Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om de tillfälliga utskottens avskaffande och ersättande med utskott, gemensamma för båda kamrarna.

1921-04-01 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1921:34, Utlåtande i anledning av väckt motion om de tillfälliga utskottens avskaffande och ersättande med utskott, gemensamma för båda kamrarna.

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 34.

3

Nr 84.

Ankom till riksdagens kansli den 5 april 1921 kl. 1 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt motion om

de tillfälliga utskottens avskaffande och ersättande med

utskott, gemensamma för båda kamrarna.

Närvarande: Herrar Larsson i Västerås, Clason, Hellberg, Johansson i Kälkebo*,

Strömberg, K. J. Ekman, Thulin, Modig, Sandegård*, Bruhn*, Magnusson

i Tumhult*, Jansson i Edsbäcken, Leander, Nilsson i Antnäs,

Hansson i Gärda, Hansson i Sölvesborg*, Gustafson i Kasenberg och

Karlsson i Vadstena.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

I en inom första kammaren väckt motion, nr 173, har herr Lindhagen

hemställt, ”att riksdagen ville med intressepolitikens dagsfrågor i vikt och

betydelse likställa de andliga spörsmålen, framåtskådandet och det liv, som

rör sig utanför landets gränser, samt i överensstämmelse med en sådan

åskådning besluta eller hos regeringen begära förslag till sådana ändringar

i grundlagarna, att de nuvarande tillfälliga utskotten upphävas samt en återgång

sker till 1810 års riksdagsordnings grundsats, enligt vilken alla allmänna

ärenden böra beredas av utskott, gemensamma för båda kamrarna,

och komma till avgörande samtidigt i båda kamrarna”.

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.

Förslag om de tillfälliga utskottens avskaffande och ersättande med

för båda kamrarna gemensamma utskott hava vid upprepade tillfällen varit

Utskottets

yttrande.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 34.

före. En ingående redogörelse för motiven för och emot denna utskottsforms

bibehållande lämnas i det betänkande, som den 13 december 1907 avgavs

av för utredning av frågan om lättnad i riksdagens arbete tillsatta

kommitterade. Dessa kommitterade kommo till det resultatet, att de

tillfälliga utskotten borde bibehållas. Samma uppfattning hyste även den

kommitté, som den 13 oktober 1916 tillsattes för samma ändamål och som

i sitt den 18 december 1916 avgivna betänkande refererade den av 1907 års

kommitté i denna fråga givna framställningen. De skäl, som vid dessa tillfällen

anförts för de tillfälliga utskottens bibehållande, äga enligt utskottets

mening fortfarande giltighet. Utskottet, som alltså anser sig böra avstyrka

förevarande motion, kan sålunda beträffande vissa detaljer hänvisa

till nämnda kommittébetänkanden och skall endast angiva de huvudsynpunkter,

som varit bestämmande för utskottets ställningstagande.

Utskottet vill då först erinra om de huvudsakliga skäl, som anförts

för de tillfälliga utskottens avskaffande. Främst har härvid gjorts gällande,

att de tillfälliga utskotten ej kommit att motsvara det syfte, som lett

till deras inrättande, nämligen önskan att få olikartade frågor handlagda

av speciellt sakkunniga personer. De tillfälliga utskotten pläga nämligen i

praxis utses till ett bestämt antal för varje riksdag, varvid en viss arbetsfördelning

mellan dem kommit till stånd. Resultatet härav har givetvis blivit, att

sakkunskapen för varje speciell fråga icke i den grad, man från början

tänkt sig, kunnat tillgodoses vid utskottens tillsättande. Man har även

anfört, att det successiva behandlingssätt, som måste begagnas i frågor,

som tillhöra tillfälliga utskotts handläggning, medför en betydande tidsutdräkt.

Vad beträffar det förstnämnda av de skäl, som anförts mot de tillfälliga

utskotten, måste detsamma, enligt utskottets mening, så till vida erkännas

hava giltighet, som de tillfälliga utskotten utan tvivel icke fullt kommit att

utveckla sig i den riktning, som man ursprungligen tänkt sig. Den anpassning

av utskottens antal och sammansättning efter föreliggande frågor, som

man vid de tillfälliga utskottens inrättande avsåg, har tydligen icke helt vunnits.

Enligt utskottets mening tala dock ur synpunkten av en god beredning

av ärendena övervägande skäl för att de tillfälliga utskotten bibehållas och

ej ersättas av ett eller flera ständiga utskott. Kamrarnas rätt att bestämma

de tillfälliga utskottens antal och sammansättning efter ärendenas olika beskaffenhet

synes fortfarande vara av ett betydande värde; sålunda tillsätter

som bekant andra kammaren varje år fem tillfälliga utskott med i stort sett

skilda kompetensområden, varigenom stora möjligheter beredas att i varje utskott

invälja inom dess verksamhetsområde särskilt kvalificerade personer.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 34.

5

De stora svårigheter, som möta mot de tillfälliga utskottens ersättande av ett

eller flera ständiga utskott, äro uppenbara. Det betydande antal ärenden av

synnerligen skiftande beskaffenhet, som nu tillhöra de tillfälliga utskotten,

synas icke lämpligen kunna hänföras till ett enda ständigt utskott, vars kompetensområde

tydligen skulle komma att sakna varje enhetlighet. De skäl,

som ledde till besvärs- och ekonomiutskottets ersättande med tillfälliga utskott

år 1866, torde alltså i denna punkt fortfarande äga giltighet. Även mot

de tillfälliga utskottens ersättande med flera ständiga utskott tala vägande

skäl. Sålunda skulle det möta svårigheter att fastställa någon rationell fördelningsgrund

för hithörande, ytterst olikartade ärenden mellan dessa utskott.

Dessa svårigheter bleve så mycket större, som det bleve nödvändigt att

avgränsa dessa nya ständiga utskotts verksamhetsområden även gentemot

de förutvarande ständiga utskotten. Slutligen vill utskottet i fråga om den

tillfälliga utskottsorganisationens lämplighet ur synpunkten av ärendenas beredning

framhålla, att de anmärkningar, som i förevarande motion i detta

hänseende riktas mot de tillfälliga utskotten, torde sakna grund. Enligt utskottets

mening har den beredning, de tillfälliga utskotten givit till desamma

hänvisade frågor, i regel varit tillfredsställande.

I fråga om den tillfälliga utskottsorganisationens lämplighet ur synpunkten

av riksdagsarbetets snabba fortgång, vill utskottet betona fördelen

av att en del förslag kunna bortsovras i den kammare, där de först väckas,

och att medkammaren sålunda besparas arbetet att med dem taga befattning.

Av den statistik över de tillfälliga utskottens utlåtanden 1918—1920, som utskottet

bifogar sitt utlåtande, framgår, att det antal ärenden, som sålunda

behöver behandlas av blott en kammare, är ganska betydligt. Fördelen av

detta förhållande uppväger, enligt utskottets uppfattning, för de frågor, det

här gäller, mer än väl den ganska obetydliga tidsutdräkt, som ärendenas

successiva behandling orsakar.

Slutligen vill utskottet betona, att enligt utskottets mening ett

viktigt skäl för de tillfälliga utskottens bibehållande ligger däri, att

genom desamma garanteras, att så gott som samtliga riksdagens ledamöter

få tillfälle att deltaga i utskottsarbete. Om de tillfälliga utskotten ersattes

av ständiga, skulle följden bliva, att en stor del av andra kammarens ledamöter

utestängdes från allt deltagande i utskottsarbetet, och detta vore givetvis

för riksdagsmännens kännedom om och intresse för riksdagsarbetet

menligt. Härtill kommer, att i andra kammaren väckes ett betydligt större

antal motioner, som tillhöra tillfälligt utskott, än i den första. Det synes

därför vara av stor vikt, att man genom bibehållande av de tillfälliga utskotten

fortfarande möjliggör, att utskottsorganisationen i viss mån anpassar

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 34.

sig till förefintliga olikheter mellan de båda kamrarna och sålunda bidrager

till riksdagsarbetets smidiga och ändamålsenliga organisation.

Av anförda skäl får utskottet hemställa,

att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 1 april 1921.

På konstitutionsutskottets vägnar:

VIKTOR LARSSON.

Reservationer:

1) av herr Reuterskiöld, som ansett, att utskottet bort i anledning av

motionen utarbeta och framlägga förslag till nödiga grundlagstexter i syfte

att, möjligen med bibehållande av kamrarnas rätt att utse tillfälliga utskott,

begränsa dessas användning genom inrättande av ett gemensamt ”allmänt besvärsutskott”

på 20 ledamöter för vissa av de nu till tillfälliga utskott hänvisade

ärenden;

2) av herr Thulin;

B) av herr Leander,

s. 7 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 34.

7

Bilaga.

Statistik över de tillfälliga utskottens utlåtanden 1918—1920.

Antal utlåtanden av första

kammarens tillf, utskott:

Antal utlåtanden av andra

kammarens tillf, utskott:

Antal utlåtanden av samt- liga tillf, utskott:

År

Utlåtanden

i anl. av

förslag

väckta en- dast i första

kammaren.

Utlåtanden

i anl. av

förslag

väckta lika- lydande i

båda kam- rarna eller

endast i an- dra kam- maren.

Summa

utlåtan- den av

första

kamma- rens till- fälliga ut- skott.

Utlåtanden

i anl. av

förslag

väckta en- dast i andra

kammaren.

Utlåtanden

i anl. av

förslag

väckta lika- lydande i

båda kam- rarna eller

endast i

första kam- maren.

Summa

utlåtan- den av

andra

kamma- rens till- fälliga ut- skott.

Utlåtanden

i anl. av

förslag

väckta en- dast i den

kammare,

som tillsatt

resp. ut- skott.

Utlåtanden

i anl. av

förslag

väckta lika- lydande i

båda kam- rarna eller

endast i

medkam- maren till

den, som

tillsatt resp.

utskott.

Summa

utlåtan- den av de

tillfälliga

utskotten.

1918

15 (7)0

45

60

53 (20)0

212)

74

68 (27)0

66

134

1919

11 (5)

37 3)

48

40 (16)

190

59

51 (21)

56

107

1920

31 (18)

38=)

69

55 (32)

28°)

83

86 (50)

66

152

*) Siffror inom parentes beteckna antalet sådana utlåtanden, som angå förslag, vilka på

grund av avslag av ena kammaren icke kommit under medkammarens prövning.

2) I tre av dessa sammanföras dock därjämte motioner, väckta endast i andra kammaren.

V» off V» « .. -- fl.. .

» ett

4) » tre

5) » ett

8) » två

» första

» andra

» första

» andra

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.