: herrar Larsson i Västerås, Klefbeck, Hellberg*), Johansson i Kälkebo,

Strömberg, Ljunggren*), Thulin, Reuterskiöld*), Lyberg, Stendahl, Hallén,

af Ekenstam, P. S. Hedlund i Östersund, Sävström*), Leander, Persson

i Fritorp, Andersson i Igelboda, Eliasson*) och Gustafson i Kasenberg ).

*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

I en inom andra kammaren väckt motion, nr 7, har herr Persson i

Fritorp hemställt, »att riksdagen måtte i kungl. förordningen om kommunalstyrelse

på landet införa den bestämmelsen, att kommunalfullmäktigeval

måtte få äga rum å kommunalstämma i sådana fall, där alla i

stämmans beslut deltagande röstberättigade äro om beslutet ense,

samt att vederbörande utskott måtte utforma lagtexten.»

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.

Genom lagen om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om

kommunalstyrelse på landet den 21 mars 1862, given den 30 juni 1920,

infördes de nu gällande reglerna om val av kommunalfullmäktige. Förslaget

till dessa bestämmelser förelädes i Kungl. Maj:ts proposition nr

286 vid 1920 års riksdag, tillstyrktes i konstitutionsutskottets utlåtande

nr 52 och bifölls av riksdagen (skrivelse nr 392). Skälen till de nya

bestämmelserna, enligt vilka kommunalfullmäktigeval skola äga rum

inför valnämnd, finnas närmare angivna i det av kommunalförfattningssakkunniga

avgivna betänkande jämte därtill fogade särskilda yttranden,

varpå den kungl. propositionen, nr 286, var grundad.

Ur vissa synpunkter är förevarande motions syfte enligt utskottets

mening värt beaktande. I de fall, då man inom en kommun är ense

om en viss kandidatlista vid val av kommunalfullmäktige, kan onekligen

Utskottets

yttrande.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

KonstitutionsutsJcottets utlåtande Nr 17.

den 1920 stadgade valproceduren inför valnämnden understundom synas

innebära en onödig omgång, och vissa skäl tala för att valet i dylika

fall bör kunna ske under väsentligt förenklad procedur.- Någon gång

torde också, såsom motionären framhåller, i de fall, då .olika meningsgrupper

inom en kommun enats om en gemensam kandidatlista och deltagandet

i valet i följd härav blivit ringa, praktiska olägenheter hava

uppkommit så till vida som ett mindretal väljare utanför de grupper,

vilka enats om en gemensam lista, kunnat tillvinna sig en oproportionerligt

stark representation inom fullmäktige.

Enligt utskottets mening äro emellertid de skäl, som tala för ett

avstyrkande av motionen, övervägande. Redan det förhållande, att de

nuvarande bestämmelserna blott under kort tid varit i kraft och tillräcklig

erfarenhet sålunda ej vunnits om deras verkningssätt, synes härvid vara

avgörande. Därjämte anser sig utskottet böra framhålla, att valets förrättande

på sätt motionären föreslår onekligen i viss mån skulle förminska

den möjlighet för varje kommunens valman att inverka på valet, vilken

enligt nuvarande bestämmelser garanteras. Härtill kommer, att de praktiska

olägenheter av det nuvarande systemet, som motionären anför till stöd för

sitt reformförslag, huvudsakligen torde hava orsakats av bristande erfarenhet

om de nya bestämmelsernas tillämpning. Det lär ej behöva befaras,

att överrumplingar av den art, varom motionären talar, skola kunna ske,

då man inom kommunerna genom vunnen erfarenhet fått uppmärksamheten

fäst på dylika eventualiteter och vidtar nödiga försiktighetsmått för

att förekomma desamma. Mot motionärens förslag om att valet, därest

enighet härom råder, skulle kunna äga rum å kommunalstämma, kan även

med skäl invändas, att en dylik bestämmelse i allmänhet skulle komma att

leda till dubbla valprocedurer. I alla de fall, då enighet ej nåddes vid

kommunalstämman, skulle ju nämligen det nuvarande valsättet komma

till användning och den förberedande överläggningen på kommunalstämman

blott innebära en onödig omgång. Och då en enda valmans

yrkande om val i vanlig ordning enligt motionärens förslag skulle vara

tillräckligt för att dylikt val skulle komma till stånd, funnes förvisso

lika stora möjligheter som under nuvarande system för en liten grupp

av valmän att verkställa de »överrumplingar», vilka motionären vill

omöjliggöra. Om särskilda anordningar skulle befinnas nödiga till förekommande

av överrumplingar, synas för den skull i allt fall andra och

mera praktiska utvägar böra sökas än den av motionären förordade.

Det kan förväntas, att den nu pågående utredningen rörande reform av

det proportionella valsättet samt därav föranledda förslag härutinnan

skall vara av betydelse.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 17.

5

Utskottet får alltså hemställa,

att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 22 februari 1921.

På konstitutionsutskottets vägnar:

VIKTOR LARSSON.

Reservationer:

1) av herrar Persson i Fritorp, Ljunggren, P. S. Hedlund i Östersund,

Leander och Gustafson i Kasenberg, som anfört:

Då såväl föreliggande motion som den av herr Leander i andra

kammaren väckta motionen nr 7 åsyfta ett beaktande av det obestridligen

förefintliga praktiska behovet av begränsad användning av den

omständliga procedur, som medföljer det proportionella valsättet, och då

båda, ehuru med delvis olika motivering, utmynna i yrkanden om denna

procedurs uteslutning under förutsättning av viss enighets uppnående,

har det synts riktigast, om utskottet upptagit båda dessa motioner till

samtidig behandling och därvid i anledning av dem hemställt om skrivelse

i ämnet.

Oavsett vilken principståndpunkt man intager till det proportionella

valsystemet, synes det oss, som skulle vid val av såväl stads- som

kommunalfullmäktige detta valsätt kunna utan någon olägenhet inhiberas,

därest yrkande härom i viss ordning framställes och vinner så pass enstämmigt

bifall, att i realiteten full säkerhet finnes för att ingen meningsriktning

blir obehörigen undertryckt.

Då vi således ansett, att de uppslag, som nämnda motioner innebära,

äro förtjänta av att närmare beaktas och utredas, hava vi ansett

att utskottet bort hemställa,

att riksdagen i anledning av ifrågavarande motion

ville i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om utredning

om och på vad sätt användningen av den proportionella

valproceduren vid stads- och kommunalfullmäktigeval

må kunna begränsas till sådana fall, där enighet om

kandidater ej kunnat i förväg uppnås.

2) av herr Reuterskiöld.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.