Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående förändring av det kommunala utskyldsstrecket m. m.

1921-03-15 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,4 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1921:29, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående förändring av det kommunala utskyldsstrecket m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 29.

1

Nr 29.

Ankom till riksdagens kansli den 18 mars 1921 kl. 2 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckta motioner angående

förändring av det kommunala utskyldsstrecket m. m.

Närvarande: Herrar Larsson i Västerås, Clason, Klefbeck, Johansson i Kälkebo,

Strömberg, Ljunggren, K. J. Ekman, Thulin, Reuterskiöld, Lyberg,*)

Bruhn, Jansson i Edsbäcken, Hallén,*) af Ekenstam, P. S. Hedlund i

Östersund, Hansson i Gärda, Persson i Fritorp,*) Persson i Tofta,

Gustafson i Kasenberg*) och Karlsson i Vadstena.

*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

I en inom första kammaren väckt motion, nr 12, har herr Ericsson,

Aaby, hemställt, »att riksdagen ville besluta,

dels att § 8 mom. d i kungl. förordningen angående kommunalstyrelse

på landet och § 9 mom. d i kungl. förordningen angående kommunalstyrelse

i stad måtte erhålla följande lydelse:

Icke erlagt honom påförda utskvlder till kommunen, vilka förfallit

till betalning under de tre sistförfluten kalenderåren,

dels ock motsvarande ändring av förordningen om kommunalstyrelse

i Stockholm.»

I en inom andra kammaren väckt motion, nr 30, har herr af Ekenstam

hemställt, »att riksdagen vill besluta,

att § 8 mom. d i kungl. förordningen angående kommunalstyrelse

på landet och § 9 mom. d i kungl. förordningen angående kommunalstyrelse

i stad måtte erhålla följande lydelse:

I avseende å påförda utskvlder till kommun, vilka förfallit till betalning

under de tre sistförfluten kalenderåren, häftar för utskylder för

något eller några av dessa år.»

I en annan inom andra kammaren väckt motion, nr 176, har herr

Clemedtson m. f. hemställt, »att riksdagen behagade besluta

Bihang till riksdagens ''protokoll 1921. 5 saml. 16 käft. (Nr 29.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 29.

Utskottets

yttrande.

att § 9 mom. d i kungl. förordningen om kommunalstyrelse i stad,

§ 7 mom. d i kungl. förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm och

§ 8 mom. d i kungl. förordningen om kommunalstyrelse på landet måtte

erhålla följande lydelse:

''icke erlagt de honom påförda utskylder till kommunen, vilka förfallit

till betalning under de tre sistförflutna kalenderåren’.

att § 9 mom. c i kungl. förordningen om kommunalstyrelse i stad,

§ 7 mom. c i kungl. förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm och

§ 8 mom. c i kungl. förordningen om kommunalstyrelse på landet måtte

erhålla följande lydelse:

’häftar för varaktigt understöd, vilket under löpande eller sistförflutna

kalenderåret av fattigvårdssamhället tilldelats’.»

Beträffande de till stöd för dessa yrkanden förebragta motiveringarna

får utskottet hänvisa till motionerna.

Det i förevarande motioner gjorda förslaget om en skärpning av det

kommunala utskyldsstrecket kan utskottet icke biträda. De nu gällande

bestämmelserna om detta utskyldsstreck tillkommo som bekant genom en

kompromiss mellan de olika partierna vid 1918 års urtima riksdag. Det

ligger då i sakens natur, att någon principiellt fullt tillfredsställande lösning

av frågan icke gärna därigenom kan ha uppnåtts. Men ett bifall

till motionärernas yrkanden skulle väsentligen innebära en återgång till

det förut rådande tillstånd, som genom den överenskomna reformen förändrades,

och för en sådan återgång ha enligt utskottets mening inga

hållbara skäl anförts. Genom den nu införda ordningen har åtminstone

en lättnad vunnits i de efterverkningar av tillfälliga ekonomiska svårigheter,

som drabbat många oförvitliga medborgare i form av rösträttens

förlust, och att då åter borttaga denna lättnad, innan den knappast ens

hunnit göra sig gällande, kan icke anses förenligt med en sund samhällsutveckling.

Det i motionen I: 176 gjorda förslaget om skärpning av det kommunala

fattigvårdsstrecket kan utskottet ej heller biträda. Den nu i

fråga om såväl politisk som kommunal rösträtt gällande regeln, att de

personer, som äro av allmänna fattigvården omhändertagna för varaktig

försörjning, icke äga rösträtt, är enligt utskottets mening tillfyllest

för att utesluta de personer, vilkas beroende ställning göra dem mindre

skickade att utöva rösträtt. Några som helst skäl för att på denna

punkt införa strängare rösträttskvalifikationer vid kommunala än vid

politiska val torde icke kunna förebringas.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 29. 3

Utskottet får alltså hemställa,

att förevarande motioner icke måtte till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 15 mars 1921.

På konstitutionsutskottets vägnar:

VIKTOR LARSSON.

Reservationer:

1) av herr Clason, som, med instämmande av hr K. J. Ekman, på de

grunder, som anförts i deras reservation till utskottets betänkande nr

28 om det politiska utskyldsstrecket, yrkat, vad beträffar det kommunala

utskyldsstrecket, att utskottet bort föreslå,

att riksdagen ville i skrivelse till Kung!. Maj:t

anhålla om utredning och förslag rörande sådana bestämmelser,

att den, som av andra grunder än oförvållad

skattebetalningsoförmåga uraktlåter att till kommunen

erlägga till betalning förfallna utskylder, icke

skall äga att utöva kommunal rösträtt och därigenom

deltaga i beskattning av andra.

2) av herrar Reuterskiöld, J. Johansson i Kälkebo och P. S. Hedlund i

Östersund, som ansett, att utskottets yttrande bort hava följande lydelse:

»Den ändring av gällande fattigvårdsstreck, som i motion II: 176

föreslås, kan måhända vara lämplig, men då frågan härom icke torde

kunna behörigen prövas, innan tillräcklig erfarenhet vunnits om detta

strecks verkningar i dess nuvarande avfattning, synes motionen icke böra

föranleda någon åtgärd av innevarande riksdag.

Beträffande därefter det i samtliga motioner föreslagna kommunala

utskyldsstreckets återställande i sin äldre form, torde inom betydande

grupper av Sveriges folk en allmän mening råda därom, att den nuvarande

bestämmelsen om ett års utskylder böra ersättas av sådana om

tre års utskylder. Mellan motionen II: 30 och de två andra föreligger

den skillnad, att de senare upptagit det äldre stadgandet i oförändrad

form, men den förra delvis anknutit sin formulering till nu gällande

lagtexts lydelse. Skillnaden innebär, att enligt den senare rösträtten för
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande Kr 29.

loras vid häftande för utskylder och alltså kan återvinnas, om ett efterskänkande

i ömmande fall enligt kommnnalstyrelseförordningarna för

landet § 21 och för stad § 18 med kvalificerad majoritet beslutes, under

det att den äldre lagtexten binder rösträttsförlusten vid det faktum, att

utskylderna icke erlagts. Då eu avfattning i enlighet med nu gällande

text i detta stycke tillgodoser behovet av skälig hänsyns tagande till

oförvållad betalningsoförmåga, torde densamma vara att föredraga.

Med stöd av vad som sålunda anförts, hemställes,

att riksdagen ville besluta: att i anledning av

motionerna I: 12 och II: 176 samt med bifall till motion

II: 30, för sin del antaga följande ändrade lydelse

av § 8 mom. d. i kungl. förordningen angående kommunalstyrelse

på landet, § 9 mom. d. i kungl. förordningen

angående kommunalstyrelse i stad och § 7

mom. d. i kungl. förordningen angående kommunalstyrelse

i Stockholm: ’i avseende å påförda utskylder

till kommunen, vilka förfallit till betalning under de

tre sistförfluten kalenderåren, häftar för utskylder för

något eller några av dessa år’,

samt att, i den mån motionen II: 176 ej kan anses

härigenom besvarad, förklara densamma ej föranleda

någon riksdagens åtgärd.»

3) av herrar af Ekenstam, Persson i Fritorp och Gustafson i Kasenberg,

som för sin del tillstyrka, att i anledning av väckta motioner riksdagen

ville besluta, att § 8 mom. d) i kungl. förordningen angående kommunalstyrelse

på landet och § 9 mom. d) i kungl. förordningen angående kommunalstyrelse

i stad samt § 7 mom d) i kungl. förordningen om kommunalstyrelse

i Stockolm måtte erhålla följande lydelse:

I avseende å påförda utskylder till kommunen,

vilka förfallit till betalning under de tre sistförfluten

kalenderåren, häftar för utskylder för något eller några

av dessa år.

4) av herr Jansson i Edsbäcken, som ansett, att utskottet i anledning

av förevarande motioner bort tillstyrka bestämmelser om det i

motionerna föreslagna skattestrecket såsom villkor för deltagande i kommunala

beslut, och därjämte reserverat sig mot viss del av motiveringen.

Stockholm 1921. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt k Söner.

210922

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.