Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om införande av öppen omröstning i riksdagens kamrar.

1921-03-10 · 9 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 7 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1921:24, Utlåtande i anledning av väckta motioner om införande av öppen omröstning i riksdagens kamrar.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 24.

1

Nr 24.

Ankom till riksdagens kansli den 10 mars 1921 kl. 3 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckta motioner

om införande av öppen omröstning i riksdagens kamrar.

Närvarande: Herrar Larsson i Västerås, Clason, Klefbeck, Strömberg, Reuterskiöld,

Lyberg,*) Modig, H. G. Andersson,*) Almkvist,*) Larsén, Stendahl, af

Ekenstam,*) P. S. Hedlund i Östersund,*) Sävström, Leander, Nilsson

i Antnäs,*) Hansson i Gärda, Persson i Tofta, Starbäck och Karlsson

i Vadstena.

*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

I en inom första kammaren väckt motion, nr 176, av herr Kvarnzelius

m. fl., samt i två inom andra kammaren väckta motioner, nr 263

av herr Bränning m. fl. och nr 265 av herr Edén m. fl., har hemställts,

att riksdagen måtte för sin del såsom vilande till vidare grundlagsenlig

behandling antaga här nedan intagna förslag till ändrad lydelse av §§

60, 65 och 75 riksdagsordningen.

Beträffande de till stöd för detta yrkande förebragta motiveringarna

får utskottet hänvisa till motionerna.

Förslag om införande av öppen omröstning i riksdagens kamrar

hava vid en rad riksdagar varit före. Konstitutionsutskottet har vid

upprepade tillfällen tillstyrkt den föreslagna reformen, så vid 1908, 1909,

1912, 1917, 1919 och 1920 års riksdagar. Det i förevarande motioner

framlagda grundlagsändringsförslaget är av samma innehåll som det av

Bihang till riksdagens pi''Otokoll 1921. 5 saml. 11 käft. (År 24.) 1

Utskottets

yttrande..

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 24.

konstitutionsutskottet i dess utlåtande nr 37 vid 1920 års riksdag framlagda;

detta förslag bifölls då av andra kammaren men avslogs, ehuru

med synnerligen knapp röstövervikt, av den första, vadan frågan denna

gång förföll. Utskottet, vars uppfattning om den föreslagna reformens

lämplighet är densamma som föregående år, anser sig följaktligen böra

tillstyrka bifall till de nu väckta motionerna.

Det principiellt mest betydande skälet för den öppna omröstningens

införande i riksdagens kamrar är, att på detta sätt folket i sin helhet

bäst och säkrast erhåller kännedom om den hållning, dess representanter

intaga till föreliggande frågor. Den offentliga kandidaturens berättigande

får numera anses erkänd i vårt land; riksdagsmannakandidaterna redogöra

före valet allmänt för sin ståndpunkt i olika frågor och väljas med hänsyn

till detta sitt ställningstagande. Det synes vara eu given konsekvens

härav, att valmännen böra erhålla möjlighet att följa sina representanters

verksamhet även under riksdagarna och att den valde sålunda

vid besluten inom riksdagen öppet bör ådagalägga, huru han följer de

grundsatser, vilka han vid valet uppställt för sin riksdagsverksamhet.

Även för de enskilda riksdagsmännen synes detta tillvägagångssätt

vara fördelaktigt. Det torde för dessa vara synnerligen önskvärt

att fullgiltigt kunna styrka, vilken ställning de intagit vid avgörandet

av olika frågor. Behovet av öppen omröstning ur folkrepresentanternas

synpunkt har också kommit till uttryck däri, att under det nuvarande

systemet riksdagsmän ofta genom ett kort yttrande eller instämmande i

eu meningsfrändes anförande deklarera sin ståndpunkt. Principiellt

anser utskottet sålunda, att den öppna omröstningen, såväl ur det väljande

folkets som ur folkrepresentanternas synpunkt, innebär väsentliga

fördelar.

Mot den öppna omröstningen har huvudsakligen anförts, att densamma

skulle bereda rum för det imperativa mandatet och sålunda icke

stå i överensstämmelse med det för riksdagsmännen gällande fria representantskapet.

Detta skäl kan emellertid, enligt utskottets mening, icke

anses vara hållbart. Liksom riksdagsmannakandidaten öppet anger sin

ståndpunkt till olika frågor före valet, utan att han därför är bunden i

utövningen av sitt uppdrag, får riksdagsmannen genom den öppna omröstningen

angiva sin ställning till vid riksdagen uppkommande frågor,

utan att denna öppenhet får implicera, att han skulle vara tvungen att

följa icke sin egen utan sina valmäns uppfattning. Vad som sker

genom den öppna omröstningen är sålunda i själva verket, att det fria

representantskapet även vid röstningen får ett offentligt uttryck, att den

öppenhet och klarhet, som präglat mandatets tillkomst, fullföljes även

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 24.

3

vid dess utövning. En motsatt uppfattning om den öppna omröstningens

innebörd kan endast utgå från antagandet, att vissa mindre självständiga

riksdagsmän vid en offentlig omröstning — i motsats mot vid eu

hemlig — icke skulle våga följa sin övertygelse, ett antagande, som enligt

utskottets mening är oriktigt och för en folkrepresentant förödmjukande.

Utskottet vill slutligen även betona, att den öppna omröstningen i

regel är genomförd i utlandet, så i våra grannländer Danmark och Norge

samt i Nord-Amerikas Förenta stater, Belgien, Holland, Frankrike, Italien,

Schweiz, England, Tyskland, Ungern och Österrike.

Utskottet anser sig även liksom föregående år böra bifoga ett utkast

till sådan ändrad lydelse av § 2 i reglementariska föreskrifter för

riksdagen, som bör antagas, därest den föreslagna grundlagsreformen blir

definitivt genomförd.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen, med bifall till förevarande motioner,

måtte såsom vilande till vidare grundlagsenlig behandling

antaga följande

Förslag

till ändrad lydelse av §§ 60, 65 och 75 riksdagsordningen.

(Nuvarande lydelse:)

§ 60.

När ärende skall slutligen avgöras,

böra därtill börande handlingar uppläsas,

så framt någon kammarens ledamot

sådant äskar. Ej må något mål,

däri överläggning ägt rum, till slutligt

avgörande företagas förr än kammaren

fiå talmannens hemställan förklarat överäggningen

slutad; börande därefter

proposition framställas. Kan fråga bliva

föremål för bifall eller avslag, bör talmans

första proposition lyda på bifall.

Om denna besvaras med nej, och anmärk
-

(Föreslagen lydelse:)

§ 60.

1. När ärende skall slutligen avgöras,

böra därtill hörande handlingar

uppläsas, så framt någon kammarens

ledamot sådant äskar. Ej må något

mål, däri överläggning ägt rum, till

slutligt avgörande företagas, förrän

kammaren, på talmannens hemställan,

förklarat överläggningen slutad.

2. Därefter bör, utom i de fall mom.

3 upptager, proposition framställas i

den ordning, här nedan i detta mom.

stadgas. Kan fråga bliva föremål för

opaginerad Kontrollera mot PDF

•1

Konstitutionsutskottets utlåtande AV 24.

{Nuvarande lydelse:)

ningar i saken blivit under överläggningen

gjorda, bör den följande propositionen

i enlighet med dem uppställas.

Innefattar ett förslag flera delax, som

ej lämpligen kunna i ett sammanhang

avgöras, bör särskild proposition å vardera

delen framställas i enahanda ordning,

som nu är föreskriven. — Proposition

skall alltid endast med ja eller

nej besvaras, och talmannen tillkännagive

sin uppfattning av det svar, som

lämnats, varvid skall bero, såvida ej

votering begäres. vilken då ej må vägras;

en var i övrigt obetaget att låta

sin särskilda mening i protokollet antecknas.

Ingen må försöka att beslutet

genom ny överläggning uppriva. —

Då voteras skall, Dör voteringsproposition

jämte tydlig kontraproposition genast

författas, justeras och anslås, samt

omröstningen strax därefter verkställas;

men ej må proposition göras, om votering

skall äga rum, ej heller någon

omröstning därom tillåtas.

Omröstning skall alltid ske med

tryckta och omärkta, enkla, slutna och

hoprullade sedlar, och bör, till undvikande

av lika röstetal för ja och nej,

i mål, där blott enkel pluralitet erfordras,

talmannen vid varje omröstning

före sedlarnas uppräkning en bland dem

uttaga och genast förseglad avlägga.

Om vid sammanräknandet av de övriga

sedlarna rösterna befinnas lika delade,

skall den förseglade sedeln öppnas och

avgöra beslutet. Är pluralitet redan

vunnen, bör den avlagda sedeln ouppbruten

genast förstöras.

{Föreslagen lydelse:)

bifall eller avslag, bör talmans första

proposition lyda på bifall. Om denna

besvaras med nej, och anmärkningar I

saken blivit under överläggningen

gjorda, bör den följande propositionen i

enlighet med dem uppställas. Innefattar

ett förslag flera delar, som ej lämpligen

kunna i ett sammanhang avgöras,

bör särskild proposition å vardera delen

framställas i enahanda ordning, som nu

är föreskriven. — Proposition skall alltid

endast med ja eller nej besvaras,

och talmannen tillkännagive sin uppfattning

av det svar, som lämnats, varvid

skall bero, såvida ej votering begäres,

vilken då ej må vägras; envar i

övrigt obetaget att låta sin särskilda

mening i protokollet antecknas. Ingen

må försöka att beslutet genom ny överläggning

uppriva. — Då voteras skall,

bör voteringsproposition jämte tydlig

kontraproposition genast författas, justeras

och anslås, samt omröstningen strax

därefter verkställas; men ej må proposition

göras, om votering skall äga rum,

ej heller någon omröstning därom tilllåtas.

Omröstningen skall ske öppet

och verkställas efter namnupprop eller

på annat sätt, varom i reglementariska

föreskrifter för riksdagen bestämmes.

Befinnas de avgivna rösterna lika delade,

nedlägge talmannen i en därtill avsedd

rösturna en ja-sedel och eu nejsedel,

båda lika till storlek och utseende,

tryckta och omärkta samt var för

sig slutna och hoprullade, och avgöres

då omröstningens utgång genom den

sedel, som en av kammarens ledamöter

på anmodan av talmannen upptager ur

rösturnan.

3. Fråga, varom i första punkten

av 110 § regeringsformen eller i 32 §

2 mom. eller i tredje punkten av 52 §

i denna riksdagsordning förmäles, skall

alltid avgöras genom votering. 1 ty

fall galle angående voteringsproposition

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 24.

5

(.Nuvarande lydelse:)

§ 65.

När, i fråga om statsutgifter eller

bevillning eller om reglementariska

föreskrifter för riksbanken, dess inkomster

och utgifter, eller om ansvarsfrihet

för fullmäktige i riksbanken, eller om

riksgäldskontorets styrelse och förvaltning,

inkomster och utgifter, kamrarna

fatta stridiga beslut, som ej uppå vederbörligt

utskotts förslag varda samman

jämkade, skola bägge kamrarna var

för sig rösta om de olika beslut, vari

vardera förut stannat; kommande den

mening, som därvid erhåller de flesta

ledamöters av båda kamrarna sammanräknade

röster, att gälla såsom riksdagens

beslut. För att vid sådan omröstning

förekomma lika antal röster,

skall i andra kammaren avläggas och

förseglas en sedel, vilken, i händelse de

övriga sammanräknade rösterna utfalla

lika, öppnas och avgör frågan. År pluralitet

redan vunnen, bör den avlagda

sedeln ouppbruten genast förstöras.

(Föreslagen lydelse:)

jämte kontraproposition vad i nästföregående

mom. sägs; och bör, sedan

nämnda propositioner anslagits, omröstning

genast äga rum. Sådan omröstning

skall alltid ske med tryckta och

omärkta, enkla, slutna och hoprullade

sedlar, och bör, till undvikande av lika

röstetal för ja och nej, i mål, där blott

enkel pluralitet erfordras, talmannen

vid varje omröstning före sedlarnas

uppräkning en bland dem uttaga och

genast förseglad avlägga. Om vid sammanräknandet

av de övriga sedlarna

rösterna befinnas lika delade, skall den

förseglade sedeln öppnas och avgöra beslutet.

År pluralitet redan vunnen, bör

den avlagda sedeln ouppbruten genast

förstöras.

§ 65.

När, i fråga om statsutgifter--

— gälla såsom riksdagens beslut. Om

vid sammanräkningen av de angivna

rösterna dessa befinnas lika delade, nedlägge

andra kammarens talman i en

därtill avsedd rösturna en ja-sedel och

en nej-sedel, båda lika till storlek och

utseende, tryckta och omärkta samt var

för sig slutna och hoprullade, och avgöres

då omröstningens utgång genom

den sedel, som en av andra kammarens

ledamöter på anmodan av talmannen

upptager ur rösturnan.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 24.

(Nuvarande lydelse:)

§ 75.

Vid alla val iakttages, att namnsedlarna,

såframt de skola bliva gällande,

böra vara enkla, slutna,hoprullade,

omärkta och fria såväl från afl tvetydighet

i anseende till personernas namn

som från oriktighet i anseende till deras

antal; dock skall i fråga om val

till utskott gälla, vad uti (Ten i 37 §

5 mom. omförmälda stadga finnes föreskrivet.

Mellan personer, som vid val

undfått lika antal röster, skiljes genom

lottning, när så erfordras.

Stockholm den 10 mars 1921.

(Föreslagen lydelse:)

§ 75.

Alla val skola ske med slutna sedlar,

och iakttages därvid, att namnsedlarna,

så framt de skola bliva gällande

böra vara enkla, hoprullade, omärkta

---lottning, när så erfordras.

På konstitutionsutskottets vägnar:

Viktor larsson.

Reservationer:

1) av herrar Clason, Stendahl och af Ekenstam.

2) av herrar Reuterskiöld, H. G. Andersson och P. S. Hedlund i

Östersund, som ansett, att utskottets yttrande bort hava följande lydelse:

»Det representativa statsskickets sunda utveckling förutsätter å ena

sidan en fri prövningsrätt och full självständighet för de valda representanterna

i förhållande till valmännen — i grundlagarna betonad genom

förbudet mot imperativa mandat —, å den andra en sådan tillämpning

av offentlighetsprincipen i fråga om allmänna ärendens behandling,

att de valda representanternas överläggningar och beslut äga rum inför

öppna dörrar och fritt kunna återgivas genom pressen. Däremot är det

icke stridande mot offentlighetsprincipen, och tvärtom med självständighetsprincipen

mest enligt, att de enskilda representanternas vota, såsom

s. 7 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 24.

7

gällande rätt stadgar, äro slutna och ställda utom kontroll. Vid tilllämpning

av offentlighetsprincipen hos domstolar och andra myndigheter

är det förhandlingar och beslut, men ej överläggningarna inom myndigheten

till beslut, som behöva vara offentliga; att härvid vederbörande

vota äro offentliga, har icke sin grund i offentlighetsprincipen, utan blir

eu följd av principen om ämbetsansvar för dem, som vid kollegial votering

eller eljes såsom myndighetsorgan skola avge sitt votum, ett ansvar,

som helt saknas vid kollektiv omröstning, vare sig denna äger rum i

en vald representation eller omedelbart å en stämma. Ej heller äro

vare sig vota eller ens överläggningar inom en jury, vilken utgör en

form för samhällets representation vid rättsvården, offentliga.

Kravet på öppen omröstning i riksdagen har därför sin grund

varken i det representativa systemet eller den allmänna offentlighetsprincipen,

utan i politiska hänsyn; man vill, att valmännen skola kunna

utöva kontroll över sina representanter, oaktat en dylik kontroll i grund

och botten är stridande mot själva representationsidén, som innebär,

att representanterna, vilka icke äro redovisningsskyldiga ombud, skola

efter eget omdöme giva uttryck åt samhällsviljan. Det blir, vid ett verkligt

representativt system, den enskilde representantens ensak att avgöra,

om och i vad mån han vill och kan tillmötesgå möjliga önskningar hos

valmännen om upplysning rörande den ställning, han intagit i förekommande

frågor. Representanten skall med andra ord ha full frihet, men

ingen skyldighet att härför redogöra: införandet av öppen omröstning

skulle däremot betyda, att en sådan skyldighet uppstode.

Visserligen har den politiska utvecklingen framkallat ett starkt

partiväsen och en lika stark partibundenhet i alla större frågor, men vårt

folks flertal torde häri näppeligen se någon vinning eller fördel och

heller icke önska några åtgärder till än starkare åtstramande av partibanden.

Risken att en representant under den slutna voteringens skydd

en eller annan gång ger sin röst emot partiparollerna och måhända emot

partivalmännens genom partiorganen uttryckta önskningar, men enligt sin

därifrån undantagsvis avvikande mening, uppväges mer än nog av den

trygghet för en fri omröstning, utan vilken det representativa systemet

sakta men säkert undergräves och som särskilt under vanskliga förhållanden

och vid stark påtryckning — oftast just i de undantagsfall, då ett

dylikt partistridigt votum kommer i fråga — är av behovet bestämt påkallad,

utan att i detta förhållande ligger något »för en folkrepresentant

förödmjukande»: genom den öppna omröstningen framstå tvärtom i själva

verket de partitroget röstande såsom »mindre självständiga». Att i utlandet

öppen votering användes, torde härvid icke vara av synnerlig bety
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 24.

delse, då i själva verket Sverige är det land, som jämte England hunnit

längst i självständig politisk utveckling och hellre borde i detta stycke,

liksom i så många andra, för utlandet, t. o. m. England inräknat, tjäna

som föredöme än tvärtom. Principiellt och praktiskt har alltfort den

slutna voteringen inom ett representativt system givet företräde framför

den öppna.

Beträffande föreliggande motioners avfattning, må framhållas, att

genom orden i § 60 mom. 2 »utom i de fall mom. 3 upptager» framställande

av proposition i vanlig ordning i dessa fall uteslutes, med den

verkan att hänvisningen i mom. 3 till mom. 2 ang. voteringspropositions

uppställande svävar i luften, då själva utgångspunkten saknas. Redan

detta torde göra förslaget olämpligt att antaga.

Med stöd av vad sålunda anförts, hemställes,

att riksdagen måtte avslå motionerna T: 176,

II: 263 och II: 265.»

Bilaga.

Utkast till ändrad lydelse av § 2 i reglementariska föreskrifter för riksdagen.

§ 2.

Å den förteckning över alla på kammarens bord vilande ärenden,

vilken efter varje sammanträdes slut av vardera kammarens kansli för

nästa sammanträde upprättas, skola med det undantag, varom i 11 §:s

sista moment förmäles, främst uppföras:

Konungens propositioner eller skrivelser och inom kammare väckta

motioner.

Övriga ärenden, i den mån de inkommit, antecknas enligt följande

ordning, nämligen:

l:o. Från utskott eller Riksdagens kansli inkomna förslag till

skrivelser eller paragrafer i riksdagsbeslutet;

2:o. Riksdagens revisorers och justitieombudsmannens berättelser;

3:o. Av båda kamrarna tillsatta utskotts betänkanden, ävensom

hemställanden och utlåtanden av de ledamöter, som hava inseende över

Riksdagens kansli, i frågor, som med denna befattning hava gemenskap;

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 24.

2

skolande den ordning, vari de ständiga utskotten i regeringsformens §

53 och riksdagsordningens § 37 finnas upptagna, jämväl följas vid uppförande

å förteckningen av nämnda utskotts betänkande^ och sådana

betänkanden sättas framför särskilda utskotts samt dessas framför kanslideputerades

utlåtanden och hemställanden;

4:o. Mål, som av ena kammaren genom protokollsutdrag den andra

delgivas;

5:o. Kammares tillfälliga utskotts betänkanden; samt

6:o. Kammares enskilda ärenden.

I denna förteckning, som vid ärendenas föredragning följes, kan

ändring för kommande sammanträde av kammare beslutas; och skall, då

förslag om sådan ändring blivit väckt, beslut däröver genast fattas.

Ovannämnda förteckning och däri beslutad ändring skola medkammaren

skyndsamt delgivas.

Då öppen omröstning, enligt vad i § 60 riksdagsordningen sägs, skall

ske, verkställes den medelst namnupprop.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 5 sand. 12 käft. (Nr 24.)

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.