Utlåtande i anledning av väckta motioner angående grundlagsändring i syfte att befästa publicitet i utrikespolitiska förhandlingar och avgöranden m. m.
1921-03-10 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
KU 1921:25, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående grundlagsändring i syfte att befästa publicitet i utrikespolitiska förhandlingar och avgöranden m. m.
Dokumentets text
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.
1
Nr 25.
Ankom till riksdagens kansli den It mars 1921 kl. 1 e. in.
Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckta motioner
angående grundlagsändring i syfte att befästa publicitet
i utrikespolitiska förhandlingar och avgöranden m. m.
Närvarande: herrar Larsson i Västerås, Clason, Thulin, Reuterskifild, Lyberg*)
Norling*), Modig, H. G. Andersson*), Sandegård*), Almkvist*). Stendahl,
Magnusson i Tumhult, Hallén, af Ekenstam*), P. S. H dlund i
Östersund*, Hansson i Gärda, Persson i Fritorp, Persson i Tofia, Karls«
son i Vadstena och Carlström i Helgagård.
] _ # \
*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.
I sju särskilda inom första kammaren väckta motioner har herr
Lindhagen hemställt:
1) i motionen nr 165, »att riksdagen ville för sin del besluta, att
§ 54 andra stycket i regeringsformen skall erhålla följande lydelse:
’Regeringen skall i början av varje riksdag och sedermera så ofta
omständigheterna det föranleda lämna riksdagen och allmänheten en
offentlig framställning av de allmänna utrikespolitiska förhållanden, som
kunna för riket erhålla betydelse.
Alla förslag, beslut och instruktioner, som från svensk sida utgivas
för Sveriges deltagande i internationella förhandlingar av skilda slag,
ävensom de svenska ombudens ställningstagande till de olika frågorna, skola
ock intagas i dessa berättelser. Skulle i något undantagsfall synnerliga
skäl tala för, att publicering ej äger rum för närvarande, skall detta mod
antydan om orsakerna anmärkas i berättelsen och publicering kunna intagas
först i någon senare berättelse, när omständigheterna anses tilllata
det'',
eller, om detta ej kan bifallas, hos regeringen begära förslag
om ett grnndlagsstadgande, som befäster publicitet även i utrikespolitiska
förhandlingar och avgöranden»;
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 5 saml. 12 höft. (Nr 25.) 1
opaginerad Kontrollera mot PDF
9
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.
2) i motionen nr 166, »att riksdagen för avlägsnande av sekretessen
i det utrikespolitiska arbetet för skapandet av en internationell rättsordning
ville för sin del besluta:
att tredje stycket i § 54 regeringsformen skall utgå»;
3) i motionen nr 167, »att riksdagen, till avlägsnande av sekretess
och främjande av god demokratisk ordning, ville besluta att § 50 andra
stycket i riksdagsordningen skall erhålla följande förändrade lydelse:
’Suppleant må inträda som ledamot även vid tillfälligt förfall. Beträffande
den ordning, som vid inträde skall iakttagas mellan suppleanterna,
gäller enahanda bestämmelser som ifråga om suppleants inträde
i utskott. Suppleant må övervara nämndens sammanträden och äger rätt
deltaga i överläggningen’.»
4) i motionen nr 168, »att riksdagen ville besluta,
att riksdagsordningens § 50 första stycke erhåller följande förändrade
lydelse:
’Den i § 54 regeringsformen omförmälda utrikesnämnden skall bestå
av tolv ledamöter från vardera kammaren. De skola inom sex dagar
efter riksdagens öppnande väljas på sätt om val till utskott är stadgat.
Sedan valet ägt rum, skall vardera kammaren i samma ordning utse
tolv suppleanter. Ledamot — — — nämnden.’
samt att i § 54 regeringsformen ordet sexton utbytes mot tjugofyra»;
5) i motionen nr 169, »att riksdagen ville för sin del besluta
sådan ändring i grundlagarna, att antingen utrikesnämnden omvandlas
till utskott för beredande av samtliga till riksdagens avgörande genom
motion eller proposition hänskjuta utrikespolitiska frågor eller ock
konstitutionsutskottet erhåller en dylik vidgad befogenhet eller,
om detta icke kan bifallas, att riksdagen ville hos regeringen begära
förslag om utrikespolitiska frågors beredning inom riksdagen av ett
ständigt utskott»;
6) i motionen nr 170, »att riksdagen ville för sin del besluta
exempelvis följande ändrade lydelse av § 56 riksdagsordningen:
''Prövar Konungen lämpligt---meddelandet. Ej vare ledamot
av kammaren förmenat yttra sig över vad sålunda meddelats, och må ledamot
ock kunna väcka förslag till uttalande av kammaren i ärendet och
däröver påkalla kammarens bi-slut.
Bärest minst tjugu medlemmar av någondera kammaren sådant på
-
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.
3
yrkar, skall fråga av förenämnda beskaffenhet likaledes göras till föremål
för överläggning i kammaren och kunna föranleda uttalande från kammarens
sida på sätt ovan sägs.
Förhandlingarna äro offentliga, därest ej kammare för visst fall
annorledes beslutar''.»
7) i motionen nr 171, »att riksdagen ville för sin del besluta
exempelvis följande ändrade lydelse av § 12 regeringsformen:
''Konungen äger ingå överenskommelse med främmande makt, sedan
statsrådet däröver bliver hört. Sådan överenskommelse skall, där den
angår fråga, som riksdagen enligt denna regeringsform äger allena eller
med Konungen avgöra, eller, utan att angå sådan fråga, är av större
vikt, framläggas för riksdagen till godkännande; och skall i överenskommelsen
intagas förbehåll, varigenom dess giltighet göres beroende
av riksdagens bifall. I sådan fråga, som nu sägs, bör sä vitt möjligt
även riksdagens yttrande inhämtas före avgörandet. Avslutes sedan överenskommelsen
i full överensstämmelse med riksdagens mening, erfordras ej,
att ärendet ånyo framlågges för riksdagen till godkännande.
Varje överenskommelse med främmande makt skall, på sätt ovan
sägs, underställas riksdagen för yttrande eller godkännande, när utrikesnämnden,
riksdagen eller någon av dess kamrar påfordrar det.’»
Beträffande de till stöd för dessa yrkanden förebragta motiveringarna
får utskottet hänvisa till motionerna.
Då samtliga förevarande motioner beröra frågan om riksdagens
förhållande till utrikespolitiken och sålunda avse förändringar i de nyss
antagna grundlagsbestämmelserna i denna sak, har utskottet ansett sig
lämpligen kunna upptaga omförmälda motioner till behandling i samma
yttrande.
Redan det förhållande, att de grundlagsbestämmelser, i vilka motionären
föreslår betydande ändringar, nyss trätt i kraft och att sålunda
ingen erfarenhet om deras verkningssätt ännu kunnat vinnas,
utgör enligt utskottets mening ett starkt skäl mot bifall till förevarande
motioner. Utskottet vill även erinra om att de förslag, som i motionerna
nr 166—168 samt 170 och 171 framställas, äro av samma innehåll
som vissa av de yrkanden, som gjordes i herr Lindhagens motion
1:224 vid 1919 års riksdag och som då av konstitutionsutskottet och
kamrarna behandlades samtidigt med den kungl. propositionen nr 346,
vilken ligger till grund för de nu slutligt antagna grundlagsstadganden
Utskottets yttrande.
4
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.
rörande inrättande av utrikesnämnd m. m. Konstitutionsutskottet hemställde
då enhälligt om avslag på samtliga i motionen framställda
förslag, och denna hemställan bifölls av båda kamrarna utan votering,
sedan kamrarna likaledes utan votering bifallit den kungl.
propositionen. Beträffande den närmare motiveringen till de nu
gällande bestämmelser, i vilka motionären påyrkar ändring, kan utskottet
hänvisa till det betänkande, som den 15 mars 1919 avgavs av
de för frågans utredning tillsatta kommitterade och som ligger till
grund för de sedermera antagna grundlagsändringarna. Vad angår
motionen nr 165 kan utskottet likaledes hänvisa till nämnda betänkande,
där skälen mot ett fullständigt avlyftande av sekretessen vid behandlingen
av utrikesärenden utförligt angivas. De nu gällande bestämmelserna
äro enligt utskottets mening väl avvägda och böra i varje fall
icke ändras, förr än erfarenhet vunnits om deras verkningssätt. Vad
slutligen motionen nr 169 angår vill utskottet erinra om att utskottet
i sitt utlåtande nr 29 vid 1917 års riksdag på anförda skäl framhöll,
att den utrikesnämnd, som enligt utskottets förslag skulle inrättas, ej
borde hava karaktären av ett riksdagsutskott. I förenämnda kommittébetänkande
utvecklas även närmare skälen härtill. Utskottet finner
dessa skäl fortfarande äga giltighet.
Utskottet får alltså hemställa,
att förevarande motioner
1) 1: 165
2) I : 166
3) I : 167
4) I : 168
5) I: 169
6) I: 170
7) 1: 171
icke måtte till någon riksdagens åtgärd föranleda.
Stockholm den 10 mars 1921.
På konstitutionsutskottets vägnar:
VIKTOR LARSSON.
STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1921.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.