Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om grundlagsändring i syfte att borttaga vissa s. k. rösträttsstreck.

1921-03-15 · 6 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 2 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1921:30, Utlåtande i anledning av väckt motion om grundlagsändring i syfte att borttaga vissa s. k. rösträttsstreck.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande AV 30.

1

Nr 30.

Ankom till riksdagens kansli den 18 mars 1921 kl. 3 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt motion om

grundlagsändring i syfte att borttaga vissa s. k. rösträttsstreck.

Närvarande: Herrar Larsson i Västerås, Clason, Klefbeck, Thulin, Reuterskiöld,

Lyberg, ) H. Gösta Andersson, Almkvist,*) von Hofsten, Larsén,

Bruhn, Jansson i Edsbäcken, Hallén,*) af Ekenstam, P. S. Hedlund

i Östersund, Sävström, Nilsson i Antnäs,*) Hansson i Gårda, Persson

i Fri torp*) och Persson i Tofta.

*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

I en inom första kammaren väckt motion, nr 174, har herr Lindhagen

hemställt, »att riksdagen ville:

1) beträffande utskyldsstrecket förklara, att de vid denna riksdan

väckta motionerna om återinförandet av ett utskyldsstreck icke kunna

bifallas.

. I 2) beträffande förmynderskapsstrecket besluta, att i § 16 riksdagsordningen

de i mom. a) första stycket förekommande orden »den som står

under förmynderskap» utgå eller åtminstone utbytas mot orden: »den som

pa grund av vanvett står under förmynderskap».

3) beträffande konkursstrecket besluta, att i § 16 riksdagsordningen

under mom. a) andra stycket förekommande orden: »eller som är i konkurstillstånd»

måtte utgå.

4) beträffande fattigstrecket besluta, att i § 16 riksdagsordningen de

under inom. b) förekommande orden: »den som är av allmänna "fattigvården

omhändertagen för varaktig försörjning» måtte utgå.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 5 samt. 11 käft. (Nr 30.)

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr SO.

Utskottets

yttrande.

■>

5) beträffande värnpliktsstrecket besluta, att i § It! riksdagsordningen

de under mom. d) förekommande orden: »värnpliktig, som icke fullgjort

de honom till och med utgången av sistförflutna kalenderåret åliggande

värnpliktsövningar» måtte utgå».

Beträffande den till stöd för dessa yrkanden förebragta motiveringen

får utskottet hänvisa till motionen.

Beträffande punkten 1 i motionärens hemställan kan utskottet hänvisa

till sitt utlåtande nr 28, i vilket utskottet hemställer om avslag å

motionerna om utskyldsstreckets återinförande.

Punkten 2 i " motionärens förslag kan utskottet ej biträda. ^ Under

förmynderskap stående personer sakna i regel den omdömesförmåga och

den självständiga ställning, som böra vara ett villkor för rätten att medverka

vid val av folkrepresentanter. Liknande skäl måste enligt utskottets

mening leda till ett avstyrkande av punkten 3 i motionen. Den ofria

ställning, vari eu i konkurs försatt person under själva konkurstillståndet

befinner sig, synes motivera, att valrätten under ifrågavarande tid

suspenderas.

Ej heller punkten 4 i motionärens förslag kan utskottet biträda.

Den betydelsefulla revision av fattigvårdsstrecket, som under innevarande

riksdag ''definitivt genomförts, innebär, att detta streck i hög grad mildrats.

I varje fall bör denna reform först få tillämpas och visa sina

verkningar, innan någon förändring i nuvarande stadgande vidtages. Enligt

utskottets mening äga för övrigt de skäl, som motiverat nu gällande

bestämmelse, fortfarande giltighet.

Punkten 5 i motionärens hemställan anser sig utskottet böra biträda.

Värnpliktsstrecket infördes i vårt land på grund av att man vid genomförandet

av 1907—1909 års rösträttsreform i följd av särskilda politiska

förhållanden ansåg sig böra sammankoppla frågorna om fullgjord värnpliktsskyldighet

och medborgarrätt. Någon motsvarighet till detta streck finnes

— så vitt utskottet har sig bekant — icke i något annat land. Några

bärande skäl för streckets bibehållande torde ej kunna påvisas. Den förseelse,

som det bristande fullgörandet av värnpliktsskyldigheten utgör, bör

visserligen beivras, men ej genom avstängandet från utövningen av den

viktigaste medborgerliga rättigheten. Den politiska rösträttslagstiftningen

är ej'' det råtta området för vidtagandet av åtgärder, som syfta till bättre

fullgörande av värnplikten. Särskilt sedan rösträtt åven för kvinnor in

förts, synes ett bibehållande av detta streck icke kunna med några hållbara

motiv försvaras.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottet* utlåtande Nr SO.

Utskottet får alltså hemställa,

att motionen I: 174 i

a) punkt 1) (»beträffande utskyldsstrecket») måtte

anses besvarad genom vad utskottet i sitt utlåtande

nr 28 hemställt,

b) punkt 2) (»beträffande förmynderskapsstrecket»)

icke måtte till någon riksdagens åtgärd föranleda,

c) punkt 3) (»beträffande konkursstrecket») icke

måtte till någon riksdagens åtgärd föranleda,

d) punkt 4) (»beträffande fattigstrecket») icke måtte

till någon riksdagens åtgärd föranleda,

e) punkt 5) (»beträffande värnpliktsstrecket») måtte

av riksdagen bifallas och att riksdagen sålunda ville

såsom vilande till vidare grundlagsenlig behandling antaga

följande

Förslag

till

ändrad lydelse av § 16 riksdagsordningen:

(Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)

§ 16.

Valrätt tillkommer en var man och

kvinna, som är svensk undersåte och

senast under nästföregående kalenderår

uppnått tjugutre års ålder.

Valrätt må dock ej utövas av:

a) den, som står under förmynderskap

eller

som är i konkurstillstånd;

b) den, som är av allmänna fattigvården

omhändertagen för varaktig försörjning;
c)

den, som är från valrätten utesluten

på grund av ådömd straffpåföljd;

d) värnpliktig, som icke fullgjort de

honom till och med utgången av sistförflutna

kalenderåret åliggande värnpliktsövningar.

• 1

§ 16.

Valrätt tillkommer en var man och

kvinna, som är Svensk undersåte och

senast under nästföregående kalenderår

uppnått tjugutre års ålder.

Valrätt må dock ej utövas av:

a) den, som står under "förmynderskap

eller

som är i konkurstillstånd;

b) den, som är av allmänna fattigvården

omhändertagen för varaktig försörjning;
c)

den, som är från valrätten utesluten

på grund av ådömd straffpåföljd.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

(Nuvarande lydelse:)

(Föreslagen lydelse:)

Till efterrättelse vid val skall finnas

röstlängd; och skall, på sätt i vallagen

finnes närmare bestämt, valrätten grundas

på förhållandena vid tiden för röstlängdens

tillkomst, ändå att förändring

före valet inträffar.

Till efterrättelse vid val skall finnas

röstlängd; och skall, på sätt i vallagen

finnes närmare bestämt, valrätten grundas

på förhållandena vid tiden för röstlängdens

tillkomst, ändå att förändring

före valet inträffar.

Stockholm den 15 mars 1921.

På konstitutionsutskottets vägnar:

VIKTOR LARSSON.

Reservationer:

1) mot punkt c) av utskottets hemställan (»konkursstrecket») av herrar

Larsson i Västerås, Klefbeck, Thulin, Larsén, Sävström och Hansson i

Gärda, som anfört följande:

»Under punkt 3) i hemställan till sin motion nr 174 i första kammaren

har herr Lindhagen yrkat, att det s. k. konkursstrecket skulle avskaffas.

Vid ärendets behandling inom utskottet hava vi biträtt motionärens

ifrågavarande förslag och hemställt om bifall till detsamma. I likhet med

motionären anse vi nämligen, att konkursstrecket är en föråldrad kvarleva

från en tid, då insolvens ''betydde verkligt beroende av fordringsägaren.

Med den modernare utformningen av konkursrätten kunna vi icke finna,

att gäldenären i en konkurs intager en mera beroende ställning än åtskilliga

andra, vilka på grund av privata understöd; ackordsförfarande

eller dylikt stå i ekonomiskt beroende av andra personer. Det synes oss

vara missvisande att jämföra den, som står under förmynderskap, med den,

som är i konkurs. Den, som råkar komma i konkurs, intar nämligen icke

samma ofria ställning, som den, vilken ställes under förmyndare. Konkursen

är en följd av yttre förhållanden, såsom en ogynnsam konjunktur,

en misslyckad spekulation eller andras underlåtenhet att fullgöra sina

förbindelser. Omyndighetstillståndet står däremot i samband med förhållanden,

vilka måste sökas i vissa inre brister hos den individ, som det

opaginerad Kontrollera mot PDF

Komtitutionautskottets utlåtande AV -‘JO.

gäller. Den ofria ställningen är i dessa bägge fall helt olika. Skola de

återstående s. k. strecken överhuvud hava någon verklig betydelse, bör det

vara i det avseendet, att de från de röstberättigade utsöndra sådana, vilka

på grund av inre förhållanden och sin i följd härav iråkade ställning icke

kunna antagas vid riksdagsmannaval skola iakttaga det oberoende, som

valhandlingen kräver av den enskilde medborgaren. De, som falla under

konkursstrecket, kunna enligt vår mening icke hänföras till denna grupp

av beroende personer, och vi måste därför anse konkursstrecket vara av

sådan beskaffenhet, att det icke rimligen längre kan bibehållas i vår grundlag

efter det att rösträtten blivit allmän.

Visserligen är det allenast en synnerligen ringa del av de röstberättigade,

som falla för konkursstrecket. År 1914 utgjorde de allenast

2,431 eller 0,9 / av samtliga i röstlängden upptagna. För arbetarklassen

hade konkursstrecket nästan ingen som helst betydelse, under det att inom

grupperna fabrikörer och handlande konkursstrecket avskar åtskilliga från

rösträtt eller resp. 1,3 och 1,5 f. I eu tid sådan som den nuvarande med

en omfattande ekonomisk kris kommer konkursstrecket att få eu större

betydelse. Orättfärdigheten av detsamma kommer då också att skarpare

framträda. För närvarande hava åtskilliga affärsmän bragts till konkurs i

följd av konjunkturerna och, om krisen fortsätter, torde än ytterligare

många komma att följa i deras spår. Att affärsmännen, bland vilka måhända

åtskilliga före konkursen haft ett betydande inflytande och åtnjutit

allmänt anseende, skulle i och med konkursens inträdande plötsligt förlora

sin förmåga att tänka och handla förnuftigt i fråga om val till andra

kammaren, synes oss vara ett påstående, vars egen orimlighet genast faller

i ögonen.

På grund härav hava vi, som biträtt utskottets hemställan rörande

övriga punkter, ansett, att utskottet bort hemställa, att riksdagen, med

bifall till vad som yrkats under punkten 3) i motionen I: 174 ville såsom

vilande till vidare grundlagsenlig behandling antaga följande

Förslag till ändrad lydelse av § 16 riksdagsordningen.

§ 16.

Valrätt tillkommer en var man och kvinna, som är svensk undersåte och

senast under nästföregående kalenderår uppnått tjugotre års ålder.

Valrätt må dock ej utövas av:

a) den, som står under förmynderskap;

b) den, som är av allmänna fattigvården omhändertagen för varaktig

försörjning;

opaginerad Kontrollera mot PDF

fi

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

c) den, som är från valrätten utesluten på grund av ådömd straffpåföljd;

d) värnpliktig, som icke fullgjort de honom till och med utgången av sistförflutna

kalenderåret åliggande värnpliktsövningar.

Till efterrättelse vid val skall finnas röstlängd; och skall, på sätt i vallagen

finnes närmare bestämt, valrätten grundas på förhållandena vid tiden för röstlängdens

tillkomst, ändå att förändring före valet inträffar.

2) mot punkt e) av utskottets hemställan (»värnpliktsstrecket»)

dels av herrar Glasört, von Hofsten, af Ekenstam, Nilsson i Antnäs

och Persson i Fritorp, som yrkat avslag å såväl motionärens yrkande som

utskottets hemställan i denna punkt;

dels av herrar Keuterskiöld, Gösta Andersson och P. S. Hedlund i

Östersund, som ansett, att motionen bort avstyrkas även beträffande det

s. k. värnpliktsstreckets avskaffande, då grunden för detta streck, så länge

härordningen principiellt är byggd på allmän värnplikt i samma utsträckning

som hittills, är densamma som för det utskyldsstreck, vars återställande

i reservation till utskottets utlåtande nr 28 yrkats.

Stockholm 1921. Kungl. Boktryokeriet, P. A. Norstedt & Söner.

210914

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.