Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående grundlagsändring i syfte att befästa publicitet i utrikespolitiska förhandlingar och avgöranden m. m.

1921-03-10 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1921:25, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående grundlagsändring i syfte att befästa publicitet i utrikespolitiska förhandlingar och avgöranden m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

1

Nr 25.

Ankom till riksdagens kansli den It mars 1921 kl. 1 e. in.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckta motioner

angående grundlagsändring i syfte att befästa publicitet

i utrikespolitiska förhandlingar och avgöranden m. m.

Närvarande: herrar Larsson i Västerås, Clason, Thulin, Reuterskifild, Lyberg*)

Norling*), Modig, H. G. Andersson*), Sandegård*), Almkvist*). Stendahl,

Magnusson i Tumhult, Hallén, af Ekenstam*), P. S. H dlund i

Östersund*, Hansson i Gärda, Persson i Fritorp, Persson i Tofia, Karls«

son i Vadstena och Carlström i Helgagård.

] _ # \

*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

I sju särskilda inom första kammaren väckta motioner har herr

Lindhagen hemställt:

1) i motionen nr 165, »att riksdagen ville för sin del besluta, att

§ 54 andra stycket i regeringsformen skall erhålla följande lydelse:

’Regeringen skall i början av varje riksdag och sedermera så ofta

omständigheterna det föranleda lämna riksdagen och allmänheten en

offentlig framställning av de allmänna utrikespolitiska förhållanden, som

kunna för riket erhålla betydelse.

Alla förslag, beslut och instruktioner, som från svensk sida utgivas

för Sveriges deltagande i internationella förhandlingar av skilda slag,

ävensom de svenska ombudens ställningstagande till de olika frågorna, skola

ock intagas i dessa berättelser. Skulle i något undantagsfall synnerliga

skäl tala för, att publicering ej äger rum för närvarande, skall detta mod

antydan om orsakerna anmärkas i berättelsen och publicering kunna intagas

först i någon senare berättelse, när omständigheterna anses tilllata

det'',

eller, om detta ej kan bifallas, hos regeringen begära förslag

om ett grnndlagsstadgande, som befäster publicitet även i utrikespolitiska

förhandlingar och avgöranden»;

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 5 saml. 12 höft. (Nr 25.) 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

9

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

2) i motionen nr 166, »att riksdagen för avlägsnande av sekretessen

i det utrikespolitiska arbetet för skapandet av en internationell rättsordning

ville för sin del besluta:

att tredje stycket i § 54 regeringsformen skall utgå»;

3) i motionen nr 167, »att riksdagen, till avlägsnande av sekretess

och främjande av god demokratisk ordning, ville besluta att § 50 andra

stycket i riksdagsordningen skall erhålla följande förändrade lydelse:

’Suppleant må inträda som ledamot även vid tillfälligt förfall. Beträffande

den ordning, som vid inträde skall iakttagas mellan suppleanterna,

gäller enahanda bestämmelser som ifråga om suppleants inträde

i utskott. Suppleant må övervara nämndens sammanträden och äger rätt

deltaga i överläggningen’.»

4) i motionen nr 168, »att riksdagen ville besluta,

att riksdagsordningens § 50 första stycke erhåller följande förändrade

lydelse:

’Den i § 54 regeringsformen omförmälda utrikesnämnden skall bestå

av tolv ledamöter från vardera kammaren. De skola inom sex dagar

efter riksdagens öppnande väljas på sätt om val till utskott är stadgat.

Sedan valet ägt rum, skall vardera kammaren i samma ordning utse

tolv suppleanter. Ledamot — — — nämnden.’

samt att i § 54 regeringsformen ordet sexton utbytes mot tjugofyra»;

5) i motionen nr 169, »att riksdagen ville för sin del besluta

sådan ändring i grundlagarna, att antingen utrikesnämnden omvandlas

till utskott för beredande av samtliga till riksdagens avgörande genom

motion eller proposition hänskjuta utrikespolitiska frågor eller ock

konstitutionsutskottet erhåller en dylik vidgad befogenhet eller,

om detta icke kan bifallas, att riksdagen ville hos regeringen begära

förslag om utrikespolitiska frågors beredning inom riksdagen av ett

ständigt utskott»;

6) i motionen nr 170, »att riksdagen ville för sin del besluta

exempelvis följande ändrade lydelse av § 56 riksdagsordningen:

''Prövar Konungen lämpligt---meddelandet. Ej vare ledamot

av kammaren förmenat yttra sig över vad sålunda meddelats, och må ledamot

ock kunna väcka förslag till uttalande av kammaren i ärendet och

däröver påkalla kammarens bi-slut.

Bärest minst tjugu medlemmar av någondera kammaren sådant på
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

3

yrkar, skall fråga av förenämnda beskaffenhet likaledes göras till föremål

för överläggning i kammaren och kunna föranleda uttalande från kammarens

sida på sätt ovan sägs.

Förhandlingarna äro offentliga, därest ej kammare för visst fall

annorledes beslutar''.»

7) i motionen nr 171, »att riksdagen ville för sin del besluta

exempelvis följande ändrade lydelse av § 12 regeringsformen:

''Konungen äger ingå överenskommelse med främmande makt, sedan

statsrådet däröver bliver hört. Sådan överenskommelse skall, där den

angår fråga, som riksdagen enligt denna regeringsform äger allena eller

med Konungen avgöra, eller, utan att angå sådan fråga, är av större

vikt, framläggas för riksdagen till godkännande; och skall i överenskommelsen

intagas förbehåll, varigenom dess giltighet göres beroende

av riksdagens bifall. I sådan fråga, som nu sägs, bör sä vitt möjligt

även riksdagens yttrande inhämtas före avgörandet. Avslutes sedan överenskommelsen

i full överensstämmelse med riksdagens mening, erfordras ej,

att ärendet ånyo framlågges för riksdagen till godkännande.

Varje överenskommelse med främmande makt skall, på sätt ovan

sägs, underställas riksdagen för yttrande eller godkännande, när utrikesnämnden,

riksdagen eller någon av dess kamrar påfordrar det.’»

Beträffande de till stöd för dessa yrkanden förebragta motiveringarna

får utskottet hänvisa till motionerna.

Då samtliga förevarande motioner beröra frågan om riksdagens

förhållande till utrikespolitiken och sålunda avse förändringar i de nyss

antagna grundlagsbestämmelserna i denna sak, har utskottet ansett sig

lämpligen kunna upptaga omförmälda motioner till behandling i samma

yttrande.

Redan det förhållande, att de grundlagsbestämmelser, i vilka motionären

föreslår betydande ändringar, nyss trätt i kraft och att sålunda

ingen erfarenhet om deras verkningssätt ännu kunnat vinnas,

utgör enligt utskottets mening ett starkt skäl mot bifall till förevarande

motioner. Utskottet vill även erinra om att de förslag, som i motionerna

nr 166—168 samt 170 och 171 framställas, äro av samma innehåll

som vissa av de yrkanden, som gjordes i herr Lindhagens motion

1:224 vid 1919 års riksdag och som då av konstitutionsutskottet och

kamrarna behandlades samtidigt med den kungl. propositionen nr 346,

vilken ligger till grund för de nu slutligt antagna grundlagsstadganden

Utskottets yttrande.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

rörande inrättande av utrikesnämnd m. m. Konstitutionsutskottet hemställde

då enhälligt om avslag på samtliga i motionen framställda

förslag, och denna hemställan bifölls av båda kamrarna utan votering,

sedan kamrarna likaledes utan votering bifallit den kungl.

propositionen. Beträffande den närmare motiveringen till de nu

gällande bestämmelser, i vilka motionären påyrkar ändring, kan utskottet

hänvisa till det betänkande, som den 15 mars 1919 avgavs av

de för frågans utredning tillsatta kommitterade och som ligger till

grund för de sedermera antagna grundlagsändringarna. Vad angår

motionen nr 165 kan utskottet likaledes hänvisa till nämnda betänkande,

där skälen mot ett fullständigt avlyftande av sekretessen vid behandlingen

av utrikesärenden utförligt angivas. De nu gällande bestämmelserna

äro enligt utskottets mening väl avvägda och böra i varje fall

icke ändras, förr än erfarenhet vunnits om deras verkningssätt. Vad

slutligen motionen nr 169 angår vill utskottet erinra om att utskottet

i sitt utlåtande nr 29 vid 1917 års riksdag på anförda skäl framhöll,

att den utrikesnämnd, som enligt utskottets förslag skulle inrättas, ej

borde hava karaktären av ett riksdagsutskott. I förenämnda kommittébetänkande

utvecklas även närmare skälen härtill. Utskottet finner

dessa skäl fortfarande äga giltighet.

Utskottet får alltså hemställa,

att förevarande motioner

1) 1: 165

2) I : 166

3) I : 167

4) I : 168

5) I: 169

6) I: 170

7) 1: 171

icke måtte till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 10 mars 1921.

På konstitutionsutskottets vägnar:

VIKTOR LARSSON.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1921.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.