Utlåtande i anledning av väckt motion om ändring i § 1 5:o tryckfrihetsförordningen.
1921-03-08 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
KU 1921:23, Utlåtande i anledning av väckt motion om ändring i § 1 5:o tryckfrihetsförordningen.
Dokumentets text
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 23.
1
Nr 23.
Ankom till riksdagens kansli den 8 mars kl. 2 e. m.
Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt
motion om ändring i § 1 5:o tryckfrihetsförordningen.
Närvarande: herrar Larsson i Västerås, Clason, Klefbeck, Thulin, Reuterskiöld, Lyberg*, Norling,
H. G. Andersson, Almkvist*), Bruhn, Stendahl, Jansson i Edsbäcken, Hallen,
P. S. Hedlund i Östersund*), Sävström, Leander, Nilsson i Antnäs, Hansson i
Gärda, Gustafson i Kasenberg och Pehrsson i Göteborg.*)
*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.
I en inom andra kammaren väckt motion, nr 260, kar herr
Lövgren i Nyborg hemställt,
»att riksdagen ville såsom vilande till grundlagsenlig behandling
antaga en sådan ändring av tryckfrihetsförordningens § 1 5:o,
att rättigheten att anlägga boktryckeri utsträckes till att omfatta
även municipalsamhällen, och hemställes till vederbörande utskott,
att, om förslaget vinner beaktande, utarbeta de förändringar i tryckfrihetsförordningens
text, som kunna bliva nödvändiga vid ett bifall
till förslaget.»
Till stöd för sin hemställan har motionären anfört följande:
»Frågan om rätt att anlägga boktryckerier var som helst på
landsbygden har vid upprepade tillfällen förelegat till riksdagens
behandling likväl utan att förverkligas i sin fulla utsträckning.
Vid riksdagen 1865—1866 väcktes inom bondeståndet tre särskilda
motioner, innefattande förslag, dels att rättigheten till anläggande
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 5 sand. 10 höft. (Nr 23.) 1
2
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 23.
av boktryckeri måtte varda helt och hållet frigiven, dels att boktryckeri
finge anläggas i köping eller sådan by eller annan plats,
som räknade minst 500 innevånare och vore belägen tre mil från
stad, dels ock att sådan rättighet måtte förunnas köpingar och
andra samhällen på landet, där folkmängden på ett inskränktare
område uppginge till minst 1,000 personer. Konstitutionsutskottet
tillstyrkte bifall till motionerna i den omfattning, att boktryckeri
finge anläggas var som helst inom eller utom stad, samt avlät ett
i enlighet därmed avfattat förslag till ändring av åtskilliga tryckfrihetsförordningens
bestämmelser. Detta förslag antogs av borgareoch
bondestånden att vila till vidare grundlagsenlig behandling, men
avslogs av ridderskapet och adeln samt prästeståndet, varefter förslaget
vid omröstning i förstärkt konstitutionsutskott förkastades.
Det blev dock återupptaget redan vid 1867 års riksdag. Motion
väcktes nämligen då inom andra kammaren, åsyftande fullständig
frihet för anläggande av boktryckeri såväl i stad som på landet.
Denna motion tillstyrktes av konstitutionsutskottet, som för riksdagen
framlade enahanda förslag till ändringar i tryckfrihetsförordningen
som vid nästföregående riksdag. Vid ärendets behandling i
kamrarne blev detta förslag av andra kammaren till alla delar
antaget, varemot detsamma av första kammaren återförvisades till
utskottet för vissa jämkningars iakttagande. Ändrat i enlighet med
de inom första kammaren framställda anmärkningar, blev därefter
förslaget antaget att vila till 1870 års riksdag, då det av båda
kamrarne godkändes. Förslaget vann emellertid icke bifall av
Kungl. Maj:t, som i sitt svar å rikssalen den 8 april 1870 meddelade,
att Kungl. Maj:t ansett svårighet kunna uppstå att på varje
ort, där boktryckeri enligt riksdagens förslag finge anläggas, finna
lämplig person för uppdraget att såsom justitieministerns ombud
vaka över tryckta skrifters allmängörande, med avseende varå ävensom
å de kostnader, som genom dessa ombuds avlönande skulle uppstå,
samt i betraktande jämväl därav, att handräckning till verkställande
av kvarstad å tryckt skrift icke skulle å landet med erforderlig
skyndsamhet erhållas, Kungl. Maj:t, då förslaget ej heller vore
av något trängande behov påkallat, funnit sig icke böra till detsamma
lämna samtycke.
Härefter förekom frågan ej inom riksdagen förr än år 1881, då
inom andra kammaren väcktes två motioner, båda avseende full
-
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 23.
3
ständigt frigivande av rättigheten till anläggande av boktryckeri.
Konstitutionsutskottet avgav ånyo förslag till ändringar i tryckfrihetsförordningen,
överensstämmande, frånsett en mindre väsentlig
skiljaktighet, med det förslag, som av 1870 års riksdag antogs.
Glenom begge kamrarncs sammanstämmande beslut blev förslaget
vilande till 1882 års riksdag, då emellertid detsamma, bifallet av
andra kammaren utan votering, blev av första kammaren avslaget
med 60 röster mot 36 och sålunda förföll.
Frågan upptogs sedermera vid riksdagen år 1887 i viss omfattning
uti en kungl. proposition, men på grund av riksdagens upplösning
förföll förslaget, utan att hava varit föremål för någon riksdagens
prövning, och återkom icke till riksdagens prövning förrän
år 1895. Då väcktes nämligen av herr E. Olsson i Kyrkebol en
motion, som upptog ett vid frågans tidigare behandling inom konstitutionsutskottet
utarbetat förslag, som innehöll rätt att anlägga
boktryckerier var som helst på landsbygden eller i stad, utan att
vara underkastad någon skråordning. Förslaget omarbetades av
konstitutionsutskottet till att omfatta endast städer och köpingar,
Konungen dock obetaget att bevilja rätt till tryckeriers anläggande
även på annan ort. Vid behandlingen i kamrarne blev förslaget
bifallet av andra kammaren, men samlade icke mer än 27 röster i
första kammaren och hade sålunda även denna gång fallit. Samma
motionär återkom emellertid med sin motion vid 1896 års riksdag,
och blev nu förslaget godkänt såsom vilande till grundlagsenlig
behandling, men då ärendet förekom till slutligt avgörande vid 1897
års riksdag blev det av första kammaren åter avslaget.
År 1898 upptogs frågan åter av samme motionär, som vid
närmast föregående riksdagar framfört densamma, men förslaget inskränkte
sig nu till att endast begära rätten att anlägga boktryckerier
utsträckt till köpingar. Detta förslag antogs av 1898 års riksdag
och konfirmerades sedermera av riksdagen år 1900.
Motståndarna till frågan om rätt att förlägga tryckerier till
landsbygden ha såsom huvudargument mot densamma anfört, att
det skulle bliva svårt att erhålla personer, som vore kompetenta att
tjänstgöra som justitieministerns ombud på dessa mindre platser.
Konstitutionsutskottet yttrar i sitt betänkande av år 1898 i anledning
av dessa betänkligheter följande: »Man måste väl erkänna, att skillnaden
mellan köpingarna och våra småstäder icke är större, än
4
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 23.
Utskottets
yttrande.
att de beträffande förevarande rättighet kunna jämställas, och då man
anser sig hava möjlighet att i småstäderna erhålla personer, lämpliga
att utses till justitieministerns ombud, torde man lika väl kunna finna
sådana i våra köpingar. Av Sveriges köpingar hava åtskilliga numera
nått en sådan utveckling, att de i avseende på folkmängd,
affärsliv och betydenhet i övrigt överträffa många av rikets städer,
och innevånarna i dylika kraftiga, framåtgående samhällen synas väl
kunna hava rättmätig fordran att ej fortfarande, i fråga om möjligheter
att få tryckalster utförda, vara sämre lottade än de obetydligaste
småstäderna.»
Vad konstitutionsutskottet då yttrade för köpingarnas vidkommande,
kan man nu, 22 år senare, upprepa för municipalsamhällenas
och en del andra platsers vidkommande. Av »Årsbok för Sveriges
kommuner» framgår, att antalet municipalsamhällen inom landet
uppgår till 188, varav icke mindre än 78 äga mer än 1,000 innevånare.
Några av dem, såsom exempelvis Kiruna, Lunden, Gärda,
Krokslätt, Mölndal m. fl., äga mer än 5,000 innevånare, och något
giltigt skäl att förhindra dessa platser att erhålla boktryckerier torde
icke kunna uppletas. Det rättaste vore naturligtvis, att rättigheten
att anlägga boktryckerier utsträcktes till hela landet, men då jag
icke nu kan överblicka de förändringar i tryckfrihetsförordningen,
som detta skulle nödvändiggöra, skall jag här inskränka mig till
att endast yrka, att rättigheten att förlägga tryckerier utsträckes
till att omfatta även municipalsamhällen.
1812 år tryckfrihetsförordning medger som bekant i sin ursprungliga
lydelse icke inrättande av boktryckeri annorstädes än »uti stad
eller inom ett avstånd därifrån av högst en halv mil». Denna
bestämmelse hade sin grund i uppfattningen, att endast inom och
i närheten av städer möjligheter förefunnes för den effektiva övervakning
av tryckerialster, som i tryckfrihetsförordningen förutsättes.
Stadgandet blev emellertid tidigt utsatt för kritik, då man
ansåg detsamma innebära en alltför stark begränsning av tryckerirörelsens
frihet. En rad förslag om utsträckning av rätten att anlägga
tryckeri hava också, som motionären i sin motivering papekat,
framställts, men hava icke, på ett undantag när, lett till något
resultat. Den enda utvidgning av omförmälda rätt, som ägt rum,
åvägabragtes genom grundlagsändring år 1900, då i § 1 5:o tryck
-
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 23.
5
frihetsförordningen gjordes det tdlägget, att boktryckerier även få
anläggas i köpingar.
Enligt utskottets uppfattning är en ytterligare utvidgning i av
motionären föreslagen riktning av rätten att anlägga tryckeri nu av
behovet påkallad. En stor del av våra till ett antal av inemot
200 uppgående municipalsamhällen hava nått den storlek, att ett
verkligt behov av möjligheter till tryckeriverksamhet i desamma kan
antagas vara för handen. Utskottet vill sålunda erinra om att 13
av våra municipalsamhällen hava en folkmängd av över 3,000 personer
och att flera av dessa hava ett väsentligt större invånarantal.
Ett ovillkorligt förbud mot rätt att anlägga tryckerier i samhällen
av dylik omfattning och med den i vissa avseenden stadsliknande
karaktär som municipalsamhällen äga, måste enligt utskottets mening
anses mindre lämpligt. Enligt utskottets uppfattning föreligga
alltså bärande skäl för en utsträckning av rätten att anlägga tryckerier
i den av motionären föreslagna riktningen.
Emellertid synes ett utbytande av det nu gällande ovillkorliga
förbudet mot anläggandet av tryckerier i municipalsamhällen mot
en lika ovillkorlig rätt att anlägga sådana ägnat att väcka betänkligheter.
De hänsyn till möjligheten av en effektiv övervakning, som
dikterat de nu gällande reglerna om rätt att anlägga tryckeri, synas
även böra leda till, att denna rätt, om den i princip utsträckes även
till municipalsamhällen, icke göres ovillkorlig. Det kan enligt utskottets
mening väntas, att särskilt i vissa mindre municipalsamhällen
svårigheter skola möta vid utseendet av det ombud för chefen för justitiedepartementet,
som har att utöva den närmaste övervakningsplikten,
och det är uppenbarligen av synnerligen stor vikt, att till dylika
ombud endast utses personer, vilkas egenskaper göra dem fullt skickade
till deras viktiga och grannlaga värv. För att förebygga, att
rätten att anlägga tryckerier i municipalsamhällen i vissa fall skulle
nödvändiggöra, att mindre kvalificerade ombud utses och att därigenom
den effektiva övervakningen av tryckeriernas verksamhet
äventyras, anser sig utskottet därför böra föreslå en sådan inskränkning
av omförmälda rätt, att densamma göres beroende av om
Kungl. Maj:t finner, att ett sådant ombud, varom i § 4 mom. 1
tryckfrihetsförordningen sägs, i vederbörande ort kan förordnas. Rätten
att utse ombud, sedan förutsättningar härför av Kungl. Maj:t
funnits vara för handen, bör i detta som i andra fall tillkomma
chefen för justitiedepartementet.
6
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 23.
Utskottet får alltså hemställa,
att riksdagen i anledning av förevarande motion
måtte för sin del såsom vilande till vidare
grundlagsenlig behandling antaga följande
Förslag
till ändrad lydelse av § 1 5:
(Nuvarande lydelse:)
§ 1.
5:o. Privilegier å boktryckeri
skola ej erfordras, utan stånde
var och en fritt att, utan hinder
av någon särskild författning, äldre
privilegier eller något boktryckerireglemente,
samt utan att
vara underkastad någon skråordning,
anlägga sådana tryckerier,
av vad beskaffenhet eller vidd
honom tjänligt synes, uti stad
eller inom ett avstånd därifrån av
högst en halv mil eller uti köping.
Då boktryckeri — sitt säte.
Den nytt boktryckeri — —
skrivart.
Stockholm den 8 mars 1921.
► i tryckfrihetsförordningen.
(Föreslagen lydelse:)
§ 1.
5:o. Privilegier å boktryckeri
skola ej erfordras, utan stånde
var en fritt att, utan hinder av
någon särskild författning, äldre
privilegier eller något boktryckerireglemente,
samt utan att vara
underkastad någon skråordning,
anlägga sådana tryckerier, av vad
beskaffenhet eller vidd honom
tjänligt synes, uti stad eller inom
ett avstånd därifrån av högst en
halv mil eller uti köping eller,
där Konungen finner, att sådan t
ombud, som i § 4 l:o sägs, kan
å orten förordnas, uti municipalsamhälle.
Då boktryckeri — sitt säte.
Den nytt boktryckeri — —
skrivart.
På konstitutionsutskottets vägnar:
VIKTOR LARSSON.
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 23.
7
Reservationer:
l:o) av herrar Larsson i Västerås, Klöf beck, Thulin, Sävström,
Leander och Hansson i Gärda, som ansett, att utskottet bort tillstyrka
motionen och hemställa,
att riksdagen med bifall till förevarande motion
måtte för sin del såsom vilande till vidare
grundlagsenling behandling antaga följande
Förslag
till ändrad lydelse av § 1 5:o i tryckfrihetsförordningen.
(Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)
§ I- § 1.
5:o. Privilegier å boktryckeri
skola ej erfordras, utan stånde
var och en fritt att, utan hinder
av någon särskild författning, äldre
privilegier eller något boktryckerireglemente,
samt utan att
vara underkastad någon skråordning,
anlägga sådana tryckerier,
av vad beskaffenhet eller vidd
honom tjänligt synes, uti stad
eller inom ett avstånd därifrån av
högst en halv mil eller uti köping.
Då boktryckeri — sitt säte.
Den nytt boktryckeri — —
skrivart.
5:o. Privilegier å boktryckeri
skola ej erfordras, utan stånde var
en fritt att, utan hinder av någon
särskild författning, äldre privilegier
eller något boktryckerireglemente,
samt utan att vara underkastad
någon skråordning, anlägga
sådana tryckerier, av vad beskaffenhet
eller vidd honom tjänligt,
synes, uti stad eller inom ett avstånd
därifrån av högst en halv
mil eller uti köping eller uti municipalsamhälle.
Då boktryckeri —- sitt säte.
Den nytt boktryckeri — —
skrivart.
2:o) av herr Norling.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.