Utlåtande i anledning av väckt motion om de tillfälliga utskottens avskaffande och ersättande med utskott, gemensamma för båda kamrarna.
1921-04-01 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
KU 1921:34, Utlåtande i anledning av väckt motion om de tillfälliga utskottens avskaffande och ersättande med utskott, gemensamma för båda kamrarna.
Dokumentets text
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 34.
3
Nr 84.
Ankom till riksdagens kansli den 5 april 1921 kl. 1 e. m.
Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt motion om
de tillfälliga utskottens avskaffande och ersättande med
utskott, gemensamma för båda kamrarna.
Närvarande: Herrar Larsson i Västerås, Clason, Hellberg, Johansson i Kälkebo*,
Strömberg, K. J. Ekman, Thulin, Modig, Sandegård*, Bruhn*, Magnusson
i Tumhult*, Jansson i Edsbäcken, Leander, Nilsson i Antnäs,
Hansson i Gärda, Hansson i Sölvesborg*, Gustafson i Kasenberg och
Karlsson i Vadstena.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
I en inom första kammaren väckt motion, nr 173, har herr Lindhagen
hemställt, ”att riksdagen ville med intressepolitikens dagsfrågor i vikt och
betydelse likställa de andliga spörsmålen, framåtskådandet och det liv, som
rör sig utanför landets gränser, samt i överensstämmelse med en sådan
åskådning besluta eller hos regeringen begära förslag till sådana ändringar
i grundlagarna, att de nuvarande tillfälliga utskotten upphävas samt en återgång
sker till 1810 års riksdagsordnings grundsats, enligt vilken alla allmänna
ärenden böra beredas av utskott, gemensamma för båda kamrarna,
och komma till avgörande samtidigt i båda kamrarna”.
Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.
Förslag om de tillfälliga utskottens avskaffande och ersättande med
för båda kamrarna gemensamma utskott hava vid upprepade tillfällen varit
Utskottets
yttrande.
4
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 34.
före. En ingående redogörelse för motiven för och emot denna utskottsforms
bibehållande lämnas i det betänkande, som den 13 december 1907 avgavs
av för utredning av frågan om lättnad i riksdagens arbete tillsatta
kommitterade. Dessa kommitterade kommo till det resultatet, att de
tillfälliga utskotten borde bibehållas. Samma uppfattning hyste även den
kommitté, som den 13 oktober 1916 tillsattes för samma ändamål och som
i sitt den 18 december 1916 avgivna betänkande refererade den av 1907 års
kommitté i denna fråga givna framställningen. De skäl, som vid dessa tillfällen
anförts för de tillfälliga utskottens bibehållande, äga enligt utskottets
mening fortfarande giltighet. Utskottet, som alltså anser sig böra avstyrka
förevarande motion, kan sålunda beträffande vissa detaljer hänvisa
till nämnda kommittébetänkanden och skall endast angiva de huvudsynpunkter,
som varit bestämmande för utskottets ställningstagande.
Utskottet vill då först erinra om de huvudsakliga skäl, som anförts
för de tillfälliga utskottens avskaffande. Främst har härvid gjorts gällande,
att de tillfälliga utskotten ej kommit att motsvara det syfte, som lett
till deras inrättande, nämligen önskan att få olikartade frågor handlagda
av speciellt sakkunniga personer. De tillfälliga utskotten pläga nämligen i
praxis utses till ett bestämt antal för varje riksdag, varvid en viss arbetsfördelning
mellan dem kommit till stånd. Resultatet härav har givetvis blivit, att
sakkunskapen för varje speciell fråga icke i den grad, man från början
tänkt sig, kunnat tillgodoses vid utskottens tillsättande. Man har även
anfört, att det successiva behandlingssätt, som måste begagnas i frågor,
som tillhöra tillfälliga utskotts handläggning, medför en betydande tidsutdräkt.
Vad beträffar det förstnämnda av de skäl, som anförts mot de tillfälliga
utskotten, måste detsamma, enligt utskottets mening, så till vida erkännas
hava giltighet, som de tillfälliga utskotten utan tvivel icke fullt kommit att
utveckla sig i den riktning, som man ursprungligen tänkt sig. Den anpassning
av utskottens antal och sammansättning efter föreliggande frågor, som
man vid de tillfälliga utskottens inrättande avsåg, har tydligen icke helt vunnits.
Enligt utskottets mening tala dock ur synpunkten av en god beredning
av ärendena övervägande skäl för att de tillfälliga utskotten bibehållas och
ej ersättas av ett eller flera ständiga utskott. Kamrarnas rätt att bestämma
de tillfälliga utskottens antal och sammansättning efter ärendenas olika beskaffenhet
synes fortfarande vara av ett betydande värde; sålunda tillsätter
som bekant andra kammaren varje år fem tillfälliga utskott med i stort sett
skilda kompetensområden, varigenom stora möjligheter beredas att i varje utskott
invälja inom dess verksamhetsområde särskilt kvalificerade personer.
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 34.
5
De stora svårigheter, som möta mot de tillfälliga utskottens ersättande av ett
eller flera ständiga utskott, äro uppenbara. Det betydande antal ärenden av
synnerligen skiftande beskaffenhet, som nu tillhöra de tillfälliga utskotten,
synas icke lämpligen kunna hänföras till ett enda ständigt utskott, vars kompetensområde
tydligen skulle komma att sakna varje enhetlighet. De skäl,
som ledde till besvärs- och ekonomiutskottets ersättande med tillfälliga utskott
år 1866, torde alltså i denna punkt fortfarande äga giltighet. Även mot
de tillfälliga utskottens ersättande med flera ständiga utskott tala vägande
skäl. Sålunda skulle det möta svårigheter att fastställa någon rationell fördelningsgrund
för hithörande, ytterst olikartade ärenden mellan dessa utskott.
Dessa svårigheter bleve så mycket större, som det bleve nödvändigt att
avgränsa dessa nya ständiga utskotts verksamhetsområden även gentemot
de förutvarande ständiga utskotten. Slutligen vill utskottet i fråga om den
tillfälliga utskottsorganisationens lämplighet ur synpunkten av ärendenas beredning
framhålla, att de anmärkningar, som i förevarande motion i detta
hänseende riktas mot de tillfälliga utskotten, torde sakna grund. Enligt utskottets
mening har den beredning, de tillfälliga utskotten givit till desamma
hänvisade frågor, i regel varit tillfredsställande.
I fråga om den tillfälliga utskottsorganisationens lämplighet ur synpunkten
av riksdagsarbetets snabba fortgång, vill utskottet betona fördelen
av att en del förslag kunna bortsovras i den kammare, där de först väckas,
och att medkammaren sålunda besparas arbetet att med dem taga befattning.
Av den statistik över de tillfälliga utskottens utlåtanden 1918—1920, som utskottet
bifogar sitt utlåtande, framgår, att det antal ärenden, som sålunda
behöver behandlas av blott en kammare, är ganska betydligt. Fördelen av
detta förhållande uppväger, enligt utskottets uppfattning, för de frågor, det
här gäller, mer än väl den ganska obetydliga tidsutdräkt, som ärendenas
successiva behandling orsakar.
Slutligen vill utskottet betona, att enligt utskottets mening ett
viktigt skäl för de tillfälliga utskottens bibehållande ligger däri, att
genom desamma garanteras, att så gott som samtliga riksdagens ledamöter
få tillfälle att deltaga i utskottsarbete. Om de tillfälliga utskotten ersattes
av ständiga, skulle följden bliva, att en stor del av andra kammarens ledamöter
utestängdes från allt deltagande i utskottsarbetet, och detta vore givetvis
för riksdagsmännens kännedom om och intresse för riksdagsarbetet
menligt. Härtill kommer, att i andra kammaren väckes ett betydligt större
antal motioner, som tillhöra tillfälligt utskott, än i den första. Det synes
därför vara av stor vikt, att man genom bibehållande av de tillfälliga utskotten
fortfarande möjliggör, att utskottsorganisationen i viss mån anpassar
6
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 34.
sig till förefintliga olikheter mellan de båda kamrarna och sålunda bidrager
till riksdagsarbetets smidiga och ändamålsenliga organisation.
Av anförda skäl får utskottet hemställa,
att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
Stockholm den 1 april 1921.
På konstitutionsutskottets vägnar:
VIKTOR LARSSON.
Reservationer:
1) av herr Reuterskiöld, som ansett, att utskottet bort i anledning av
motionen utarbeta och framlägga förslag till nödiga grundlagstexter i syfte
att, möjligen med bibehållande av kamrarnas rätt att utse tillfälliga utskott,
begränsa dessas användning genom inrättande av ett gemensamt ”allmänt besvärsutskott”
på 20 ledamöter för vissa av de nu till tillfälliga utskott hänvisade
ärenden;
2) av herr Thulin;
B) av herr Leander,
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 34.
7
Bilaga.
Statistik över de tillfälliga utskottens utlåtanden 1918—1920.
Antal utlåtanden av första
kammarens tillf, utskott:
Antal utlåtanden av andra
kammarens tillf, utskott:
Antal utlåtanden av samt- liga tillf, utskott:
År
Utlåtanden
i anl. av
förslag
väckta en- dast i första
kammaren.
Utlåtanden
i anl. av
förslag
väckta lika- lydande i
båda kam- rarna eller
endast i an- dra kam- maren.
Summa
utlåtan- den av
första
kamma- rens till- fälliga ut- skott.
Utlåtanden
i anl. av
förslag
väckta en- dast i andra
kammaren.
Utlåtanden
i anl. av
förslag
väckta lika- lydande i
båda kam- rarna eller
endast i
första kam- maren.
Summa
utlåtan- den av
andra
kamma- rens till- fälliga ut- skott.
Utlåtanden
i anl. av
förslag
väckta en- dast i den
kammare,
som tillsatt
resp. ut- skott.
Utlåtanden
i anl. av
förslag
väckta lika- lydande i
båda kam- rarna eller
endast i
medkam- maren till
den, som
tillsatt resp.
utskott.
Summa
utlåtan- den av de
tillfälliga
utskotten.
1918
15 (7)0
45
60
53 (20)0
212)
74
68 (27)0
66
134
1919
11 (5)
37 3)
48
40 (16)
190
59
51 (21)
56
107
1920
31 (18)
38=)
69
55 (32)
28°)
83
86 (50)
66
152
*) Siffror inom parentes beteckna antalet sådana utlåtanden, som angå förslag, vilka på
grund av avslag av ena kammaren icke kommit under medkammarens prövning.
2) I tre av dessa sammanföras dock därjämte motioner, väckta endast i andra kammaren.
V» off V» « .. -- fl.. .
» ett
4) » tre
5) » ett
8) » två
» första
» andra
» första
» andra
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.