Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om ändring i bestämmelserna angående opinionsnämnden.

1921-03-04 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1921:19, Utlåtande i anledning av väckt motion om ändring i bestämmelserna angående opinionsnämnden.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 19.

1

Nr 19.

Ankom till riksdagens kansli den 5 mars 1921 kl. 1 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt motion

om ändring i bestämmelserna angående opinionsnämnden.

Närvarande: Herrar Larsson i Västerås, Clason, Klefbeck, Strömberg*), Reuterskiöld,

Lyberg, Modig*), H. G. Andersson, Almkvist, Larsén, Stendahl, af Ekenstam,

P. S. Hedlund i Östersund, Sävström, Leander, Nilsson i Antnäs,

Hansson i Gärda, Persson i Tofta, Starbäck*) och Karlsson i Vadstena.

*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

I en inom första kammaren väckt motion, nr 178, har herr Olofsson

hemställt,

»att riksdagen ville besluta sådan ändring i riksdagsordningen och

jämväl i regeringsformen, om så är nödigt, att en tid av minst åtta

dagar må förflyta mellan valet av opinionsnämnd och dess sammanträde».

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.

Syftet med förevarande motion, nämligen att möjliggöra förhandlingar

mellan opinionsnämndens ledamöter samt inhämtande av upplysningar

från vederbörande domstolar, står icke i överensstämmelse med

de motiv, som lett till opinionsnämndsinstitutets upprättande och utformandet

av regler för nämndens verksamhet. I det memorial, vari 1809

—10 års konstitutionsutskott framlade förslaget till regeringsform, motiverades

opinionsnämndens upprättande med följande ord: »Utskottet har

funnit, att Konungens Domsrätt borde utövas av en Konungens Högsta

Domstol, varuti Ledamöterne skulle bliva ständige Ämbetsmän och, för

att vara självständige, icke kunna av Konungen avsättas. Denna högsta

Domaremakt borde dock icke uppresas såsom en oombytlig Corporation

till en Stat inom Staten. Det har således funnits nödigt, icke allenast

att de Ledamöter därav, som för bevisliga fel kunde tilltalas, skulle

efter Lag dömas, utan även att Riksens Ständer skulle kunna ifrån

deras Åmbeten till ett visst antal vid varje Riksdag skilja dem, som genom

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 5 sand. 8 Käft. (Nr 19—20.)

Utskottets

yttrande.

550 21

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 19.

ålder, sjuklighet eller andre sådane orsaker bleve oförmögne att deras

höga kall värdigt uppfylla eller icke längre bibehölle det allmänna förtroendet.

De formaliteter härvid, som Utskottet tillstyrkt, synas böra utesluta

all verkan av enskild stämpling och agg, och tillika förekomma

Riksens Ständers prövning av särskilda Rättegångsärenden.» I överensstämmelse

med denna motivering infördes ock i grundlagarna de ännu

gällande bestämmelserna om att nämnden skulle sammanträda samma

dag, den utsetts, samt att densamma icke får ingå i prövning av eller

överläggning om särskilda beslut av vederbörande domstol.

De skäl, som alltså motiverat gällande regler för opinionsnämndens

verksamhet, äga enligt utskottets mening fortfarande full giltighet.

Nämndens uppgift är ej att ingå på en detalj prövning av vederbörande

domstolars verksamhet utan att skilja medlemmar av de högsta domstolarna

från deras ämbeten, endast när detta på grund av särskilda förhållanden,

vilka kunna antagas vara väl kända, prövas nödigt. En

ändring av grundlagarna i av motionären föreslagen riktning skulle

alltså förrycka syftet med opinionsnämndens inrättande och på ett betänkligt

sätt äventyra våra högsta domstolars oberoende och självständighet.

Utskottet får alltså hemställa,

att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 4 mars 1921.

På konstitutionsutskottets vägnar:

VIKTOR LARSSON.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.