Utlåtande i anledning av väckt motion om ändring i bestämmelserna angående opinionsnämnden.
1921-03-04 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
KU 1921:19, Utlåtande i anledning av väckt motion om ändring i bestämmelserna angående opinionsnämnden.
Dokumentets text
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 19.
1
Nr 19.
Ankom till riksdagens kansli den 5 mars 1921 kl. 1 e. m.
Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt motion
om ändring i bestämmelserna angående opinionsnämnden.
Närvarande: Herrar Larsson i Västerås, Clason, Klefbeck, Strömberg*), Reuterskiöld,
Lyberg, Modig*), H. G. Andersson, Almkvist, Larsén, Stendahl, af Ekenstam,
P. S. Hedlund i Östersund, Sävström, Leander, Nilsson i Antnäs,
Hansson i Gärda, Persson i Tofta, Starbäck*) och Karlsson i Vadstena.
*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.
I en inom första kammaren väckt motion, nr 178, har herr Olofsson
hemställt,
»att riksdagen ville besluta sådan ändring i riksdagsordningen och
jämväl i regeringsformen, om så är nödigt, att en tid av minst åtta
dagar må förflyta mellan valet av opinionsnämnd och dess sammanträde».
Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.
Syftet med förevarande motion, nämligen att möjliggöra förhandlingar
mellan opinionsnämndens ledamöter samt inhämtande av upplysningar
från vederbörande domstolar, står icke i överensstämmelse med
de motiv, som lett till opinionsnämndsinstitutets upprättande och utformandet
av regler för nämndens verksamhet. I det memorial, vari 1809
—10 års konstitutionsutskott framlade förslaget till regeringsform, motiverades
opinionsnämndens upprättande med följande ord: »Utskottet har
funnit, att Konungens Domsrätt borde utövas av en Konungens Högsta
Domstol, varuti Ledamöterne skulle bliva ständige Ämbetsmän och, för
att vara självständige, icke kunna av Konungen avsättas. Denna högsta
Domaremakt borde dock icke uppresas såsom en oombytlig Corporation
till en Stat inom Staten. Det har således funnits nödigt, icke allenast
att de Ledamöter därav, som för bevisliga fel kunde tilltalas, skulle
efter Lag dömas, utan även att Riksens Ständer skulle kunna ifrån
deras Åmbeten till ett visst antal vid varje Riksdag skilja dem, som genom
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 5 sand. 8 Käft. (Nr 19—20.)
Utskottets
yttrande.
550 21
2
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 19.
ålder, sjuklighet eller andre sådane orsaker bleve oförmögne att deras
höga kall värdigt uppfylla eller icke längre bibehölle det allmänna förtroendet.
De formaliteter härvid, som Utskottet tillstyrkt, synas böra utesluta
all verkan av enskild stämpling och agg, och tillika förekomma
Riksens Ständers prövning av särskilda Rättegångsärenden.» I överensstämmelse
med denna motivering infördes ock i grundlagarna de ännu
gällande bestämmelserna om att nämnden skulle sammanträda samma
dag, den utsetts, samt att densamma icke får ingå i prövning av eller
överläggning om särskilda beslut av vederbörande domstol.
De skäl, som alltså motiverat gällande regler för opinionsnämndens
verksamhet, äga enligt utskottets mening fortfarande full giltighet.
Nämndens uppgift är ej att ingå på en detalj prövning av vederbörande
domstolars verksamhet utan att skilja medlemmar av de högsta domstolarna
från deras ämbeten, endast när detta på grund av särskilda förhållanden,
vilka kunna antagas vara väl kända, prövas nödigt. En
ändring av grundlagarna i av motionären föreslagen riktning skulle
alltså förrycka syftet med opinionsnämndens inrättande och på ett betänkligt
sätt äventyra våra högsta domstolars oberoende och självständighet.
Utskottet får alltså hemställa,
att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
Stockholm den 4 mars 1921.
På konstitutionsutskottets vägnar:
VIKTOR LARSSON.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.