Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om ändring i § 1 5:o tryckfrihetsförordningen.

1921-03-08 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1921:23, Utlåtande i anledning av väckt motion om ändring i § 1 5:o tryckfrihetsförordningen.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 23.

1

Nr 23.

Ankom till riksdagens kansli den 8 mars kl. 2 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt

motion om ändring i § 1 5:o tryckfrihetsförordningen.

Närvarande: herrar Larsson i Västerås, Clason, Klefbeck, Thulin, Reuterskiöld, Lyberg*, Norling,

H. G. Andersson, Almkvist*), Bruhn, Stendahl, Jansson i Edsbäcken, Hallen,

P. S. Hedlund i Östersund*), Sävström, Leander, Nilsson i Antnäs, Hansson i

Gärda, Gustafson i Kasenberg och Pehrsson i Göteborg.*)

*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

I en inom andra kammaren väckt motion, nr 260, kar herr

Lövgren i Nyborg hemställt,

»att riksdagen ville såsom vilande till grundlagsenlig behandling

antaga en sådan ändring av tryckfrihetsförordningens § 1 5:o,

att rättigheten att anlägga boktryckeri utsträckes till att omfatta

även municipalsamhällen, och hemställes till vederbörande utskott,

att, om förslaget vinner beaktande, utarbeta de förändringar i tryckfrihetsförordningens

text, som kunna bliva nödvändiga vid ett bifall

till förslaget.»

Till stöd för sin hemställan har motionären anfört följande:

»Frågan om rätt att anlägga boktryckerier var som helst på

landsbygden har vid upprepade tillfällen förelegat till riksdagens

behandling likväl utan att förverkligas i sin fulla utsträckning.

Vid riksdagen 1865—1866 väcktes inom bondeståndet tre särskilda

motioner, innefattande förslag, dels att rättigheten till anläggande

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 5 sand. 10 höft. (Nr 23.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 23.

av boktryckeri måtte varda helt och hållet frigiven, dels att boktryckeri

finge anläggas i köping eller sådan by eller annan plats,

som räknade minst 500 innevånare och vore belägen tre mil från

stad, dels ock att sådan rättighet måtte förunnas köpingar och

andra samhällen på landet, där folkmängden på ett inskränktare

område uppginge till minst 1,000 personer. Konstitutionsutskottet

tillstyrkte bifall till motionerna i den omfattning, att boktryckeri

finge anläggas var som helst inom eller utom stad, samt avlät ett

i enlighet därmed avfattat förslag till ändring av åtskilliga tryckfrihetsförordningens

bestämmelser. Detta förslag antogs av borgareoch

bondestånden att vila till vidare grundlagsenlig behandling, men

avslogs av ridderskapet och adeln samt prästeståndet, varefter förslaget

vid omröstning i förstärkt konstitutionsutskott förkastades.

Det blev dock återupptaget redan vid 1867 års riksdag. Motion

väcktes nämligen då inom andra kammaren, åsyftande fullständig

frihet för anläggande av boktryckeri såväl i stad som på landet.

Denna motion tillstyrktes av konstitutionsutskottet, som för riksdagen

framlade enahanda förslag till ändringar i tryckfrihetsförordningen

som vid nästföregående riksdag. Vid ärendets behandling i

kamrarne blev detta förslag av andra kammaren till alla delar

antaget, varemot detsamma av första kammaren återförvisades till

utskottet för vissa jämkningars iakttagande. Ändrat i enlighet med

de inom första kammaren framställda anmärkningar, blev därefter

förslaget antaget att vila till 1870 års riksdag, då det av båda

kamrarne godkändes. Förslaget vann emellertid icke bifall av

Kungl. Maj:t, som i sitt svar å rikssalen den 8 april 1870 meddelade,

att Kungl. Maj:t ansett svårighet kunna uppstå att på varje

ort, där boktryckeri enligt riksdagens förslag finge anläggas, finna

lämplig person för uppdraget att såsom justitieministerns ombud

vaka över tryckta skrifters allmängörande, med avseende varå ävensom

å de kostnader, som genom dessa ombuds avlönande skulle uppstå,

samt i betraktande jämväl därav, att handräckning till verkställande

av kvarstad å tryckt skrift icke skulle å landet med erforderlig

skyndsamhet erhållas, Kungl. Maj:t, då förslaget ej heller vore

av något trängande behov påkallat, funnit sig icke böra till detsamma

lämna samtycke.

Härefter förekom frågan ej inom riksdagen förr än år 1881, då

inom andra kammaren väcktes två motioner, båda avseende full
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 23.

3

ständigt frigivande av rättigheten till anläggande av boktryckeri.

Konstitutionsutskottet avgav ånyo förslag till ändringar i tryckfrihetsförordningen,

överensstämmande, frånsett en mindre väsentlig

skiljaktighet, med det förslag, som av 1870 års riksdag antogs.

Glenom begge kamrarncs sammanstämmande beslut blev förslaget

vilande till 1882 års riksdag, då emellertid detsamma, bifallet av

andra kammaren utan votering, blev av första kammaren avslaget

med 60 röster mot 36 och sålunda förföll.

Frågan upptogs sedermera vid riksdagen år 1887 i viss omfattning

uti en kungl. proposition, men på grund av riksdagens upplösning

förföll förslaget, utan att hava varit föremål för någon riksdagens

prövning, och återkom icke till riksdagens prövning förrän

år 1895. Då väcktes nämligen av herr E. Olsson i Kyrkebol en

motion, som upptog ett vid frågans tidigare behandling inom konstitutionsutskottet

utarbetat förslag, som innehöll rätt att anlägga

boktryckerier var som helst på landsbygden eller i stad, utan att

vara underkastad någon skråordning. Förslaget omarbetades av

konstitutionsutskottet till att omfatta endast städer och köpingar,

Konungen dock obetaget att bevilja rätt till tryckeriers anläggande

även på annan ort. Vid behandlingen i kamrarne blev förslaget

bifallet av andra kammaren, men samlade icke mer än 27 röster i

första kammaren och hade sålunda även denna gång fallit. Samma

motionär återkom emellertid med sin motion vid 1896 års riksdag,

och blev nu förslaget godkänt såsom vilande till grundlagsenlig

behandling, men då ärendet förekom till slutligt avgörande vid 1897

års riksdag blev det av första kammaren åter avslaget.

År 1898 upptogs frågan åter av samme motionär, som vid

närmast föregående riksdagar framfört densamma, men förslaget inskränkte

sig nu till att endast begära rätten att anlägga boktryckerier

utsträckt till köpingar. Detta förslag antogs av 1898 års riksdag

och konfirmerades sedermera av riksdagen år 1900.

Motståndarna till frågan om rätt att förlägga tryckerier till

landsbygden ha såsom huvudargument mot densamma anfört, att

det skulle bliva svårt att erhålla personer, som vore kompetenta att

tjänstgöra som justitieministerns ombud på dessa mindre platser.

Konstitutionsutskottet yttrar i sitt betänkande av år 1898 i anledning

av dessa betänkligheter följande: »Man måste väl erkänna, att skillnaden

mellan köpingarna och våra småstäder icke är större, än

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 23.

Utskottets

yttrande.

att de beträffande förevarande rättighet kunna jämställas, och då man

anser sig hava möjlighet att i småstäderna erhålla personer, lämpliga

att utses till justitieministerns ombud, torde man lika väl kunna finna

sådana i våra köpingar. Av Sveriges köpingar hava åtskilliga numera

nått en sådan utveckling, att de i avseende på folkmängd,

affärsliv och betydenhet i övrigt överträffa många av rikets städer,

och innevånarna i dylika kraftiga, framåtgående samhällen synas väl

kunna hava rättmätig fordran att ej fortfarande, i fråga om möjligheter

att få tryckalster utförda, vara sämre lottade än de obetydligaste

småstäderna.»

Vad konstitutionsutskottet då yttrade för köpingarnas vidkommande,

kan man nu, 22 år senare, upprepa för municipalsamhällenas

och en del andra platsers vidkommande. Av »Årsbok för Sveriges

kommuner» framgår, att antalet municipalsamhällen inom landet

uppgår till 188, varav icke mindre än 78 äga mer än 1,000 innevånare.

Några av dem, såsom exempelvis Kiruna, Lunden, Gärda,

Krokslätt, Mölndal m. fl., äga mer än 5,000 innevånare, och något

giltigt skäl att förhindra dessa platser att erhålla boktryckerier torde

icke kunna uppletas. Det rättaste vore naturligtvis, att rättigheten

att anlägga boktryckerier utsträcktes till hela landet, men då jag

icke nu kan överblicka de förändringar i tryckfrihetsförordningen,

som detta skulle nödvändiggöra, skall jag här inskränka mig till

att endast yrka, att rättigheten att förlägga tryckerier utsträckes

till att omfatta även municipalsamhällen.

1812 år tryckfrihetsförordning medger som bekant i sin ursprungliga

lydelse icke inrättande av boktryckeri annorstädes än »uti stad

eller inom ett avstånd därifrån av högst en halv mil». Denna

bestämmelse hade sin grund i uppfattningen, att endast inom och

i närheten av städer möjligheter förefunnes för den effektiva övervakning

av tryckerialster, som i tryckfrihetsförordningen förutsättes.

Stadgandet blev emellertid tidigt utsatt för kritik, då man

ansåg detsamma innebära en alltför stark begränsning av tryckerirörelsens

frihet. En rad förslag om utsträckning av rätten att anlägga

tryckeri hava också, som motionären i sin motivering papekat,

framställts, men hava icke, på ett undantag när, lett till något

resultat. Den enda utvidgning av omförmälda rätt, som ägt rum,

åvägabragtes genom grundlagsändring år 1900, då i § 1 5:o tryck
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 23.

5

frihetsförordningen gjordes det tdlägget, att boktryckerier även få

anläggas i köpingar.

Enligt utskottets uppfattning är en ytterligare utvidgning i av

motionären föreslagen riktning av rätten att anlägga tryckeri nu av

behovet påkallad. En stor del av våra till ett antal av inemot

200 uppgående municipalsamhällen hava nått den storlek, att ett

verkligt behov av möjligheter till tryckeriverksamhet i desamma kan

antagas vara för handen. Utskottet vill sålunda erinra om att 13

av våra municipalsamhällen hava en folkmängd av över 3,000 personer

och att flera av dessa hava ett väsentligt större invånarantal.

Ett ovillkorligt förbud mot rätt att anlägga tryckerier i samhällen

av dylik omfattning och med den i vissa avseenden stadsliknande

karaktär som municipalsamhällen äga, måste enligt utskottets mening

anses mindre lämpligt. Enligt utskottets uppfattning föreligga

alltså bärande skäl för en utsträckning av rätten att anlägga tryckerier

i den av motionären föreslagna riktningen.

Emellertid synes ett utbytande av det nu gällande ovillkorliga

förbudet mot anläggandet av tryckerier i municipalsamhällen mot

en lika ovillkorlig rätt att anlägga sådana ägnat att väcka betänkligheter.

De hänsyn till möjligheten av en effektiv övervakning, som

dikterat de nu gällande reglerna om rätt att anlägga tryckeri, synas

även böra leda till, att denna rätt, om den i princip utsträckes även

till municipalsamhällen, icke göres ovillkorlig. Det kan enligt utskottets

mening väntas, att särskilt i vissa mindre municipalsamhällen

svårigheter skola möta vid utseendet av det ombud för chefen för justitiedepartementet,

som har att utöva den närmaste övervakningsplikten,

och det är uppenbarligen av synnerligen stor vikt, att till dylika

ombud endast utses personer, vilkas egenskaper göra dem fullt skickade

till deras viktiga och grannlaga värv. För att förebygga, att

rätten att anlägga tryckerier i municipalsamhällen i vissa fall skulle

nödvändiggöra, att mindre kvalificerade ombud utses och att därigenom

den effektiva övervakningen av tryckeriernas verksamhet

äventyras, anser sig utskottet därför böra föreslå en sådan inskränkning

av omförmälda rätt, att densamma göres beroende av om

Kungl. Maj:t finner, att ett sådant ombud, varom i § 4 mom. 1

tryckfrihetsförordningen sägs, i vederbörande ort kan förordnas. Rätten

att utse ombud, sedan förutsättningar härför av Kungl. Maj:t

funnits vara för handen, bör i detta som i andra fall tillkomma

chefen för justitiedepartementet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 23.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen i anledning av förevarande motion

måtte för sin del såsom vilande till vidare

grundlagsenlig behandling antaga följande

Förslag

till ändrad lydelse av § 1 5:

(Nuvarande lydelse:)

§ 1.

5:o. Privilegier å boktryckeri

skola ej erfordras, utan stånde

var och en fritt att, utan hinder

av någon särskild författning, äldre

privilegier eller något boktryckerireglemente,

samt utan att

vara underkastad någon skråordning,

anlägga sådana tryckerier,

av vad beskaffenhet eller vidd

honom tjänligt synes, uti stad

eller inom ett avstånd därifrån av

högst en halv mil eller uti köping.

Då boktryckeri — sitt säte.

Den nytt boktryckeri — —

skrivart.

Stockholm den 8 mars 1921.

► i tryckfrihetsförordningen.

(Föreslagen lydelse:)

§ 1.

5:o. Privilegier å boktryckeri

skola ej erfordras, utan stånde

var en fritt att, utan hinder av

någon särskild författning, äldre

privilegier eller något boktryckerireglemente,

samt utan att vara

underkastad någon skråordning,

anlägga sådana tryckerier, av vad

beskaffenhet eller vidd honom

tjänligt synes, uti stad eller inom

ett avstånd därifrån av högst en

halv mil eller uti köping eller,

där Konungen finner, att sådan t

ombud, som i § 4 l:o sägs, kan

å orten förordnas, uti municipalsamhälle.

Då boktryckeri — sitt säte.

Den nytt boktryckeri — —

skrivart.

På konstitutionsutskottets vägnar:

VIKTOR LARSSON.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 23.

7

Reservationer:

l:o) av herrar Larsson i Västerås, Klöf beck, Thulin, Sävström,

Leander och Hansson i Gärda, som ansett, att utskottet bort tillstyrka

motionen och hemställa,

att riksdagen med bifall till förevarande motion

måtte för sin del såsom vilande till vidare

grundlagsenling behandling antaga följande

Förslag

till ändrad lydelse av § 1 5:o i tryckfrihetsförordningen.

(Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)

§ I- § 1.

5:o. Privilegier å boktryckeri

skola ej erfordras, utan stånde

var och en fritt att, utan hinder

av någon särskild författning, äldre

privilegier eller något boktryckerireglemente,

samt utan att

vara underkastad någon skråordning,

anlägga sådana tryckerier,

av vad beskaffenhet eller vidd

honom tjänligt synes, uti stad

eller inom ett avstånd därifrån av

högst en halv mil eller uti köping.

Då boktryckeri — sitt säte.

Den nytt boktryckeri — —

skrivart.

5:o. Privilegier å boktryckeri

skola ej erfordras, utan stånde var

en fritt att, utan hinder av någon

särskild författning, äldre privilegier

eller något boktryckerireglemente,

samt utan att vara underkastad

någon skråordning, anlägga

sådana tryckerier, av vad beskaffenhet

eller vidd honom tjänligt,

synes, uti stad eller inom ett avstånd

därifrån av högst en halv

mil eller uti köping eller uti municipalsamhälle.

Då boktryckeri —- sitt säte.

Den nytt boktryckeri — —

skrivart.

2:o) av herr Norling.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.